Transcript BGC årsredovisning 2011

BGC årsredovisning 2011
Innehåll
BGC på två minuter
1
VD har ordet
2
Betalningar
4
Elektronisk faktura och Elektronisk identifiering 8
Framtidens betalningslösningar
10
Styrelse
14
Ledning
15
Förvaltningsberättelse
16
Resultaträkning
19
Balansräkning
20
Eget kapital
22
Kassaflödesanalys
23
Noter
24
Revisionsberättelse
32
Grafisk produktion: Citat AB
Tryck: Åtta45 tryckeri AB
Fotografer: Karl-Johan Larsson omslagsbilder, sid 4, 11, 12, 13.
Anna Karlsson sid 13. Robert Eldrim sid 1, 3, 6, 14, 15.
Martin Källqvist sid 1, 7, 8.
Copywriter: Karin Lago, sid 1–13.
Vi har valt att trycka årsredovisningen i en
mindre upplaga då vi värnar om miljön.
B G C PÅ T V Å M I N U T E R
BGC på två minuter
BGC levererar marknadsledande betalningslösningar till
banker i Sverige. På så sätt ökar vi våra kunders konkurrenskraft. Under en enda dag har vi som mest förmedlat
över 40 miljoner betalningar via våra system. I snitt förmedlar vi transaktioner till ett värde av nära 45 miljarder SEK
varje dag. BGC ägs av SEB, Swedbank, Handelsbanken,
Nordea, Danske Bank, Skandiabanken, Ålandsbanken och
Länsförsäkringar Bank. Som europeiskt clearinghus står
BGC under Finansinspektionens tillsyn och Riksbankens
översyn. Vi fyller en viktig funktion i den svenska betalningsinfrastrukturen och erbjuder produkter och tjänster
för betalning, elektronisk fakturering och säker e-identifiering. Dessutom samverkar BGC med de främsta programvaruleverantörerna så att de ska kunna implementera våra
betalnings- och informationstjänster i sina system.
BGCs erbjudanden
Betalningar
Historiskt har betalningar varit utgångspunkten i BGCs
erbjudande och det är fortfarande det största affärsområdet. Basen inom affärsområdet betalningar är bankgirosystemet och tillhörande betalningstjänster. Inom
betalningsområdet tillhandahåller BGC också en clearingoch avvecklingstjänst för samtliga betalningsprodukter,
drift av Dataclearing och kommunikationstjänster. BGCs
kunder inom detta område är banker med verksamhet i
Sverige. Vid utgången av 2011 var 20 banker anslutna till
bankgirosystemet.
Elektronisk faktura
BGC äger, förvaltar och utvecklar tjänsten BGC E-faktura.
Med BGC E-faktura skapas ett bättre kassaflöde för de
SNABBA FAKTA
•
•
•
•
•
•
Grundat 1959
VD: Birgitta Simonsson
Antal anställda: 241
Förmedlat belopp i Bankgirot 2011: 8 204 miljarder kr
Antal betalningar i Bankgirot 2011: 791 miljoner
Antal banker som deltar i Bankgirot: 20
företag som utnyttjar tjänsten. Dessutom förenklas fakturahanteringen för såväl mottagare som utställare. BGC
E-faktura är ett snabbt, modernt och miljövänligt sätt att
hantera fakturor, för både företag och privatpersoner. Inom
området e-faktura ingår också tjänsten BGC Scanning
Solution som erbjuds till alla företag, myndigheter och
organisationer verksamma i Sverige.
Elektronisk identifiering
Elektronisk identifiering är en viktig byggsten för att möta
omvärldens krav på säker faktura- och betalningshantering
samt säker identifiering via Internet. Inom området
elektronisk identifiering hanterar BGC drift, förvaltning och
utveckling av bankernas ID-tjänst (BankID). De elektroniska identifieringstjänsterna är baserade på PKI (Public
Key Infrastructure), som står som garant för säkerhet
beträffande utgivning, spärr och kontroll av elektroniska
identiteter. Elektronisk identifiering erbjuds till bland annat
banker och mobiloperatörer. BGC erbjuder även tjänsten
BGC eID Gateway, som möjliggör en enkel och säker
e-identifiering via ett webbgränssnitt.
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
1
VD HAR ORDET
VD har ordet
Det händer mycket inom betalningsområdet och branschen går en spännande framtid tillmötes.
Under 2011 har vi förberett oss för att även i fortsättningen vara en av Sveriges främsta infrastrukturleverantörer inom detta område och leverera de tjänster som gör våra kunder konkurrenskraftiga.
En föränderlig marknad
De nationella gränserna för betalningar håller sakta på
att suddas ut, nya aktörer tar sig in på betalmarknaden,
e-handeln ökar och vi blir mer och mer uppkopplade.
Konsumenter och företag ställer nya krav. Trenden inom
betalningsområdet är en ökad efterfrågan på snabbare
betalningar, utökad tillgänglighet och öppettid samt ökad
transparens. På denna föränderliga marknad vill vi – även
i fortsättningen – ligga i framkant och leverera de tjänster
som efterfrågas.
Betalning i Realtid – framtidens betalningar
För att möta framtidens behov lanserar vi under 2012 ett
nytt revolutionerande system för betalningar – Betalningar i Realtid (BiR). Systemet kommer att innebära nya
tjänster som kan underlätta vardagen för företag och
privatpersoner. BiR:s främsta fördelar är snabbheten och
tillgängligheten. Dessutom är det ett generiskt system,
som kan användas av alla banker och betalningsinstitut
och byggas på med olika tjänster. BiR kommer att göra
det möjligt att effektivisera befintliga betalningslösningar
och ta fram nya och snabba lösningar. De närmaste åren
kommer vi att kunna se lösningar där företag och
privatpersoner kan hantera och följa upp sina betalningar
när som helst och var som helst.
Autogiro – enkelt och effektivt
Den nya versionen av Autogiro lanserades i november
2011 – en modern och papperslös tjänst med ett effektivt webbgränssnitt. Omläggningen går enligt plan
och ska vara klar i maj 2012. För betalningsmottagarna
innebär övergången en möjlighet att förenkla autogirohanteringen. Vårt nya Autogiro har ännu fler funktioner
som underlättar arbetet med betalningar och uppfyller
marknadens ökade krav på effektivare rutiner och snabbare tillgång till information. De betalningsmottagare
som BGC varit i kontakt med upplever bland annat att
medgivandehanteringen har blivit enklare. Dessutom
minskar nya Autogiro pappershanteringen, eftersom rapporterna inte längre skickas ut med post utan förmedlas
elektroniskt.
E-faktura – BGC övertog produktägarskapet
Den totala mängden transaktioner i E-faktura uppgick till
30 miljoner, vilket överträffade prognosen för 2011.
Fokus under 2011 har varit på de aktiviteter som var en
2
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
följd av att vi under året tog över produktägarskapet av
E-faktura. Övertagandet var ett naturligt steg för oss som
infrastrukturleverantör av helhetslösningar.
Inbetalningsservice OCR stängs
Under 2011 beslutades i samråd med bankerna att
Inbetalningsservice OCR ska stängas den 30 september
2013. Kunderna erbjuds istället Bankgiro Inbetalningar,
som innehåller samma OCR-funktionalitet men även ger
tillgång till all tillgänglig information om betalaren.
Dessutom kan flera OCR-referenser redovisas tillsammans med en betalning. Vi har under året tillsammans
med bankerna arbetat för att föra över kunderna till den
nya tjänsten.
Ökad effektivitet
Varje dag förmedlar vi transaktioner till ett snittvärde av
nära 45 miljarder SEK. Under 2011 har vi förnyat vår
vision och våra strategiska mål. Vi vill fortsätta att vara
den bästa infrastrukturleverantören som möjliggör för
våra kunder att ge marknadsledande betalningslösningar
till sina slutkunder.
I vår roll som clearingorganisation ingår att tillhandahålla kvalitativa och säkra lösningar. Det innebär även att vi
arbetar med regelverk och säkerställer att deltagarna i våra
betalningssystem lever upp till beslutade deltagarkrav.
Vårt huvudfokus är att leverera 99,9 procent av transaktionerna i rätt tid till rätt konto. Det är ett mål som vi har
uppnått under flera år. Under året som gått har vi fortsatt
att bedriva det kontinuerliga förbättringsarbetet, som innebär att vi årligen tar krafttag för att ytterligare effektivisera
verksamheten. Under 2012 förstärker vi vår organisation
genom att se över våra processer, roller och arbetssätt för
att öka vår leveransförmåga och höja kvaliteten ytterligare.
För att förenkla och effektivisera vår kommunikation kommer vi från och med våren 2012 att använda Bankgirot
som varumärke och företagsnamn.
Fortsatt nöjda kunder
Banker, företag och programvaruföretag är mycket nöjda
med BGC visar den senaste kundundersökningen för
2011. Jämfört med ett genomsnitt av företag och
organisationer inom svenskt näringsliv ligger vi på mycket
bra nivåer.
BGCs Nöjd Kund Index (NKI) för Bank uppgår till 85
på en hundragradig skala, vilket bibehåller den höga
VD HAR ORDET
”På denna föränderliga marknad vill
vi – även i fortsättningen – ligga i
framkant och leverera de tjänster
som efterfrågas.”
nivån i föregående års mätning. Alla banker ger höga
betyg till betalningstjänsternas kvalitet och säkerhet.
I höstas kunde vi hälsa före detta Sparbanken Finn och
Sparbanken Gripen välkomna till bankgirosystemet under
nytt namn, Sparbanken Öresund.
Ökade marknadsandelar
BGCs omsättning uppgick 2011 till 759 MSEK. Det
är en ökning med 57 MSEK eller 8 procent. Samtidigt
ökade antalet girotransaktioner med 5,3 procent.
Bolagets resultat uppgick till 54,5 MSEK.
Betalningsvolymen i bankgirosystemet fortsatte att öka
under år 2011. Totalt förmedlades 791 miljoner betalningar, en ökning med 5 procent jämfört med 2010 då
volymen var 751 miljoner. Det totala värdet av dessa
betalningar uppgick under 2011 till 8 204 miljarder kronor.
Framtidens betalningslösningar
Betalningsbranschen står inför ett paradigmskifte, med
helt nya förutsättningar att hantera betalningar. Med
blicken mot år 2020 kommer vi att fortsätta att utveckla
och leverera de kvalitativa, effektiva och säkra betalningslösningar som marknaden efterfrågar.
ÅRET I KORTHET
Betalningar i Realtid
Under 2011 har vi arbetat och förberett oss för nästa
års produktionssättning av ett helt nytt system för
betalningar, Betalningar i Realtid.
Nya Autogiro
Den nya versionen av Autogiro lanserades i november
2011 och omläggningen av alla bankkunder beräknas vara
klar i maj 2012.
Fortsatt nöjda kunder
BGCs Nöjd Kund Index (NKI) för Bank uppgår till 85 på
en hundragradig skala. Det innebär att vi bibehåller fjolårets
goda resultat.
God tillväxt
Betalningsvolymen i bankgirosystemet fortsatte att öka
under år 2011. Totalt förmedlades 791 miljoner betalningar,
en ökning med 5 procent jämfört med 2010. Den 28
februari 2011 hanterade bankgirosystemet 42 miljoner
transaktioner inom företaget på en dag, vilket slog det förra
rekordet från 2009 på 35 miljoner.
Birgitta Simonsson
Verkställande direktör, BGC
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
3
B E TA L N I N G A R
Marknadsledande lösningar
inom betalningsområdet
BGC levererar betalningslösningar i framkant med målet att öka de svenska bankernas
konkurrenskraft. Under året har vi både förbättrat befintliga tjänster och utvecklat nya.
Nya Autogiro – uppskattat hos kunderna
Den nya versionen av Autogiro lanserades i november
2011. Det är en modern och papperslös tjänst med ett
effektivt webbgränssnitt. För betalningsmottagarna innebär det att pappershanteringen och det manuella arbetet
försvunnit, eftersom allt är fil- eller webbaserat. Produkten ligger helt i linje med marknadens krav på effektivare
rutiner och snabbare tillgång till information.
BGC sköter i tätt samarbete med bankerna omläggningen av de cirka 18 000 bankgironumrena till den nya
versionen av Autogiro.
Nya Autogiro, där den webbaserade tjänsten Autogiro Online är den stora nyheten, är uppskattat hos de
betalningsmottagare som redan använt tjänsten en tid.
De tycker bland annat att det blivit enklare att hantera
upplägg av nya medgivanden. Att pappershanteringen
minskar, då rapporterna inte längre skickas med post
utan blir elektroniska, är en annan fördel man ser.
Ulrika Johanson, ekonomiassistent på Point Transaction Systems om nya Autogiro:
”Vi har cirka 35 000 autogirokunder, så nya Autogiro
underlättar enormt för oss. Den stora skillnaden är att
man slipper blanketter, eftersom allt är webbaserat. Vi
kan stoppa dragningar direkt på nätet och vi får respons
på en gång om vi gjort rätt eller inte. Vi är jättenöjda, det
fungerar väldigt bra! ”
”Vi har cirka 35 000 autogirokunder,
så nya Autogiro underlättar enormt för
oss.”
Ulrika Johanson, Point Transaction Systems
Betalningar i Realtid – en innovation i världsklass
Under 2011 har vi utvecklat det system för betalningar
i realtid, som vi planerar att driftsätta hösten 2012. Det
är ett nytt, öppet och generiskt betalsystem som byggs
på en ny systemplattform och kommer att kunna hantera
många olika typer av betalprodukter. Framtagandet av
betalsystemet möjliggörs av det förtroende som vi har
från Riksbanken: att hantera betalningar dygnet runt.
De kommande betalprodukterna kommer att formas och
utvecklas i nära samarbete med bankerna.
Betalningar i Realtid gör det möjligt att från ett bankkonto direkt föra över pengar till annat konto även om
4
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
kontot tillhör en annan bank. Dygnet runt, alla dagar om
året. Mobila betalningar blir den första betalprodukten
som utvecklas i nära samarbete med bankerna.
Inbetalningsservice OCR stängs 2013
Inbetalningsservice OCR minskar varje månad och står
idag för endast 12 procent av inbetalningsvolymerna.
Under 2011 bestämdes att tjänsten ska stängas den
30 september 2013. Kunderna erbjuds istället tjänsten
Bankgiro Inbetalningar. Till skillnad från Inbetalningsservice OCR ger Bankgiro Inbetalningar även tillgång till
all tillgänglig övrig information om betalaren, till exempel
namn, adress och organisationsnummer. Dessutom kan
flera OCR-referenser redovisas tillsammans med en betalning. Bankgiro Inbetalningar innehåller samma OCRfunktionalitet som Inbetalningsservice OCR. Det innebär
att kunden fortfarande kan fakturera med OCR-referens
och ha OCR-referenskontroll.
B E TA L N I N G A R
BANKGIROSYSTEMET – FÖRMEDLAT BELOPP
Mdkr
8000
6000
4000
2000
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
BANKGIROSYSTEMET – ANTAL BETALNINGAR
Mst
800
600
400
200
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Under 2011 hanterade BGC i snitt 3,1 miljoner bankgirobetalningar per bankdag*, det vill säga 791 miljoner totalt under året till ett
värde av 8 204 miljarder kronor.
* Räknat på 253 bankdagar
Miljövinster
Under 2011 minskade vi andelen pappersredovisning
som används i bankgiroprodukterna med drygt 20
procent. Det motsvarar runt 1 000 träd. Tillsammans med
bankerna arbetar vi för att fler företag ska välja att få
insättningsuppgifter och annan information elektroniskt
via fil eller i webbtjänster, istället för i pappersform.
Volymerna i tjänsten Insättningsuppgift via Internet
forsätter att öka. Antalet transaktioner i Bankgiro
Inbetalningar ökade med 13 procent under 2011. Denna
utveckling har medfört en minskning av transaktioner som
genererar papper.
BGC – ett framtids- och kundorienterat företag
Banker, företag och programvaruföretag är mycket nöjda
med BGC visar den senaste kundundersökningen för
2011. BGCs Nöjd Kund Index (NKI) för Bank uppgår till
85 på en hundragradig skala, vilket innebär att vi bibehåller samma höga nivå som året innan. Samtliga banker har
ett NKI på 83 eller högre, vilket är mycket bra. Drygt nio
av tio banker anser att BGC erbjuder betalningstjänster
med hög säkerhet och kvalitet. Allt fler företagskunder
upplever att BGC är ett framtids- och kundorienterat
företag, och att Bankgirot är ett starkt varumärke. Nöjdheten med BGCs kundservice har ökat markant sedan
föregående mätning.
Positiv utveckling
Bankgirosystemet är BGCs största tjänst inom området
betalningar och står för cirka 70 procent av bolagets
omsättning. Under det gångna året har BGCs volymer
i systemet utvecklats positivt trots en något vikande
marknad och dålig konjunktur. Tillväxten under året var
5,3 procent. Antalet aktiva bankkunder har ökat med
3,6 procent medan volymen per bankkund ökat med
1,7 procent. Under året har BGC både förbättrat
befintliga tjänster och utvecklat en rad nya servicetjänster. Detta har stärkt vår service till banker och bankkunder.
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
5
B E TA L N I N G A R
Nya tjänster som ger ökad kunskap
och kundnöjdhet
På BGC utvecklar vi ständigt befintliga och nya tjänster, som möter marknadens behov och förväntningar. Två av dessa är BGC Bankunika telefoniuppdrag och BGC-skolan. Dessutom sköter BGC
omläggningen till nya Autogiro på uppdrag av bankerna.
En proaktiv kundtjänst
Efter förfrågningar från bankerna, som vill följa upp
säljsignaler på kundernas samtal till BGC, lanserade
vi under 2011 en ny tjänst: BGC Bankunika telefoniuppdrag. Fördelarna med tjänsten är flera:
• BGC har daglig kontakt med bankens kunder, vilket gör
det enkelt att fånga upp behov av förändring.
• BGC har hög kompetens om bankgiroprodukterna,
vilket innebär att vi på ett enkelt och tydligt sätt kan
förklara fördelarna för kunden.
– Vi tar emot cirka 1 000 samtal om dagen. Genom att
vara proaktiva och föreslå förbättringar säkerställer vi att
bankens kunder har de produkter och tjänster som är
bäst anpassade och kostnadseffektiva utifrån respektive
kunds behov. Resultatet blir bland annat nöjdare kunder,
säger Annelie Deboneras, tjänsteägare på Operativt
Stöd på BGCs kundservice.
Anna Johansson, produktchef för bankgiroprodukter
på Swedbank, har använt tjänsten i två års tid:
– Vi vill vara tillgängliga för våra kunder i alla kanaler
och verka där kunden finns. Här är BGC vår förlängda
arm. BGCs tjänst, Bankunika telefoniuppdrag, ligger helt
i linje med de värdegrunder vår bank står för: simple,
open and caring. Vi uppfattas som proaktiva och vi ser en
ökad kundnöjdhet. Av de 800 infångade säljsignaler hos
BGC under 2011, gick 675 vidare till implementering.
”Vi vill vara tillgängliga
för våra kunder i alla
kanaler och verka där
kunden finns. Här är
BGC vår förlängda arm.”
Anna Johansson, Swedbank
Det är bra siffror. Dessutom frigörs tid för vår egen
personal, som får tid över till att göra nya affärer.
18 000 bankgironummer läggs om till nya Autogiro
BGC sköter omläggningen från gamla till nya Autogiro.
Samtliga 18 000 bankgironummer planeras vara
överflyttade i maj 2012.
Manuela Valente, senior kundrådgivare, ansvarar för
omläggningsgruppen, som består av tio dedikerade
kundrådgivare:
– Det är ett gigantiskt projekt och det har varit en
fantastisk och lärorik resa, även för kundrådgivarna. Vi
har hanterat ända upp till 5 300 bankgironummer på tre
veckor! Stämningen har varit mycket positiv och vi har
haft ett enormt driv i gruppen, säger Manuela Valente.
BGC-skolan – utbildning i
bankgiroprodukterna
Genom BGC-skolan kan alla som
arbetar med banktjänster få ökad
kunskap om bankgiroprodukterna.
Under året har vi utbildat cirka 250
personer. Utbildningarna har främst
fokuserat på bankgirot, ut- och
inbetalningar och autogiro. Deltagarna
har genom en utvärdering gett oss bra
betyg på skolan. Utifrån efterfrågan
har vi ambitionen att kunna erbjuda
personal från alla banker utbildning i
BGCs produkter.
6
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
B E TA L N I N G A R
”Det är ett gigantiskt projekt och det har
varit en fantastisk och lärorik resa, även
för kundrådgivarna.”
Manuela Valente, senior kundrådgivare
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
7
E L E K T R O N I S K FA K T U R A O C H E L E K T R O N I S K I D E N T I F I E R I N G
8
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
E L E K T R O N I S K FA K T U R A O C H E L E K T R O N I S K I D E N T I F I E R I N G
Elektroniska helhetslösningar
Marknaden för elektroniska betalningslösningar växer, både nationellt och internationellt. Vi ser en
stegvis utveckling där våra erbjudanden successivt utvecklas och breddas i ett nära samarbete
med bankerna, samarbetspartners och kunder.
BGC eID Gateway – de första avtalen tecknade
Under våren 2011 lanserades BGC eID Gateway – en
molntjänst som gör det enkelt och säkert för företag och
offentlig sektor att identifiera sina kunder på internet och
låta dem signera olika typer av dokument med hjälp av
e-legitimation. Genom ett webbgränssnitt mot BGC kan
företag koppla upp sig för att kontrollera identitet och
använda elektroniska underskrifter i sina kontakter med
kunder.
Lanseringen har resulterat i flera avtal under året. Det
första återförsäljaravtalet tecknades i april och de första
transaktionerna genomfördes i september. Perioden
september till december har varit en pilotperiod.
– En ökad användning av e-legitimation när man utför
olika tjänster över internet bidrar till att göra vardagen
säkrare och enklare för oss alla. En stor fördel med BGC
eID Gateway är att tjänsten ger kunderna tillgång till
samtliga e-legitimationer på den svenska marknaden utan
att de behöver teckna avtal med utfärdarna eller investera i
teknik och kunnande, säger Johan Hedman, Chef Partnergruppen vid BGC.
Scanning Solution – stark tillväxt och
nöjda kunder
BGC Scanning Solution hjälper små och stora företag
och organisationer att omvandla leverantörsfakturorna
från papper till elektroniskt format och på det sättet spara
både tid och pengar. De får ett helhetsgrepp över fakturaflödet och en snabb, säker och kostnadsbesparande
lösning. Fakturorna skannas och överförs som elektronisk
information till företagets workflow- och ekonomisystem.
BGC Scanning Solution tar hand om hela det omfattande fakturaflödet: från kuvertöppning till inskanning,
tolkning, verifiering och överföring av data till företaget.
Under 2011 fick Scanning Solution 418 nya kunder via
samarbetspartners och 14 direktkunder.
I Inspectums kundundersökning av servicebyråers
skanningkunder, som genomfördes under våren 2011,
uppger 91 procent av BGCs kunder att de skulle rekommendera BGCs skanningtjänst till andra företag.
88 procent upplever att BGC håller en utmärkt eller
mycket bra kvalitetsnivå.
BGC E-faktura – vi blickar framåt
BGC E-faktura har många fördelar. Förutom att effektivisera processer inom företaget, vilket kan ge effekter i
form av till exempel ett snabbare bokslut, så är det en
lösning som minskar belastningen på miljön.
Den 1 januari 2011 tog BGC över produktägarskapet
av E-faktura och fick på så sätt en tydligare roll som
infrastrukturleverantör. BGC levererar idag BGC E-faktura
till nio svenska banker. Den totala mängden transaktioner i
BGC E-faktura år 2011 blev 30 miljoner. Under året har
BGC tecknat avtal med intermediatorer – e-fakturaväxlar
– som täcker Finland, Norge och Danmark. Det innebär att
BGC nu har en räckvidd över hela Norden.
Det är nu dags att ta nästa steg mot förbättrad funktionalitet och enkelhet. Kommande år kommer vi därför att
fokusera på att vidareutveckla tjänsten till en konkurrenskraftig systemlösning med ett antal moduler, som bankerna
kan bygga in i egna lösningar till sina företagskunder. Ett
fokusområde är att stärka tjänsten med viktiga byggstenar
som möjliggör att banken kan skapa ett komplett erbjudande för E-faktura via Internetbanken. E-fakturatjänsterna
kommer också att sampaketeras med andra relaterade
BGC-produkter.
PKI Services – fortsatt volymtillväxt
Med PKI Services säkerställs att rätt parter kommunicerar
med varandra och att ingen obehörig kommer åt kommunikationen. Vi erbjuder en komplett lösning för att på säkrast
möjliga sätt – dygnet runt – kunna ge ut, spärra och kontrollera elektroniska certifikat. I tjänsten skapas Sveriges mest
spridda e-legitimation BankID i samarbete med Finansiell
ID-Teknik BID AB. Volymerna i PKI Services ökade under
2011 med 23 procent, mycket tack vare BankIDs utökade
användning.
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
9
F R A M T I D E N S B E TA L N I N G S LÖ S N I N G A R
Med blicken mot framtiden
Harmonisering av betalningar i Europa och en expansiv teknologisk utveckling förändrar landskapet för betalningar. De nationella gränserna håller sakta på att suddas ut. Kampen om mobila
betalningar hårdnar. Konsumenter och företag ställer nya krav. Möt BGCs nya affärsutvecklingschef, Håkan Ygberg, som har blicken mot år 2020.
Du är nytillträdd chef för affärsutveckling,
trivs du på jobbet?
Ja, mitt jobb är lite som att vara arkitekt. Jag är i grunden
väg- och vatteningenjör, men istället för att bygga vägar
är jag nu med och bygger infrastrukturen för betalningar
i Sverige. Vi bygger elektroniska vägar, där bilarna har
ersatts av transaktionspaket. Det gäller att bygga effektivt och med hög kvalitet och säkerhet. Och BGC är
infrastrukturleverantören vars uppgift är att knyta ihop
bankerna och andra betalningsinstitut.
Hur ser betalmarknaden ut år 2020?
Just nu är det en hype kring betalningar, framförallt kring
mobila betalningar. Banker och kortföretag vill nå
kunderna i deras vardag med mobilen som bärare för
betalning och andra tjänster. Samtidigt försöker teleoperatörerna ta position med mobilen som nav. Paypal,
Google med flera vill upprepa framgångarna i den
digitala världen genom att erbjuda betalningar i den
fysiska världen.
Den teknologiska utvecklingen gör att användaren blir
allt mer uppkopplad. Allt ska ske här och nu, förväntningarna och kraven höjs. Detta konsumentbeteende spiller
över på bankerna och på oss som infrastrukturleverantör.
Här för vi en dialog med banker och betalningsinstitut,
dels för att deras kunder efterfrågar nya möjligheter, dels
för att det skapar nya möjligheter. Nya aktörer kommer att
slå sig in, men ett ekosystem utan bankerna har jag svårt
att se. Oavsett vad, så kommer de närmaste årens
utveckling att vara positiv för konsumenter och företag.
Parallellt pågår sedan tio år tillbaka ett harmoniseringsarbete inom EU för att skapa en ökad rörlighet,
bland annat SEPA (Single Euro Payments Area).
Betalningar blir gränslösa inom EMU. Det ska vara lika
enkelt att betala till ett land som inom ett land. Sverige
behöver gå i samma riktning eftersom vi som konsumenter, företagare och banker är så beroende av Europa och
övriga världen.
Hur möter BGC denna utveckling, vilken roll
kommer ni att ha?
Vi måste följa den europeiska utvecklingen och skapa
mer standardiserade betalningar. Det handlar även om
att göra betalningar mer tillgängliga, både vad gäller plats
och öppettider. Vårt syfte är att hålla ihop det hela och
göra det enkelt för bankerna och betalningsinstitut att
paketera egna produkter.
10
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
Med anledning av detta håller vi på att ta fram en ny
plattform för betalningar i realtid.
Det är ett paradigmskifte för betalningar. Plötsligt kan
betalningar mellan personer och företag ske i realtid. Det
skapas helt nya möjligheter, vilket inte minst har visat sig
i det stora intresset från marknaden.
Kommer mobilen att ersätta kontanter nu?
Mobilen kommer göra att behovet av kontanter minskar.
I framtiden kommer vi att dela notan, betala till klasskassan med mera med några enkla knapptryckningar på
mobilen. Både samhället och medborgarna behöver
förbereda sig för ett kontantfritt samhälle. Men kontanterna kommer att leva kvar ett bra tag till.
Tre trender på betalningsmarknaden
1. Standardiserade betalningar
Vi går från nationell till en nordisk och europeisk betalningsmarknad. I framtiden kommer betalningar att vara mer
gränslösa.
2. Vi blir mer uppkopplade
2013 beräknas nio av tio svenskar äga en smartphone.
Konsumenter ställer nya krav på traditionella tjänster.
Tack vare ny teknologi har det blivit billigare att bygga
betalningslösningar, vilket resulterar i att fler aktörer kommer
in på marknaden.
3. E-handeln ökar
Handeln via digitala kanaler ökar. Vi handlar bland annat
ännu mer via datorn, mobilen och tv:n.
F R A M T I D E N S B E TA L N I N G S LÖ S N I N G A R
”Vem vinner då slaget om kundens vardag? Nya aktörer
kommer att slå sig in, men ett ekosystem utan bankerna
har jag svårt att se. Oavsett vad, så kommer de närmaste
årens utveckling att vara positiv för konsumenter och
företag.”
Håkan Ygberg, affärsutvecklingschef BGC
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
11
F R A M T I D E N S B E TA L N I N G S LÖ S N I N G A R
Betalningar i Realtid
Betalningar i Realtid (BiR) är ett helt nytt system för betalningar, som BGC
planerar att driftsätta under hösten 2012. En innovation i världsklass, säger
produktchefen Camilla Bäck som tycker att hon har världens bästa jobb.
Hur är det att jobba på BGC?
Det är en bra arbetsplats att utvecklas på. Jag började på
kundservice 1998 och har sedan haft olika tjänster. Nu
är jag produktchef för vårt nya betalsystem BiR. Det är
världens bästa jobb! Man har möjlighet att påverka och
får jobba både med långsiktiga strategier och kortsiktiga
handlingsplaner.
Du är produktchef för en produkt som ännu
inte finns, hur är det?
Ja, det är lite speciellt. Vi bygger ju något helt nytt. Jag
jobbar ihop med produktspecialister och förvaltningsledare, som ingår i min grupp, men samarbetar med hela
BGC för att få allt att fungera. Det gäller att bygga komponenterna för det som kommer, så att allt finns på plats
när betalningssystem sätts i drift. Vi jobbar i två projekt
– ett som tar fram själva betalsystemet och ett som tar
fram den första produkten som kopplas till systemet.
Varför tar BGC fram Betalningar i Realtid?
Vi kan göra det mesta här och nu; det finns appar för allt,
de flesta har mobiler och allt är online. Förutom när det
kommer till betalningar. Vi måste möta marknadens
förväntningar även på betalningsområdet.
Det finns till exempel ett behov av att betala för att få
en snabb leverans. Många företag vill ha betalt innan en
vara levereras.
Nu försöker mobilföretagen ta över en del av bankernas roll och samarbetar för att hitta en gemensam
lösning för mobila betalningar. Detta innebär en ökad
konkurrens för bankerna.
Sedan finns det även ett nationellt intresse. Dels vill
man minska kontanthanteringen som kostar samhället
stora pengar. Men hittills har det inte funnits något bra
alternativ till kontanter. BGC, som den infrastrukturleverantör vi är, har möjlighet att hjälpa bankerna att möta
den kundefterfrågan som finns.
Vilka nya möjligheter öppnas med BiR?
BiR kan liknas vid en motorväg som inte bara hanterar
bilar som får köra i max 90 kilometer i timmen, utan även
cyklar och flygplan. Vi håller på att bygga en infrastruktur
för alla transporter. Men värdet kommer först när du
börjar köra fordonet.
BiR:s främsta fördelar är snabbheten och tillgängligheten. Betalsystemet kommer att kunna hantera betalningar året om och dygnet runt, på bara några få
sekunder. Dessutom är BiR generisk och fungerar i olika
segment, kanaler och grader av betalningsinformation.
Olika produkter kopplas sedan på systemet.
Hur förändras synen på betalningar när de kan
ske dygnet runt och var som helst?
Pengar blir mer tillgängliga, vi behöver inte gå till bankomater längre och det blir enklare att betala. När du till
exempel är ute på krogen och ska dela notan, så kan
du via mobilen föra över pengarna till personen direkt,
utan något kontonummer och utan någon fördröjning.
Dessutom minskar risken för rån och tiden för kontanthantering. Hur mycket tid används inte idag för att räkna
kassor i butiker till exempel?
Ni har fått ett nytt uppdrag från Riksbanken,
vad innebär det?
BGC hanterar sedan flera år tillbaka clearing och avveckling mot Riksbanken. Nu har vi även fått förtroendet
att sköta dygnetruntbetalningar, så att transaktioner kan
ske även när Riksbanken har stängt. Det är unikt att ett
betalningsinstitut får ett sådant uppdrag från Riksbanken.
Det visar att de har förtroende för BGC och att vi har en
stark position.
Camilla Bäck, produktchef Betalningar i Realtid
12
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
F R A M T I D E N S B E TA L N I N G S LÖ S N I N G A R
Nya Autogiro
I maj 2012 har samtliga autogiroföretag i Sverige fått tillgång till ett nytt och
modernt Autogiro. Rosel Johard är produktchef för Autogiro på BGC.
Vad har du för bakgrund, Rosel?
Jag är maskiningenjör i botten och har jobbat på BGC
i nio år, inom olika områden. Den senaste tiden har jag
jobbat heltid med nya Autogiro, som lanserades under
2011. Vi har även fyra produktspecialister, alla med olika
specialiseringar inom Autogiro.
Varför tar BGC fram nya Autogiro?
Autogiro är en säker och stabil betalningslösning som
funnits på svenska marknaden länge. Det var dags att ta
ett helhetsgrepp för att möta marknadens krav på modern hantering och snabbare uppdatering av reskontra
och ge bättre möjlighet till god kundservice. Dessutom
behövde vi närma oss europeiska transaktionspriser. Förutom ekonomiska vinster, finns det även vinster för miljön,
eftersom pappersmängden minskar.
Vad är det för skillnad på gamla och nya Autogiro?
Den som betalar märker ingen skillnad alls. För bankerna
och betalningsmottagarna däremot är det en stor förbättring, där webbtjänsten Autogiro Online är den stora nyheten. Autogiro har funnits på marknaden länge och har
varit baserad mycket på papper. Med andra ord har det
varit mycket manuellt arbete för företagen. Pappershanteringen till och från BGC är borta, eftersom allt är fil- eller
webbaserat. Kunden kan själv hantera registreringar och
återrapportering i webbgränssnittet, till exempel lägga
upp medgivanden.
Rosel Johard, produktchef Autogiro
Vad kommer att hända framöver?
Vi ska utveckla nya tjänster och förbättra autogirobetalningar i Sverige. Bland annat vill vi ta fram ”Autogiro
light”, så att även mindre företag och föreningar enkelt
kan lägga upp autogirobetalningar. Nästa naturliga steg
blir att standardisera Autogiro i Norden. Och då bör vi
titta på europeisk standard.
BGCs nya HR-chef, Elisabeth Fallberg,
har fokus på kompetensväxling
Hur bygger ni kompetensen som uppfyller
framtidens krav?
Det är viktigt att jobba med strategisk kompetensförsörjning som stödjer våra mål utifrån ett långsiktigt perspektiv. Just nu fokuserar vi på att göra en
kompetensanalys, vilket innebär att vi kopplar ihop
roller och kompetens för att se inom vilka områden
vi har gap.
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
13
O R G A N I S AT I O N
Styrelse
14
Leif Karlsson
Swedbank
Anders Borgkrantz
Länsförsäkringar Bank
Lennart Söderberg
Handelsbanken
Johan Löfgren
Danske Bank
Nils-Fredrik Nyblaeus
SEB, Ordförande
Olle Nylund
BGC, Personalrepresentant
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
O R G A N I S AT I O N
Ledning
Ulf Sandegren
Chef Staber
Gunnar Ölundh
Chef Infrastruktur
Arne Gustafsson
Chef IT-service
Elisabeth Fallberg
Chef HR
Birgitta Simonsson
VD
Christina Friberg
Chef Marknad
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
15
Å R E T S O M G ÅT T
Förvaltningsberättelse
ÅRSREDOVISNING 2011 BGC HOLDING AB
Styrelsen och verkställande direktören för BGC
Holding AB får härmed avge årsredovisning och
koncernredovisning för räkenskapsåret 2011.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BGC HOLDING AB
BGC Holding är moderbolag till de helägda bolagen:
• Bankgirocentralen BGC AB
• Devise Business Transactions Sweden AB
Verksamheten består i att direkt eller indirekt äga och
förvalta:
• företag som bedriver clearingverksamhet och
närliggande verksamhet
• företag med anknytning till sådan finansiell verksamhet
BGC Holding AB bedriver ingen operationell verksamhet
utan den utförs i dotterbolaget Bankgirocentralen BGC
AB. BGC Holding ägs av Skandinaviska Enskilda
Banken 33,1 procent, Swedbank 29,2 procent, Svenska
Handelsbanken 25,4 procent och Nordea 10 procent.
De återstående 2,3 procenten ägs av Danske Bank,
Skandiabanken, Ålandsbanken Sverige och Länsförsäkringar Bank.
BANKGIROCENTRALEN BGC AB
Verksamhet
Bankgirocentralen BGC AB är ett helägt dotterbolag till
BGC Holding AB.
Bolaget bedriver clearingverksamhet som avses i
19 kap och 1 kap. 5 § 6a och 6c lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden och verksamhet som har nära
samband därmed samt även annan verksamhet enligt
20 kap. 7 § tredje stycket samma lag under förutsättning
att Finansinspektionen tillåtit verksamheten. I BGCs fall
utgörs detta av elektronisk faktura (E-faktura), en
Skanningverksamhet (Scanning Solution), certifikat för
säker identifiering (PKI Services) och säker verifiering och
identifiering av elektroniska signaturer (eID Gateway).
Marknad och kunder
BGC levererar marknadsledande lösningar inom
betalningsområdet med målet att öka de svenska
bankernas konkurrenskraft. BGC har idag tre produktområden; Betalningar, Elektronisk faktura och Elektronisk
identifiering.
Betalningar
Gireringar är BGCs största tjänst inom området
betalningar och utgör ca 70 % av bolagets omsättning.
Under det gångna året har BGCs volymer i systemet
utvecklats positivt trots en till viss del vikande marknad
och försämrad konjunktur. Tillväxten i antal betalningar
16
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
under året var 5,3 % vilket skall jämföras med 7,7 % för
2010. Under 2011 har antalet aktiva bankkunder ökat
med 4,6 % medan volymen per bankkund ökat med 2 %.
Den totala tillväxten är främst beroende av volymen per
företag. Tillväxten innebär att Bankgirot även under 2011
ytterligare har stärkt sin position som det ledande betalningssystemet i Sverige. Under året har BGC både
förbättrat befintliga och utvecklat en rad nya servicetjänster
vilka stärkt vår service till banker och bankkunder. En ny
deltagare tillkom i Bankgirosystemet under 2011, Sparbanken Öresund, som anslöts i november. Andelen pappersredovisning som används i bankgiroprodukterna har även
under 2011 minskat. Under 2011 uppgick minskningen till
drygt 20 % vilket motsvarar drygt 1 000 träd.
Elektronisk faktura och elektronisk identifiering
Under 2011 fortsatte efterfrågan på de tjänster BGC
erbjuder utanför Bankgirosystemet att öka. På tre år har
BGCs intäkter för dessa områden ökat med ca 48 %.
Produktområdet E-faktura fortsätter att visa en stark
utveckling och antalet transaktioner har ökat med nästan
30 % jämfört med föregående år. BGC har under året
arbetat med ett koncept kallat E-faktura 2.0 i syfte att
förbättra produkten. Konceptet omfattar bland annat
ytterligare förbättrad kvalitet och en översyn av plattformen för fortsatt utveckling av tjänstens funktionalitet.
Vidare har BGC fortgående utvecklat sina service- och
supporttjänster till bankerna och deras kunder.
Under året paketerades BGCs Skanningtjänst,
Scanning Solution, om i syfte att öka försäljningen.
Volymerna inom BGCs Scanning Solution växte under
året med 16 % och verksamheten uppvisar en mycket
hög kvalitet. BGC Scanning Solution deltog i Inspectums leverantörsutvärdering under mars månad och fick
i genomsnitt bättre resultat än branschindex på samtliga
områden.
Volymerna i den Identifieringstjänst som BGC
utvecklar och driftar på uppdrag av Finansiell ID-teknik
AB har ökat med 23 % under året som en följd av att allt
fler banker använder BankID för inloggning i Internetbanken. BankID i Mobil (WPKI) stängdes ner i december
till förmån för nya Mobilt BankID. Mobilt BankID och
funktionen Central Utgivning lanserades under året, och
hade redan vid årsskiftet ca 60 000 användare.
BGC lanserade våren 2011 den nya tjänsten eID
Gateway. Det första återförsäljaravtalet tecknades under
april och de första transaktionerna genomfördes i
september. Under året har även ett antal återförsäljaravtal
tecknats. Under januari 2012 planeras den första banken
gå i produktion.
Å R E T S O M G ÅT T
Service och tjänster
BGCs strategi att erbjuda mer kundunik service och
anpassat produkt- och försäljningsstöd ligger fast och
BGC har under 2011 tillsammans med bankerna tagit
fram nya tjänster anpassade till bankernas behov. Målet är
att BGC i egenskap av betalningsinfrastruktur ska kunna
erbjuda bankerna kostnadseffektiva produkter och tjänster
som bankerna kan integrera i sitt tjänste- och serviceerbjudande mot sina kunder. BGC har även under 2011
påbörjat ett antal projekt och förstudier i syfte att under
kommande år erbjuda såväl standardiserade betalningslösningar som möjlighet till självservice, informationstjänster och arkiveringslösningar.
Kvalitet
Kvalitet och säkerhet är två av BGCs grundpelare.
Bankerna och deras kunder skall kunna lita på att BGCs
drift fungerar året om. Precis som tidigare år har BGC
uppvisat en mycket hög kvalitet i alla levererade tjänster
inom alla produktområden. BGC möter marknadens högt
ställda krav tack vare ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete i samarbete med kunderna. De kundundersökningar som BGC genomfört under året hos banker,
företag och programvaruföretag visar att 85 % är nöjda
eller mycket nöjda med BGCs produktutbud, kvalitet och
service.
Investeringar i ny teknisk plattform
Det projekt som bedrivits inom BGC för att uppgradera
och framtidssäkra Bankgirots tekniska plattform genom
att flytta bankgiroprodukter till brittiska VocaLinks
plattform har under 2011 slutförts. Parterna enades om
att efter den första fasen där produkterna nya Autogiro
och Emittentutbetalningar flyttats till VocaLinks plattform
avsluta projektet och har enats om såväl avtals- som
finansiella konsekvenser av detta. BGC har under slutet
av 2011 tillsammans med VocaLink påbörjat överflytten
av autogirokunder till VocaLinks plattform. Kundflytten
beräknas vara helt slutförd i maj 2012.
Omsättning och resultat
BGCs omsättning uppgick 2011 till 759 MSEK, en
ökning med 57 MSEK eller 8 % samtidigt som antalet
girotransaktioner ökade med ca 6 %. Under året har en
kompensation erhållits i form av en engångsersättning
från en leverantör i samband med ett ej uppfyllt leverantörsåtagande uppgående till 69 MSEK vilket ingår i
bolagets intäkter för 2011. Bolagets resultat uppgick till
54,5 MSEK (19,9 MSEK). Omsättning och resultat,
exkluderat den erhållna kompensationen, ligger i linje med
BGCs långsiktiga mål att drastiskt sänka transaktionskostnaderna inom Bankgirosystemet samt att öka andelen
kundefterfrågade intäkter utanför Bankgirosystemet.
Mål för 2012
Ökad kundnytta genom effektivare betalningsprodukter
Under första halvåret 2012 kommer kundflytten till nya
Autogiro att slutföras. Nya Autogiro kommer att tillföra
ökad kundnytta genom utökad och förbättrad funktionalitet för betalningsmottagare. Som ett komplement till nya
Autogiro och en ersättare till dagens pappersredovisning
har en webbaserad produkt, AG Online, lanserats vilken
kommer att ge betalningsmottagare i Autogiro möjlighet
till utökad självservice och Internetbaserad tillgång till
betalningsinformation.
Under 2012 kommer BGC att genom ett samarbete
med Svensk Kuponginlösen kunna erbjuda utökade
inlösenmöjligheter för Bankgirots utbetalningsavier. BGC
kommer även i syfte att renodla och förenkla sin produktportfölj och erbjuda effektivare produkter till företagskunder påbörja flytt av kunder som idag använder produkten
Inbetalningsservice OCR till den mer effektiva och
modernare produkten Bankgiro Inbetalningar.
Under året planerar BGC att lansera en plattform för
att hantera betalningar i realtid. Plattformen som
utvecklas i nära samarbete med bankerna är en världsunik lösning. Plattformen kommer göra det möjligt för
BGCs kunder att effektivisera befintliga betalningslösningar samt ta fram nya effektiva och snabba lösningar.
För E-faktura är det centrala målet för året att lansera
ett erbjudande som bygger på en ny plattform. Vidare
skall samarbetet med olika partners stärkas i form av att
öka antalet växlar samt att ta fram en servicebyrålösning.
I planerna ligger även att effektivisera anslutningsprocessen samt att sampaketera tjänsten med Scanning
Solution. I samråd med kunderna kommer även serviceerbjudandet att fortsätta utvecklas.
Gällande Scanning Solution kommer BGC under
2012 att fortsätta öka volymerna samt att positionera
produkten som en naturlig del av bankers och leverantörer av elektronisk fakturahanterings erbjudande. Inom
eID Gateway ligger fokus på att öka tillväxten samt
vidareutveckla servicetjänsterna.
Fortsatt tillväxt och volymutveckling i
Bankgirosystemet
2012 fortsätter arbetet med att tillsammans med
bankerna bearbeta betalningsmarknaden med syfte att
öka volymerna i Bankgirosystemet. Produktutvecklingen
kommer under året att intensifieras för att möta nya
kund- och marknadsbehov i takt med att betalningsmarknaden alltmer internationaliseras och standardiseras.
De befintliga bankgiroprodukterna kommer att förenklas,
effektiviseras och göras mindre pappersbaserade
parallellt med ett ökat fokus på att ta fram nya mer
standardiserade produkter enligt europeiska standarder
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
17
Å R E T S O M G ÅT T
och format. I BGCs långsiktiga strategi ligger också att
öka tillgängligheten till online information och därmed
minska användningen av pappersbaserade tjänster.
Bolaget arbetar därför aktivt med utveckling av webbtjänster vilket är både kostnads- och miljöeffektivt.
Resultat och ställning, koncern
Rörelsens intäkter, mkr
Resultat efter finansiella
poster, mkr
Balansomslutning, mkr
2010
2009
2008
2007
758,7
702,2
674,1
732,0
836,1
53,4
20,9
10,8
43,4
76,0
375,6
305,1
279,7
296,4
290,3
Ökad effektivitet och hög kvalitet i leveransen
Under 2012 kommer BGC fortsätta att bedriva det
kontinuerliga förbättringsarbete som pågått under ett
flertal år och vilket innebär att företaget årligen tar
krafttag för att ytterligare effektivisera sin verksamhet för
att hålla allt högre kvalitet i leveranser, öka leveransförmågan och förbättra kundservicen.
BGCs huvudfokus ligger på att dagligen leverera 99,9
procent av transaktionerna i rätt tid och 99,99 procent av
transaktionerna till rätt konto. Mål som BGC sedan
många år uppfyller.
Under 2012 kommer BGC fortsätta att utveckla nya
säkra infrastrukturella lösningar inom eID och E-fakturaområdet för att underlätta en säker kommunikation mellan
banker och deras slutkunder.
Investeringar, mkr *
26,7
60,0
48,6
70,9
17,0
Medelantalet anställda
214
202
195
246
340
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Under första halvåret 2012 förväntas ett nytt regelverk
för betalningssystem, Nya Principer från Committee on
Payment and Settlement Systems (CPSS) och International Organization of Securities Commissions (IOSCO)
för infrastruktursystem, utgivet av Bank for International
Settlements publiceras. Regelverket kommer bland annat
att innehålla regler kring storleken på eget kapital. I
dagsläget är det oklart om detta kommer att ställa krav
på utökat eget kapital för BGC. Under 2010 infördes en
ny lag ( 2010:751) om betaltjänster, anpassad till
europeisk reglering (Directive 2007/64/EC), i Sverige.
Lagändringen innebar att den svenska betalmarknaden
öppnats upp för ytterligare europeiska aktörer. BGC har
tillsammans med underleverantörer genomfört omfattande strukturella förändringar för att fortsatt vara ett
konkurrenskraftigt och attraktivt alternativ för nya och
befintliga kunder. Utvecklingen kommer enligt plan att
fortsätta under de kommande åren och innebär att
BGCs roll på den europeiska betalmarknaden stärks
genom fortsatt anpassning av befintliga produkter samt
lansering av nya produkter och tjänster.
Styrelsens yttrande över den föreslagna
utdelningen
Den föreslagna utdelning till aktieägarna reducerar
moderbolagets soliditet till 49 procent och koncernens
soliditet till 59 procent. Soliditeten är mot bakgrund av
att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs
med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget och
koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes
betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen
ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort
och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras
med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st
(försiktighetsregeln).
Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till 144,1 (105,2) Mkr.
Beträffande räkenskapsårets resultat och ställning för
bolaget och koncernen hänvisas till efterföljande
resultat- och balansräkningar.
DEVISE BUSINESS TRANSACTIONS SWEDEN AB
Ingen verksamhet bedrivs i bolaget.
18
2011
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
* Avser materiella och immateriella anläggningstillgångar, not 6–9
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel
1 750 989,18
Årets resultat
14 003 664,22
Kronor
15 754 653,40
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så
att till aktieägarna utdelas 140 kr per aktie
att i ny räkning överföres
Kronor
14 000 000,00
1 754 653,40
15 754 653,40
ÅRET I SIFFROR
Resultaträkning
Koncernen
Tkr
Not
2011
2010
1
Not
2011
Moderbolaget
2010
–
–
1
RÖRELSENS INTÄKTER
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
688 889
3
Summa intäkter
700 813
69 910
1 415
–
–
758 799
702 228
–
–
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga externa kostnader
4, 10
-497 710
-485 755
–
–
Personalkostnader
5, 15
-181 406
-165 372
–
–
6, 7, 8, 9
-15 958
-30 014
22
-12 863
-537
-707 937
-681 678
-21
-54
50 862
20 550
-21
-54
–
–
14 000
–
2 613
382
31
7
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Summa rörelsens kostnader
RÖRELSERESULTAT
4
–
–
-21
-54
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Utdelning på andelar i dotterföretag
Ränteintäkter och liknande resultatposter
11
Räntekostnader och liknande resultatposter
11
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
Skatt på årets resultat
ÅRETS RESULTAT
12
-75
-74
-3
-2
53 400
20 858
14 007
-49
-14 498
-6 056
38 902
14 802
12
-3
13
14 004
-36
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
19
ÅRET I SIFFROR
Balansräkning
Tkr
TILLGÅNGAR
Not
Koncernen
2011-12-31
2010-12-31
1
Not
Moderbolaget
2011-12-31
2010-12-31
1
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete
9
133 290
120 797
–
–
133 290
120 797
–
–
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
6
757
965
–
–
Inventarier
7
8 777
12 409
–
–
Nedlagda kostnader på annans fastighet
8
8 016
9 797
–
–
17 550
23 171
–
–
–
–
11 579
11 579
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
21
Uppskjuten skattefordran
14
5 317
4 748
–
–
Andra långfristiga fordringar
16
9 633
2 734
–
–
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
14 950
7 482
–
–
165 790
151 450
11 579
11 579
100
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag
Kundfordringar
Skattefordran
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
20
13
–
14 000
11 760
–
–
21
1 564
21
11
134
130
–
–
102 376
76 201
–
–
126 075
89 655
83 770
64 020
1 952
1 887
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
209 845
153 675
15 973
1 998
SUMMA TILLGÅNGAR
375 635
305 125
27 552
13 577
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
17
–
23 544
17
ÅRET I SIFFROR
Tkr
Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
1
EGET KAPITAL
2
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
Insatsemission
Koncernen
2011-12-31
2010-12-31
Not
Moderbolaget
2011-12-31
2010-12-31
100
100
100
100
89 825
89 825
–
–
105 222
90 420
1 751
1 787
11 679
–
–
11 679
38 902
14 802
14 004
-36
234 049
195 147
27 534
13 530
5, 15
9 633
1 653
–
–
14
8 221
8 505
–
–
17 854
10 158
–
–
645
1 290
–
–
645
1 290
–
–
58 539
42 740
–
–
7 710
–
–
–
Årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Avsättningar för uppskjuten skatt
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
Övriga långfristiga skulder
18
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
19
5 058
4 701
–
–
51 780
51 089
18
47
Summa kortfristiga skulder
123 087
98 530
18
47
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
375 635
305 125
27 552
13 577
Inga
Inga
9 633
9 076
Inga
Inga
Inga
Inga
STÄLLDA SÄKERHETER
Kapitalförsäkringar
ANSVARSFÖRBINDELSER
20
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
21
ÅRET I SIFFROR
Eget kapital
Förändringar i eget kapital, Tkr
Aktiekapital
Bundna
reserver
Fritt eget
kapital
Summa
eget kapital
100
89 825
90 420
180 345
KONCERNEN
Eget kapital 31 december 2009
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2010
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2011
–
–
14 802
14 802
100
89 825
105 222
195 147
–
–
38 902
38 902
100
89 825
144 124
234 049
100
11 679
1 713
13 492
100
Aktiekapitalet består av 100 000 st aktier à 1 kr.
MODERBOLAGET
Eget kapital 31 december 2009
Erhållet koncernbidrag
–
–
100
Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag
–
–
-26
-26
Årets resultat
–
–
-36
-36
100
11 679
1 751
13 530
–
–
14 004
14 004
100
11 679
15 755
27 534
Eget kapital 31 december 2010
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2011
Aktiekapitalet består av 100 000 st aktier à 1 kr.
Föreslagen ännu inte beslutad aktieutdelning uppgår till 14 000 (0) Tkr.
22
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
ÅRET I SIFFROR
Kassaflödesanalys
Koncernen
Tkr
Not
Not
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
53 400
20 858
15 958
30 013
–
–
1 081
-987
–
–
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
7
-49
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
Avskrivningar/nedskrivningar
6, 7, 8, 9
Minskning/ökning av avsättning för pensioner
Rearesultat försäljning/utrangering av anläggningstillgångar
22
–
–
–
70 461
49 884
7
-49
Betald skatt
-6 098
-2 316
-13
-16
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
64 363
47 568
-6
-65
-37 964
18 167
100
–
16 847
10 439
-29
7
43 246
76 174
65
-58
9
-18 973
-49 452
–
–
6, 7, 8
-3 878
-10 586
–
–
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning (+)/ökning (-) av rörelsefordringar
Minskning (-)/ökning (+) av rörelseskulder
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
–
823
–
–
-22 851
-59 215
–
–
-645
-644
–
–
-645
-644
–
–
ÅRETS KASSAFLÖDE
19 750
16 315
65
-58
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN
64 020
47 705
1 887
1 945
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
83 770
64 020
1 952
1 887
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Finansieringsverksamheten
Minskning (+)/ökning (-) av långfristiga fordringar
18
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Erhållna räntor uppgår till 2 613 (382) Tkr och erlagda räntor uppgår till 13 (13) Tkr. (Koncernen).
Erhållna räntor uppgår till 31 (7) Tkr och erlagda räntor uppgår till 0 (0) Tkr. (Moderbolaget).
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
23
ÅRET I SIFFROR
Noter (Tkr)
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen för BGC Holding AB har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppsuttalanden.
Bolagets säte m.m.
BGC Holding AB bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och
har sitt säte i Stockholm i Sverige. Huvudkontorets adress är Palmfeltsvägen 5, 105 19 Stockholm.
Klassificering m.m.
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt
väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter
mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas
återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Värderingsprinciper
Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Skulder är upptagna till nominellt belopp.
Immateriella tillgångar
Utgifter för forskning och utveckling redovisas enligt RR15, immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar redovisas endast när tillgången
är identifierbar, kontroll innehas över tillgången och den förväntas ge
framtida nytta. Utgifter för utveckling redovisas som tillgång endast under
förutsättning att, utöver de allmänna kraven ovan uppfylls, avsikten är och
förutsättning finns att tillgången kan användas i verksamheten eller säljas
samt att värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen
när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida
ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och
att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat
med avskrivningar.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens
prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad
i den period de uppkommer.
Avskrivningsprinciper för materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden
minskat med beräknat restvärde. Materiella anläggningstillgångar skrivs
av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Följande
avskrivningstider tillämpas:
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier
Nedlagda kostnader på annans fastighet
Immateriella anläggningstillgångar
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på
tillgångssidan likvida medel, kundfordringar och kortfristiga placeringar
som utgör räntebärande instrument. Bland skulder och eget kapital
återfinns leverantörsskulder.
Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen under posten
”Ränteintäkter och liknande resultatposter” och ”Räntekostnader och
liknande resultatposter”. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp
i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga
villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.
Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna
i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort
från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt
utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Likvida medel
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella placeringar
Kortfristiga placeringar har redovisats som omsättningstillgångar och
innehavet av räntebärande instrument har redovisats till verkligt värde
(marknadsvärde).
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag
för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade
löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Ersättningar till anställda
Från 2011 finns ej längre pensionsförpliktelser som beräknas i enlighet
med RR 29. Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som
förmånsbestämda pensionsplaner.
Avgiftsbaserade pensioner
Koncernens förpliktelse för varje period utgörs av de belopp som
koncernen ska bidra med för den aktuella perioden. Följaktligen krävs det
inga aktuariella antaganden för att beräkna förpliktelsen eller kostnaden
och det finns inga möjligheter till några aktuariella vinster eller förluster.
Förpliktelsen beräknas utan diskontering, utom i de fall de inte i sin helhet
förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period
under vilken de anställda utför de relaterade tjänsterna.
3 till 5 år
5 år
10 år
skrivs av över kontraktets löptid
Nedskrivningar
De redovisade värdena för företagets tillgångar kontrolleras vid varje
balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade
värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden
till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning
av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. För en
tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några
oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till den minsta
kassagenererande enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas.
En nedskrivning reverseras om det har skett en förändring av beräkningarna som användes för att bestämma återvinningsvärdet. En reversering
24
görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte
överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för
avskrivning, om ingen nedskrivning skulle gjorts.
Förmånsbestämda pensioner
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda
pensionsplaner beräknas enligt den sk. Projected Unit Credit Method.
Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför
tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs
av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer
alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. De viktigaste aktuariella
antagandena anges i not 16.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på
förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster.
Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från
det tidigare gjorda antagandet, eller att antaganden ändras. Den del av
de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års
utgång, som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde
och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den
förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda
som omfattas av planen.
ÅRET I SIFFROR
I koncernens balansräkning redovisas nettot av beräknat nuvärde av
förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen
en avsättning eller en långfristig finansiell fordran.
En avsättning (fordran) redovisas för särskild löneskatt i de fall att
pensionskostnaden som fastställts enligt RR 29 är högre (lägre) än den
pensionskostnad som fastställs i juridisk person. Avsättningen (fordran)
baseras på mellanskillnaden mellan dessa belopp. Avsättningen (fordran)
nuvärdesberäknas ej.
Intäkter
Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de
framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa
fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Transaktionsintäkter redovisas
i takt med att tjänsterna utnyttjas. Ersättningar i form av ränta på grund av
annans användning av bolagets tillgångar redovisas som intäkt när det är
sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen tillfaller bolaget och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Leasing – leasetagare
Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 tillämpas. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell
leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och
förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda
till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats
som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida
leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De
leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna
redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över
löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad
som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Skatt
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas
avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt
uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till
nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är
beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att
fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även
därmed sammanhängande skatteeffekter. Skatteeffekter av poster som
redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla
temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur
de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning
av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per
balansdagen. De temporära skillnaderna har uppkommit genom avsättningar för pensioner samt maskiner och andra tekniska anläggningar.
I juridisk person redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och
beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som
en del av de obeskattade reserverna. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas
endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre
skatteutbetalningar i framtiden.
Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag
i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster
elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt
som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.
Koncernuppgifter
Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer
för prissättning som vid transaktioner med externa parter.
Koncernbidrag
Företaget redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från
Redovisningsrådets Akutgrupp.
Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att
koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt
redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella
skatteeffekt.
Not 2 Eget kapital
Bundna fonder
Värdeöverföring får inte genomföras om det efter värdeförändringen inte
finns full täckning för bolagets bundna kapital.
Reservfond
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går
åt för täckning av balanserad förlust.
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel
Utgörs av tidigare års balanserade resultat efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget
kapital, dvs. det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Styrelsen föreslår att från förfogande stående vinstmedel 14 000 000
kronor utdelas till aktieägarna.
Not 3 Övriga rörelseintäkter
Koncernen
2011
2010
Övriga rörelseintäkter
69 910
1 415
Summa
69 910
1 415
Not 4 KPMG AB
Koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
313
313
15
15
–
Koncernredovisning
Koncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets
rekommendation RR 1:00.
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
72
11
–
Dotterföretag
Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar
mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande
inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag
redovisas i normalfallet enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär
att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom
moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar
dess skulder. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara
tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ
goodwill.
Skatterådgivning
40
66
6
–
–
989
–
39
425
1 379
21
54
Andra uppdrag
Summa
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
25
ÅRET I SIFFROR
Not 5 Personal
Not 6 Maskiner och andra tekniska
anläggningar
All personal i koncernen är anställd i dotterföretaget Bankgirocentralen
BGC AB. Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män har
uppgått till:
Koncernen
2011
2010
Kvinnor
Män
Totalt för bolaget
115
113
99
89
214
202
–
–
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
Inköp
488
530
-1 460
-3 713
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
21 825
22 797
Försäljningar / utrangeringar
VD
3 228
2 762
Årets avskrivningar / nedskrivningar
(varav rörlig ersättning VD)
(500)
(300)
Utgående ackumulerade avskrivningar
Övriga anställda
Sociala avgifter enligt lag
33 396 31 353
Pensionskostnader
29 395 26 137
(varav till VD)
(–)
1 438
2 890
-674
-2 487
-21 068 -21 832
Utgående planenligt restvärde
757
965
Not 7 Inventarier
(–)
Koncernen
2011
2010
(1 359) (1 252)
62 791 57 490
Totala löner, arvoden, sociala avg.
-21 832 -22 235
102 374 96 078
105 602 98 840
(varav till styrelse)
22 797 25 980
Försäljningar / utrangeringar
Ingående ackumulerade avskrivningar
Löner och arvoden har uppgått till:
Styrelse
Koncernen
2011
2010
168 393 156 330
Utöver löner och arvoden samt sociala kostnader i tabellen ovan ingår
kostnad för resultatpremie med 2 027 (1 092) Tkr. I pensionskostnader
ingår kostnader för avtalspensioneringar med 0 (1 341) Tkr, varav särskild
löneskatt 0 (262) Tkr.
VDs pensionskostnader uppgår till 1 359 (1 252) Tkr, varav särskild
löneskatt 265 (244) Tkr.
Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser 5 975 (4 336) Tkr andra ledande befattningshavare än VD.
Med verkställande direktören har avtal träffats om avgångsvederlag
uppgående till 12 månadslöner. Utöver detta har avtal träffats gällande
kriterier avseende pension. Vid tidigare pensionering än 65 år, dock
tidigast från fyllda 61 år, ska BGC erlägga premier till BTP-planen och
alternativ BTP för återstående tid fram till 65 års ålder. VDs pension
därutöver utgörs av en avgiftsbestämd plan där premier betalas löpande
under anställningstiden.
Med andra ledande befattningshavare än VD har avtal träffats om
avgångsvederlag uppgående till maximalt 12 månadslöner.
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
Inköp
64 815 58 224
3 170
8 234
Försäljningar / utrangeringar
-2 543
-1 643
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
65 442 64 815
Ingående ackumulerade avskrivningar
Försäljningar / utrangeringar
Årets avskrivningar / nedskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående planenligt restvärde
-52 406 -47 772
2 543
1 643
-6 802
-6 277
-56 665 -52 406
8 777 12 409
Not 8 Nedlagda kostnader på annans
fastighet
Koncernen
2011
2010
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar / utrangeringar
1 821
–
–
14 529 14 308
Ingående ackumulerade avskrivningar
-4 511
-2 795
–
–
Årets avskrivningar / nedskrivningar
-2 002
-1 716
Utgående ackumulerade avskrivningar
-6 513
-4 511
8 016
9 797
Utgående planenligt restvärde
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
221
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Försäljningar / utrangeringar
26
14 308 12 487
ÅRET I SIFFROR
Not 9 Balanserade utgifter för
utvecklingsarbeten
Koncernen
2011
2010
Operationella leasingavtal
Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal hänförliga till
anläggningstillgångar uppgår under året till 4 579 (4 693) Tkr.
Återstående operationella leasingavgifter förfaller till betalning enligt
följande:
Koncernen
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
140 330 90 878
Inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
Försäljningar / utrangeringar
Årets avskrivningar / nedskrivningar
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
18 973 49 452
Förfaller år 2012
3 864
4 794
–
–
159 303 140 330
Förfaller år 2013
3 683
1 188
–
–
Förfaller år 2014
2 773
–
–
–
-19 533
–
–
–
-6 480 -19 533
Utgående ackumulerade avskrivningar
-26 013 -19 533
Utgående planenligt restvärde
133 290 120 797
Balanserade utgifter avser i sin helhet utveckling av ny plattform.
Tillgången är anskaffad via finansiell lease. Delar av projektet har tagits
i bruk och avskrivningar har påbörjats under året.
Förseningar och fördyringar i överflyttningsprojektet som initierades
år 2008 för att processa bankgirotransaktioner hos VocaLink har föranlett
nedskrivningar av balanserade utgifter för utvecklingsarbete med
19,5 MSEK.
Under året har nedskrivningar gjorts med 8,5 MSEK, på grund av
ändrade förutsättningar och planer.
Not 11 Ränteintäkter, räntekostnader och
liknande resultatposter
Koncernen
2011
2010
Ränteintäkter och liknande resultatposter
2 613
382
Summa
2 613
382
Räntekostnader och liknande resultatposter
-75
-74
Summa
-75
-74
Not 12 Skatt på årets resultat
Not 10 Leasingavtal
Koncernen
Leasingavtal som innebär att koncernen, som leastagare, i allt väsentligt
åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som
är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras som finansiell leasing och
objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen.
Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas
som skuld. Vid leasingperiodens början redovisas tillgången och skulden till
det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet är minimileaseavgifterna.
Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga
till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos uthyraren, klassificeras som
operationell leasing. Betalningar enligt dessa avtal kostnadsförs linjärt över
leasingperioden.
I dotterbolaget redovisas samtliga leasingavtal, oavsett om de är
finansiella eller operationella, som hyresavtal (operationella leasingavtal).
Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
2011
Immateriella
anläggningstillgångar
2010
Aktuell skatt i lämnade
koncernbidrag redovisade
direkt mot eget kapital
Uppskjuten skatt
Summa
Skillnad mellan koncernens
skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande
skattesats
2011
2010
-15 351
-6 099
-3
-13
–
–
–
26
853
43
–
–
-14 498
-6 056
-3
13
Koncernen
Representation
Ackumulerade
avskrivningar/
nedskrivningar
Föreningsavgifter
2011
Övrigt
2010
Pension
-30 620 -19 533
Ränteintäkter
Skatt på årets resultat enligt
resultaträkningen
Moderbolaget
2010
2011
2010
53 400 20 858
7
-49
-5 486
-2
13
-205
-241
–
–
-41
-68
–
–
–
-25
–
–
–
Skatt enligt gällande skattesats -14 044
Schablonintäkt p-fond
163 910 140 330
2010
2011
Redovisat resultat före skatt
Finansiella leasingavtal
I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som
innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:
Anskaffningsvärden
Aktuell skatt för året
Moderbolaget
2011
-42
-47
-1
-168
-189
–
–
2
–
–
–
-14 498
-6 056
-3
13
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
27
ÅRET I SIFFROR
Not 13 Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Förmånsbestämda pensionsplaner
Koncernen
2011
2010
Upplupna intäkter
73 422 49 475
Förutbetalda kostnader,
leasing-, hyres- och licensavtal
22 539 22 186
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
2011
2010
De belopp som redovisas i koncernens
balansräkning har beräknats enligt följande:
6 415
4 540
102 376 76 201
Nuvärdet av fonderade förpliktelser
–
7 032
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
–
-7 903
Summa
–
-871
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (-)
–
1
Nettoskuld hänförlig till förmånsbestämda planer
–
-1 081
Summa
–
-1 081
Skulder beräknade enligt lokala principer
Nettobeloppet redovisas i följande poster i koncernens balansräkning:
Not 14 Uppskjuten skatt
Uppskjuten skattefordran
Ingående uppskjutna skattefordringar
Koncernen
2011
2010
4 748
4 444
Förändring uppskjuten skatt
avseende avsättning pensioner
182
163
Förändring uppskjuten skatt avseende
underavskrivningar
387
141
5 317
4 748
Utgående uppskjutna skattefordringar
Förändring uppskjuten skatt i obeskattade reserver
Utgående uppskjutna skatteskulder
9 633
Nettoskuld i balansräkningen
9 633
1 653
–
1 081
2011
2010
–
-794
Nettofordran i balansräkningen
Pensionskostnader
8 505
8 245
-284
260
8 221
8 505
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer
Kostnader för särskild löneskatt
Summa pensionskostnader
23 953 21 348
5 442
2011
2010
Diskonteringsränta
–
3,5
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
–
4,0
Inflation
–
2,0
Livslängd
–
FFFS
2007:31
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen
(uttryckta som vägda genomsnitt)
Not 15 Avsättningar för pensioner
Koncernen
2011
2010
Skulder beräknade enligt lokala principer
4 596
29 395 25 150
Förmånsbestämda pensionsplaner, %
Ingående balans
1 653
Totala pensionskostnader som redovisas
i personalkostnader i koncernens
resultaträkning är följande:
Summa kostnader för förmånsbestämda planer
Uppskjuten skatteskuld
Ingående uppskjutna skatteskulder
Övriga pensionsavsättningar kopplade
till kapitalförsäkring
1 653
1 157
557
496
Omklassificering
7 423
–
Summa
9 633
1 653
Pensionsförsäkring i SPP
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige,
BTP-planen, tryggas genom en försäkring i SPP. Pensionsplanen är en
förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren
2009 och 2010 har koncernen inte haft tillgång till sådan information
som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd
plan. Pensionsplanen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. SPPs
överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. SPP
är sedan 2006-01-01 ombildat till ett vinstutdelande livbolag och redovisar
därmed inte längre någon kollektiv konsolideringsgrad. Istället redovisas
försäkringskapitalet för varje arbetsgivare på avtalsnivå.
Tidigare VD hade en förmånsbestämd pensionslösning, som har lösts
ut och ersatts av en premiebestämd pensionslösning.
Ovanstående antaganden användes 2010 för den nu avslutade
förmånsplanen.
Not 16 Andra långfristiga fordringar
Koncernen
2011
2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nettofordran förmånsbestämda
pensionsplaner
Årets inbetalningar
2 734
1 251
–
987
557
496
Förändring vid omklassificering
6 342
–
Summa
9 633
2 734
För specifikation se not 15 avseende förmånsbestämda pensionsplaner
(2010), övriga belopp avser kapitalförsäkringar knutna till premiebestämda
pensioner.
28
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
ÅRET I SIFFROR
Not 17 Checkräkningskredit
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 70 (70) Mkr
och i moderbolaget till 0 (0) Mkr. Utnyttjat belopp i koncernen uppgår till
0 (0) Mkr.
Not 18 Övriga långfristiga skulder
Koncernen
2011
2010
Vid årets början
1 290
Årets förändring
-645
-644
645
1 290
Summa
1 934
Not 19 Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Koncernen
2011
2010
Upplupna personalkostnader
8 179
Upplupna sociala avgifter
8 803
Not 22 Finansiella instrument och
finansiell riskhantering
Finanspolicy
BGC Holding AB har en placeringspolicy med syfte att fastställa och
tydliggöra hur BGC-koncernen och dess olika bolag skall hantera sin
likviditet.
Målsättningen är att skapa så god avkastning som möjligt inom ramen
för policyn.
Placeringspolicy beslutas av styrelsen.
Placeringar ska göras i enlighet med upprättad likviditetsprognos så att
placeringens löptid korresponderar med framtida utgifter.
Överskottslikviditet får endast placeras enligt nedan.
I de fall ett värdepapper där BGC placerat högst 10 Mkr sjunker till en
lägre rating än vad som anges nedan, ska VD och CFO tillsammans
besluta om värdepappret ska behållas löptiden ut, eller om det ska avyttras
vid en tidigare tidpunkt. Beslutet ska rapporteras till styrelsen så fort som
möjligt, senast vid nästa styrelsemöte. Placeringar överstigande 10 Mkr
som sjunker till en lägre rating än vad som anges nedan skall omedelbart
avyttras.
Det maximala beloppet som tillåts i en typ av värdepapper definieras
som procentandel av den tillåtna likviditeten i portföljen. Det maximalt
tillåtna beloppet per emittent definieras som nominellt belopp och måste
också hållas inom de tillåtna gränserna för den typ av värdepapper som
avses.
Placeringar får endast göras i svenska värdepapper och löptiden får
maximalt vara ett år.
13 149 11 976
Upplupna kostnader för resultatpremie
2 027
Övriga upplupna kostnader
1 092
26 255 28 541
Övriga förutbetalda intäkter
2 170
Summa
677
51 780 51 089
Värdepapper
Lägst rating
enligt Standard
& Poors
Statsskuldsväxlar
Värdepapper emitterade
av statliga verk samt
bolag med garanti av
svenska staten
Not 20 Ställda säkerheter
Koncernen
2011
2010
Kapitalförsäkring
9 633
9 076
Bankgirocentralen BGC AB
Org. nr 556047-3521
Antal
Bokfört
värde, Tkr
Kapitalandel/
rösträttsandel
50 540
11 479
100%
100
100%
Devise Business
Transactions Sweden AB
Org. nr 556564-5404
1 000
Utgående värde
11 579
Maximalt
tillåtna
belopp per
emittent
100%
Obegränsat
100%
Obegränsat
Insättning på svensk bank
A
100%
Obegränsat
Insättning på svensk bank
A-
100%
10 MSEK
K-1/A-1*
AAA/Aaa**
80%
30 MSEK
K-1/A-1
80%
30 MSEK
Skuldförbindelser utgivna av
svenska Bostadsfinansieringsinstitut
Certifikat utgivna av
svenska landsting och
kommuner
Not 21 Specifikation av moderföretagets
innehav av andelar i koncernföretag
Maximal
tillåten
likviditet
av totallikviditeten
* Avser certifikat
** Avser säkerställda obligationer
Likviditetsrisker
Placeringarnas förfall bestäms utifrån företagets framtida behov av
likviditet vilket i sin tur bedöms utifrån likviditetsprognoser.
BGC Holding AB och Devise Business Transactions Sweden AB skall
ha en likviditet som täcker löpande utgifter. Är det löpande transaktioner
mellan koncernföretagen samt transaktioner av mindre värde så skall
dessa regleras via avräkningskonto mellan bolagen. Vid större belopp
(över 20 Mkr) skall revers upprättas mellan bolagen.
Samtliga bolag har sitt säte i Stockholm.
Andelar i koncernföretag
2011-12-31
2010-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
11 579
11 579
Redovisat värde vid periodens slut
11 579
11 579
Ränterisker
För att minimera ränterisken i placeringarna får värdepapperets löptid
uppgå till maximalt ett år. Placeringar får göras i enlighet med tabell,
i not 22.
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
29
ÅRET I SIFFROR
Kreditrisker
För att minimera motpartsrisken vid investeringar, är köp och försäljning
endast tillåtet att göras via banker med rating A- eller högre.
För att minimera kreditrisken i placeringarna har en fördelning
avseende tillåtna placeringar gjorts, se fördelning i tabell i not 22.
Valutarisker
För att minimera valutarisken träffades ett avtal mellan Skandinaviska
Enskilda Banken AB och Bankgirocentralen BGC AB om terminsaffär.
Terminen omfattade försäljning av 125 Mkr SEK för köp av GBP, som
skulle finansiera utvecklingen av en ny plattform i samarbete med
VocaLink. Terminsaffären avslutades 2011-05-04. Kostnaden för förtida
inlösen av terminsaffären uppgick till 12,6 Mkr. Då terminsaffären ingicks
för att säkra utgifter i rörelsen, har beloppet redovisats som övrig
rörelsekostnad.
Not 23 Styrelseledamöter och ledande
befattningshavare
Koncernen/
Moderbolaget
Antal
2011-12-31
30
Koncernen/
Moderbolaget
Varav
Antal
män 2010-12-31
Varav
män
Styrelseledamöter
6
100%
6
100%
Verkställande direktör och
andra ledande befattningshavare
6
50%
5
60%
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
ÅRET I SIFFROR
Stockholm den 5 mars 2012
Nils-Fredrik Nyblaeus
Ordförande
Anders Borgcrantz
Leif Karlsson
Johan Löfgren
Lennart Söderberg
Birgitta Simonsson
Verkställande direktör
Olof Nylund
Personalrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 5 mars 2012
KPMG AB
Anders Malmeby
Auktoriserad revisor
Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning
blir föremål för fastställelse på årsstämman.
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
31
R E V I S I O N S B E R ÄT T E LS E
Revisionsberättelse
32
B G C ÅR S R E D OVI S N I N G 2011
BG605
Bankgirocentralen BGC AB 105 19 Stockholm Tel 08-725 60 00 www.bgc.se