Transcript Det förväntas inte av dig att du ska tycka om eller

”Det förväntas inte av dig att du ska
tycka om eller stödja allt. Men utåt
bör du alltid, alltid visa respekt!”
6 sidor: Vad kännetecknar en dubaiare? Vad bör vi från Sverige och
Norge veta om dem och deras liv? Helena Axelson Fisk har hjälpt Sjömanskyrkan att definiera några av karaktärsdragen.
2/10 – Magasinet for Sjømannskirken i Dubai
F.v. Haakon,
Eivind, Jacqueline
og Helene deler
erfaringer fra
livet i Dubai.
25 råd
til nye i Dubai
Emirates-pilot gir råd til andre som vil prøve lykken
Svømte til gull
Golf-gave til kirken
Den nye norske konsulen
!
Hver søndag golfer Steinar Bratland og en voksende herregjeng. Hver gang
samler de inn 25 dhs fra
hver enkelt spiller. Før sommeren donerte de 5000 dhs
til Sjømannskirken.
!
Stein Arnesen er ny norsk
! konsul
i Dubai. 55-åringen er
Utrolig mange gode
skandinaviske svømmere
i Dubai! Både 17.mai og 6.
juni var det svømmekonkurranser i kirkebassenget.
Stolte gutter og jenter poserte med gullmedaljer.
Varme smil: Fanny og Micke Linder er glad for å være på plass i Sjømannskirken i Dubai.
også ny liaison officer
for alle de nordiske
landene: Skandinavias
viktigste politimann i
Dubai.
Foto: Leif Magne Gramstad
Nyansatte i Sjømannskirken
Endelig er de på plass: Det nye
svenske presteparet Fanny og
Micke Linder.
– Vi er glade for å være her og glade for mottakelsen vi har fått, sier de to. – Nå gleder vi
oss til å bli godt kjent med mange av de som
bruker kyrkan i Dubai.
De nyansatte er 32 år gamle, begge er fra
Stockholm og begge er prester. Men i Dubai
er det Fanny som formelt
har prestejobben. Micke er
assistent.
De nygifte har flyttet inn i
”svenskeboligen” på kirkesenteret i Oud Metha
Road – og kommer i hovedtrekk også til å overta de
fleste oppgavene som Tina
og David Lönneborg hadde.
Srima og Mika Bandara fra Sri Lanka har
vært ansatt i Sjømannskirken siden tidlig på
90-tallet. De arbeider som kokk og vaktmester.
De fire norske har alle 75%-stillinger:
Anne Wirak Onsrud er daglig leder med
ansvar for økonomi, personal og bygg. Ektemannen Michael har samme gudstjenesteansvar som Fanny. Han har i tillegg endel reiser
til andre Gulf-land. Ekteparet vil også fortsette med nettverksbygging og beMichael, Anne, Fanny, Micke, Srima, Mika, Leif Magne og Kristin. driftsbesøk.
Kristin F. og Leif Magne Gramstad
er vertskap på Sjømannskirken. Kristin har ansvar for endel arrangementer og utleievirksomheten. Hun har
også korarbeid.
Leif Magne har noen faste oppgaver gjennom uken, men hovedoppgavene er knyttet til informasjon.
Fanny skal ha gudstjenester og delansvar
for bryllup, dåp og konfirmasjon med den norske sjømannspresten Michael Onsrud. I tillegg
skal Fanny ha ansvar for Stor&Liten og Miniorene sammen med Micke.
Micke vil i tillegg bli med på konfirmasjonsundervisning, turgruppe og bidra med musikk
i flere sammenhenger på sjømannskirken.
De øvrige på bildet av sjømannskirkestaben
(under) er nok kjent for de fleste:
Høstutgaven
2010
Utgitt av Sjømannskirken
i Dubai
REDAKTØR OG KREATØR:
Leif Magne Gramstad
[email protected]
050 55 75 446
ADRESSE:
The Norwegian Seamen’s Center
P.O. Box 2404, Dubai, U.A.E.
BESØKSADRESSE: Oud Metha Road
(se info på websiden)
TELEFON: (+971 4) 3370062
FAX: (+971 4) 3368246
EPOST: [email protected]
[email protected]
[email protected]
Våre 25 Dubai-råd
Det tar tid å finne seg til rette i en
by som Dubai, mener ungdommene Ankeret har snakket med.
– Det er ikke gjort på noen uker
eller måneder, kanskje ikke engang
på et år…
Men når du endelig er blitt vant til at tingene
fungerer annerledes enn der du kommer fra,
er det mange, mange kvaliteter ved livet her i
ørkenen…
Vi har samlet fire nesten-sekstenåringer for
å snakke ut om Dubailivet. Svenske Jacqueline
Jutenholz og de tre norske ungdommene He-
ANSATTE:
Anne Wirak Onsrud, 050 6535631
Michael Onsrud, 050 5575447
Fanny Linder, 050 5506821
Michael Linder, 050 5506819
Kristin F. Gramstad, 050 5589653
Leif M. Gramstad, 050 5575446
WEB:
www.sjomannskirken.no/dubai
www.svenskakyrkan.se/dubai
facebook.com/sjomannskirken.dubai
BANK:
3000 21 05604 (Sparebankenpluss)
0055 05 67 66001 (Emirates Bank)
Fra stille til fort: Jacqueline,
Helene, Eivind og Haakon ser mye
positivt i det å vokse opp i Dubai.
lene Wirak Onsrud, Haakon Berge Wiken og
Eivind Kjølberg. Her er deres 25 råd til nye
som kommer til UAE.
1. Skolene her er mye bedre enn i Norge og
Sverige. – De er private, og dermed er ikke
lærerne lei… (!). Her kan man spørre mye,
lærerene er flinkere til å følge opp hver enkelt
elev. Det er mer fokus på oss som enkeltelever - bedre tilpasset. I Norge må alle gjennom
samme kverna.
2. Skolene forventer mer av deg her i Dubai
enn de gjør i Norge og Sverige.
3. Du lærer mer på skolen her enn du
gjorde før. – I Norge hadde jeg tre eksamener
i året, her har jeg 14. Det er tøffere, det er
lengere skoledager, men man lærer mer. Og
det liker vi! Og så er det mer respekt for lærerne her i Dubai enn hjemme i Sverige og
‚
Sjømannskirken i Dubai er et kirkelig, sosialt og kulturelt samlingsted for
skandinaver.Vi ønsker å være en kirke som tar utgangspunkt i menneskers liv
og erfaringer, og som hjelper dem til å forstå sine liv i lys av evangeliet om
Jesus Kristus.Vi ønsker å møte mennesker i hverdag og fest
både i og utenfor vårt eget kirkehus.
Sjømannskirken i Dubai skal ivareta det kirkelige ansvaret for bl.a. nordmenn,
svensker og dansker som befinner seg i området for kortere eller lengre tid.
‚
Xtra-xtra-innsats
Norge.Vi kaller dem alltid for "Mr.", "Mrs."
og "Miss" pluss etternavnet. Det er faktisk et
bra system…
De frivillige har en høy
! stjerne
i Sjømannskirken.
I Dubai er det mange av dem.
Damene til høyre er to velsignede eksempler: Astrid
Andresen har flyttet til
Norge. Men hun flyr for egen
regning tilbake til Dubai og
flytter inn på Sjømannskirken
(betaler full leie) for å hjelpe
til med julebasaren 27. november…
Julie Evensen skriver
antropologioppgave om UAE,
og bodde i den forbindelse i
utleieleilighet på Sjømannskirken. Hun har avtaleboka full mens hun er i byen, men allerede
første dag i Dubai melder hun seg som frivillig.
Én dag hadde hun fotokurs på kirken, to andre
dager tok hun bilder for kirken…
4. Man blir tvunget til å lære engelsk. Det
brukes hele tiden. Men ikke bli fortvilet hvis
det tar mer enn fire måneder å bli trygg på
at du skjønner alt lærere og skolekamerater
sier. 18 måneder er nok riktigere. I allefall for
ungdommer i vår alder.
5. I Dubai kan du treffe mennesker fra 150
land. Skoleklassene kan være "helt syke",
ingen fra samme land, liksom. Det er lærerikt
fordi alle blander seg. De eneste som holder
seg for seg selv, er emiratene. Det er litt
dumt.
Bare en av de fire ungdommene vi snakket
med hadde en "lokal" kompis. "Men han er
nesten aldri på skolen, han gjør som han
vil…"
6. Det er mer lekser og mindre fritid her
enn det var i Norge og Sverige. – Når vi har
prosjekter på skolen, hender det at skoledagen blir fra 08 på morgenen til vi legger oss.
Men vanligvis tar leksene fra 1/2 time til 2
timer.
Jacqueline tar sin skoleundervisning online
- via K12-systemet. Hennes totale skoledag
er "bare" seks timer, og hun kan avansere til
nye klassetrinn i nesten-eget-tempo.
De tre norske ungdommene gikk alle på
Norskeskolen i Dubai hver mandag forrige
skoleår. I år skal de ikke det, de er blitt for
gamle.
7. Du kan like det eller ikke, men: Alle skolene har uniform.Vi har mest inntrykk av at
foreldrene våre liker det…
8. En stor forskjell fra Norge og Sverige til
Dubai er at nesten alle fritidsaktiviteter foregår PÅ skolen. Det er skolene som organiserer basketball og fotball, det er der man
svømmer og trener karate, det er der man
lærer å spille instrument eller drive med
kunst. Det er bedre organisert enn i Sverige
og Norge - og det koster mer.
Eivind driver med friidrett på skolen + golf
utenom.
Haakon spiller fotball og volleyball via skolen.
Jacqueline går på treningsstudio utenom
skolen
Helene har hatt ekstra lange dager på skolen, men har hatt tid til yoga og sangundervisning på skolen.
9. Sportsnivået er ikke veldig høyt i
Dubai… I de vanligste ballsportene ligger
nok Norge og Sverige langt foran. Derimot
er f.eks. golfnivået ganske høyt.
10. Venner skaffer man seg naturlig nok
også gjennom skolene. På arrangementer i
helgene treffer man venners venner. Det er
også veldig greit å be om noens mobilnummer. Alle gjør det.
11. Og det er kult, for her får man virkelig
venner fra hele verden… Er man åpen, er
det virkelig mye å lære.
12. Mall’ene er de beste stedene å være
sammen med venner. Det meste skjer her.Vi
kan bare gå sammen i flere timer og se på
ting og mennesker. Det er her vi går på kino,
og det er ofte her vi spiser. Ute er det for
varmt. Beste Mall: Mall of the Emirates og
The Dubai Mall (men mange synes den siste
37-aksjonen
leste kanskje om Hjertevarmeaksjonene
! iDuseptember?
Sjømannskirkene over hele
verden satte ekstra lys på egen virksomhet. I
Dubai ble hjertevarmeaksjonen et ambisiøst
innsamlingsprosjekt til en familie på 37 i Lahore
som mistet alt de eide under flommen.Vi har
ikke nådd målet om 37 000 dhs til ny bolig
ennå. Hjelp oss! Gi kontant gave på kirken. Eller
se kontonummer øverst side 5.
Livet i en storby: Kjøpesenterene er naturlige treffpunkt for Haakon, Eivind, Helene og Jacqueline.
er for stor). Og så spørs det selvfølgelig litt
på hvor i Dubai du selv bor.
13. På vinteren er strendene et fint sted å
treffe venner på. Stranda ved JBR er mest
populær. Noen driver også med sport på
stranda når det ikke er for varmt.
14. Metro’en er fin, men ikke alle stasjoner
er åpnet ennå. Offentlig transport er mye
bedre i Norge og Sverige.
15. Hva vi vil vise turister fra Norge og
Sverige: Burj Khalifa, Burj Al Arab, Atlantis på
Palm Jumeirah, Wild Wadi, de to store kjøpesentrene + ørkensafari.
16. Mat er det nok av overalt.Vi liker Food
Court ved kjøpesenterene, vi liker Chili’s og
libanesisk. Men mest av alt: Her i Dubai kan
du bestille alt rett hjem til døra. Billig.
17. Det tar tid å venne seg til livet i Dubai.
Et år er neppe nok. Klimaet er veldig annerledes, og det at vennene bare er der for en
begrenset periode (akkurat som oss), fører
til annen omgangsform enn ellers.
18. De fire er enige om at livet i Dubai blir
bedre så snart foreldrene selv føler seg tryggere på livet her. "I starten lot de oss ikke
gjøre noenting", sier ungdommene.
19. I Dubai har man mindre frihet til å
klare seg selv.
20. Det er veldig vanlig å bytte skoler
innad i Dubai, og det kan virke litt rart. Men
det positive ved dét - når du har bodd her
noen år - er at du har venner på veldig
mange skoler i byen…
21. Det er trygt i Dubai.Veldig trygt. –
Men vi jenter må tenke på hva vi har på oss!
Noen steder i byen – bl.a. rundt Barsha og
Umm Suqueim – er det dårlig med gatelys.
Mamma liker ikke at jeg går der på kveldstid,
sier en av ungdommene.
22. I Norge og Sverige er røyking nesten
uvanlig. Her er det mer vanlig. – Og det er
ekstra mye sisharøyking…
23. Det er praktisk talt aldri alkohol- og
narkotikapress i Dubai (og dét liker nok foreldrene våre å høre…). Men det kommer jo
an på vennene du har, da. – Når man har
bodd i Dubai noen år, ser man mer alkohol
og narkotika.
Men alle fire ungdommene er enige om at
det er betydelig mer press i Norge og Sverige.
24. Derimot er det mye rasisme i Dubai!
Og det er stygt å se på. Er du hvit, behandles
du fint, men ikke ellers. Noen av ungdommene synes også at "vi" har for mye respekt
for de lokale.
25. Ingen av de fire følger med i aviser
eller blader for å høre om ting som skjer i
Dubai. – All informasjon kommer fra Facebook og venner. Og selvfølgelig fra Ankernytt, sier de…
Av Leif Magne Gramstad
GOLF
A for Ankeret + Ankernytt
Det du leser nå er Ankeret, et magasin som
Sjømannskirken i Dubai gir ut to-tre ganger i
året. Ditt firma kan gjerne annonsere her.
Ankernytt er vårt elektroniske ukebrev som
sendes til 1300 eposter hver lørdag. Her kan
du følge med på alt som skjer i kirken.
B for Basargruppe og basar
27. november er det julebasar. Mange hundre
skandinaver kommer for å spise deilig mat og
kjøpe gaver og pynt til jul. En egen basargruppe som møtes torsdag formiddag
gjennom mesteparten av året, forberede basaren og lager mye av det som selges. Du kan
delta i denne gruppen.
C for Camping
Kirken i Dubai har en aktiv turgruppe, og arrangerer turer en gang i måneden (de månedene det ikke er for varmt). Noen av turene
innebærer overnatting i flotte fjell og majestetisk ørken. Turene er svært populære.
D for Dåp
Sjømannskirken døper gjerne både små og
store som vil tilhøre Kirken i Norge eller Sverige. Ta kontakt med en av prestene for å
finne tid og sted. Dåp er noe av det prestene
liker aller best…
E for Ekteskap
Vi låner vigselsrett av den anglikanske kirken i
Dubai. I gjennomsnitt er det en vielse hver
uke i de travle månedene. De aller fleste bryllup skjer i Sjømannskirken, men par kan –
mot ekstra betaling – også bli viet i ørkenen
eller ved et hotell. Les om bryllup på vår webside og ta kontakt med en av prestene.
F for Frivillige
Sjømannskirken er velsignet med mange,
mange frivillige nordmenn og svensker. Dette
er nødvendig for å gjennomføre basar, turprogram, trim, ulike arrangementer og musikalsk
virksomhet.Vil du være frivillig? Det kan du!
G for Gudstjenester
Vi synes dette er det viktigste kirken gjør
hver eneste uke; gudstjenestene kl 16. lørdag
ettermiddag. Mange fra staben, og endel frivillige deltar. Det er omtrent like mange gudstjenester på norsk og svensk. Men som oftest er
de på ”skandinavisk” og lett å forstå. I ukebrevene (Ankernytt) forsøker vi å forberede
gudstjenestedeltakerne på det som blir temaet. Alle er velkomne også til den påfølgende kirkekaffen. Og siste lørdag i måneden
griller vi…
H for Hjem og Hjelp
Sjømannskirken er ditt hjem langt hjemmefra.
Vær med å bidra til at det blir et hyggelig
hjem! Vi som jobber på kirken, vil gjøre det vi
kan for at du skal føle deg hjemme her – sent
og tidlig. Og vi vil også hjelpe dersom du
trenger det: Hjelp i vanskelige livssituasjoner.
På kirken vil du finne noen som kan lytte – og
kanskje bringe deg videre i en tung prosess.
I for Innebandy
Lørdag og søndag kveld + tirsdag kveld er det
innebandytrening utendørs ved Sjømannskirken. Ulike personer har ansvar de forskjellige
dagene. Ta kontakt med kirken, så vil du få
mailbeskjeder dersom kveldens trening er avlyst.
Innebandytreningene er åpnet for alle robuste
kvinner og menn over 13 år.
J for Jesus
Uten Jesus ville det ikke vært en Sjømannskirke... Vårt mål er å gi mennesker mot til tro,
håp og engasjement.Vi tror at Jesus er Guds
sønn, vi tror at han døde for oss – og vi tror
(ikke minst) at han vant over døden for oss.Vi
driver kirke fordi Jesus vil at vi skal bygge menighet.
Hver mandag, tirsdag, ondag og torsdag har vi
en kort bønnestund kl. 08.45. Alle kan være
med på denne.
K for Konfirmanter
13- og 14-åringene starter undervisningen i
oktober og har samlinger (stort sett) én lørdag pr. måned frem til konfirmasjonen 1. påskedag. I februar er det stooor
konfirmantweekend i Dubai - der også konfirmanter fra Qatar og andre deler av MidtØsten/det nære Østen deltar. Følg med på
ukebrev og på nettet for detaljer om konfirmasjonsopplegget. Sjømannskirken kan også
tilby undervisning via internett.
L for Lunsj
Tirsdager kl. 12.30 er det skandinavisk lunsj
på Sjømannskirken. Mange forretningsfolk
møter hverandre på denne måten, men lunsjen er åpen for alle.Vi har loddtrekning hver
gang. Og ofte har vi et programinnslag i forlengelse av lunsjen. Noen ganger musikk,
andre ganger et kort foredrag.
M for Miniorer
Miniorer er tirsdagsklubben for barn fra Skandinavia mellom 3 og 7 år.Vi starter med middag kl. 15.30 for de som kommer rett fra
skole og barnehage. Programmet varer frem
til kl. 18. Det er bibelfortelling, sang – og
masse lek og aktiviteter.
N for Noter
Noter brukes i kirkekoret, som har øvelser
mandag kveld. Du kan være med å påvirke reportoiret, men de neste månedene er det
planlagt endel gospel. Også et band med gitarister, bassist og pianist er noen ganger med.
Koret deltar på gudtsjenester og større arrangement.
Vi starter også barne- og familiekor noen lørdager. Følg med for mer informasjon.
O for Onsrud
(og de andre ansatte…)
Anne Wirak Onsrud er daglig leder. Hennes
mann, Michael, er prest. Fra Sverige kommer
Fanny (prest) og Micke Linder (assistent).
Srima og Mika Bandara jobber på kjøkkenet
og som vaktmester. Kristin og Leif Magne
Gramstad er kirkens vertskap. Alle de fire
nordmennene på kirken har 75%-stillinger. De
øvrige har fulle stillinger.
elle temaer. Noen tirsdager drar vi på utflukter og besøk. Tirsdagstreffene er et flott sted
å lære om Dubai og lokal kultur. Og et perfekt sted å bli kjent med andre skandinavere i
landet.
P for Premier
U for Utstyr
Kirken i Dubai har to store loddsalg i løpet av
året. Og premiene er fine! Julelotteriet har
trekning på julebasaren.Vårlotteriet har månedlige trekninger og en hovedtrekning i slutten av mai. Loddene koster 20 dhs, og gir
gode tilskudd til driften (som vi må finansiere
lokalt). Kirken takker alle som kan bidra med
premier til lotteriene.
Kirken har noe campingutstyr til utleie. Også
barnestoler til bil, og barnesenger. Perfekt for
dere som har gjester en begrenset periode. I
kirken har vi også en pen biblioteksamling
med kvalitetsliteratur både på norsk og
svensk. Lån så mye du vil!
Q for Qatar
Mange hundre nordmenn bor i det lille landet
en time med fly fra Dubai. Hydros aluminiumsfabrikk er nå inne i en ny fase, og flere
norske har derfor reist hjem. Men likevel er
det endel igjen, både skolelever, konfirmanter,
enslige og familier. Sjømannspresten i Dubai
besøker det norske miljøet ca en gang i måneden. Da er det konfirmasjonsundervisning,
gudstjenester og samtaler med folk.
R for Reiser
Sjømannskirken i Dubai driver også oppsøkende arbeid.Vi besøker bedrifter, syke og
fengslede. Og vi besøker båter – så ofte vi
kan.Vi er sjømannskirke også for Oman,
Saudi-Arabia, Iran, Kuwait, Bahrain og Qatar.
For den norske presten innebærer det noen
reisedager pr. år.
V for Vattengympa
Mesteparten av året har vi tirsdags- og torsdagstrim. Når bassenget er for kaldt eller
varmt, trimmer vi på gressplenen bak kirken.
Og når bassenget holder ”rett” temperatur
er det gympa i vannet. De som vil være med,
betaler en liten avgift pr. sesong. Da følger en
sunn frokost med i prisen.
Z for Zzzzøvn
Turister i Dubai sover kanskje ikke så mye.
Men de trenger seng(er). Det kan de få på
Sjømannskirken.Vi har én studioleilighet og én
toromsleilighet som vi leier ut til turister og
forretningsfolk som skal være 1-2-3 uker i ørkenlandet. Leilighetene har det utstyret du
trenger – og leieprisene er fordelaktige. Spre
denne informasjonen til alle du vet planlegger
Dubai-turer!
Æ for Æsj
Avtrede finnes bak bøkene. To for menn, to
for damer.:-)
W for Websider
Ø for Ørkengudstjenester
På internett kan du følge med på det som
skjer ved kirken. Du kan lese nyheter og se
bilder fra arrangementene. Info om kirkelige
handlinger ligger her, alle magasinene og ukebrevene er også på nettet.
Norsk side: www.sjomannskirken.no/dubai
Svensk side: www.svenskakyrkan.se/dubai
Kirken har også egen Facebook-side:
www.facebook.com/sjomannskirken.dubai
Andre lørdag i måneden flytter vi gudstjenestene til ørkenen. Litt ulike klokkeslett, så følg
med på nett og nyhetsbrev.Vi kjører samlet
fra kirken (og Eppco ved Dragon Mart) til
området rundt Camel Rock. Firehjulstrekk
hjelper, men er ikke nødvendig. Ørkengudstjenester er annerledes, eksotisk og stemningsfullt.
X for Xylofon
Hver mandag kl. 10 fylles kirken av 0 til 3åringer og deres skandinaviske foreldre. De
spiser, leker, synger og prater. Et fint sted å
treffe mennesker i samme livssituasjon.
Spiller du xylofon? Eller munnharpe? Eller
gitar, piano, trommer, trompet? Vi er alltid
glade for musikalske bidrag på gudstjenestene
eller andre arrangement. En kveld i uka øver
”D Bænd” i kirken. Kanskje du kan henge deg
med der også?
T for Tirsdagstreff
Y for Ytelser
Treffene er åpne for alle hver tirsdag kl. 10 til
kl. 12. Enkelte tirsdager bare prater og spiser
vi. Andre tirsdager er det foredrag og spesi-
Sjømannskirken får penger fra Norge og Sverige for å dekke skandinaviske lønninger og
skolepenger. Men resten av driften skal vi stå
S for Stor & Liten
for selv: arrangementer, lokal lønn, kontordrift,
reising og infoarbeid. Til dette er vi avhengig
av at du (og ditt firma) yter penger og annen
hjelp til kirken. Ta kontakt hvis du vil ha sponsorplakat ved innebandybanen eller annonser
i magasinet eller ukebrevet!
Alle andre donasjoner er også velkomne!
Å for Åpningstider
Usikker når kirken er åpen? Ukebrevet er alltid oppdatert. Søndag er det åpent kl. 11-13
(kor og innebandy på kvelden), mandag fra kl.
09 til kl 14, tirsdag 09-14 + miniorene fra kl
15.30 til kl. 18 (innebandy på kvelden). Onsdag kl. 09 til kl. 14. Torsdag kl. 09 til kl. 14. Fredager stengt (men ofte turer eller andre
arrangement). Lørdag kl. 15 til kl. 19 (gudstj. kl
16 - innebandy på kvelden).
Av Leif Magne
Gramstad
Unge frivillige
Bibliotekaren vår
Stekte en halv million vafler!
Overraskende april-hjelp
fra to entusiastiske norske
Dubai-brødre:Vetle (11) og
Eivind (15) brukte CAS-timene
til å skrape og male en vegg på
Sjømannskirken.
Mange fine skandinaviske bøker å låne på
kirken. Svenske Therese
Viira har frivillig tatt på
seg ansvaret for å holde
orden i biblioteket.
Mika Bandara ved Sjømannskirken i Dubai, har
på 20 år stekt fem hundre tusen vafler.
!
!
Bortimot uslåelig re! kord:
Vaktmester
Kirkens gode tradisjoner: I sjømannskirken i Dubai vil det være gode muligheter til å ta
del i tradisjonelle kirkelige ritualer. For mange skandinaver har kirkelig dåp, konfirmasjon og vigsel en sterk tradisjon og betydning. Her kan du lese det om hva som skal til for at du eller noen
i din familie- og vennekrets kan ta bruk av kirkens tradisjoner.
Guide til dåp, konfirmasjon og
bryllup ved Sjømannskirken
Dåp
Konfirmasjon
Bryllup
De fleste som blir døpt er barn. Det finnes også enkelte ungdommer og voksne
som blir døpt, men det er mer sjelden.Vi
døper de fleste barna i forbindelse med
gudstjenestene våre, siden det er et viktig
poeng at barna blir en del av et større
fellesskap i kirken.
Dåpens hovedformål er å knytte barnet til Gud og hans rike.Vannet vi bruker
symboliserer nytt liv og renhet. Guds ånd
fyller den døpte, og den døpte hører til
sammen med Ham.
Det er ikke noen bestemte papirer
som skal fylles ut på forhånd for å melde
dåp. Det er bare å ta kontakt på telefon
eller mail for å avtale en tid for dåp. Kopi
av fødselsattest for den som skal døpes,
og kopi av passet (også til foreldrene) er
eneste dokumentasjon.
Dersom en av foreldrene er fra muslimske land, må vi også ha en bekreftelse
på at vedkommende ikke er muslim (evt.
dåpsattest til foreldre). Den døpte må ha
minst to voksne faddere (vitner) som
selv er døpt.
Vi har hatt dåpsbarn fra mange land i
områdene rundt Dubai. Noen er kommet
til Dubai for å ha dåp, og noen er døpt i
dåpsgudstjenester på det stedet de bor.
Det koster i utgangspunktet ingenting å
melde til dåp. Ta kontakt for mer informasjon.
Hvert år har vi en flere skandinaviske
ungdommer som blir konfirmert i Dubai.
Noen kommer også fra andre land i regionen.
Konfirmasjon handler om å bekrefte
sin tilhørighet til Gud og den kristne tro.
De unge regnes som store nok til å gjøre
sine egne refleksjoner om tro og livssyn,
og trenger kunnskap og innsikt i det de
er døpt inn i. Konfirmasjonstiden skal
motivere ungdommene til å ta bevisste
valg av livsverdier. Den skal gi dem en dypere innsikt i, og et personlig forhold til,
den kristne tro.
For å bli innmeldt som konfirmant, må
dere ta kontakt med en av prestene i
Dubai.Vi trenger kopi av dåpsattest, et
passfoto og adresser (med tlfnr og email) til konfirmant og foreldre. Endel av
undervisningen vil være nettbasert. Alle
konfirmanter vil få mulighet til å komme
på leir i Dubai, og det er meningen at alle
skal få treffe minst en av prestene flere
ganger. Når prestene reiser rundt, medvirker gjerne konfirmantene i gudstjenester lokalt.
I Dubai og Qatar skjer konfirmasjonen
vanligvis i påsken. For noen kan det være
naturlig å konfirmeres i hjemlandet
selvom de følger opplegget i Dubai. Ellers
er det mulig - for de som er enslig konfirmant fra et land – å avtale en annen dag.
Avgift for konfirmasjonstiden betales ved
innmelding.
Mange gifter seg i Dubai, både turister og
folk som skal jobbe og leve i området.
Ekteskapet har sterk tradisjon, og for kirken er det naturlig å innstifte og velsigne
ekteskapet. Det er Guds gave til menneskene, gitt som en trygg ramme for familielivet.
Kirken i Dubai låner vigselsretten til
den anglikanske kirken i Dubai. Det gjør
at vi kan ha vigsel hos oss. Det er den anglikanske kirken som fører kirkebøkene,
og som ordner med myndighetene.
Av papirer som behøves, så er det viktigste å få et dokument fra myndighetene
i hjemlandet som bekrefter at det ikke er
noe som hindrer deg i å gifte deg. Dette
bør være oversatt til engelsk. I tillegg behøves et søknadsskjema med personlige
opplysninger, kopier av pass (med visumdel), vanlige passfoto og kopi av dåpsattest. (Her kan en egenerklæring om at du
ikke er muslim også brukes, men den må
være bekreftet med stempel og underskrift fra hjemlandets myndigheter.)
Vigsel skjer vanligvis på onsdager, og
som regel på kirkens område. Dersom
dere har andre ønsker, så ta kontakt for
en samtale. Det er en avgift for å gifte seg
hos oss, i tillegg kommer en avgift som
går til myndighetene i Dubai for stempler
og godkjenning av vigselspapirene.
For mer info, se også www.sjomannskirken.no/dubai
På vilket sätt
är dubaiarna
olika oss
har också erfarenheter från Libanon, och
hon lärde sig arabiskan i Syrien.
Nu arbetar hon som kultur- och kommunikationskonsulent i den nya världsmetropolen.
Ett 20 års äktenskap med en muslim
Helena Axelson Fisk har hjälpt Sjömanshar också lärt henne mycket om religiokyrkan att definiera några av karaktärsnen som präglar landets folk. Själv är hon
dragen. 45-åriga Helena har själv 20 års
kristen.
erfarenhet från Mellanöstern. Hon pratar
– Skillnaderna mellan Sverige och
arabiska och har bott tio år i UAE varav
Dubai är enorma, säger den kunskapsrika
sju i Dubai.
svenskan från Borlänge i Dalarna.
Tidigare har enbarnsmamman från Sve– Här är det optimism! Framtidstro.
rige bott tre år i Egypten, tre år i Saudi,
Man vågar ta chanser, man griper möjligett år i Qatar och ett år i Bahrain. Hon
heten. Entusiasmen är slående, säger Helena.
– Som en jämförelse upplever jag
Sverige som en ”gammal gumma”.Vi
har ingen nyfikenhet. Det finns en
– Klä dig beroende av vart du ska! Följ skylkänsla av att man redan har uppnått
tarna på stranden och i köpcenter! Lyssna på
allt. Jag upplever också att det är svådem som har bott här före dig.
rare att lära sig något nytt i Sverige,
– I traditionella områden av landet, klä på dig
säger hon till Ankaret.
mer. En del stränder är undantagsområden.
– Och viktigt, fortsätter Helena; – Lyssna på
– I Sverige – och säkert också i
din egen känsla! Känner du dig tunt klädd, så
Norge – är kraven på människorna
är du säkert för tunt klädd. Känslan är rätt.
stora. Man ska göra allt! Göra karriär,
– Något av det här kan vara svårt att förstå
vara omsorgsfulla föräldrar. Tvätta,
för tonårsflickor. Försök att kompromissa med
städa, sy, snickra, mecka. Det upplevs
dem.
som skrämmande.Var finner man vila!?
– Kom också ihåg att stranden slutar där du
– Också här i Dubai har man krav
ser bilar. Då ska du dölja bikinin. Så fort du
på sig i jobbet. För all del! Men man
närmar dig en mötespunkt ska du ha kläder på
lyfter bort de andra kraven. Det finns
dig.
hjälp. Man köper tjänster av ”maids”,
– Ett gott tips för kvinnor är att ha en extra
chaufförer och trädgårdsmästare.
schal liggande i bilen. Kanske också en lång
Och när mor och far är färdiga med
klänning ifall du skulle råka ut för bilhaveri.
arbetsdagen, ska de inte hem för att
tvätta eller sätta badrumskakel. Man
tar sig tid för familjelivet.
– På det sättet tror jag att konflik– Rituell och praktisk renlighet förenas i arabter försvinner. Kvinnorna får själva
världen, säger Helena.
”en fru”! De har andra som tar över
För oss i Norden kan det bli komiskt att se
hushållet. På det sättet ökar ekonohur fixerade muslimerna är vid renlighet. Men
min, flera får jobb – och man får nya
det har en förklaring; – Klimatet i Skandinavien
krafter.
är dramatiskt annorlunda än här i ökenvärlden.
– Självklart bygger detta på att en
Här är det mer som är smutsigt och därmed
del
människor från östern är så fathälsofarligt. Renheten är ett kulturellt svar på
tiga att de tvingas till att acceptera
en farlig miljö.
låga löner och långa arbetsdagar i
Emiratier tycker att ”vi” generellt sett är
UAE säger Helena.
lortaktiga och ohygieniska. De använder både
Av Leif Magne Gramstad
bidé och toapapper och förstår inte oss.Vi är
och Julie Evensen (foto)
lortaktigare än dem därför att vi inte är rädda
Översättning: Eréne Svensson
för lorten.
Vad kännetecknar en dubaiare?
Vad bör vi från Sverige och
Norge veta om dem och deras
liv?
¸Så bör du klä dig
¸Fixerade vid renlighet
– Renhet ger också social status här. Det
har blivit en klassmarkering, och är helt annorlunda en där vi kommer från.
– Är du smutsig i Dubai, är du fattig…
Vänd på sidan och läs mer
om vad Helena tycker kännetecknar människorna i Dubai.
¸God fredag!
¸Familj! Familj!
¸Bilkultur i UAE
¸Typiskt muslimskt
¸Sex
¸Minoritet i eget land
¸Lag och ordning
¸Nya kvinnoroller
¸Utbildning
Förvänta dig inte att göra affärer på fredagen.
Ring inte och stör helgdagsfriden för troende
muslimer (även om du själv blir uppringd eller
bli uppmanad av kontoret hemma i Sverige
eller Norge…).
Alla män (och småningom flera och flera
kvinnor) är i moskéerna mellan klockan tio
och ett på fredagar. Då kan det också vara parkeringskaos i området.
De som bor i närheten av moskéer förväntas att visa mer respekt än andra.
Bön fem gånger per dag – och fredagsbönen
– är en central pelare inom islam. Böneutropen kan irritera. Försök att vänja dig vid dem.
Blir det mycket obehagligt i längden, är det legitimt och artigt att besöka moskén och be
dem justera högtalarnivån. Der har hänt att
förhållandena därefter förbättrats…
Familjekonceptet är otroligt centralt i arabländerna.
– Här finns nästan inte individer, ler Helena.
Det är alla för en och en för alla. Gemenskapen är upphöjd.
– För mig och en del andra från Norden är
detta något av den vanskligaste att vänja sig
vid i det här landet. Själv är jag starkt individualistisk…
– Men ser man på lyckan som ett mål, kan
familjebanden troligen skapa lyckliga människor. I alla fall skapar man lydiga individer…
– Man har ”alltid” nån som sörjer för en.
– Och det är nåt vackert i människor som
ser något större än sig själv, det ska vi inte förringa…
– Med vår ytlighet riskerar vi att skapa
både egoistiska och ensamma människor.
Araberna du möter i UAE har några särdrag.
Det handlar bland annat om tro och klädedräkt; – De är klädda i sina abayor och dish
dashor och är stolta över dem. De inger status.
– De delar inte ut kramar och handtryckningar som vi gör. Det är inte självklart att en
man tar en kvinna i hand – och omvänt.
Språkligt är det också typiskt muslimskt att
ta Guds namn i bruk i alla sammanhang. Men
frasen ”In sha allah” kan betyda många saker
beroende på tonfallet. Och kan du inte språket
och kulturen, kommer du aldrig att förstå det!
– De är också mer hängivna i förhållande till
sin religion än vad vi är, förklarar Helena. De
förstår inte att vi inte är det …
– De tycker det är löjligt att vi inte tror.
Medan det i Norge och Sverige är nästan löjligt att tro…
Sex i arabvärden är privat. Mycket privat ! Endast sex mellan man och kvinna är accepterat
– och bara inom äktenskapet! Man KAN
emellertid ingå förlustelseäktenskap.
Sexualitet definieras bredare än i väst. Beröring är bland annat definierat som sexualitet.
– Det finns dubbelmoral i Dubai – som överallt annars i världen, säger Helena. Prostitution existerar. Några kliniker utanför Dubai
specialiserar på att operera in nya mödomshinnor på unga flickor.
Porr är strängt förbjudet. Etisalat blockerar
också alla internetsidor som handlar om dating.
– Offentlig sex kan du bara glömma. Folk
har fått stränga straff och blivit utvisade ur
landet på grund av sex på stranden eller i en
parkerad bil, påminner Helena om.
Ytterst få ställen i världen är så säkra som
Emiraterna. Om du bor här, kan du glädja dig
över att inte behöva låsa hus- och bildörrar
hela tiden. Du kan gå tryggt till butiker, restauranger och skola. Oprovocerat våld existerar
praktiskt taget inte. Du ser inte tiggare, narkomaner eller raglande fulla människor på stan.
Sexbrott och stölder sker, men nästan alltid
inom definierade grupper. – Var trots det försiktig, säger Helena. Jag rekommenderar ingen
att lifta. Det är tusentals av hemliga poliser på
gator, i gallerior och på offentliga platser (CID
– Criminal Investigation Department).
– Lokalbefolkningen har en slags kontrakt
med His Highness Sheikh Mohammed (den
styrande sheikhen). Han sörjer för lugn och
ordning. Därför får han också fortsätta att
styra landet.
¸
Umgänge med grannar
Om din nya granne är emiratier, KAN man
lära känna varandra. Men bara om man visar
stor respekt för dem. Kläd dig alltid anständigt,
uppför dig med respekt! Dela gärna med dig
av något du lagat till middag. Bjud in dem till
fester (men gör det kristallklart om det innefattar servering av alkohol). Och kom alltid
ihåg att informera dem om du planerar en sen
och kanske högljudd fest.
– Men förvänta dig aldrig att din manlige
granne kommer att prata med eller ta en
kvinna i hand. Och din kvinnliga granne, kommer inte att hälsa på eller prata med den manliga grannen, förklarar Helena.
– Men fråga dig själv om du vill bli vän med
din granne! Vill du ta det ansvaret? Du måste
nämligen alltid hedra din vän. Är du inte beredd på det, bör du avstå från vänplanerna…
– Kvinnorna här var ekonomiskt aktiva ända
fram till att man hittade oljan. Då drog de sig
tillbaka. Nu är de högutbildade damerna på
väg in i arbetslivet, säger Helena. Man förväntar sig att de flesta arbetar nu. Och då löser
man barnomsorg, hushållsarbete, trädgårdsskötsel och andra saker genom att köpa dessa
tjänster. På det sätter ”bereder” både män och
kvinnor plats för familjeliv vid sidan av jobben.
De är mycket mer tillsammans med barnen än
vad skandinaverna är…
– Förändringarna här i Dubai sker supersnabbt. På tre år är det enorma omvälvningar!
– Men samtidigt är könsrollerna annorlunda
än våra. De anser att vi biologiskt sett är helt
olika. Kvinnofrigörelsen här kommer aldrig att
handla om sexuell frigörelse, däremot om att
tjäna pengar, samt att själv välja jobb och partner.
¸
Religion eller?
Vad är religion och vad är tradition i den här
delen av världen? Jag, det är en bra fråga. Och
svår att svara på.
– De två sakerna flyter i varandra, och det
är en evig tolkningsfråga. Här finns det mycket
oenighet, säger Helena.
– När det gäller kvinnors kläder är de olika
i alla muslimska länder. Men gemensamt för
dem är att du täcker ben och armar och därmed både religion och kultur.
– Det motstånd som uppstår på några platser, är en kamp mot traditionen, inte religionen. Och alla är eniga om att traditionen är
mer förtryckande än religionen, även om det
finns element av kvinnoförtryck också i religionen, säger Helena. Bland annat står det i de
heliga skrifterna att kvinnor bara ärver hälften
av det männen ärver.
”Det förväntas
inte av dig att
du ska tycka
om eller stödja
allt. Men utåt
bör du alltid,
alltid visa
respekt!”
Helena Axelson Fisk
Människor från 200 nationer – och lika många
kulturer – använder motorvägarna och rondellerna i Dubai. Då uppstår ett fascinerande
kaos.
– Som skandinavisk chaufför måste du tänka
och uppföra dig rationellt. Då går det bra, ler
Helena.
– Se på bilarnas ”kroppsspråk”, för de använder sällan körriktningsvisare för att visa
vart de ska. När du blir bekant med vägarna,
öka farten! Luskörning irriterar! Våga! Vänj dig.
Då blir du också en bättre Dubaichaufför.
– Det är högre tolerans för olika körstilar
här. Men det byggs mycket, och vägarna ändras
hela tiden. GPS kan därför motverka sitt syfte.
– Och vänj dig vid en omfattande smitning in i
köerna, blinkande och tutande! Det lönar sig
inte att klaga över det…
Det är bara 13,5% äkta emiratier i UAE. I
många, många decennier har den muslimska
lokalbefolkningen lärt sig att leva som en minoritet i sitt eget land.
– Jag tror ändå inte att de känner det som
något stort problem, säger Helena. – Men när
deras identitet hotas – och det beror på den
ekonomiska utvecklingen – kommer anklagelserna inte att drabba indierna eller pakistanierna. De kommer att drabba oss från väst.
– Därför; visa respekt! Klä på dig! Uppträd
inte berusad någonstans! Ta taxi! Tala inte nedsättande om islam! Kritisera inte den styrande
familjen!
– Fråga om du funderar över något! Påstå
inte något! Det förväntas inte av dig att du ska
tycka om eller stödja allt. Men utåt bör du alltid, alltid visa respekt!
I de äldre generationerna finns det en del
analfabeter, men de flesta emiratierna är nu
mycket välutbildade. Skolan är ofta delad i
rena flick- och pojkskolor.
– Det är för att man inte ska ha sex med
varandra, säger Helena …
Skilda skolor gör det faktiskt enklare för
flickorna att välja traditionellt manliga yrken.
För flickorna är utbildningen också en möjlighet att få komma ut. Ja, till och med bli
”bättre” gift. Pojkskolorna har dåligt rykte på
grund av våld och straff. Lärarna är auktoritära
i båda skolorna, men mindre än tidigare. Det
har visat sig att mindre auktoritärt ledarskap
gör inlärningen lättare. De flesta kvinnorna
väljer en högre utbildning, men detta är troligen temporärt. Det kommer att jämna ut sig
om några år.
¸Censur
Ja, här i Dubai är det censur. Ganska mycket!
Alla internetsidor från Israel är blockerade.
Sidor om sekulariserade muslimer är censurerade. Sex är i censurerat. Även sidor som innehåller kritik av Dubai eller sheikhfamiljerna.
I tryckta medier är det vanligt att censurera
eller lägga lock på all kritik av de styrande familjerna och medlemmarna av Federal National Council. – Journalister kan inte sättas i
fängelse, men jag tror att deras självcensur ligger långt fram i deras medvetande, säger Helena. – Det gör den ju till och med hos mig!
Alla verkar utöva självcensur, tycker jag …
På TV här i Dubai är det naturligtvis också
väldigt mycket censur.
– Sex- och kysscener blir bortklippta. Utländska tidningar och tidskrifter måste censurera en
del bilder innan de får sälja dem i butiken.
– Alkoholen är
skandinavernas
folksjukdom
(och hedern är arabernas alkohol)
– Vi accepterar våld.Vi accepterar våldtäkter.Vi accepterar
slagsmål, misshandel, rattfylla
och mord i Sverige och Norge.
Allt därför att vi inte konfronterar alkoholens följder, säger
kultur- och kommunikationskonsulent Helena Axelson
Fisk.
Så kan man börja räkna upp psykiska
skador. Barn som ser föräldrarna bli
fulla, saker man säger till varandra, äktenskap som löses upp. Rusen skapar
enorma konsekvenser i privatlivet och
för samhållsekonomin.
Vi får heller inte glömma att avgiftningen kostar pengar. Massor av pengar!
– Men vi svenskar accepterar det.Vi
accepterar det därför att vi kräver vår
rätt att dricka alkohol. Så mycket vi vill
och så ofta vi vill, oavsett skadorna. –
Poängen är också, fortsätter Helena, att
du med din alkoholkultur också väljer
för dina barn och din umgängeskrets.
Väljer du att bli stupfull på fest, ska du
veta att du också väljer att tvinga det på
familj, kollegor och vänner.
– Hedern är arabernas alkohol. För att
försvara och upprätthålla hedern, godtar
de våld, misshandel och mord.
– Jag vet att detta är ett hett ämne
och kan verka generaliserande, men
tänk över det! Detta säger väldigt, väldigt mycket om våra samhällen, säger
Helena allvarligt.
Hon värdesätter både Sverige
och Emiraterna. Hon ser fina människor både i sin exmans hemland
Egypten, och i sitt barndoms BorÄr du från Mellanöstern kommer din och din
familjs heder att definiera ditt värde och din
länge. Men också ohyggliga levframtid. Blir du vanärad, mister du allt. Man kan
nadssätt.
mista möjligheten att bli gift, att få kontrakt, att
– En del svenskar har en blöt
bli inbjuden och att få besök. Kvinnorna är ofta
levnadsstil på helgerna. De kör på
de som bär familjens heder. Bröllop som inte
med öl, vin och sprit på fredagshedrar familjen äger inte rum.
och lördagskvällarna. Allra mest
Du kan inte undfly hedern, den finns där allkring nyårsfirandet och Valborg. Jag
även om nyanserna skiljer sig åt.
har hört att det ofta är detsamma i tidFörlorad
ära kan leda till våld, instängning
Norge också, säger Helena.
och övervakning. Många kvinnor lever bland
– Folk har som mål att bli stupannat under sträng social kontroll.
fulla! Det är som om man vill ut ur
– De som mest av allt berövar en emiratier
sig själv och bli en annan… En
hans eller hennes heder är sexuell lösaktighet
slags folksjukdom!
plus alkohol- och narkotikamissbruk, säger
– En anledning är väl att vi är så
Helena. – Men mest av allt om man inte visar
kontrollerade resten av veckan
respekt för sin egen mor. Det är nåt av det
värsta man kan göra.
eller året, tror Helena. – Så kör vi
stenhårt i helgerna och vid de
stora högtiderna….
– Kriminalstatistiken är en sorglig läsning. Provocerande! Svenskar– Alkohol finns i Dubai bara för att det finns
nas alkoholmissbruk kostar det
utlänningar här, säger Helena. – Och Dubai beoffentliga minst 20 miljarder krohöver utlänningar… Sådana starka drycker är
nor varje år. Tjugo millioner kronormalt förbjudna av islam. Och det är därför
nor! Tänk vad vi kunde ha använt
landet strängt kontrollerar alkoholhaltiga
de pengarna till!
drycker och ställen där dessa säljs.
– Men det ekonomiskt priset är
– Det offentliga rummet ska skyddas mot öl,
bara lite av skadan. Människor blir
vin och sprit. Därför blir det obehagliga konseförstörda. De allra flesta våldshand- kvenser för dig om du använder alkohol på förlingar i Norden sker därför att albjudna platser, blir uppenbart berusad och
kohol är med i bilden. När
störande. Du blir straffad och sänd ut ur landet.
våldtäkter sker, är det ofta därför
Man måste ha liquor license för att få köpa alatt minst en av parterna är starkt
kohol, och man bör strängt taget också ha detta
berusad. Rattfylla dödar många
bevis för att få avnjuta alkohol i sitt eget hem.
varje år, och flera mord sker i
– Nu är respekten för den privata sfären
också stark i Dubai. Därför blir det husunderNorge och Sverige varje år därför
sökning bara om du gör något dumt eller stör
att man mister kontrollen över sig
grannarna med bråkiga fester.
själv.
¸Heder
¸Alkohol
Helena Axelson Fisk är ingen totalt
avhållsam kvinna. Hon dricker gärna ett
gott vin till maten. Men fylla brukar hon
hålla sig bort från.
Profeten Mohammed såg alkoholproblemet. Och det är därför muslimerna
inte ska dricka starka saker. Det är
bland annat därför alkoholförsäljningen
är så pass kontrollerad i Dubai.
Arabvärlden har annat att slita med,
enligt Helena:
– Deras samhällshot nummer ett är
det mot hedern. Befolkningen här ska
inte förlora ansiktet, de ska inte kunna
beslås med lögn eller hittas med byxorna ner. De ska inte riskera sin egen
eller familjen ära. Arabernas största
mardröm är promiskuitet och alkoholanvändning som sätter familjens status i
fara.
I arbetet med att bevara hedern, blir
araberna lite som fulla skandinaver.
Samma läxa: våld, slagsmål, misshandel
och mord. Till och med fruktansvärda
hedersmord utförda av den egna familjen.
– Finns det en lösning tror du, både
för skandinaverna och araberna?
– Jag ser den inte, svarar Helena. –
Men jag tror att araberna hittar den
före oss….
Av Leif Magne Gramstad
och Julie Evensen (foto)
Översättning: Eréne Svensson
** De samhällsekonomiska kostnaderna
för alkohol i Sverige (20,3 miljarder kronor
för 2002) har beräknats av Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning
(SoRAD), Stockholms universitet.
**** Samhällets direkta kostnader för alkohol och narkotika har av Socialstyrelsen beräknats till knappt 30 miljarder kronor
2003. Kommunernas direkta kostnader har
beräknats till ungefär 10 miljarder kronor
2003. Hälften av dessa avser missbruksvård
till vuxna, övriga kostnader avser barn- och
ungdomsvård, insatser i skolan, räddningstjänst m.m.
Statens direkta kostnader har beräknats
till 12,4 miljarder kronor 2003.
Kostnaderna fördelas på 39 myndigheter.
Den största delen, 70 procent, avser kostnader inom rättsväsendet.
Den största delen av kostnaderna, 84 procent, har uppskattats vara kostnader för
vård och omsorg, dvs. kostnader som uppstår som en följd av alkohol och narkotika.
Endast 3 procent av kostnaderna är kostnader för förebyggande insatser.
Ny svensk ambassadør
Vurderte å gifte seg i Sjømannskirken
Jotun lagde ”ny” innebandybane ved kirken
!
Kronprins Haakon besøkte Sjømannskirken i Dubai
samtidig som kirken arrangerte fest for alle frivillige. Barna fra Norskeskolen sjarmerte med sang.
Og mange lot seg sjarmere av Kronprinsen:
– Jeg gikk mye i Sjømannskirken da jeg studerte, fortalte han en fullsatt Dubai-kirke. – Og da vi skulle gifte
oss, vurderte vi å gjøre det i en sjømannskirke…
meren organiserte og finansierte den store norske Dubai-bedriften helt ”ny” innebandybane ved kirken.
Gammel maling og grunning ble fjernet, banen ble skrapet,
pusset, primet og malt etter alle kunstens regler. En prosess
over flere uker. – Tusen takk til Terje Langmoe og hans folk!
Sent i august i år fikk
Sverige ny ambassadør
til UAE. Magnus Schöldtz
og kona Milo flyttet til
Abu Dhabi. Sverige fikk
samtidig ny ambassaderåd,
Johan Murray.
1. Hvorfor bør skandinavene i
UAE bruke Sjømannskirken?
– Bør? Sjømannskirken er et tilbud til
skandinaver som bor eller er på besøk i
Dubai. Det er et sted å komme til om
man har lyst eller behov. Et sted å treffe
andre skandinaver, et sted å få en prat,
et sted å høre til. En som ofte er innom
kirka sa en gang: ”når jeg setter meg i
hagen bak sjømannskirken i Dubai da
kjennes det som om jeg kan puste på
en helt annen måte enn jeg kan ellers i
Dubai. Det er en oase i en storby.” Det
er noe av det beste jeg har hørt om
hvordan sjømannskirka kan oppleves.
2. Hva er det du selv setter mest
pris på ved Sjømannskirken?
– Det er mye jeg setter pris på ved Sjømannskirken. Jeg liker opplevelsen av en
kirke midt i verden. Der det lever og
syder, der folk er midt i livet, midt i travelheten og midt i feriedagene sine.
3. Sjømannskirken i Dubai er et
norsk/svensk samarbeid. Hvordan fungerer det – og hvordan
kan kirken bli enda mer skandinavisk?
– Sjømannskirken har både svenske og
norske ansatte.Vi er èn stab og samarbeider selvsagt om all drift. Noen av de
som kommer på besøk er opptatt av at
barna skal få snakke litt svensk eller
norsk, derfor prøver vi ha både norske
og svenske ansatte tilstede på alle arrangement.
Danskene bruker kirka ved vigsler,
konfirmasjon og barnedåp, finnene ser
!
5. Hvordan kan privatpersoner
engasjere seg?
– Det er så mange måter! Bare fantasien setter grenser. I dag ser vi engasjementet hos folk når de har vært på
besøk hos oss og forteller om dette til
andre. Når noen skriver om en fin opplevelse hos oss på facebook, eller foreslår at de kan bruke en dag til maling av
et gjerde, bake kake, forberede basar,
være med i kirkerådet, spille i band eller
ha en vakt.
Vi blir best når vi lager kirke sammen
med andre. Engasjerer man seg blir man
automatisk litt ”medeier” i driften. Utbyttet er den gode følelsen av fellesskap,
tilhørighet og å ha gjort noe som andre
setter pris på.
6. Hvordan kan skandinaviske
bedrifter engasjere seg?
– Vi skriver ofte og gjerne ”ankeravtaler”
med skandinaviske bedrifter. Gjensidig
forpliktelse og forutsigbarhet er grunntanken bak en slik avtale.Vi er helt avhengig av økonomisk støtte, og vi nyter
svært godt av større bedrifters hjelp i
forhold til offentlige myndigheter og
andre kontakter. Til gjengjeld er vi stolte
av å kunne tilby et sted til de ansatte i
disse bedriftene som kan øke trivselen
under oppholdet i Dubai. Familier kan
finne nettverk, og i en krisesituasjon har
vi kompetanse som er verdifull.
7. Kan du forklare kort hvordan
arbeidet ved Sjømannskirken
finansieres?
– Skandinaviske lønninger dekkes av hhv
– Kirke lager
vi sammen
vi på innebandy, mens det vanligvis er
mest nordmenn og svensker på våre
mer sosiale arrangement.Vi har nå på
gang et samarbeid med den danske
utenlandskirken for å få mer dansk innslag i våre arrangementer. Dette synes
vi er spennende.
4. Hvordan definerer du
«kirke»?
– Kirke er både et sted/en bygning – og
noe vi kan være. Jeg tror at Jesus har
seiret over døden. Jeg tror på nåden, på
livet, på kjærligheten og på å ta vare på
det Gud har skapt. Å være kirke er å
fortelle om dette. Av og til med ord,
ofte uten ord. Oftest med bare å være
tilstede i latter og i gråt.
Sjømannskirken i Dubai har endel veldig snille ”tanter” og
! ”onkler”.
Malingsgiganten Jotun er en av dem. Rett før som-
Sjømannskirken – norsk kirke i utlandet
og SKUT (Svenska kyrkan i utlandet).Vi
får også tilskudd til noen nødvendige investeringer som biler og større vedlikeholdsprosjekter. Utover dette skal
driften finansieres av inntekter lokalt.
Våre viktigste inntektskilder er ulike
typer arrangement, samt sponsor- og
annonseinntekter.
8. Hva slags store prosjekter
rundt kirken i Dubai ser du
frem til å finne en løsning på
det neste året?
– Hvis du tenker på prosjekter vedrørende eiendommene våre er det nå på
tide å tenke forebygging. Klimaet i
Dubai er krevende for våre bygg og vi
har hatt store vedlikeholdsprosjekter
de siste årene. Nytt kjøkken, ny bandybane, oppussing av svømmebassenget
og i boliger.
Vi vil nødig at arbeid med bygg og anlegg skal ta tid og ressurser fra arbeidet
vårt ellers. Og det vi aller helst vil bruke
tiden på er gode arrangementer, og å ta
godt imot våre gjester.Vi venter et nytt
konfirmantkull som vi ønsker å gi en
positiv og god konfirmasjonstid i en viktig fase i livet.Vi har mange vigsler
denne høsten og gleder oss til å ta i
mot spente brudepar.Vi vil fortsette å
lage gode treffpunkt med businesslunsj,
sang og musikk og vaffelkos, og vi gleder
oss til å ta imot nye svenske medarbeidere i staben. Julebasaren er også et
stort prosjekt denne høsten og vi håper
mange har lyst til å være med på forberedelser til dette.Vi blir nok ikke arbeidsledige på en stund for vi har også lyst til å
satse litt på de eldste ungdommene. De
som er 15+, følg med for nærmere info i
Ankernytt og på facebook!
9. Noen skandinavere i Dubai
synes det er langt til Sjømannskirken. Hva sier du til dem?
– Jeg skjønner dem, og jeg er glad for at de
lager egne nettverk og møteplasser nærmere der de bor.Vi kan ikke flytte kirka,
men vi tar imot gode ideer for å gjøre det
mer praktisk. Et eksempel er at vi gjør en
endring vedrørende businesslunsjen.Vi ønsker å ha litt spennende program på busi-
nesslunsjen minst èn gang i måneden. De
som ikke får til å komme hver tirsdag kan
dermed prioritere de tirsdagene de vet at
de treffer mange andre og får litt interessant program ”på kjøpet” – i tillegg til den
gode lunsjen.
Ellers prøver vi også å gjøre programmet
vårt litt forutsigbart, med grill hver siste
lørdag i måneden, ørkengudstjeneste andre
lørdag i måneden etc. Og vi jobber med å
ha mye bra program slik at det skal være
verd den halvtimen kjøreturen tar.
10. Dette er den eneste norsk/
svenske kirken i Midt-Østen. Hva
har det å si for driften i Dubai?
– Området er stort og det er sjømannsprest Michael Onsrud som merker dette
best i det daglige. Han dekker et stort område og har mye reisevirksomhet. Heldigvis
finnes det en prest til i dette området, en
”ambulerende prest” som også er ansatt av
Sjømannskirken. Mens Michael har først og
fremst den arabiske halvøy, samt Iran, dekker den ambulerende presten et område
fra Nord Afrika til India.
Vi samarbeider blant annet om konfirmantarbeidet og hadde sist år noen tøffe
konfirmanter som kom på leir i Dubai fra
India, Bangladesh og Sri Lanka.
Av Leif Magne Gramstad
og Julie Evensen (foto)
Seven Seas Shipchandlers L.L.C.
SHIP STORES & LOGISTICS PROVIDER
!"
# $% & ' ( ) *
+ , , ,
) *- ).( / / 0
, $ &% '!& 1 . ' $
% / % & * # *
( ( # 2 % COMMITTED TO SERVICE
Office 3902, 39th Floor – Shatha Tower, P.O. Box 502503
Dubai Media City – Dubai - UAE
Phone: +971-4-3642620 – Fax:
+971-4-3688447
!
"#$%&'()))))
*#$%&'())'''
!#+,-.
///,-.
///0---1.
I Dubai 17.mai
Eksotisk da Nellie ble døpt i ørkenen
Flystyrt, askesky
og 17.mai-feiring
i Norges største
nettavis. Nordmenn i
Dubai fikk sole seg i
glansen...
– En flott opplevelse, sa foreldrene
Malin og Tedde som selv deltok under
dåpshandingen ved å lese en bønn. Nellie
hadde sine første barneår i Trinidad og det
passet aldri å arrangere barnedåp siden
det var langt til nærmeste sjømannskirke.
!
!
Men da famiien flyttet til Dubai, var valget enkelt. Ørkendåp passet fint.
I februar hadde familien med seg venner
ut til Camel Rock - i ørkenen 40 minutter
fra Sjømannskirken. Der feiret menigheten
dåp for den sjarmerende 3-åringen.
Ørkengudstjenester den andre lørdagen i måneden
Kamelene er ganske sikre –
! dog
distanserte – deltakere når
Sjømannskirken arrangerer gudstjenester ved Camel Rock.
I høst og i vinter blir det gudstjenester den andre lørdagen i må-
neden ute i den flotte ørkenen.
Det er en opplevelse du ikke bør
gå glipp av.
Følg med for nøyaktig tid hver
aktuelle lørdag.Vi kjører sammen
ut, det tar ca 45 minutter.
EMIRATES-PILOT THOMAS HORDVIK
Jordnær i 41 000 fot
Sånn flyr jeg! Høyt oppe. I mange timer. For å bringe reisende til
eksotiske destinasjoner i Afrika, Europa, Asia og Australia.
Emirates Airlines-piloten Thomas
Hordvik har fortsatt en barnslig
glede av å ta av og lette med en
360 tonn svær flymaskin.
med en sightseeingtur, et vennetreff, en
restaurant eller et spesielt arrangement.
Melbourne er forøvrig en av favorittbyene.
Han lever ut guttedrømmen i en av verdens mest spennende byer. Dubai-baserte Emirates har 22 norske piloter i
stallen. Pluss dobbelt så mange svenske
flykapteiner.
Og fortsatt vokser gigantselskapet.
250 nye piloter ansettes i år. Selskapet har
bestilling på mange titalls nye Airbuser og
Boinger. Neste år kan
det bli ledig pilotjobber til ytterligere 600
stykk.
Thomas Hordvik
liker Dubai og det
skandinaviske miljøet.
Han synes også det
er fint å komme til
Sjømannskirken.
Hva er det beste
med å jobbe i Dubai?
– Det internasjonale miljøet! Veldig spennende å treffe mennesker med ulike bakgrunner. Noen tror kanskje at kvinnelige
kolleger går i hijab og abaya. Det er
strengt forbudt, og ikke
endel av Emirates-kleskoden! Det er også veldig
spennende å få mulighet til
å operere nye, fine fly 41
000 fot over ørkenen på vei
til spennende destinasjoner.
For kona mi sin del er det
beste med å bo i Dubai at
hun slipper vinteren. Dét er
det ikke for meg.
…og det verste?
– Jo, det verste er nok å
ikke ha tilgang til de samme
Hvorfor ville du
rettighetene som kolleger i
jobbe i Dubai?
Norge. En annen negativ
– Endel piloter måtte
følge av arbeidssituasjonen,
gå fra SAS for seks år
er at jeg ikke føler samme
siden. Her i Dubai
eierskap til jobben som jeg
Alias Johnny Cash: Thomas
kunne jeg fortsette å
hadde før. Jeg var frustrert
fly. Og det er kult her! Hordvik fra konsert i Sjøover det noen år. Men nå
Det er moro å se ver- mannskirken tidligere i år.
klarer jeg å akseptere ordden. Komme seg ut.
ningene. Det siste året har
Jeg synes det er spenjeg trives veldig, veldig godt. Jeg gleder
nende å være sammen med mennesker
meg til hver ny dag i lufta. Jeg lever i nåtifra andre kulturer. Tanken på å bli
den. Ikke fortid eller fremtid.
«stuck» hjemme i Norge, skremte meg
litt. Uansett hva som hadde skjedd i SAS
Hva er den viktigste
ville jeg søkt et utenlandsopphold.
egenskapen i jobben din?
– Jeg har en grei virkelighetsoppfatning.
Hvordan vil du beskrive en vanJeg legger ikke mer i det som skjer enn
lig dag på jobben?
det som skjer. Jeg skaper ikke drama. Jeg
– Hver flydag blir jeg hentet av en sjåfør
er jordnær og problemløsningsorientert.
hjemme drøye to timer før avgang. Så
møter jeg kollegaene og vi planlegger
Hva er det viktigste
flyvningen. Så går vi ut og klargjør flyet
du har lært av
og tar i mot passasjerer. Det er endel
utenlandsoppholdet så langt?
forberedelser og sjekklister for oss alle.
– At det er flinke, hyggelige og sympaDet kan være at vi skal på en kort tur til
tiske mennesker fra hele verden! Og jeg
Doha i Qatar eller Muscat i Oman. Men
har lært at vi nordmenn ikke er så flinke
det kan også hende vi skal på 5-6 dagers
som vi tror vi er. Selv om Norge er et
tur til New Zealand eller Australia. Jeg er trygt og flott land å bo i, er det ikke veri lufta ca 18 dager i måneden. Avhengig
dens sentrum.
av destinasjonene, kan det være fristende
Hva er du mest
stolt over å ha fått til?
– Jeg er mest stolt over at jeg har et
godt ekteskap. Selv etter 18 år. Og jeg er
stolt av Victoria på 15, Sander på 12 og
Isabel på 4.Vi er mye på feire i Norge.
Spesielt resten av familien. Det tror jeg
er en av grunnene til at hverdagen i
Dubai fungerer veldig godt.
Er dette en drøm som
går i oppfyllelse for deg?
– Hver dag er en drøm som går i oppfyllelse. Å leve av å fly er en barndomsdrøm. Jagerfly var første drømmen. Det
gjorde jeg jo også noen år i Bodø og
Rygge. Jeg følte en stund at jeg ikke
hadde et godt alternativ å komme hjem
til. Men nå trives jeg godt her. Selv midt
på natta tar jeg meg i å glise for meg selv
fordi jeg skal ut å fly…
Når lengter du
hjem til Norge?
– På vinteren og på sommeren. Ikke på
høsten! Her i Dubai er det behagelige
vintre, men nesten uutholdelige somre.
Varmen og fuktigheten påvirker likevel
ikke flyvingen så mye.
Hvilket forhold har du til
Sjømannskirken i Dubai?
– Jeg har et VELDIG godt forhold. Men
sånne ting er jo ærlig talt avhengig av de
ansatte, hvilken alder og hvilken livssituasjon de er i. Det er utrolig gøy å være
med i «kirkebandet».Vi har hatt Johnny
Cash-konserter og andre opptredener.
Mandagskveldene – når vi øver på kirken
– er et av ukens høydepunkter.
Hvilket råd har du til andre som
drømmer om å prøve lykken i
utlandet?
– Man må finne lykken i seg selv før man
kan finne lykken et annet sted.
Hva gjør du om ti år?
– Jeg kan i allefall ikke leve av å synge og
spille gitar… Nei, jeg flyr nok fortsatt et
sted. Kanskje her i Dubai, men trolig
ikke. Marianne og jeg kunne nok være
her i ti år, men ikke barna. Annen type
skolegang trengs etterhvert.
Av Leif Magne
Gramstad
PROFIL:
Navn: Thomas Hordvik
Født: 5. september 1967
Sivil status: Gift med Marianne
Fra: Asker
Jobb: Først F16-flyver i Forsvaret,
så pilot i SAS. Nå pilot i Emirates
Airlines. Bor i Dubai på sjette året.
Gitarist og vokalist i sjømannskirkegruppa «D Bænd».
Contact Jotun Paiint offices: UAE: Dubai 3395000, Abu Dhaabi 5510300 s Qatar: Doha 4412728 s Bahhrain: Manama 17729311 s Kuwait: Kuwait City 24743014 s Yemen:
e
Aden 2820546
Syria: Damascus 6731050 s Jordan: Amman 4884454 s Saudi Arabia: Jeddah 6350535 s Oman: Muscat 24446100 s Egypt: Cairo 22651800 s Libya: Tripoli 4777811 www.jotun.com/me