Transcript Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet

!
!
!
!
!
Dokumentation av seminarium
SVENSKA TIMMERHUS
En hotad 1000-årig tradition?
21 november 2012
Trädgårdens skola Mariestad
!
!
!
!
Titel:
Dokumentation av seminariet ”Svenska timmerhus. En hotad 1000-årig tradition?
21 november, 2012, Trädgårdens skola i Mariestad.
Redigering:
Christina Persson
Utgivning:
Hantverkslaboratoriet
Göteborgs universitet
Box 77
SE 542 21 MARIESTAD
www.craftlab.gu.se
!
!
!
Innehållsförteckning
Inledning
4
Timmerhuset – en 1000-årig tradition
5-43
Peter Sjömar, Hantverkslaboratoriet
Hantverkstradition och UNESCOs konvention om det immateriella
kulturarvet
44-53
Gunnar Almevik, Hantverkslaboratoriet
Energiprestanda, inneklimat och miljöpåverkan
54-78
Tor Broström, Högskolan på Gotland
Nestet – ett klimateffektivt massivhus i trä (Vistet 2.0)
79-87
Bertil Harström, Inredningsgruppen
Energieffektivisering av timmerhus – erfarenhet från projekt
88-95
Ingemar Nygren, Högskolan i Dalarna
Exemplar från Norge
96-101
Marte Boro, Riksantikvaren
Paneldiskussion
102-103
Inbjudan och program
104-105
Deltagarlista
106-109
!
!
Inledning
Hantverkslaboratoriet, Svenska timmerhusföreningen och Svenska
byggnadsvårdsföreningen anordnade den 21 november 2012 ett seminarium om
timmerhusens och timmerhusbyggandets framtid i Mariestad. Intresset för att delta i
seminariet visade sig vara enormt stort. Aulan på Trädgårdens skola rymmer 130
personer och dessa fylldes innan sista anmälningsdagen var slut och sedan var det
ytterligare drygt 40 personer som hörde av sig och ville vara med.
Den angelägna fråga som diskuterades under seminariet var förhållandet mellan de allt
strängare kraven på energihushållning och konsekvenserna det för med sig för
nybyggande i timmer och för ombyggnader av äldre timmerhus. De medverkande,
inbjudna föreläsarna bidrog med olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv i ämnena
timmerbyggnadskultur, bygghantverk, byggteknik, energiberäkningar och
energieffektiviseringar i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Frågor som togs upp var
bland annat om det finns ”en” svensk tusenårig timmertradition eller om det är mer rätt
att prata om flera traditioner? Vad medför det att Sverige ratificerat konventionen om
skydd av det immateriella kulturarvet där det traditionella hantverket ingår som en del?
Hur ska man göra beräkningar för energianvändning på ett rättvist sätt, behövs det
kanske fler beräkningsmodeller?
Alla frågor kunde inte besvaras utan det konstaterades att det finns ett stort behov av
att fortsätta att systematiskt göra undersökningar om timmerbyggandet i stort och om
frågor som har energihushållning i fokus.
I följande dokumentation hittar du referat eller artiklar från de föredrag som hölls under
seminariet. Referaten följs av föredragshållarens powerpresentation.
Gunnar Almevik
Hantverkslaboratoriet
!
!
Timmerhuset – en 1000-årig tradition
Peter Sjömar, Hantverkslaboratoriet
Peter Sjömar är arkitekt och disputerade 1988 med avhandlingen ”Byggnadsteknik och
timmermanskonst: en studie med exempel från några medeltida timrade kyrkor och allmogehus”.
Tillsammans med Gunnar Almevik var Peter Sjömar med och byggde upp Dacapo hantverksskola
i Mariestad som numera är en del av institutionen för kulturvård på Göteborgs Universitet. I sitt
arbete och sin forskning på institutionen har Peter särskilt intresserat sig för hantverkarens och
hantverkets villkor och de förutsättningar som rådet för hantverkets processer. Nedan följer ett
referat av hans föredrag i Mariestad och hans powerpoint.
Peter Sjömars målsättning är att ge perspektiv på den 1000-åriga timmertraditionen, en
tradition som möjligen inte heller blir mer än 1000 år. Han belyser ämnet utifrån sin
utgångspunkt av att ha intresserat sig för timmerbyggnadskulturen och bl.a. ha
producerat en avhandling på temat; studier av medeltida timrade kyrkor och allmogehus.
Timmerbyggnadskulturen väcker uppenbarligen fortfarande stort intresse hos många
olika människor och Sjömar är överraskad över att detta ämne har så stort intresse idag.
Det är tydligt att det timrade husets har en stark plats i samhället.
Sjömar visade bilder på detaljer i det timrade huset; drag, dymlingar, svärd i öppningar,
knuten. Knuten har blivit synonymt med hörnet på ett hus vilket som helst, inte bara de
timrade, vilket pekar på den betydelse som det timrade huset har haft i vårt samhälle.
Även i områden där det inte finns många lämpliga träd att bygga knuttimrade hus av har
man byggt i timmer, t.ex. på Kärringön i Bohuslän. Där har det vuxit upp ett samhälle
med timrade hus. När vi har kunnat bygga timrade hus så har vi gjort det. Utseende har
skiftat, men vi har eftersträvat att bygga hus i trä.
Men nu är denna byggnadstradition hotad av miljö- och energikrav, eftersom
timmerbyggnader inte uppfyller de moderna normer som ställs på byggnader. Det finns
all anledning att finna orsaken till hur dessa normer har uppstått.
Sjömar hittar ett svar genom att undersöka hur det fungerar i Österrike/Schweiz.
Studiebesök i andra byggnadskulturer är nyttiga eftersom man så lär sig mer om sin
hemmiljö. I Österrike har man under lång tid byggt avancerade träkonstruktioner. Hans
Ulrich Schaffhausen, 1709-83, byggde en träbro i Schweiz med en total längd om 120m.
Han ville bygga en spännbro utan stöd, men tvingades lägga in stödjande delar i sin
konstruktion.
Byggmästaren H U Grubenmann gjorde också avancerade konstruktionslösningar i trä,
t.ex. broar med stavpolygon (ty. Stabpolygon). En produktionsanpassad lösning där korta
bitar sammanfogas till en bärande konstruktion. I Treufen i östra Schweiz finns i gamla
järnvägsstationen Das Grubenmann-museum. Det har till uppgift att visa vad
byggmästarfamiljen har skapat; konstruktioner, modeller, verktyg. Inte bara utställning
utan även ambitionen att stödja forskning om byggmästarfamiljen.
Sjömar visade också en artikel om ämnet, där en av författarna - Hans-Peter Kolb – är
diplomerad Zimmermeister och Dozent für holzbau samt forskningsledare vid en
arkitektursektion vid ett universitet. Timmermän har en etablerad ställning bland
byggfolk och förvaltare. Kompetensutrymmet för timmermän i Schweiz är etablerad och
har bestått fram till våra dagar till skillnad mot Sverige.
I Schweiz finns en förhållandevis obruten tradition med timmerbyggande. Men när
Sverige efter kriget skulle utvecklas så var det andra tekniker som användes. Hantverket
!
!
ersattes med teknologi. Det blev få kontaktytor mellan arkitekter/ingenjörer och
hantverkare i Sverige. I Schweiz har timmermännen vunnit plats genom att utveckla sina
tekniker och närmat sig ingenjörer och arkitekter. I Schweiz har man etablerat en
samverkan mellan olika yrkesgrupper, vilket fungerar betydligt bättre än i Sverige.
Timmermännen har blivit en del i det teknologiska samhället i Schweiz.
Bruten kunskapstradition i Sverige
När Sjömar arbetade med sin avhandling på 1980-talet så byggde han modeller av
timmerkonstruktioner och gjorde avgjutningar av knutar för att förstå deras
konstruktion, eftersom ingen i den teknologiska miljön kunde förklara hur man gjorde
knutar. Sjömar gav sig ut på en resa och undersökte hus och pratade med timmermän.
Han ritade en serie bilder av hur timring går till – något som han då förstod inte skedde
på måfå utan efter plan. Det fanns en metod bestående av en intellektuell överbyggnad i
kombination med kunskaper kring ett praktiskt utförande. Den här kunskapen fanns
inte hos teknologerna. Det var en nyhet för arkitekter och ingenjörer att det fanns ett
avancerat metodkunnande hos hantverkarna.
Under de senaste decennierna har det vuxit upp en struktur som stärker kunskaperna
om timmerbyggnadskulturen. Starten av Svenska Byggnadsvårdsföreningen i mitten på
1970-talet, Sjömars egen avhandling från 1988, etableringen av Dacapo hantverksskola
1997 och Hantverkslaboratoriet 2010, Nordsvenskt träbyggande – dvs
samverkansprojektet mellan Norrlandslänen för tiotalet år sedan, etableringen av
Timmerdraget och Föreningen för svenska timmerhus osv. Genom dessa organisationer
har en rad diskussioner och seminarier genomförts. På kort tid har det vuxit upp en
institutionsstruktur som inte var möjlig tidigare. Detta kan ge timmerbyggnadskonsten
en ny position. Praktisk kunskap lagras genom kunskaper, personer, institutioner.
Institutioner som kan säkra ekonomi och efterfrågan samt påverka normbildning.
Yrkespraxis och beprövad erfarenhet kan nu möta akademi & vetenskap. Nu kan det bli
något som lever upp till avancerat krav på akademisk kunskap, som ju ska vila på
vetenskap och beprövad vetenskap. Men vi måste få med företrädare för
ingenjörssamhället.
Stående/liggande timmer
Vid timring finns ett val mellan två alternativ; stående eller liggande timmer. Om man
lägger timret ned så sker en krympning som samverkar med tyngdkraften. Byggnaden
blir bara lägre när timret torkar om två förutsättningar finns uppfyllda; att det finns en
tätning mellan stockarna samt förbindelse i hörnen.
När det gäller tätning finns ett antal olika lösningar. I norra Europa skapar man ett drag
genom påritning av den undre stockens övre kontur på den överliggande stockens nedre
del. Man skapar en linje som ger tätning mellan stockarna. Väggtimret vilar på två
parallella spetsiga åsar. Trä vilar mot trä. Det är en raffinerad lösning. Trä är elastiskt
och man använder egenskapen för att få en tät lösning.
I sydöstra Europa använder man elastiskt tätningsmaterial mellan stockarna – t.ex.
flätad halm och genom tyngdkraften uppstår tätning mellan stockarna.
Materialet ger förutsättningarna
Trä inte ett enhetligt material. Löv- och barrträ ger olika resultat om de används vid
timring. Tall ger långa slanka, klena stockar. Skogsek ger långa men grova stockar.
Ekstockarna är tunga och är svåra att hantera.
I lövskogsområdet har man oftast arbetat med skarpkantstimring. Timret bilas ned till
skarpkantat. I barrskogsområdet har man oftast arbetat med trädets egna dimensioner.
Tätningstekniken är dock lika.
!
!
Det finns två timringstraditioner även när man timrar av fura eller tall. Det finns en
kyrklig tradition med vanlös eller såtlös timring. Södra Råda gamla kyrka och Tångeråsa
är exempel på detta.
I söder finns även valet att använda knutar eller en stolpe för hörnförbindning. Om man
t.ex. har god tillgång på stor ek, så får man grova plank i korta längder som är svåra att
använda vid knutning och i stället fungerar bättre som hörnstolpar. Materialet styr
byggnadssättet. Härigenom har skiftesverk uppstått. Stolparna blir bärande och ibland
hjälper väggarna till att bära konstruktionen, men har även en täckande funktion. När
man timra på stolpe, planken långa som rummen. Taket vilar på väggen. Skiftesverket
och timring alternativa lösningar.
Sammanfattning
Finns det bara en tusenårig tradition? I Sverige finns både en nordlig och en sydlig
tradition. I den nordliga används rundtimring och knutar. Hustyper; relativt korta hus.
Bebyggelseformer; ett hus för varje funktion. På 1700-talet introducerades nya
knuttyper, skarvar, slätknutar, panel mm.
I den sydliga traditionen används blandskog tall/hög ek, timring med skarp kant,
dymlingar är viktiga. Det finns olika varianter på sammanbindning; knut eller stolpe.
Nytt skogsbestånd med korta tjocka träd ger påverkan på byggnadsformerna.
Skiftesverk introduceras där man kan sammanfoga olika korta delar till ett hus.
I Ryssland finns andra traditioner. Sommarkyrkan i Kishi har s.k. vit rundknut. Man har
ritat av formen på den stock som ska försänkas vilket ger en del springor och ljusinsläpp,
därav namnet vit knut. Den intilliggande vinterkyrkan har s.k. svart knut. Här görs en
bredare urhuggning i knuten och så tätas knuten med mossa. Man timrar glest men tätar
med elastiskt material vilket gör att inget ljus kommer in, d.v.s. en svart knut.
I Sverige och Norge finns också olika traditioner när det gäller knuttyper i rundtimmer.
I fasade knutar är knuten inte längre rund. Fasningen ger slät yta som kan sjunka. Svag
skålning för att ge tätning längs knutens ytterkanter. Trä ska ta i trä.
I Norge finns mer komplicerade knutar t.ex. på Finndalslaft från 11-1300-tal. Den har
dolda fasningar vilket gör att små missar syns tydligt. Ju längre västerut i Norge, desto
mer omständliga och avancerade knutar. De är inte säkert bättre men mer komplicerad
att göra. Två hantverkliga teorier kring medeltida timring är att man i Norge använt
skrap medan man i Sverige använt mall. Det finns ett gemensamt sätt att hantera
tekniska problem i Norden, men det finns olika lokala uttryck. Men vi vet inte så
mycket om detta. Vidgar vi sammanhanget så kan vi knyta an till traditioner i andra
delar av Europa.
Kunskapsfrågan är en bra grund för ett EU-projekt!
!
2013%04%19(
1(
2013%04%19(
2(
2013%04%19(
Schaffhausen 1750-tal
3(
2013%04%19(
Hans Ulrich Grubenmann
1709 - 1783
zimmermeister & baumeister
Broar
Schaffhausen
Wettingen
Schindellegi
Netstal
Ennenda
Schwanden
Hundwil
Kübel
1755-1757
1764
1765
1766
1765
1765
1778
1780
tillsammans med Johannes G.
Kyrkor
Stein
Sulgen
Schwanden
Oberrieden
Mollis
Ebnat
Brunnadern
Erlen
Oberuzwil
Wädenswil
Teufen
Trogen
1749
1751
1753
1761
1761
1762
1763
1764
1765
1764-1767
1776
1779—1780
tillsammans med Jakob G.
tillsammans med Jakob G.
tillsammans med Johannes G.
Kyrktorn
Mitlödi
Münster
St. Gallen
1752
1764
1764
tillsammans med Johannes G
ca 120 meter
”... Där har ni en pelare. Men jag har min bro!...”
4(
2013%04%19(
…(eine(typisch(Grubenmannsche(Konstruk=on(…(zwei(siebensei=ge(Stabpolygonzüge(…(
stabpolygon
5(
2013%04%19(
Treufen
Treufen,
efter Wikimapia
6(
2013%04%19(
Grubenmann-Sammlung, Teufen
7(
2013%04%19(
Andreas Müller,
Dipl. Ing., Professor für Holzbau und Leiter der
Forschungseinheit Holz- und Verbundbau an der Berner
Fachhoch-schule Architektur, Holz und Bau in Biel,
[email protected]
Hanspeter Kolb,
Dipl. Zimmermeister, Dozent für Holz-bau an den
Technikerschulen HF Holz in Biel und Stv Leiter der
Forschungs-einheit Holz-und Verbundbau an der Berner
Fachhochschule Arc-hitektur, Holz und Bau in Biel,
[email protected]
Hanspeter Kolb,
Dipl. Zimmermeister, Dozent für Holzbau an den
Technikerschulen HF Holz in Biel und Stv Leiter der
Forschungs-einheit Holz-und Verbundbau an der Berner
Fachhochschule Architektur, Holz und Bau in Biel,
[email protected]
8(
2013%04%19(
moderator
teknologiskt & industriellt bygge
teknologi!
II världskrigets slut
1850
1900
1950
hantverksbygge
hantver k!
2000
?
9(
2013%04%19(
teknologiskt & industriellt bygge
teknologi!
II världskrigets slut
1850
1900
1950
h a n t v e rhantverksbygge
k!
2000
?
10(
2013%04%19(
gi
ps
11(
2013%04%19(
avancerad kunskap som både omfattade färdigheter
och intellektuell överbyggnad
12(
2013%04%19(
några hållpunkter, från min horisont, som haft betydelse för detta seminarium!
timmerdraget!
1000-årig!
timringstradition!
1990!
2000!
2010!
?!
Dacapo!
del av Göteborgs universitet!
yrkespraxis!
&!
beprövad erfarenhet!
1000-årig!
timringstradition!
1990!
2000!
2010!
?!
akademin!
&!
vetenskap!
13(
2013%04%19(
svenska timmerhus!
en tusenårig tradition ?!
14(
2013%04%19(
ett val mellan alternativ:!
stående timmer!
liggande timmer!
15(
2013%04%19(
?!
16(
2013%04%19(
17(
2013%04%19(
18(
2013%04%19(
19(
2013%04%19(
1100
1200
Tångeråsa
1300
1400
Södra Råda
1500
1600
1700
Skagershult
20(
2013%04%19(
21(
2013%04%19(
skiften: skyddande
stolpe: bärande och
sammanbindande
22(
2013%04%19(
rumsbredd
således ett val mellan
alternativ teknik, man
kunde:
timra på knut
timra på stolpe
23(
2013%04%19(
nordlig tradition!
sydlig tradition!
den nordliga traditionen: aspekter & sammanhang !
1000!
1500!
2000!
24(
2013%04%19(
den sydliga traditionen:
aspekter & sammanhang !
1000!
1500!
2000!
s ve n s k a t i m m e r h u s ? !
en tusenårig tradition!
25(
2013%04%19(
?!
gissning: sommarkyrka – vit knut!
–(
26(
2013%04%19(
27(
2013%04%19(
28(
2013%04%19(
ny gissning: vinterkyrka – svart knut!
–(
”svart rundknut”
29(
2013%04%19(
rundknut
knuttyper i rundtimmer
fasad knut
30(
2013%04%19(
31(
2013%04%19(
urskålad
”tryckkanter”, här ligger timren an mot
varandra ”trä skall ta i trä”
32(
2013%04%19(
rundknut
knuttyper i rundtimmer
fasad knut
33(
2013%04%19(
34(
2013%04%19(
två hantverkliga teorier
(
skarp!
mall
(!
35(
2013%04%19(
36(
!
Hantverkstradition och UNESCOs konvention om det
immateriella kulturarvet
Gunnar Almevik, Hantverkslaboratoriet
Gunnar Almevik är verksamhetsledare för Hantverkslaboratoriet på Institutionen för kulturvård
vid Göteborgs Universitet. Han disputerade 2012 med avhandlingen ”Byggnaden som
kunskapskälla”. Hantverkslaboratoriet startade upp 2010 och är inne i sitt tredje verksamhetsår.
Hantverkslaboratoriet har ambitionen att vara ett centrum för kulturmiljöns hantverk och drivs i
samarbete med ett flertal organisationer som på olika sätt arbetar med kulturmiljöer och kulturarv.
I Hantverkslaboratoriets styrgrupp sitter representanter från Riksantikvarieämbetet,
länsantikvarieföreningen, Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk, Nämnden för hemslöjdsfrågor,
Sveriges hembygdsförbund, Mariestads kommun och Västra götalandsregionen. Nedan följder den
powerpoint Gunnar Almevik visade under sitt föredrag.
!
2013%07%04(
Hantverkstradition och UNESCO:s konvention
om det immateriella kulturarvet
Timmerhus – en 1000-årig tradition?
Gunnar Almevik 2012.11.21
IMMATERIELLT KULTURARV
LEVANDE KULTURARV
1(
2013%07%04(
Konventionen om skydd av det immateriella kulturarvet
Convention for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage
- Antogs vid UNESCO:s generalkonferensen 2003
- Trädde i kraft 2006
- Ratificerades av Sverige 2011
- 2012 har 142 stater ratificerat konventionen
Immateriella kulturarv är…
… sedvänjor, framställningar, uttryck, kunskaper och färdigheter
liksom tillhörande verktyg föremål artefakter och kulturella
platser – som samhällen grupper och i vissa fall enskilda
personer erkänner som utgörande del i sitt kulturarv.
(
2(
2013%07%04(
(
Områden som täcks av konventionen:
(
muntliga traditioner och uttryck, däribland språket
framföranden, scenkonster
sociala sedvänjor, riter och högtider
kunskap och sedvänjor rörande naturen och universum
traditionella hantverkskunskaper.
Konventionens syften är att:
-  Trygga att berörda samhällens, gruppers och enskilda
personers immateriella kulturarv respekteras
-  Höja medvetenheten på det lokala, det nationella
och det internationella planet om det immateriella
kulturarvets betydelse
-  Främja internationellt samarbete och bistånd.
3(
2013%07%04(
Intangible Heritage List
267 objekt
(
World Heritage List
962 objekt varav 496
i Europa och Nordamerika
(
En stat som ratificerar konventionen åtar sig att:
Trygga tillvaratagandet av det immateriella kulturarvet
Upprätta förteckningar och register
Utarbeta en bevarandeplan
Utse organ med särskilt ansvar för bevarandet
Ge stöd till studier och forskning
Genomföra juridiska, tekniska, administrativa och
ekonomiska insatser.
4(
2013%07%04(
UNESCO:s tre listor
1. Immateriella kulturarv med omedelbart behov av att skyddas
List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding
2. listor över representativa kulturarv
Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity
3. Goda metodiska exempel
Programmes, projects and activities for the safeguarding of intangible cultural heritage
considered to best reflect the principles and objectives of the Convention
Traditional skills of building and sailing
Iranian Lenj boats in the Persian Gulf
IRAN
Moorish epic T’heydinn
MAURITANIEN
5(
2013%07%04(
Falconry
FÖRENADE ARABEMIRATEN, BELGIEN,
FRANKRIKE, KOREA, MONGOLIET,
MAROCCO, SAUDI ARABIEN, SPANIEN,
SYRIEN.
Woodcrafting knowledge of the Zafimaniry,
MADAGASKAR
6(
2013%07%04(
Cross-crafting and its symbolism
LITAUEN
Daemokjang, traditional wooden architecture
KOREA
7(
2013%07%04(
Revitalization of the traditional craftsmanship of limemaking in Morón de la Frontera, Andalusia
SPANIEN
Compagnonnage, network for on-the-job
transmission of knowledge and identitie
FRANKRIKE
8(
2013%07%04(
Enligt konventionstexten ska Sverige upprätta:
- Förteckningar över immateriella kulturarv
Enligt konventionstexten kan Sverige nominera till:
-  Register över goda metodiska exempel
-  Listor över immateriella kulturarv med
omedelbart behov av att tryggas
-  Listor över representativa kulturarv
”Trygga istället för att skydda” & ”Lyfta framför att lista ”
1. Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Nordiska museet:
muntliga traditioner och uttryck, däribland språket,
trosföreställningar, sociala sedvänjor, ritualer och högtider
2. Statens musikverk:
Framföranden (performanser/scenkonst) – musik, dans, teater
3. Riksantikvarieämbetet:
Kunskap och sedvänjor rörande naturen , kulturarv som hör samman med
landets materiella kulturarv och kulturmiljöer
4. Nämnden för hemslöjdsfrågor:
Slöjd och hantverk – handens kunskaper
9(
!
Energiprestanda, inneklimat och miljöpåverkan
Tor Broström, Högskolan på Gotland
Tor Broström är professor i kulturvård vid institutionen för kultur, energi och miljö på Högskolan
på Gotland. Han är energitekniker och har doktorerat vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).
Avhandlingen behandlar uppvärmningen i kyrkor genom att undersöka fukt och värmetekniska
beräkningar för dimensionering och klimatstyrning. Han forskar om inomhusklimat och
energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samordnar energimyndighetens
forskningsprogram ”Spara och bevara”. Nedan följer ett referat från hans föredrag följt av den
powerpoint han visade.
Tor inledde med att beskriva att de ökade politiska kraven på energieffektivisering i
samhället har sin bakgrund i insikten om att vår energiförbrukning påverkar det globala
klimatet. I ett större sammanhang handlar det om att förändra utvecklingen till att bli
mer hållbar. Även ökade kostnaderna för energiförbrukning motiverar åtgärder för
energieffektivisering. EUs politiska mål är att minska energiförbrukningen i Europa med
20 % till år 2020. I Sverige har man det nationella målet att minska med 50 % till 2050.
En av åtgärderna för att nå målet har varit att införa nya byggregler. När det gäller
ombyggnad finns det i byggreglerna utrymme för alternativ som tar utgångspunkt i och
hänsyn till en byggnads kulturvärden.
För att ge en bra grund till problematiken i frågorna om energiprestanda, inneklimat och
miljöpåverkan fortsatte Tor med att ge en grundlektion i byggnadsfysikens lagar. En
kurva visar hur mättnadsånghalten ökar ju varmare det är. Det får konsekvensen att den
relativa fuktigheten minskar när temperaturen går upp och ökar när temperaturen går
ned. En sorptionskurva visar sambandet mellan ett materials fuktinnehåll och den
relativa fuktigheten. Sorptionskurvorna för trä och kalkputs har helt olika skalor. Fukt i
trä kan variera väldigt mycket beroende på den omgivande luften. Kalkputs är inte lika
hygroskopisk, d.v.s. tar inte lika lätt upp vattenånga från luften.
En byggnad fungerar som en buffert för fukt och värme och ger ett stabilt
inomhusklimat. Ett stenhus håller inomhus en jämn ångkvot och en jämn temperatur
även om utetemperaturen varierar stort. Temperaturen i ett timmerhus varierar i högre
grad med utetemperaturen men stommen buffrar också fukt och värme.
Förutsättningarna för att buffring av värme, eller värmelagring, ska fungera hänger ihop
med materialets inträngningsdjup. Trä har ett inträngningsdjup på 70 mm under ett
dygn. En väggtjocklek på 140 mm tar upp dygnssvängningar både invändigt och
utvändigt. Om man isolerar på insidan tar man bort buffertförmågan på insidan och
behåller den på utsidan, och tvärtom. Buffring av fukt påverkas av tätskikten såsom
panel, färg, tapeter o.s.v.
Värmeledning och värmelagring samverkar i en byggnad. Värmeledning (u-värde) beror
på temperaturskillnaden mellan ute och inne, materialets värmeledningsförmåga och
tjockleken på väggen. Värmelagringen i väggmaterialet gör att kortvariga köldknäppar
jämnas ut över tid. Effektbehovet minskar därför i en tung byggnad. Det finns
undersökningar som visar en 5-15% lägre energiförbrukning i en tung byggnad men dessa
undersökningar har varierande kvalitet. Tor avslutade med att konstatera att det behövs
fortsatta undersökningar och mätningar av timmerbyggnadernas egenskaper och att man
samtidigt bör fundera mer över vilka beräkningsmetoder som ska användas.
!
2012$12$04&
Energiprestanda,&inneklimat&och&
miljöpåverkan.&
Tor&Broström&
Spara&och&bevara&
&
Energimyndighetens&forskningsprogram&för&
energieffekEvisering&i&kulturhistoriskt&
värdefulla&byggnader&
1&
2012$12$04&
ER&poliEskt&perspekEv&
….the&EU&Heads&of&State&and&Government&set&a&series&of&
demanding&climate&and&energy&targets&to&be&met&by&2020.&
These&are:&
• A&reducEon&in&EU&greenhouse&gas&emissions&of&at&least&
20%&below&1990&levels&&
• 20%&of&EU&energy&consumpEon&to&come&from&renewable&
resources&&
• A&20%&reducEon&in&primary&energy&use&compared&with&
projected&levels,&to&be&achieved&by&improving&energy&
efficiency.&&
ER&poliEskt&perspekEv&
….the&EU&Heads&of&State&and&Government&set&a&series&of&
demanding&climate&and&energy&targets&to&be&met&by&2020.&
These&are:&
&
• A&reducEon&in&EU&greenhouse&gas&emissions&of&at&least&
&mål&:
a
l
l
&
e
n
50&&
aEo
20%&below&1990&levels&&
&&&&&&&N %&Ell&år&20 r&&&&
• 20%&of&EU&energy&consumpEon&to&come&from&renewable&
gle
• 50
yggre
b
&
a
y
resources&&
• N
• A&20%&reducEon&in&primary&energy&use&compared&with&
&&&
projected&levels,&to&be&achieved&by&improving&energy&
efficiency.&&
2&
2012$12$04&
Boverkets&byggregler&
&&&&&
&&&Vid större ombyggnad
gäller samma krav på
energieffektivitet som
för nya byggnader
&
&
&
&
ER&gräsrotsperspekEv&
•  Ökande&energikostnader&
•  EnergieffekEvisering&är&förutsäRning&för&eR&långsikEgt&
brukande&och&bevarande&av&våra&kulturbyggnader&
&
3&
2012$12$04&
Den&grundläggande&frågan&
•  Hur&hanterar&vi&avvägningen&mellan&aR&spara&och&aR&
bevara?&
&
4&
2012$12$04&
För&lite&värme?&
För&mycket&värme?&
5&
2012$12$04&
Too&liRle,&too&late?&
Spara&och&bevara&
• 
• 
• 
• 
Etapp&1&:2007&&&t&o&m&2010&
Etapp&2:&2011&&t&o&m&2014&
Budget&&40&+40&&Mkr&
Medfinansiering&från&Svenska&kyrkan&och&
RiksanEkvarieämbetet&&
&
6&
2012$12$04&
Kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&
”Den&typ&av&byggnader&som&här&avses&har&en&särskild&problemaEk&som&
skiljer&dem&från&fasEghetsbeståndet&i&stort,&de&har&sådan&värden&och&
tekniska&egenskaper&aR&energisparandet&kräver&särskilda&överväganden&
och&åtgärder.&“
!
7&
2012$12$04&
ER& tvärvetenskapligt,& Ellämpat& forsknings$& och&
utvecklingsprogram& som& syear& Ell& aR& utveckla& och&
förmedla& kunskap& och& tekniklösningar& som& bidrar& Ell&
energieffekEvisering& i& kulturhistoriskt& värdefull&
bebyggelse&utan&aR&byggnader!och&inventarier&förstörs&
eller&förvanskas.&
Projekt&i&den&första&etappen&
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Kyrkvärme&baserat&på&flytande&biobränsle
&&
Kontroll&och&styrning&av&inomhusklimat&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&med&hjälp&av&
trådlösa&system &&
EnergieffekEvisering&i&kulturhistoriska&miljöer&i&Luleå&sEe.
&&
EnergieffekEvisering&och&förebyggande&konservering&genom&klimatstyrning
&&&
Varsam&energihushållning&i&kyrkor:&VenElaEons$,&klimatstyrnings$,&&och&försmutsningaspekter&
InformaEons$&och&kunskapsdatabas&för&FoU$programmet&"Spara&och&bevara”
&&
EnergieffekEvisering&för&bevarande&av&modernismens&byggnader&i&stadsmiljö&
Energisystemanalys&av&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader &&
Centrum&för&energieffekEvisering&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&
Hållbar&och&varsam&renovering&och&energieffekEvisering&av&kulturhistoriskt&värdefulla&
byggnader&–&en&förstudie& &&
Mögelangrepp&i&kyrkobyggnader&–&en&förstudie
&&
EnergieffekEvisering&och&bevarande&i&vårt&kulturarv&
Mätning&av&luetätheten&i&stora&självdragsvenElerade&byggnader&
8&
2012$12$04&
Projekt&i&etapp&II&
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
EnergieffekEvisering&och&förebyggande&konservering&genom&klimatstyrning&&
Högskolan&på&Gotland,&Göteborgs&Universitet&och&KTH&
Centrum&för&energieffekEvisering&i&kulturhistoriskt&värdefulla&byggnader&&
Högskolan&på&Gotland&
PotenEal&och&policies&för&energieffekEvisering&i&svenska&byggnader&byggda&före&1945&
Högskolan&på&Gotland,&Linköpings&Universitet&och&SP&Sveriges&Tekniska&ForskningsinsEtut&
ER&historiskt&perspekEv&på&energieffekEvisering&i&byggnader&
Högskolan&på&Gotland&
Energibesparing&i&kyrkor:&Lueläckage$,&nedsmutsnings$&och&klimatmätningar.&&
Högskolan&i&Gävle&
EnergieffekEvisering&och&bevarande&i&vårt&kulturarv,&Chalmers&
Metoder,för,riskbedömning,av,åtgärder,i,historiska,byggnader,,Lunds,tekniska,Högskola,
EnergieffekEva&åtgärder&mot&mögelproblem&i&kyrkor&och&andra&kulturhistoriskt&värdefulla&
byggnader,&Göteborgs&Universitet.&&
(Energismartare&kulturhistoriska&byggnader&i&kallt&klimat,&Luleå&Tekniska&Högskola)&Ansökan&
inlämnad&
InformaEons$&och&kunskapsdatabas&för&
FoU$programmet&"Spara&och&bevara”&&
&
www.sparaochbevara.se!
9&
2012$12$04&
Energiprestanda,&inneklimat&och&
miljöpåverkan.&
• Byggnadsfysik,
• Fukt,i,lu?,
• Buffring,av,fukt,och,värme,
• Inneklimat,
• Energi,och,effekt,
&
Fukt&i&lue&
10&
2012$12$04&
RelaEv&fukEghet&
Ånghalt
RF =
Mättnadsån ghalt
RelaEv&fukEghet&
Ånghalt
RF =
Mättnadsån ghalt
•  RF&minskar&när&temperaturen&går&upp&
•  RF&ökar&när&temperaturen&går&ner&
Temp
RF
11&
2012$12$04&
35
Sorptionskurva för trä
Fuktkvot (%)
30
25
20
15
10
5
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Relativ fuktighet (%)
Sorptionskurva för kalkputs
Fuktkvot (%)
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Relativ fuktighet
12&
2012$12$04&
Passiv&klimatstyrning&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
•  Byggnaden&
fungerar&som&en&
buffert&för&fukt&och&
värme&
o  Väggar&
o  Golv&
o  Tak&
o  Inredning&
& &&
16
Ångkvot (g/kg)
Stenhus&
14
12
10
8
6
4
Inomhus
Utomhus
2
0
940703
940707
940711
940715
940719
Datum
940723
940727
940731
vas430:8
13&
2012$12$04&
30
Stenhus&
Temperatur (°C)
25
20
15
10
Inomhus
Utomhus
5
0
940702
940703
940704
940705
940706
940707
940708
vas430/7
Datum
Trähus&
Ånghalt (g/m3)
Inomhus
Utomhus
18
16
14
12
10
8
6
4
940701
940703
940705
940707
hed432
Datum
14&
2012$12$04&
Trähus&
30
Temperatur (°C)
25
20
15
10
Inomhus
Utomhus
5
0
940701
940702
940703
940704
940705
Datum
940706
940707
940708
hed432/8
Buffring&av&fukt&och&värme&
•  Ger&eR&mer&stabilt&
inneklimat&och&därmed&&
bäRre&komfort&och&
bevarande&&
•  Vad&är&
förutsäRningarna&för&aR&
det&ska&fungera?&
&
15&
2012$12$04&
Buffring&av&värme&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
Inträngning&
16&
2012$12$04&
Inträngning&
En&tjocklek&på&140&mm&tar&upp&dygnssvängningar&&
både&invändigt&och&utvändigt&
Buffring&av&värme&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
Inne&
Ute&
Isolering&
17&
2012$12$04&
Buffring&av&värme&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
Inne&
Ute&
Isolering&
Buffring&av&fukt&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
18&
2012$12$04&
Buffring&av&fukt&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
Kan&vara:&
Invändig&panel&
Färg&
Tapet&
Ångspärr&
KonvekEonsspärr&
”Tätskikt”&
Buffring&av&fukt&och&värme&
FörutsäRer&
•  AR&massan&finns&på&
insidan&
•  Tillräckligt&stor&
massa&
•  Tillräckligt&stor&yta&
•  Öppna&(ej&täta)&ytor&
19&
2012$12$04&
Värmeförluster&
Värmeledning&
Värmeledning&beror&på&
• Temperaturskillnaden&
• Materialets&värmeledningsförmåga&
• Materialets&tjocklek&
Hög&
Temp&
Låg&
Temp&
P= A
λ
d
(Ti
− Tu )
20&
2012$12$04&
Värmeledning&
Vid&stabila&temperaturer&inne&
och&ute&beror&värmeförlusterna&
inte&på&byggnadens&
värmelagringsförmåga&
Hög&
Temp&
Låg&
Temp&
Värmeförluster&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
Isolering&
21&
2012$12$04&
Utvändig&eller&invändig&isolering?&
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad.
Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan
infoga den igen.
Inne&
Ute&
Effekt&och&energi&
•  Energi&(kWh)&&
•  Effekt&(kW)&
En&mängd&
ER&flöde&
•  Energi&=&Effekt&*&Ed&
22&
2012$12$04&
Effektbehovet&minskar&i&en&tung&
byggnad!&
•  Värmelagring&gör&aR&
kortvariga&köldknäppar&
jämnas&ut&över&Eden&
•  Beaktas&vid&
dimensionering&av&
värmesystem&
30
Temperatur (°C)
25
20
15
10
Inomhus
Utomhus
5
0
940701
940702
940703
940704
940705
Datum
940706
940707
940708
hed432/8
Minskar&energibehovet&i&en&tung&
byggnad?&
•  Tillfälliga&värme$
överskoR,&både&
invändigt&och&utvändigt,&
kan&tas&Ellvara&genom&
lagring.&
•  I&en&läRare&konstrukEon&
skulle&man&vädra/kyla&
bort&överskoRet&
•  Smarta&styrsystem&
23&
2012$12$04&
Minskar&energibehovet&i&en&tung&
byggnad?&
•  Olika&undersökningar&
visar&på&5$15%&lägre&
energiförbrukning&
jämfört&med&läRa&
konstrukEoner&
•  Undersökningarna&har&
varierande&kvalitet&
FortsaRa&undersökningar?&
•  Frågor&och&problem?&
•  Vad&har&Emmer$
byggnader&för&
egenskaper?&Mätning!&
•  Hur&kan&vi&förbäRra&
dem?&
•  Har&vi&räR&
beräkningsmetoder?&
•  &&……..&
•  &……..&&&
24&
!
Nestet – ett klimateffektivt massivhus i trä (Vistet 2.0)
Bertil Harström, Inredningsgruppen
Bertil Harström är byggnadsingenjör och inredningsarkitekt och startade 1987 den egna
verksamheten Inredningsgruppen AB i Sundsvall. I sitt arbete har Bertil intresserat sig för trä som
byggnadsmaterial, både för att bygga hus och för att göra inredningar. Han är kritisk till de
konsekvenser för byggandet som industrialiseringsprocessen har fört med sig i form av
standardiserade beräkningsmodeller som utgår från konstruktioner av stål och betong. I olika
projekt har Bertil använt trä som byggnadsmaterial och på olika sätt propagerat för dess fördelar
och kvaliteter. Nedan följer en artikel av Bertil som bygger på det föredrag han höll i Mariestad.
!
Förklaringen till det svenska träbyggandets förfall.
Stadsbränderna i kombination med miljonprogrammet och skogsindustrins passivitet.
Svaret är att det finns ett både klart och betydelsefullt samband. Det gäller bristen på träförädling. Skogsindustrins passivitet och fokusering
på råvaran är en av förklaringarna till varför vi
sitter här idag.
En annan orsak är vår historia. När Sundsvall
och Umeå brann samma sommardag 1888 var
det avgörande händelser för vår relation till träbyggnader. En sträng lagstiftning har sedan dess
reglerat träbyggandet under ett sekel och som
exempel var det först i slutet av 1900-talet tillåtet
att uppföra större träbyggnader än 2 våningar.
Den tredje och största största enskilda faktorn
som påverkat träbyggandet är utan tvekan det
historiska beslutet om, och genomförandet av
”Miljonprogrammet” 1965-75. Ambitionen var
att bygga 100.000 lägenheter per år och för att
möjliggöra detta skapades det ”industriella byggandet”. Under denna period försvinner hantverkarna från våra byggen och ersätts med montörer. Nya byggmetoder utvecklas i snabb takt
och produktionens villkor blev styrande. Arkitektrollen marginaliseras och den reella makten
flyttas till byggbolagen som också snabbt tar
kontrollen över stora delar av byggmaterialindustrin. Häri ligger förklaringen till att svenska
byggbolag idag tillhör de största i världen.
Trä får under denna period endast en begränsad användning som byggnadsmaterial. Träreglarna i våra väggar ersätts med stålreglar som i
kombination med gipsskivor skapar en helt ny
standard. Vi utbildar oss alla kring dessa villkor
och använder plötsligt materialindustrins handböcker som våra rättesnören. En mycket framgångsrik kollektiv hjärntvätt som gör oss totalt
blinda för alternativen. Handböckernas innehåll
omvandlas till förordningar och lagar som måste
följas. En utarmad arkitektkår styrd av totalentreprenader törs knappt besöka byggarbetsplatserna och så snart ett bygglov har klubbats tar
entreprenören över hela ansvaret. De som har ett
egenintresse i träfrågan, skogsbolagen, fortsätter
sin passiva roll som råvaruhandlare, vilket betyder att inget motstånd finns kring denna för
Sverige så viktiga fråga.
Harströmarna som nybyggare i Tunbyn 1987
De lagar och förordningar som växer fram har
ofta sitt ursprung i praktiska mätningar. Man
mäter till exempel ett betongbjälklag av en viss
tjocklek och finner att ljudreduktionen blir som
exempel 48 decibel. Efter lite diskussioner och
funderingar fastställer man ett bjälklags ljudkrav
baserat på mätningen av betongbjälklaget.
anekdot från1995 belyser den frågan tydligt. Vi
hade i samarbete med Nationalmuseum byggt en
rekonstruktion av 1700-talshuset Sörby och hade
två experter på scenen vid ett seminarium kring
timmerhusbyggande. Den ene experten var Tore
Hansson civilingenjör från Träinformation, den
andre Alvar Trogen timmerman från Gagnef.
Samma sak sker i område efter område. Om
bygger ett kontor och frågar efter ljudkravet mellan två kontorsrum, blir svaret typ dubbla gipsskivor på varje sida om en 45 mm stålregel. Slå
bara upp sidan 28 i Gyprochandboken. Innebörden är att man fastställer generella regler efter
specifika materials egenskaper.
Frågan som ställdes var. Hur tjock behöver en
timmervägg vara för att uppfylla dagens energikrav? Det första svaret lämnades av Tore Hansson som markerade ca 60 cm mellan sina händer
och samtidigt skakade på huvudet. Timmermannen Alvar Trogen gick då fram och justerade avståndet till ungefär en tredjedel, ca 20cm, och sa
att här nånstans ligger sanningen.
Om vi då tittar lite närmare på vårt trämaterial
finner vi att träbranchen kanske inte riktigt var
på banan den dag som regelverket formulerades.
I frågan om trämaterialets klimategenskaper kan
vi se att trä inte räcker så långt, och därmed ej
bör användas som värmeisolerande material. En
Och detta är nog frågeställningen i ett nötskal. Den akademiska världens analys ställ mot
bondepraktikan. Den teoretiska beräkningen
mot den praktiska erfarenheten.
Sörby från 1731
Interiör från Sörby
Det var vägskälet jag ställdes inför när min familj skulle sätta bo och valde att flytta ett timmerhus. Ett välbevarat hus modell korsplan från
1861 som stått obebott under 40år och var helt
oförstört. Det enda som hade hänt var att man
dragit in kallvatten till köket omkring 1920. När
jag frågade kommunens rådgivare fick jag de
besked som krävdes för att få statliga lån och
bygglov. När jag frågade gamla timmermän och
hantverkare om samma saker blev beskedet ofta
det motsatta.
lyckades vi hitta en godkänd kvalitet på snickerierna. Möbleringen kom från Lars Sjöbergs samarbete med IKEA och huset fylldes med riktiga
trämöbler, delvis från en nystartad hantverksutbildning i Kramfors.
De frågor som ställdes kring utställningen
var
Är det fortfarande möjligt att bygga riktiga
timmerhus?
Finns en marknad för timmerhus idag?
Har vi förlorat viktiga kunskaper om trähusbyggande?
Så vem fan skall man lita på?
Den vanligaste reaktionen från de som besökte utställningshuset var ett ”erkännande för ett
Jag valde att lita på bondepraktikan vilket
äkta trähus” och en stark bekräftelse på att detta
kändes rätt, men också har inneburit att man
fortfarande borde vara en lika intressant som
rört sig i stark motvind under de senaste 20 åren.
självklar del av vår arkitektur även idag.
Det har funnits mängder av tillfällen att gå vilse,
Huset såldes på auktion och gav ekonomi för
men övertygelsen har ändå räck till för att kämatt gå vidare med projektet.
pa vidare. Den arbetsmetod som jag valde för att
jobba med denna fråga var ”gräv där du står”
och resultaten har presenterats i en serie utställVISTET
ningar.
Nästa steg var att översätta 1700-talshuset
till ett modernt liggtimmerhus med samma egenSörby
skaper som Sörby. Resultatet blev VISTET ritat
Rekonstruktionen av 1700-talshuset Sörby av arkitekterna Anders Landström och Thomas
gjordes i samarbete med Lars Sjöberg och Natio- Sandell i samarbete med Inredningsgruppen
nalmuseum. Inredningsgruppen var Byggherre. och Forsén Timmerhus i Järpen. VISTET blev en
Valet av ett 1700-talshus berodde på att man på utställning i Kalmar 1997 och i Stockholm kulden tiden hade full kunskap om träbyggande turhuvudstadsåret 1998 i samarbete med förenoch väl utvecklade hantverksmetoder. Så enbart ingen Svensk Form då VISTET även var en borationella syften låg bakom valet av Sörby.
stadsutställning med ny design för en ekologisk
Genom att handplocka ett antal små tillverkare hållbar framtid.
VISTET i Stockholm kulturhuvudstadsåret 1998
Interiör från VISTET
VISTET fritid
Interiör från VISTET fritid
Under H99 i Helsingborg presenterades VISTET
fritid som Europas första FSC-certifierade trähus
i samarbete med (Världsnaturfonden) WWF.
Utställningarna har arrangerats i samarbete
med trovärdiga partners som gett legitimitet till
projektet. VISTET har också blivit den förebild
som vi hoppats på och ett känt varumärke både
i Sverige och utomlands. Kring varje utställning
har arrangerats debatter och seminarier med diskussioner om trähusbyggandet. Speciellt intressant att notera är att många internationellla kommentarer från exempelvis Italien, bättre tycks
förstå projektets ambition att föra den svenska
träbyggnadstarditionen framåt utan nostalgi.
NESTET Forskningsstation i Sundsvall
NESTET Stall i Tunbyn
NESTET
I avvaktan på det tredje steget som planeras till
sommaren i Berlin har ett litet forskningsprojekt
utförts i samarbete med SP i Skellefteå och Borås.
Det gäller en mindre byggnad på ca 16kvm som
uppförts som ett förslag till bebyggelse längs
Selångerån i Sundsvall. När förslaget presenterades som en ren massivträbyggnad protesterade kommunnens konsultgrupp med hänvisning
till kvalitetssäkringar och olagliga byggnader.
På en fråga om konsultgruppen skulle godta en
empirisk mätning av byggnaden i stället för den
teoretiska beräkningsmetoden, blev svaret ja.
Därför byggdes ett ”marknadshus” helt av massivträ som en forskningsstation.
Enkelt uttryckt. Byggnaden uppfyller kraven i
praktiken, men inte i teorin.
Vilket helt motsvarade våra förväntningar, och
sporrade oss att gå vidare. Äntligen en konkret
vetenskaplig iakttagelse som stöder våra teser.
Under den snart 20 år som projketet pågått har
mängder av erfarenheter samlats. Samtidigt har
en bild växt fram av en utveckling som varit vällovlig men ibland vilseledande. I visa fall beräknande (som i fallet totalentreprenaden) men ofta
aningslös. Tekniken har alltid varit lösningen
oavsett frågan.
Visst har det funnits stunder av tvekan och
osäkerhet, när hela omvärlden tycks stå för en
Projektet var ett samarbete mellan Sundsvalls annan uppfattning, men dessa stunder har varit
Kommun, Länstyrelsen Västernorrland, SCA, korta, nästan bara som ögonblick. Däremot har
Martinson Byggsiljum, Norrlandsfönster och In- insikterna ökat vid varje empiriskt vittnesmål
redningsgruppen. SP anlitades för att installera och stabiliserat uppfattningen att vi under lång
mätutrustning och även svara för analysen. Ef- tid har förlorat kontakten med vår främsta råter ett års mätningar i ett hus med helt kontrolle- vara.
rade förutsättningar (ingen använde huset) kom
SP fram till följande resultat.
Därför behöver vi göra en omstart och på nytt
lära oss att använda trä som byggnadsmaterial.
”Under de förutsättningar som fanns vid mät- Tiden är mogen för detta steg och sett mot perningen, samt att byggnaden har mindre golvyta spektivet hållbart byggande, är det också ett
än 5o kvm klarar byggnaden BBRs krav på en- nödvändigt steg. För vilket byggnadsmaterial
ergiförbrukning i lokaler. Ingen beräkning av U- kan bättre svara mot de ekologiska krav som
värdet har gjorts men eftersom väggarna har ett måste ställas för framtiden?
U-värde på 0,68W/kvm finns en uppenbar risk
att BBRs krav på under 0,7W/kvm ej uppnås”.
FISKARENS HUS det första massiva trähuset i serien NESTET från Arvesund.
Databild Johan Kauppi
Visst finns det ett ”nationellt träbyggnadsprogram” men när man tittar på resultaten, så ser
man snart hur tokigt det kan bli. Om de höga
trähusen i Sundsvalls hamn representerar framtidens träbyggande så är det bara en tydlig bekräftelse på galenskapen. Hybridkonstruktioner
som misshushållar byggmaterialens egenskaper
leder enbart till onödigt dyra och sämre fungerande lösningar. En tydlig bekräftelse på att man
tappat greppet om vad man sysslar med. Önskemålet om mera träbyggande måste gå hand i
hand med ökad kunskap om materialets egenskaper. En rimlig utgångspunkt borde vara att
alla material skall tävla på lika villkor och bedömas efter sina egenskaper. Så är fallet inte idag.
Ambitionen är att presentera NESTET kommande sommar i Berlin i samarbete med jämtlands företaget Arvesund. Skälet är att det ibland
kan löna sig ”att gå över ån efter vatten”. Valet av
Berlin som arena för NESTET beror på att Tyskland har ett utvecklat träbyggande med stränga
miljökrav. Om NESTET uppfyller tyskarnas krav
så finns goda förutsättningar att även presentera
huset i Sverige.
Vägskälet
Det är för många fullt uppenbart att vi tappat
orienteringen och gått vilse i vårt sätt att bygga
trähus. Som första steg att komma på rätt spår
igen är att förstå och acceptera att det finns flera
Rekonstruktionen av Sörbyhuset var ett olika sätt att bygga hus på och att alla metoder
növändigt steg tillbaka för att finna en utvecklad har sina för- och nackdelar.
träkunskap i kombination med en fungerande
arkitektur. Med VISTET togs ett steg framåt där Lite förenklat kan man beskriva ambitionen
vi tillämpade samma kunskaper i ett modernt med dagens svenska bostadsbyggande är att
arkitektritat hantverkshus av liggtimmer.
skapa helt täta byggnader som andas med hjälp
Projektets nästa steg är att visa upp ett indu- av ett mekaniskt ventilationssystem. Byggnadestriellt tillverkat massivträhus NESTET, med na isoleras väl för att tillvarata den värme som
samma egenskaper som liggtimmerhusen. Av tillförs byggnaden från insidan. Belysningen dipedagogiska skäl görs husen i samma storlek för mensioneras oberoende av dagsljuset. Med hjälp
att underlätta jämförelser mellan husen. Liksom av sofistikerade tekniska lösningar har man
timmerhusen Sörby och VISTET är byggsatser skaffat total kontroll över våra bostäder i sin amkommer även NESTET att vara en byggsats. En bition att hitta del ultimata lösningen. Blev det
viktig aspekt eftersom husen då är flyttbara.
så lyckat? Det kanske beror på hur man ställer
frågan. Visst byggdes en miljon bostäder under
en 10-årsperiod. Visst höjdes bostadstandarden
med välplanerade lägenheter för alla. En enastående bedrift. Om vi fokuserar på träbyggandet
under denna period är resultatet negativt. Det
kanske hade varit annorlunda om byggbolagen
även hade haft ekonomiska intressen i skogen,
men så var inte fallet, och eftersom skogsbolagen var nöjda med råvaruhanteringen så fanns
som tidigare påpekats inget motstånd.
nerna. Projekten Sörby, VISTET och NESTET har
som målsättning att föra diskussionen om träbyggande på flera plan. En tusenårig tradition
av träbyggnadskonst förtjänar att behandlas
med respekt. Vår uppgift är att föra traditionen
vidare med anpassningar till dagens och morgondagens villkor. Arkitekturen måste vara en
spegling av sin egen tid och en byggnads hållbarhetskriterier känns idag som den tyngst vägande faktorn när vi bygger ett hus.
Om vi accepterar trätungt byggande som en
byggmetod så behöver regelverket också anpassas för att ge optimal nytta av metoden. Först
därefter kan rättvisa jämförelser göras mellan
olika byggmetoder.
Trätungt byggande är förvånansvärt likt annat
tungt byggande. En stenvägg i Medelhavsområdet fungerar ungefär på samma sätt som en timmervägg i Sverige. Solenergin värmer väggen
och värmen transporteras med en tidsfördöjning
in i huset. Vilket betyder att solvärmen hålls tillbaka under den varma dagen medan den värmer huset under den svalare natten. Förutom
förmågan att ackumulera solenergi så ventilerar
den massiva konstruktionen huset, vilket innerbär att kravet på mekanisk ventilation minskar.
Dessutom absorberar trämaterialet fukt vilket
ytterligare minskar ventilationsbehovet.
Arkitekturen kan och bör uttryckas genom olika material med varierande egenskaper utifrån
byggplatsens förutsättningar.
Dessa för träet unika egenskaper ger tillsammans med nya hållbarhetskriterier ett mycket
intressant utgångsläge för massiva träkonstruktioner jämfört med andra byggmetoder.
Sammanfattning
Svenskt träbyggande har under lång tid förlorat
grundläggande kunskaper om trämaterialets
egenskaper och användningsområden.
Förklaringen finns i vår historia med stadsbränderna i slutet på 1800-talet i kombination med
effekterna av miljonprogrammets genomförande. En ensidig fokusering på råvaran är ytterligare ett tungt vägande skäl.
Sammantaget ett halvt sekel av medeltid inom
träbyggandet innebär att vi idag trots råvarutillgången och stolta traditioner, ligger i bottenskiktet av europas träbyggnadsnationer.
Det positiva med situationen är att från botten
leder alla vägar uppåt. Med goda exempel och
förebilder kan vi succéssivt flytta fram positio-
Trä är det byggnadsmaterial som står närmast
människan och med vår närhet till den förnyelsebara råvaran finns goda förutsättningar för trä
som byggnadsmaterial i framtiden.
Projektet har medvetet haft en låg kommersiell
profil för att inte hamna i en snedvriden diskussion om ekonomiska egenintressen. Syftet är och
har hela tiden varit att visa upp tydliga exempel
och förebilder på god arkitektur.
De ekonomiska aspekterna på projektet är
ändå avgörande. Träförädlingsindustrin omsätter idag 70 miljarder kr varav 26 miljarder på export. Detta ger 40.000 människor jobb, många i
glesbygden.
Effekten av en dramatisk ökad träförädling
från sågade och hyvlade trävaror till färdiga husbyggsataser skapar många arbetstillfällen och
ger Sverige goda möjligheter på exportmarknaden.
Bertil Harström
Byggnadsingenjör, inredningsarkitekt och
Designer.
Verksam i det egna företaget
INREDNINGSGRUPPEN AB sedan 1987
Har under 20 år arbetat med en serie ”Gräv där
du står projekt” för att visa den potential som
finns runt omkring oss alla.
Senast nu med Treehotel ett litet projekt som
lyckats placera glesbygden Harads på världskartan.
[email protected]
!
Energieffektivisering av timmerhus – erfarenhet från projekt
Ingemar Nygren, Högskolan i Dalarna
Ingemar Nygren är civilingenjör och universitetsadjunkt i byggteknik på Högskolan i Dalarna. I
samverkan med Svenska timmerhusföreningen har han gjort flera undersökningar av
energiförbrukningen i timmerhus. Resultatet finns bland annat redovisat i rapporten
”Uppgradering av traditionellt byggsystem. Delprojekt 1” som finns tillgänglig på Spara och
bevaras hemsida. Nedan följer ett referat av hans föredrag i Mariestad och hans powerpoint.
Ingemar berättade i sitt föredrag om de olika projekt om energiberäkningar i timmerhus
som gjorts åt timmerhusföreningen. Förutom projekten har han även på uppdrag av
olika timmerhusbyggare gjort energiberäkningar om hur de ska projektera och bygga för
att uppfylla de gällande byggnormerna.
Först gjordes ett pilotprojekt där energiförbrukningen i två hus mättes samtidigt som
det beräknades vilken energi husen borde förbruka utifrån de fastställda normerna om
u-värde, transmissionsförluster och ventilationsförluster. Man kom fram till att husen
gjorde av med lite mindre energi än vad beräkningen visade.
Detta projekt ledde fram till ett större forskningsprojekt. Det gjordes undersökningar av
energiförbrukningen i tolv hus på olika platser i Sverige under 2008-2009. De som
bodde i husen fick mäta sin energianvändning under ett år och rapportera in. Husen var
uppvärmda på olika sätt. I projektet gjordes sedan beräkningar i två vanliga
energiberäkningsprogram. I ett diagram visar Ingemar staplar över den uppmätta
energiförbrukningen, hur beräkningen såg ut och normen i BBR.
En konklusion var att de hus som värmdes upp med värmepump visade sig göra av med
mer energi än vad beräkningarna visade, medan hus med annan uppvärmning gjorde av
med mindre energi. Troligen hade detta med husens ventilation att göra.
Den uppmätta energianvändningen kan jämföras med kraven i BBR 2008 och 2010
vilket visar att de byggnader som 2008 klarade normkraven hade svårt att klara kraven
2010. I BBR anges gränserna för högsta tillåtna energianvändning. Ytterligare
förändringar har gjorts i BBR 2012. Landet har delats in i tre klimatzoner där olika krav
gäller. Det är olika krav på byggnader som värms med elvärme och byggnader med annat
uppvärmningssätt. En byggnad som värms med el har krav på särskilt goda
energiegenskaper. Till elvärme räknas all elvärme, både värmepumpar, direktverkande el,
vattenburen el m.m.
I ytterligare ett diagram visas att fyra av husen skulle klara normerna i BBR2012 om de
mättes idag. Med specifik energianvändning menas den energimängd som byggnaden
förbrukar under ett år dividerat med antalet kvadratmeter uppvärmd golvarea.
Golvarean som ska räknas ut definieras A-temp. Specifik energianvändning omfattar
uppvärmning, kyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi, men hushållsel ingår inte.
Genom provtryckning undersöktes också luftläckaget i husen. I den nya normen ställs
inga krav på lufttäthet men det gamla riktvärdet var 0,8. I provtryckningen låg samtliga
hus över riktvärdet. Ingemar konstaterar att otäta hus har problem med värmeförlust,
samtidigt som otäthet och drag också en del av byggnadens ventilation. För att
upprätthålla värmebalansen inomhus måste värmetillskottet vara lika stort som
värmeförlusten. Ingemar avslutade med att visa olika exempel på beräkningar av två
olika hus och hur de klarar sig mot normerna i BBR 2012.
!
2012$12$04&
Timmerhus&och&energihushållning&
1&
2012$12$04&
2&
2012$12$04&
BBR&2012&
3&
2012$12$04&
Värmebalans&
För&a>&upprä>hålla&temperaturen&inomhus&måste&&
värmeBllsko>et&vara&lika&stort&som&värmeförlusterna&
&
VärmeBllsko>:&
• 
Solinstrålning&
• 
Internvärme&(människor&och&apparater)&
• 
Uppvärmningssystem&
Värmeförluster:&
• 
Transmission&
• 
VenBlaBon&
• 
Tappvarmva>en&
täthet&
4&
2012$12$04&
Timmerhus&på&1800$talet&
Timmerhus&på&70$talet&
5&
2012$12$04&
Vad&gör&vi&nu?&
6&
2012$12$04&
7&
!
Exemplar från Norge
Marte Boro, Riksantikvaren
Marte Boro arbetar som seniorrådgiver på Riksantikvaren i Norge. I flera studier som
Riksantikvaren har gjort om energieffektiviseringar av äldre byggnader visas att det är möjligt att
kombinera kulturminnesskydd och energibesparingar. Nedan följer en artikel av Marte Boro har
som behandlar de exempel hon tog upp under sitt föredrag.
Tradisjonelle hus bra for klimaet!
!"#$!%&'#()%)*#+,-.!/&,-"!%'/#,#0)%1'#
Denne artikkel bygger på en artikkel som tidligere er publisert i bladet Fortidsvern.
Alle rapportene og mer informasjon finner du ved å gå inn på Riksantikvarens nettside:
http://www.riksantikvaren.no Tema - Energisparing
Eksisterende bygningsmasse er en ressurs. Fornuftig bruk og oppgradering av eksisterende
bygninger inkludert verneverdige bygninger, er én av tiltakene for å redusere klimaendringene.
Det er i dag et sterkt og ensidig fokus på energibruken til oppvarming. Materialbruk er et viktig
tema for å redusere klimabelastningene. Økt bruk av tre, slik som i tømmerhus, er et viktig
klimatiltak. Det er og viktig å opprettholde kunnskapen om tømring for å kunne vedlikeholde og
reparere gamle tømmerhus. Riksantikvaren ser det som viktig å framskaffe konkret viten om
egenskapene til tradisjonelle bygninger og bygningsdeler for å sikre at vi bruker de ressursene
gamle hus representerer. I denne artikkelen gjennomgås en del ny viten på feltet.
Er gamle eller nye hus mest miljøvennlige?
Riksantikvaren har fått gjennomført en sammenligning av miljøbelastningen fra et gammelt
laftehus og et nytt lavenergibygg. Rapport, «Klimagassberegninger for vernede boligbygg vs nye
lavenergiboliger» utarbeidet av konsulentfirmaet Civitas, viser at det gamle huset konkurrerer
sterkt med det nye. Vi har ønsket å få fram konkrete tall på hvor energieffektivt et gammelt hus
kan bli uten at verneverdiene blir redusert og hvor mye klimabelastningen fra byggingen av et
nytt hus betyr i et slikt regnskap.
De fleste gamle hus kan utbedres uten at de kulturhistoriske verdiene blir redusert. I beregningene
har vi forutsatt at det gamle huset er oppgradert med innvendig isolasjon og nye innervinduer.
Det er også tenkt effektivisering av det el-spesifikke forbruk (moderne energieffektive apparater
med mer) slik at dette er tilnærmet likt for de to husene og omlegging til mer miljøvennlige
energikilder. Det nye huset er et lavenergihus (nivå 2), bygget med standard materialer og med
samme form og størrelse som det gamle. Det gamle huset er allerede bygget, det nye huset må
bygges. I sammenligningen har vi sett på klimagassutslippene både fra materialproduksjonen og
fra energibruken mens husene er i bruk 60 år fram i tid.
Resultatet av undersøkelsen viser at det gamle huset kommer godt ut. Redusert utslipp fra
rehabilitering av det verneverdige bygget kompenserer delvis eller helt for høyere utslipp fra
energibruken i drift. Belastningen fra byggingen av det nye huset er så stort at det får mye å si for
resultatene. Dette viser at fortsatt bruk av eldre bygg er bra for klima, fordi vi bruker de ressursene
som allerede er nedlagt i byggene. Det er mulig å oppnå vesentlig energisparing ved akseptable
tiltak også for verneverdig bebyggelse. De kan, når de oppgraderes nennsomt, konkurrere med
dagens energieffektive nybygg. Det undersøkelsen også viser, er at det er viktig å bygge nye hus
med miljøvennlige materialer. Gjør man det reduseres miljøbelastningen vesentlig.
!
Nedre Bakklandet 33 i Trondheim er et panelt tømmerhus oppført i 1812 og seinere tilbygget.
Foto: Marte Boro © Riksantikvaren.
Klimagassutslipp fordelt over 60 års levetid og m². Til venstre - utslipp fra laftet verneverdig boligbygg før tiltak. I
midten - utslipp fra det gamle huset etter oppgradering. Til høyre - utslipp fra det nye boligbygget lavenergiklasse II.
Rødt – utslipp fra energibruk i driftsfasen. Blått - utslipp fra materialproduksjon. Kilde: Civitas
Klimagassutslipp fra materialer, kg CO2-ekv/m² år. Fra venstre: laftehuset uten oppgradering, tre ulike
oppgraderingsalternativer og til høyre det nye huset. Kilde: Civitas
Dette var en undersøkelse som bare vurderte en bygningstype og sammenlignet en bygning med
en annen. Dette er den blitt kritisert for. Men nylig ble det offentliggjort en tilsvarende
undersøkelse med helt andre dimensjoner i USA: «The greenest Building: Quantifying the
Environmental Value og Building Reuse». Det ble gjort en sammenligning mellom nybygg og
eldre bygg for mange bygningstyper og i mange klimasoner. Resultatene viser samme trend:
Gjenbruk av bygninger medfører nesten alltid mindre miljøbelastning enn nybygg når man
sammenligninger bygninger med samme størrelse og funksjon.
Energisparing eller bygningsvern? Ja takk, begge deler!
Hvor mye energi kan vi spare ved å etterisolere gamle bygg? Hvor mye mindre sparer vi dersom vi
tar hensyn til de kulturhistoriske verdiene når vi etterisolerer? Norconsult i samarbeid med
Miljøanalyse AS har sett nærmere på dette på oppdrag fra Miljøverndepartementet i Norge.
Utgangspunktet for studien har vært mange typer boligbygg med verneverdier knyttet til
eksteriøret.
Studie viser at det er mulig å oppnå store energisparingseffekter på enkelthus selv om man tar
hensyn til byggets verneverdi. Forskjellen i besparelse når man enten tar eller ikke tar hensyn til
de kulturhistoriske verdiene, er forholdsvis liten. Det framkommer også at å sette krav til at
eksisterende verneverdige bygninger skal bygges om til lavenergibygg på bekostning av
verneverdiene, har liten effekt når det gjelder energisparing i nasjonal sammenheng. Netto
energibehov vil kunne reduseres med gjennomsnittlig om lag 70% ved oppgradering til
lavenergistandard uten å ta hensyn til vernekrav. Legger vi vernehensyn til grunn, vil den
gjennomsnittlige reduksjonen være om lag 58%. Norconsult konkluderer med at dette har
relativt liten betydning for energibesparelsen på nasjonalt nivå. Studien viser at gjennomføring av
tiltak med vernehensyn gir bedre privatøkonomisk lønnsomhet enn tiltak uten slike hensyn.
Dette fordi tiltakene er mindre omfattende og derfor billigere, og fordi det er relativt liten
differanse i energibesparelse mellom de to nivåene.
Spesifikt, netto energibehov (kWh/m²) før og etter tiltak. Forskjellen mellom energibehovet før (blå) og etter tiltak
(rød og grønn) er stort. Forskjellen mellom tiltak som tar hensyn til de kulturhistoriske verdiene (grønn) og tiltak
som ikke tar slike hensyn (rød) er forholdsvis liten.
Gamle vinduer kan bli like gode som nye
Når man skal ta vare på en bygnings kulturhistoriske verdier eller historiske særtrekk er det viktig
å gjøre inngrepene så små som mulig. SINTEF har nylig gjennomført en undersøkelse på oppdrag
fra Enova og Riksantikvaren. Undersøkelsen viser at gamle oppgraderte vinduer, supplert med
innvendige varerammer, isolerer mer enn godt nok - langt under kravene i plan- og
bygningsloven (Norge) og på lik linje med nye vinduer. Mange av våre gamle hus fortjener bedre
enn nye vinduer. De bør få beholde sine gamle vinduer, i en ny og bedre utgave.
Målinger av u-verdien til et tradisjonelt vindu før og etter ulike oppgraderingstiltak. Fra venstre: et tradisjonelt enkelt
vindu (se tegningene under diagrammet), det enkle vinduet supplert med et innervindu med energiglass dvs. et glass
med ett belegg vist med to ulike avstander mellom det originale yttervinduet og det nye innervinduet, til høyre
tilsvarende, men innervinduet er forsynt med et isolerglass dvs dobbelt glass med belegg og argon gass. Resultatet
viser at vinduet med innervindu med energiglass har en U-verdi på under 1,6. Vinduet med innervindu med
isolerglass har en U-verdi på under 1. Kilde SINTEF: Energieffektive bevaringsverdige vinduer
U-verdi måles i W/m²K som angir den mengde varme som pr. tidsenhet passerer en kvadratmeter
av en konstruksjon ved temperaturforskjell på en grad mellom konstruksjonens to sider.
Råd om energisparing
Det er ikke så lett å vite hvordan man skal gå fram når man skal energieffektivisere huset sitt.
Hvilke tiltak monner mest, hvor slipper varmen ut og hvor mye kan man tette og isolere uten at
det oppstår fare for råteskader og dårlig inneklima?
Noen av svarene ligger i rapport «Energieffektivisering i eksisterende bygninger» som
SINTEF/NIKU (Norsk institutt for kulturminneforskning) har utarbeidet. Her vises både hvor
varmetapet i ulike typer boligbygg er og hva man kan spare på ulike tiltak.
Varmetapsfordelingen er ulik avhengig av bygningenes konstruksjon og tetthet. Denne illustrasjonen viser hvor
varmen forsvinner ut av en enebolig i tømmer med panel innvendig og utvendig og med kun enkle vinduer. Vær
oppmerksom på at omkring 55% av energiforbruket i en bolig går med til boligoppvarming. Kilde: Sintef/Niku
Energieffektivisering i eksisterende bygninger.
Denne grafen gir en oversikt over hvor mye nettoenergibehovet reduseres ved ulike tiltak i et laftet hus. Sparingen ser
en ved å se hvor mye under 100 % søylen ender. Tiltakene fra 1 til 14 er ulike enkelttiltak: 1 – Temperaturstyring, 2
– 3 Tetting av lekkasjer, 4 – 6 Etterisolering av vegger, 7 - 12 Etterisolering av bjelkelag, 13 -15 Utbedring av
vinduene. 16 er en kombinasjon av tiltak hvor en har vektlagt å bevare verneverdiene. 17 er en kombinasjon av tiltak
hvor det ikke er tatt slike hensyn. Her inngår bl.a. utvendig etterisolering av ytterveggene med 20 cm og installasjon
av balansert ventilasjon. "16" kan være aktuell for en verneverdig bygning, mens tiltak "17" vil være helt uakseptabelt
for verneverdige bygg. Den røde streken er dagens krav i plan- og bygningsloven i Norge.
!
Paneldiskussion
Dagens föredragshållare samlades i en panel för att sammanfatta dagen och svara på
frågor från åhörarna under ledning av moderator Björn Ohlén.
Alla var eniga om att temat för dagens konferens är en viktig fråga.
Diskussionen och frågorna börjad med aspekter kring att en traditionell timmervägg i en
stor del av landet är 6 tum, medan de tester och den forskning som presenterats gäller 8
tums väggar.
Ingemar Nygren framhåller att alla typer av produkter timmerhusprodukter bör finnas
parallellt på marknaden. Allt från flyttade gamla timmerstommar, nya timmerhus med
synligt timmer till traditionella timmerhus med ytterpanel och lerklining. Idag är timret
ett ideal och då uppstår lösningar som timmerpanel med lösa knutar på marknaden.
När det gäller klimatpåverkan hos timmerväggen så har mätningar av lambdavärde gjorts
på virke av olika kvalitet. Den isolerande förmågan varierar med ca 10% beroende på
kvalitet. Det anses vara försumbart då hur de boende i huset beter sig kan ge en
variation på upp emot 20%. (I Nygren)
Dagens föredrag och frågestunden visar att det är många aspekter att ta hänsyn till när
man utformar forskningsfrågor, utför tester och föreslår åtgärder i timmerhus.
Peter Sjömar tryckte speciellt på behovet av att personer med olika kompetenser
behöver göra gemensamma insatser för att få fram resultat som knyter samman teori och
beprövad erfarenhet. Det är ett arbete med hög komplexitet, men det är först då som
man kanske kan förstå vad det är frågan om.
Inom trähusbyggandet så har flerfamiljshusbyggandet tagit fart de senaste 15 åren. Men
hur ser det ut inom småhusproduktionen?
Bernt Berglund från Svenska timmerhusföreningen berättar om att många av de mindre
timmerhustillverkarna har fått problem sedan de nya energiberäkningarna har börjat
efterfrågas av kommunerna vid bygglovgivningen. De hus som de alltid tillverkat går inte
längre att räkna hem. De kunder som köper timmerhus vill inte klä in dem med isolering
så att timret inte syns. Föreningen tycker inte att Boverket ser det här problemet och
att problemet antagligen kommer att bli än större efter år 2020 då det införs ett 0 krav
vad gäller energiåtgång i husen. Föreningen är inne på att begära dispens från Boverkets
krav.
Tor Broström lyfter fram att timmerhustillverkarna bör peka på vilka bra egenskaper
dessa hus har och inte vilka de önskar att de hade.
Hur ser köparen av ett timmerhus ut idag?
Det här är en viktigt aspekt att utgå ifrån oavsett om vi som jobbar med timmer hus vill
bevara hantverket, positionera träet som material eller sälja nytillverkade timmerhus.
Timmerhustillverkare bland åhörarna berättade att de upplever att många kunder har
ett brinnande intresse och är väldigt kunniga. De informerade och kan argumentera för
timmerhusen. Ofta handlar det om att de vill ha diffusionsöppna och naturliga material
etc.
!
!
Ett problem idag för timmerhusfabrikanterna är att andra småhusleverantörer kallar sina
hus för trähus, fast det inte är det. Deras hus kan tillexempel innehålla 27% trä. De gör
att förtroende för begreppet trähus urholkas. Vilket kan bli ett problem som slår
tillbaka på andra trähustillverkare.
Bertil Harström anser även att en sådan glidning av vad trähusbyggande är också innebär
ett kompetenstapp inom byggsektorn när det gäller trähusbyggande.
Redan idag är kompetens tappet kring det massiva träet som byggmaterial är ett stort
problem.
Gunnar Almevik anser att man genom fullskalexempel kan lyfta fram positiva
egenskaper hos trähusen och ge kunder både kunskap och argrument för att välja bra
trähus. Det är nog viktigt att privat personer som ska göra sitt livsinvestering känner sig
trygga när de väljer. Där igenom skulle man kunna skapa sin egen arena för att skapa en
ny marknad.
Han fortsätter kring frågan att han här på seminariet upplever att det finns två
behjärtansvärda frågor som skulle kunna lyfta varandra. Även två länder: Norge och
Sverige som med gemensamma resurser skulle kunna göra ett projekt tillsammans i form
av ett experimentbygge. Ett fullskaleexempel som skulle kunna generera bra konsument
information. Boverket kan medge dispens från gällande regler för experiment hus.
Hantverkarens kunskaper idag behöver lyftas. Det saknas idag yrkesstolthet inom
snickarkåren. Genom att stärka deras position genom att uppmärksamma behövda
kunskaper skulle vi nog även kunna öka viljan att fortbilda sig.
Peter Sjömar sammanfattar dagen genom att peka på att vi fått ett antal bra förslag att
gå vidare med. Men det behövs en strategi som går på flera ben. Det behövs en akut
insats tillsammans med en mer långsiktig påverkan på normsystemet. Han saknar
politikerna i det här sammanhanget. Ett tips är att använd dem när man vill förändra.
Lyft fram aspekter som sysselsättning i glesbygd. Ta med politikerna till Boverket och
berätta om problemet och vad de innebär näringspolitiskt. Avslutningsvis pekar han på
resursen att samverka med universitet och högskolor. Mät och utvärdera verkligheten.
Genom naturvetenskapens metoder kan timmerhusbranschen nå resultat att använda
både i marknadsföring och normförändring.
Uppföljning i Trondheim nästa år! Per Berntsen
!
!
!
Experimenthus - samverkan forskning, design, hantverk
Stärka varumärket timmerhus/yrkesstolthet/kunskap
Behålla och skapa sysselsättning i glesbygd
!
!
Inbjudan och program
!
!
!
!
Deltagarlista
?!
Svanå!bygg!
Almevik!
!
Gunnar!
Hantverkslaboratoriet!
Anderson!
Nils=Eric!
Institutionen!för!kulturvård!
Andersson!
Stefan!
Handkraft!Timmerhus!
Andersson!
Göran!
Institutionen!för!kulturvård!
Appelros!
Katinka!
Bagger!
Håkan!
Bagger!
Karl!
Bergholtz!
Erik!
Bergholtz!
Eva!
Berglund!
Bernt!
!
!
!
!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
[email protected]
!
!
[email protected]
!
!
!
Sv!timmerhusföreningen!
!
Lars!
Institutionen!för!kulturvård!
!
!
!
Berntsen!
Per!
Högskolan!i!Sör=Tröndelag!
Berntsson!
Björn!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Betz!Gebuhr!
Andrej!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Björk!
Sara!
Sjövik!folkhögskola!
Björnberg!
sten!
Björnbergs!trä!och!bygg!HB!
Björnberg!
Jörgen!
Björnbergs!trä!och!bygg!HB!
Blomberg!
Anna!
Arkitekt!AnnaBlomberg!AB!
Bork!
Peter!
Fägre!byggtjänst!AB!
Boro!
Marte!
Riksantikvaren!
Bosson!
Pierre!
Sydsvensk!byggkultur!
!
Rickard!
Västarvet!
Bengt!
Traditionsbärarna!
Byttner!
Ebba!
Börjesson!
Benjamin!
!
[email protected]
!
[email protected]
[email protected]
!
!
[email protected]
!
!
070=5889472!
[email protected]
!
!
[email protected]
!
!
!
!
[email protected]
[email protected]
!
!
!
!
!
!
[email protected]
[email protected]
[email protected]
!
!
!
[email protected]
[email protected]
!
!
!
!
!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
!
0708=339690!
!
[email protected]
!
!
[email protected]
John!
Carlsson!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Cramby!
Pontus!
Bengt=
Arne!
Daniels!
Erik!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Ekdahl!
Jonni!
Existens!kem!AB!
!
070=4922990!
!
[email protected]
Elvström!
Johan!
Björklunda!bygg!
070=733!22!21!
bjorklundbygg@gmail
Enander!
Jann!
Sjöviks!folkhögskola!
Engel!
Ensjö!
Einarsson!
Thomas!
LST!Västra!götaland!
Petra!
Eko!Byggnadsvård!
!
!
!
Institutionen!för!kulturvård!
Eriksen!
Öyvind!
Byggmästare!Eriksen!AB!
Eriksson!
Daniel!
Bygg&hantverk!Karlskoga!
Eriksson!
Rikard!
Energismartare!Hus!
Björn!
!
[email protected]
Carlsén!
Frodin!
!
!
!
070=7260331!
!
Högskolan!på!Gotland!
Bygdén!
Stephan!
!
!
!
!
Bruzelius!
Fickler!
!
!
!
Bergström!!
Tor!
!
!
Västarvet!
Broström!
info@handkraft=timmerhus.se
!
[email protected]
Lars!
Axel!
!
[email protected]
!
0582=91228!
Bergström!
Broman!
!
[email protected]
!
!
0701=805502!
[email protected]
[email protected]
!
[email protected]
[email protected]
!
070=3220083!
Svenska!byggnadsvårdsföreningen!
!
!
0730=291826!
Timmerbjörn!
!
!
[email protected]
[email protected]
!
!
!
!
!
[email protected]
[email protected]
[email protected]
!
!
!
!
!
!
Frondell!
Jeanette!
Skansen!
[email protected]
!
Frost!
Björn!
Sjöviks!folkhögskola!
!
070=635!30!74!
Fäldt!
Jonas!
Handkraft!Timmerhus!
070=5251672!
!
info@handkraft=timmerhus.se
Gerholm!
Lisa!
Gamla!stan!kulturbygg!
073=9848721!
[email protected]
Gradin!
Johan!
Östanbäck!timmerhus!
070=3448867!
[email protected]
Grandelius!
Lennart!
0381=12635!
[email protected]
Granstedt!
Olof!
070=4355633!
[email protected]
073=8340344!
[email protected]
Granström!
Jonas!
Grönberg!
Maria!
!
!
!
!
!
!
!
!
[email protected]
!
Guhne!
Sara!
!
Skansen!
Gustafsson!
Andreas!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Götzlinger!
Anna!
Eskilstuna!stadsmuseum/Eskilstuna!kommun!
!
016=7102700!
!
[email protected]
Haby!
Karin!
Lindsgården!
076=8062783!
[email protected]
Haglind!
Irene!
Hallgren!
Mattias!
!
0733=777729!
!
Traditionsbärarna!
!
Hanneryd!
Ola!
LST!Jämtland!
Harström!
Bertil!
Inredningsgruppen!
Holm!
Ture!
Sjöviks!folkhögskola!
Hugosson!
Ola!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!
!
[email protected]
!
[email protected]
[email protected]
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
!
!
!
!
!
!
!
070=7412058!
!
[email protected]
!
!
!
0708=774749!
!
[email protected]
!
070=3628620!
!
[email protected]
Ingebrigtsen!
Tomas!
!
IT!Byggtjänst!AB!
Ingebrigtsen!
Oskar!
IT!Byggtjänst!AB!
Ingebrigtsen!
Filip!
IT!Byggtjänst!AB!
Jakobsson!
Emanuel!
Historiskt!trähantverk!
Jansson!
Lars!
Kinnekulle!konsult!!
Jarbring!
Peter!
Byggnadsvård!Göteborg!
Johansson!
Anna!
AJ!Bygghantverk!
Johansson!
Göran!
Johansson!
Edvard!
!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Karlsson!
Karin!
Zikon!linprodukter!AB!
Kihlgren!
Johan!
Sjöviks!folkhögskola!
Kristensen!
Hans!
Core!Source!
Larsson!
Henrik!
Hantverkslaboratoriet!
Lindblad!
Lindholm!
Tengqvist!
Linda!
Hantverkslaboratoriet!
!
0766=22!93!00!
!
!
0511=10828!
[email protected]
!
070=3207990!
!
[email protected]
!
070=2855622!
Ljung!
Bengt!
Lokrantz!
Anna!
Ateljé!Arkitekten!
Lorentzon!
Sofia!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Lundqvist!
Tord!
Martelius!
Jens!
Melander!
Sven!
Mossvall!
Börje!
!
[email protected]
[email protected]
!
[email protected]
!
!
!
!
[email protected]
!
Sjöviks!folkhögskola!
!
[email protected]
!
!
!
!
!
!
[email protected]
[email protected]
!
!
[email protected]
[email protected]
!
070=3648207!
!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
!
!
[email protected]
!
LST!Jönköping!
Per!
!
!
0722=411080!
Carina!
Marner!
!
!
!
Gösta!
Olle!
!
[email protected]
Hultén!
Mikael!
!
!
Wouter!
Marner!
!
!
Huisman!
Lövgren!
!
!
!
!
!
!
0736=705508!
!
[email protected]
070=5310122!
[email protected]
!
!
!
!
!
!
Nilsson!
Arne!
[email protected]
!
!
!
!
!
Nilsson!
Joar!
Nilsson!
Sten!
Nilsson!
Joakim!
!
Bygg!och!hantverk!Karlskoga!
Nilsson!
Samuel!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!
Nilsson!
Erik!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Nordbladh!
Nordström!
Järpedal!
Fredrik!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Cristina!
Nygren!
Ingemar!
!
Högskolan!i!Dalarna!
Ohlén!
Björn!
Sv!byggnadsvårdsföreningen!
Olofsson!
Nils=Erik!
Bone!byggkonsult!
Olsson!
Johan!
!
MijaMariaMålare!
Palm!
Mia!
Palmgren!
Lars=Allan!
Persson!
Anders!
!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Persson!
Christina!
Hantverkslaboratoriet!
Roselli!
Minna!
Ryberg!
Anders!
Rånge!
Marie!
Schill!
Alexander! student!landskapsvård!
Sewén!!
Frida!
Sjögren!
Bengt!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!
Sjölund!
Lennart!
Sjömar!
Peter!
Institutionen!för!kulturvård!
sköld!
Simon!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Sonne!
Lena!
David!
Marianne!
Ström!
Peter!
Svenson!
Linda!
Svensson!
Albert!
Svensson!
Gudrun!
Svensson!
Söderman!
Peter!
Ragnar!
Tjernström!
Roger!
Törner!
Anders!
von!Platen!
Wallin=
Brandt!
Gunilla!
!
[email protected]
!
!
!
!
[email protected]
!
!
0730=930191!
[email protected]
!
!
!
070=7810260!
!
[email protected]
073=3804636!
[email protected]
0739=931703!
[email protected]
070=7594058!
[email protected]
!
0766=22!93!04!
!
[email protected]
076=7636612!
[email protected]
!
!
!
!
!
!
!
[email protected]
!
Östanbäck!timmerhus!
Strandin!
!
!
070=3625223!
[email protected]
!
!
[email protected]
!
!
!
Ateljé!Arkitekten!
Sandberg!
Stenung!
[email protected]
!
!
LST!Västra!götaland!
Jörgen!
Stangenberg! Niklas!
!
!
!
[email protected]
!
!
!
0525=10474!
[email protected]
!
!
[email protected]
!
!
!
!
070=2542064!
!
!
[email protected]
[email protected]
!
!
!
Skansen!
!
[email protected]
!
!
!
[email protected]
!
!
!
!
!
!
073=4297771!
!
!
!
[email protected]
070=2928387!
!
[email protected]
070=3927827!
[email protected]
!
Eko!Byggnadsvård!
[email protected]
!
Skansen!
!
Gård&Torp!
Mattias!
!
Rudshult!Byggnadsvård!
Wallinder!
Tony!
Wiman!
John!
Wolke!
Emlan!
!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!II!
Zackrisson!
Per!
Svensk!Byggtradition!
Zsaludek!
Paul!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!
Åhnberg!
Fredrik!
Svanå!bygg!
!
!
!
[email protected]
[email protected]
08=7365656!
gunilla.vonplaten@gårdochtorp.se
070=8145341!
[email protected]
073=1805458!
[email protected]
!
[email protected]
!
!
070=5721100!
!
!
!
!
!
018=6113365!
!
[email protected]
[email protected]
!
[email protected]
!
!
!
!
!
!
!
!
Åkesson!
Åsberg!
Ödin!
Ludvig!
Jörgen!
Niklas!
Traditionellt!bygghantverk!årskurs!III!
Vindelns!folkhögskola,!kursföreståndare!
byggnadsvård!
!
Polygon!group!
!
010=415419!
!
[email protected]
!
[email protected]
[email protected]
!
!