Transcript Det Biologiska Perspek_vet

Det Biologiska Perspek0vet Människors beteende •  Det har blivit mer populärt på senare 0d a; förklara en människas beteende genom a; applicera det biologiska perspek0vet som en förklaringsmodell. •  Hjärnan består av ca 100 miljarder hjärnceller som var och en fyller en funk0on i en människas beteende. •  Vad händer då när man är kär, syns det i hjärnan? Vad händer när man dricker alkohol? Hur ser hjärnan ut när en person löser e; korsord? •  Genom a; försöka förstå den kemiska grunden i hjärna och kropp, så kan man lä;are förstå varför människor beter sig på olika sä;. Upplägg Nervcellens struktur Nervcellens funk0on Hur ser nervsystemet ut? Hjärnan Olika signalsubstanser (neurotransmi;orer) Signalsubstansers påverkan på människors beteende – posi0va/nega0va •  Självständigt arbete • 
• 
• 
• 
• 
• 
Nervsystemet ser 0ll a;… •  Vi upplever med våra sinnen. •  Syn,hörsel,smak,lukt,känsel. •  Ser 0ll a; vi kan tänka och a; automa0ska funk0oner i kroppen funkar(ex,matsmältning,puls) Nervcellernas funk0on • 
• 
• 
• 
En nervcell eller neuron är en celltyp i nervsystemet som är ansvarig för mo;agandet och överförandet av nervimpulser. Man kan säga a; nervcellerna/
hjärncellerna möjliggör kommunika4on i kroppen hos en organism, här tas beslut och informa0on om vilken åtgärd som ska tas och skickas sedan vidare. Nervcellen/hjärncellen kan betraktas som nervsystemets mest grundläggande enhet, även om neuron inte är den enda celltyp som finns i nervsystemet. Antalet neuroner i hjärnan, hjärnceller, beräknas 0ll ca 100 miljarder stycken. 1. Nervcellens grovstruktur 1.  Dendrit: Mo;agare av signaler från andra nervceller. 2.  Cellkropp: Skyddar själva cellkärnan. 3.  Axon: Leder nervimpulser från dendriterna via synapsblåsan och ändknopparna över synapsklyWan 0ll nästa nervcells dendriter. 4.  Cellkärna: Lagrar individens gene0ska informa0on – DNA. 5.  (Ranviernod: E; litet mellanrum mellan två myelinskidor längs e; axon.) 6.  Synaps: En koppling mellan två neuroner. Synapsen består av en presynap0sk del i axonens ände (presynap0sk terminal), det synap0ska gapet/klyWan och en postsynap0sk del i den andra nervcellen. 7.  (Schwanncell: En typ av Gliacell som fungerar som e; stöd för en nervcell) 8.  Myelinskida: Bildas av e; tunt utsko; från speciella gliaceller som virar sig runt en nervcells axon. Myelinet har en isolerande förmåga som gör a; en nervimpuls kan ta sig fram fortare (fortplanta sig). 1 6 5 2 7 3 4 8 Nervcellernas funk0on • 
• 
• 
Med hjälp av svag elektrisk ström kan signaler fortplantas/färdas genom cellen och ge informa4on 4ll andra celler för a; slutligen nå sin des0na0on. När signalen har gåT genom axonen/
nervtråden och nå; fram 0ll slutet på nervcellen, byter den form. Den elektriska signalen kan inte hoppa över synapsklyUan även fast den är väldigt liten, därför blir signalen ”översaT” och förs vidare via axonets ändknoppar som innehåller synapsblåsor som innehåller olika ämnen, så kallade signalsubstanser (neurotransmi;orer), som frigörs av den elektriska retning som når fram 0ll dem. Nervcellernas funk0on • 
• 
• 
• 
Signalsubstanserna tar sig över synapsklyWan och in i nästa cells mo;agare, dendriterna. An0ngen påverkar signalsubstansen den nya cellen genom a; öka cellmembranets genomsläpplighet och den elektriska signalen fortplantas (färdas vidare) genom den nya cellens axon, eller så skickar signalsubstansen en hämmande signal 0ll den nya cellen, och de;a minskar cellmembranets genomsläpplighet och signalen skickas på så sä; inte vidare. En cell kan som 0digare nämnt både ta emot s0mulerande och hämmande signaler, och de;a bestämmer sedan vad för informa0on som ska vidareskickas 0ll nästa cell eller des0na0on. Dessa nervimpulser förfly;ar sig längs axonen/
nervtråden med en has0ghet av 0,5-­‐120 m/s, beroende på hur isolerat (myeliniserat) axonet är. Vidarebefordring av elektriska signaler mellan celler •  h;p://www.youtube.com/watch?
v=90cj4NX87Yk Nervsystemet • 
• 
• 
Olika delar av nervsystemet har olika funk0on. CNS – Centrala nervsystemet: Hjärnceller och ryggmärgen. –  Hjärnan tar de flesta beslut, medan ryggmärgen ibland tar hand om beslut som behöver fa;as snabbt. Ex het pla;a. –  Inga medvetna beslut fa;as i ryggmärgen, endast i hjärnan. PNS – Perifera nervsystemet –  Somatosensoriska nervsystemet (viljestyrt) •  Registrerar sinnesintryck (lukt, ljud, syn, smak och känsel), en människas förbindelse med y;ervärlden. •  Skele;muskulatur. –  ANS – Autonoma nervsystemet (icke viljestyrt) •  Sköter kroppens inre organ och balans –  Sympa0ska nervsystemet (kamp eller flykt). –  Signalsubstansen Noradrenalin sä;er igång kampsystemet. –  Adrenalin sä;er igång flyktsystemet. –  Parasympa0ska systemtet (Vila). Signalsubstanser = Ak0vitet • 
• 
Känslor hänger ihop med kroppskemin, vilket i stort se; har a; göra med nervcellernas ak0vitet. Olika vik0ga signalsubstanser –  Dopamin •  förekommer i en rad vik0ga system som bland annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, lust och krea0vitet. •  Hjärnans naturliga belöningssystem. – 
– 
– 
E; område som s0muleras av bl a dopamin och serotonin. Naturliga belöningar – mat, sex. Icke naturliga belöningar – Droger. »  Beroende = E; måste a; söka eWer och konsumera den föredragna drogen, samt a; inte kunna kontrollera mängden man konsumerar (Bozarth, 1994). »  Både naturliga och icke naturliga belöningar kan leda 0ll beroende. Signalsubstanser = Ak0vitet –  Serotonin •  Indikerar för kroppen om den befinner sig i en gynnsam eller ogynnsam miljö. Verkar även dämpa aggressivitet, motverka smärta och ångest. •  Samband mellan höga halter av serotonin samt dopamin och lyckorus –  Ecstacy /MDMA •  Samband mellan låga halter av serotonin och depression –  ”Lyckopiller” An0depresiva läkemedel – SSRI = Selek0v Serotonin återupptagshämmare. Det Biologiska Perspek0vet 2 Upplägg • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Endokrina systemet och hormoner Endorfiner och Testosteron Skador på hjärnan Hjärnavbildning Neuropsykiatriska diagnoser ADHD Au0sm Endokrina systemet • 
• 
• 
• 
• 
E; organsystem som fungerar som e; kontrollsystem över kemiska signaler – hormoner i blodomloppet Hormoner är molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller e; organ 0ll en annan cell eller grupp av celler i kroppen . Tillsammans med CNS samordnar endokrina systemet mängd olika funk0oner och beteenden såsom ämnesomsä;ning och fortplantning. Många hormoner är kemiskt iden0ska med olika signalsubstanser i hjärnan, men de flesta signalsubstanser är inte hormoner. Endokrina systemet håller kroppen i balans. Endokrina systemet • 
Större endokrina körtlar hos människan: Man 0ll vänster, Kvinna 0ll höger.) 1. 
2. 
3. 
4. 
5. 
6. 
7. 
8. 
TallkoTkörteln (även kallad epifysen) Hypofysen Sköldkörteln Bräss Binjurarna BukspoTskörteln Äggstock Tes4kel Endorfiner och Testosteron • 
• 
• 
• 
• 
Endorfiner är e; slags hormon som kroppen producerar själv. Endorfiner sägs vara kroppens eget morfin eWersom de motverkar smärta. Hormonet påverkar människans vilja a; sova, äta och dricka. Endorfiner utsöndras bland annat vid stress, mo0on, skra;, sex och förälskelse. ”Mo0onerar man blir man per automa0k gladare”. –  Kan även leda 0ll ”träningsnarkomani”, e; slags mentalt och kemiskt beroende. • 
• 
• 
• 
• 
Testosteron är också e; slags hormon som kroppen producerar själv. Testosteron utsöndras i tes0klarna på män och i äggstockarna på kvinnor. Hormonet har betydelse för både hälsa och välbefinnande hos både män och kvinnor. Hormonet har påverkan på bland annat könsdriW, immunförsvar och skele;. Tillförsel av testosteron i form av t ex Anabola steroider (synte0sk form av hormonet) ökar aggressiviteten hos individen. Frontllobsdemens Nedre del. Personlighetsförändring Hmningar,omdöme Alzheimers Kronisk hjärnskada/ sjukdom Skador på hjärnan • 
• 
• 
• 
• 
• 
Hjärnan har olika centra för bland annat aggression och lustupplevelser. Vid skada störs de meddelanden/signaler som skickas via hjärnceller och hormoner. De;a kan i sin tur ändra en människas beteende och personlighet. Skador kan uppstå på flertalet sä; såsom under foster0den, vid förlossning, på grund av y;re våld mot huvudet och missbruk av alkohol och droger. E; område i hjärnan som kallas amygdala kan sägas vara e; centra för vrede och rädsla. Det har visats genom vetenskaplig forskning a; Psykopater har nedsa; nivå i amygdala, då dessa individer inte kan uppleva rädsla i samma form som en person utan skada/nedsa; funk0on på amygdala. Det har även visats a; skador på amygdala kan leda 0ll obehärskad aggressivitet. I området finns en signalsubstans som kallas GABA. GABA hämmar/dämpar aggressivitet. Om man har brist på substansen kan de leda 0ll ökat aggressivt beteende. Hjärnavbildning • 
• 
• 
• 
Hjärnavbildning är e; sä; a; unorska hjärnans struktur och funk0oner. Hur ser det ut när någon läser en bok, vilka områden är ak0va i hjärnan då? En generell fråga som har ställts under utvecklingen av dessa metoder är om man så kan fotografera medvetandet. En utav de äldre metoderna är EEG (elektroencefalografi). Man sä;er elektroder på skalpen för a; registrera elektrisk ak0vitet från nervceller och när de skickar signaler 0ll varandra. EWersom elektroder som man mäter ak0viteten med si;er utanpå skalpen, blir metoden inte så skarp utan ganska utlöslig och mäter mestadels ak0viteten i hjärnbarken, och inte djupare in i hjärnan. Den metod som forskare idag föredrar för a; lokalisera funk0oner i hjärnan kallas för fMRI (funk0onell magnetresonansavbildning). Metoden mäter förändringar i blodflödet 0ll hjärnan och ryggmärgen vid olika typer av nervak0vitet. Man föredrar denna metod för upplösningen är hög, man behöver inte göra något ingrepp och man utsä;er inte personen för någon radioak0v strålning. Neuropsykiatriska diagnoser • 
En diagnos är e; sä; a; säkerställa orsaken 0ll någon0ng och dess symptom, i det här fallet orsaken 0ll e; visst beteende.