Transcript Signalsystemet

forts
hjärnan
neuroner
 Förstånd,
begåvning
förmåga att läsa
problemlösning
matte, språk
 Skaparförmåga
uppfinningsrikedom
Emotionell intelligens → förmåga att visa känslor för andra
 Människans
nervsystem delas in i
centrala och perifera nervsystemet. Men
man kan också dela in nervsystemet i en
(i stort sett) viljestyrd del och en icke
viljestyrd del. Dessa delar finns i både
centrala och perifera nervsystemet.
 Det
somatiska nervsystemet skickar
impulser till skelettmusklerna och
känselimpulser från bland annat huden,
musklerna och senorna och är till stora
delar viljestyrt; vi bestämmer själva om
vi ska lyfta en arm.
autonom = självständig, oberoende
- sker alltså automatiskt, vi kan inte styra
medvetet
 Det arbetar autonomt, alltså på egen hand, utan
viljans kontroll. De autonoma nerverna skickar
signaler till och från hjärtat, lungorna,
blodkärlen, tarmen och andra organ.
 Det autonoma nervsystemet är i sin tur uppdelat
i tre delar: det sympatiska, det parasympatiska
och det enteriska nervsystemet. Det sympatiska
och det parasympatiska nervsystemet har ofta
har motsatta effekter på kroppen. Till exempel
ökar det ena pulsen och det andra minskar den




Det sympatiska* nervsystemets nervknutor (många cellkroppar
tillsammans), sitter som pärlor på ett snöre av nervtrådar på båda
sidor om ryggraden. Från dessa går nervtrådar till organ och
blodkärl i kroppen. Det sympatiska nervsystemet styr kroppens
temperatur och blodtryck. Är särskilt aktivt när man behöver
samla kroppens krafter, till exempel när man är rädd eller
stressad. Då ökar pulsen och blodtrycket, musklerna får mer blod,
luftrören vidgas så att det blir lättare att andas och man svettas.
Det parasympatiska* nervsystemets nervknutor sitter ute i kroppen
vid de organ som de påverkar. Systemet är främst aktivt när man
vilar. Det parasympatiska nervsystemet gör att pulsen minskar
och blodtrycket sjunker och att man kan kissa och bajsa.
Det enteriska nervsystemet styr bukspottkörteln, gallblåsan samt muskler
och blodkärl i tarmen.



sömn, regelbundet återkommande, spontant uppträdande
tillstånd med nedsatt förmåga att reagera på yttre stimuli, en
form av vila. Sömn skiljer sig från medvetslöshet främst
genom att den sovande kan väckas till fullt medvetande
Sömnen är en livsviktig funktion; djur som i flera dygn
hindras från att sova dör i ett tillstånd av utmattning.
De mekanismer som ligger bakom sömnbehovet har inte
helt identifierats. Man kan därför inte exakt fastställa en
individs sömnbehov. Sömntiden hos vuxna ligger i flertalet
fall mellan 6 och 9 timmar; sömnbehovet avtar hos de flesta
efter hand i högre ålder.











Hjärnans ämnesomsättning minskar under sömnen med 15–20 %,
Kroppstemperaturen faller med ca 0,5 °C.
Blodtrycket faller med 10–30 mm Hg, pulsen blir något långsammare
hudens blodkärl vidgas.
Andningen blir också långsammare.
Under REM-perioderna stiger blodtrycket och andningsfrekvensen något.
Under normal sömn rör man på sig 30–40 gånger per natt.
Sömnryckningar förekommer (som kan leda till tillfälligt uppvaknande),
tandgnissling, rullningar med huvudet och tal under sömnen. En
ovanligare form är sömngång
bildningen av stresshormoner avtar under nattens lopp, men
kortisolnivån stiger på efternatten, så att koncentrationen i blodet av detta
hormon når dygnets högsta värde under de tidiga morgontimmarna.
Halten av tillväxthormon ökar under natten, särskilt under non-REMsömn.
Hos män har halten av manligt könshormon, testosteron, angivits öka
under REM-perioderna; dessa är normalt även åtföljda av erektion av
penis.
Hos kvinnor varierar andelen REM-sömn med menstruationscykelns
faser: andelen är lägst närmast efter menstruationen och högst närmast
före denna.


Drömsömn (REM-sömn Rapid Eye Movement) vanligtvis då man drömmer,
- infaller 4-5 ggr/natt
- ögonen rör sig snabbt under ögonlocken och
hjärnans aktivitet är den samma som när man är vaken.
- vanligt att ”problem” löses i denna sömn
Djupsömn (non-REM-sömn)
- ger en känsla av utvilad
REM-sömn (Youtube-länk)
Man kan ännu inte ge ett tillfredsställande svar på
frågan om sömnens betydelse.
 Sömnen ses som en viloperiod för hjärnan och
därmed för hela kroppen.
 Nedsättningen av hjärnans energiförbrukning tecken
på detta.
 Kanske sker även en nybildning av vissa
signalsubstanser när man sover.
 Stor betydelse har sannolikt även den fortfarande
gåtfulla omställning av hjärnans
informationsbehandling som sker under såväl REMsom non-REM-sömn. Denna omställning spelar
sannolikt en viktig roll för både medveten och
omedveten psykisk aktivitet.

hjärnskakning
 CP (cerebral pares) → skador i stora
hjärnan
 Huvudvärk (inte en sjukdom i sig)
 Epileptiska anfall – epilepsi
 MS (multipel skleros) – broms medicin
 Parkinson → brist på ett ämne som för
signalerna vidare (ingen medicin finns)
 Alzheimer → nervceller dör i förtid,
medicinering kan hjälpa
