Transcript Arbetsplan Vikdalens barn

Arbetsplan
för
Föräldrakooperativet
Vikdalens barn
2014/2015
Reviderad februari 2014
Arbetsplan för föräldrakooperativet Vikdalens Barn
Avdelning Fröna och avdelning Kottarna
På avdelning Fröna arbetar en förskollärare och en barnskötare. Barnens åldrar varierar mellan ett
till tre år.
På avdelning Kottarna arbetar en förskolechef/förskollärare och en barnskötare. Barnens åldrar
varierar mellan tre till sex år.
Antalet barn varierar mellan 22-23 barn.
Inskolningar
Innan inskolningen startar har vi ett inskolningssamtal med berörda föräldrar, då vi dels
informerar om vår verksamhet och dels blir informerade om barnet som ska börja hos oss.
Inskolningstiden varierar mellan tre-fem dagar, vid behov även längre. Alla nya föräldrar får en
noggrann information om hur inskolningen går till. De barn som inskolas äter sina måltider på
bestämda platser vid inskolningspedagogens bord. Även andra omsorgssituationer som t.ex.
blöjbyten, vilan etc. sker tillsammans med inskolningspedagogen under den första tiden.
Planerade veckoaktiviteter startar först när barnet visar tillit till andra vuxna och barn. Vårt mål är
att barnen ska känna sig så pass trygga att de aktivt vill söka kontakt med andra vuxna och barn.
Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall
prägla arbetet i förskolan (Lpfö-98,reviderad 2010).
Någon månad efter inskolningen har den ansvariga pedagogen ett uppföljningssamtal med
barnets föräldrar. Till samtalet har föräldrarna fått besvara ett frågeformulär om vad som upplevts
som bra/ mindre bra under inskolningen. Vi strävar efter att utveckla vår verksamhet genom att
ha en öppen dialog mellan hem och förskola.
Barnsyn
Vi vill att varje barn ska få utvecklas i sin egen takt och få den stimulans som krävs för just den
utvecklingsfas barnet befinner sig i. Vi stärker barnets självförtroende genom att uppmuntra,
berömma och bejaka det som barnet är bra på. I Lpfö-98, reviderad 2010, står det ”att förskolan
skall lägga grunden för ett livslångt lärande”. Vår målsättning är att omsätta läroplanen i
praktiken. Det är viktigt att fånga upp och synliggöra barnens sätt att tänka och hitta lösningar. Vi
vill uppmuntra öppna frågeställningar och undvika att servera färdiga svar. Vi arbetar
medforskande, lyhört och med respekt för barnens kunnande. Att få uppgifter och utmaningar är
viktigt. Det kan exempelvis röra sig om att tvätta sig, sköta toalettbesök, klä på sig, bre sin
smörgås, plocka upp efter sig etc.
Den empatiska förmågan är viktig att utveckla, barnen uppmuntras att trösta och hjälpa varandra.
Vi talar regelbundet om olika känslouttryck (glad, ledsen, utanför etc.) Vi ser på barnet som
kompetent, aktivt och nyfiket.
Eftersom vi har en helhetssyn på barnet så innebär det att hela utvecklingen är ett samspel mellan
intellekt, motorik och den sociala - och emotionella utvecklingen.
Vi vill att förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet som är utmanande, rolig, trygg
och lärorik för alla barn!
Utvecklingsplaner
Vi använder Lpfö-98 (förskolans läroplan som blev reviderad i juni 2010) som grund i vårt
arbete. Regelbundet observerar vi barnen, såväl i fasta aktiviteter som i den fria leken. Vi
använder oss av digital kamera och intervjuer i vårt arbete med pedagogisk dokumentation.
Utifrån den dokumentation vi gör kan vi lättare se i vilken utvecklingsfas barnet befinner sig i
och på så sätt arbeta fram korrekta utvecklingsplaner till varje barn. Detta för att på bästa sätt
stödja varje barns individuella utveckling år från år. Vi vill ligga ett steg före för att kunna
erbjuda stimulerande utmaningar vid rätt tillfälle. Vårt mål är att ständigt utveckla den
pedagogiska dokumentationen så att den blir ett användbart arbetsredskap för oss i våra
regelbundna utvärderingar. Varje termin sker ett utvecklingssamtal med föräldrar och pedagoger.
Vi använder oss av portfoliodokumentation. Det är en metod som synliggör barns lärande för
både pedagoger, föräldrar och barn. Förhoppningsvis ska barnens utveckling från förskola till
grundskola kunna följas. (I portfolion/mapparna samlar vi exempelvis foton, teckningar,
intervjuer och observationer).
Ansvarsbarn
Att ha ansvarsbarn innebär för oss pedagoger att vi har delat upp barnen emellan oss, för att mer
effektivt kunna göra barnobservationer och skriva utvecklingsplaner. Vi är mest med våra
ansvarsbarn i aktiviteter och under måltider. Detta gäller framförallt de yngre barnen och de nya
inskolningsbarnen. Vi har utvecklingssamtal med samtliga föräldrar. Under utvecklingssamtalen
närvarar de två pedagoger som arbetar på respektive avdelning. Detta för att förmedla en bred
och nyanserad bild av ert barn. Det finns för övrigt alltid möjlighet till samtal, utöver de
inplanerade, om så önskas. Vi vill undvika ”hallsamtal” då barnet självt, andra barn eller andra
vuxna kan närvara. Förskolan har ett sekretess ansvar och det är viktigt att vi respekterar både
barn och föräldrar genom att inte prata offentligt om sådant som kan upplevas som känsligt.
Dagliga rutiner
7.30 öppning
9.00 samling
9.30 aktiviteter/fri lek
11.15 cirkatid för lunch
12.00 -14.00 cirkatid tid för sagor och vila
14.30 cirkatid för mellanmål
15.00 fri lek och hämtning utomhus
17.15 stängning (fredag 17.00)
Varannan torsdag (jämna veckor) har vi planering på kvällstid, barnen ska då vara hämtade senast
15.45. Påminnelselapp sätts upp på dörren. Vår och sommar äter Kottarna ofta mellanmål ute på
gården eller i skogen.
Fasta veckoaktiviteter
Varje vecka indelas barnen i smågrupper. Aktiviteterna sker alltid med samma pedagoger för att
få så stor kontinuitet som möjligt, och vi får på så sätt en större möjlighet att göra korrekta
pedagogiska observationer av barnen varje termin.
Skapande: Det är viktigt att barnen får pröva olika material och användningsområden. På ett
lustfyllt sätt vill vi att de ska våga utforska det vi erbjuder med alla sina sinnen. Ibland gör vi små
eller stora utställningar, men inte alltid. Det är inte resultaten som är viktiga, utan barnens
skapande processer. Vi använder oss exempelvis av naturmaterial, lera, gips, trä,
återvinningsmaterial, filmjölks- och fingerfärg, akryl- och vattenfärg, kritor, klister, sax och
pennor. Ibland målar barnen vid staffli och ibland på golvet. Under eftermiddagarna kan barnen
använda tillgängligt material så som de önskar, detta gäller främst Kottarna då Fröna oftast sover.
Naturligtvis anpassar vi materialet till den ålder barnen är i.
Rörelselek för Fröna: Här får barnen pröva olika instrument, sjunga och dansa till musik. Göra
enkla klapp- och rörelseövningar, leka sånglekar samt höra och känna nyanser i olika musikaliska
rytmer.
Gymnastik för Kottarna: Under den varmare årstiden är vi ute på den närliggande
fotbollsplanen och springer, leker lekar, spelar boll etc. Det är härligt med stora ytor för spring
glada ben! Annars är vi inomhus och använder oss av ett gymnastikprogram med övningar och
musik (Friskis & Svettis). Vi tycker det är viktigt med rörelseglädje, speciellt för de lite äldre
barnen som har ett allt större rörelsebehov. Målet är att stärka barnens självförtroende och
förmedla en positiv kroppsmedvetenhet så att möjligheterna att utvecklas utifrån sin förmåga
ökar. Vi vill träna grundrörelserna på ett lustfyllt sätt (åla, krypa, springa, hoppa, hänga ). Genom
rörelse tränar vi också barnens kondition och uthållighet, samt lägger grunden för ett rörligare
intellekt. Vi ser även ombytet av kläder som en viktig träning.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga
att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild,
rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö-98, reviderad 2010).
Skogen: Här vill vi att barnen ska utveckla sin förståelse och känsla för natur, djur och växtliv,
men även att grovmotorik och sinnen tränas. Barnen övar sig i att gå, springa, klättra osv. De
tränar också på vissa grundläggande regler för att den sociala samvaron ska fungera. De letar
kottar, pinnar, löv, stenar och annat som finns i naturen. Vi lyssnar på olika ljud (vind, vatten,
fåglar etc.) Luppburkarna och sågen används flitigt. Vi tar tillvara årstidsväxlingarna. Vi bygger
kojor, sjunger, leker traditionella lekar och berättar sagor med anknytning till skogens årstider
och olika teman. Kottar och Frön har egna hemvisten (lilla skogen ovanför förskolan)att gå till,
där de är väl förtrogna med omgivningar och rutiner. Vi gör små och stora utflykter. Varje höst
åker till exempel Kottarna till Erstaviks naturreservat för att grilla och elda. På hösten tar vi oss
också till Hellasgården för att plocka svamp. På våren åker vi till Erstaviks naturreservat och
håvar vattendjur och både Kottar och Frön brukar promenera till Nyckelviken på en
heldagsutflykt. En gång/år brukar de äldsta Kottarna även besöka Nacka naturskola i Velamsund.
Mysfredag: Mellanmålet sker i anslutning till att vi vuxna turas om att till exempel spela upp
enkla små berättelser, läsa en kort saga, berätta något med hjälp av till exempel illustrerade
bilder, bordsteater, konkretiserande material etc. Vår ambition är att det ska vara enkelt och ta så
lite tid i anspråk som möjligt, så att det blir genomförbart. Vi tycker att detta är ett bra och roligt
sätt att träna upp berättarförmågan och språket hos barnen. Vår målsättning är att barnen ska bli
inspirerade och nyfikna och själva våga dramatisera, både med och utan publik.
Leken
Att leka är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att
främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö-98,
reviderad 2010).
I leken lär sig barnen turtagande, samarbetsförmåga, problemlösningar, nyfikenhet, fantasi… Lek
är lustfyllt! Vi ordnar olika rum för olika lekaktiviteter till exempel en dock vrå, vi har bygg och
konstruktionslek, skapande, ko byggande, vattenlek osv. Barnen kan klä ut sig och leka roll lekar.
Aktivitetslådor, pussel och spel samt förbrukningsmaterial, papper och färger finns lätt
tillgängliga. Vi strävar efter att ständigt förändra miljön utifrån genustänk, barnens intressen och
behov. Vi pedagoger befinner oss i närheten för att observera barnen och regelbundet ger vi oss
också in i leken.
Utelek på gården
Förutom frisk luft får barnen en allsidig motorisk och social träning. De cyklar, klättrar, gungar,
gräver, leker både ensamma, med varandra och med oss vuxna. De bygger kojor och letar efter
både djur och växter. Eftersom vi vill arbeta Reggio Emilia inspirerat så ser vi pedagoger över
gårdens möjligheter, vi vill att den ska stimulera kreativitet och nyfikenhet och vara en
inspirerande plats att leka på där lust, skratt och experimentlusta får råda. Vi är ute minst en gång
per dag och varje eftermiddag stänger vi förskolan utomhus. Gården och dess möjligheter
utvecklas ständigt med hjälp av händiga föräldrar på våra fixardagar.
Språkinlärning
Vi sjunger, läser sagor, leker fingerlekar och rimmar. Vi använder flanellograf tavlan till att
konkretisera sagor med. Varje dag har vi samling, då vi bekräftar varje barn genom att sjunga en
namnsång. Vi pratar till exempel om vilken dag, månad och årstid det är. Barnen väcker även sin
egen kropp och benämner kroppsdelar. Vi sjunger och leker rörelselekar ofta! Konsekvent
använder vi språkpåsar med diverse innehåll. Vi har även påsar med hela sagoboksinnehåll. Hos
Kottarna får barnen pröva på att vara ordförande en vecka i taget. Ibland sjunger och räknar vi på
engelska. I alla förekommande aktiviteter samtalar vi med barnen på ett sätt som uppmuntrar till
upprepning. Det är viktigt att benämna saker med dess rätta namn. Vi bejakar och uppmuntrar
barnens språkliga framsteg genom att ställa öppna frågor som främjar barnens eget frågande –
frågor som ökar barnens nyfikenhet och uppmärksamhet!
Vi arbetar utifrån olika teman och barnen övar sig i att stå i centrum och berätta inför gruppen.
Vi väver samman de äldre barnens sagovila med till exempel skapandet. Alltså läsa/berätta och
bearbeta en och samma saga under en längre tid. Det är viktigt att barnen får utrymme att samtala
kring de böcker vi läser. Vi gör ett biblioteksbesök varje månad med en mindre grupp barn.
Ibland går vi på sagostund på biblioteket. Varannan torsdag besöker en sagotant (pensionerad
förskollärare) de äldre barnen och läser eller berättar sagor för några barn i taget.
Föräldramedverkan
Inskolningar med uppföljningssamtal
Föräldramöte under hösten
Utvecklingssamtal vår och höst
Drop-in-kaffe/korvgrillning en gång/termin
Sommarfest
Vernissage
Grötfrukost i december månad
Luciafirande i december månad
Jourarbete vid behov
Stormöten en gång/månad
Fixardagar en gång/termin
Kultur och traditioner
De traditioner och kulturella inslag som återkommer är:
Barnens födelsedagar med eftermiddagskalas
Minst ett teaterbesök/termin för de yngre barnen och två för de äldre barnen.
Ett besök på museum för Kotte barnen en gång/termin samt ett besök för de äldsta frö
barnen en gång/ år
Julgransplundring i januari
Fettisdagen
Alla hjärtans dag
Våffeldagen
Påskveckan med påsk pyssel, påsk lunch, påsk gummor och överraskningar
Nyckelviken för samtliga barn minst en gång om året
Skansen besök för samtliga Kottar under vårterminen
Sommarfest (med föräldrar)
Midsommarfest
Höstfest med utklädning
Kanelbullens dag
Adventsvandring – måndagen efter första advent
Grötfrukost (med föräldrar)
Kalenderöverraskningar och julpyssel under hela december månad
Luciafirande (med föräldrar)
Julkrubba och kyrkobesök i december månad för Kottarna
Jullunch och julklapps utdelning med tomte
Nacka den 7 januari 2009
Pedagogerna genom Inga Johansson
Reviderad februari 2014