1

1.

BESKRIVNING AV DELGENERALPLAN FÖR KARPERÖFJÄRDENS ÖSTRA SIDA OCH KOSKÖ BY I KORSHOLMS KOMMUN, som avser delgeneralplanekarta i skala 1:10 000 daterad 23.04.2007, korrigerad 07.08.2008, 20.04.2010.

BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

1.1 1.2 1.3 1.4 Identifikationsuppgifter

Planområde:

Delgeneralplanen är uppgjord för delar av byarna Karperö (411), Kråklund (413) och Koskö (435) i Korsholms kommun. Delgeneralplanen omfattar Karperöfjärdens östra sidas strandområden, Hemträsket samt delar av Koskö by. Delgeneralplaneområdets areal är ca 414 ha, varav ca 45 ha vattenområde. Den totala strandlinjens längd (kartstrandlinje) är ca 8,73 km varav sjöstrand vid Karperöfjärden 7,14 km och sjöstrand vid Hemträsket ca 1,60 km. Ej byggbar strandlängd är ca 1,76 km. Planeområdets utsträckning framgår ur bifogad karta (bilaga 1).

Planeområdets läge

Planeområdet sträcker sig längs med hela Karperöfjärdens östra sida genom Koskö by till Hemträsket längst i norr. Avståndet till kommuncentrum i Smedsby varierar från planeområdets olika delar. Avståndet från kommunens centrum till södra delen av Karperöfjärden är ca 3 km och avståndet till Hemträsket, Koskö ca 10,5 km (bilaga 2).

Planens namn och syfte

Planeringen av området strävar till att underlätta och befrämja markanvändningen på området. Planen skall beakta områdets aktuella situation och ta fram nya utvecklingsmöjligheter inom området. En av planläggningens målsättningar är att underlätta byggandet längs stränderna samt att rättvist fördela byggrätten mellan markägarna. Delgeneralplanen behandlar strandområde längs med Karperöfjärden och vid Hemträsket. I Koskö by ingår även områden, som inte är strandområde. Den godkända delgeneralplanen erhåller rättsverkan enligt markanvändnings- och bygglagen och den kan användas som underlag vid beslut som berör den framtida markanvändningen på området, t.ex. så kan kommunen på strandzonen bevilja bygglov i enlighet med planen i stället för nuvarande förfarande med undantag. Ytter om strandzonen skall delgeneralplanen underlätta avgöranden som gäller planeringsbehov och detaljplan.

Beskrivningens innehållsförteckning

Delgeneralplanen består av kartan, planebeteckningarna och bestämmelserna samt planebeskrivningen. I planebeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planeområdet, uppställda mål, dimensioneringsgrunder och motiveringar till delgeneralplanen. Ett skilt program för deltagande och bedömning har gjorts (bilaga 3).

2 Beskrivningens innehållsförteckning: 1. 1.1

1.2

1.3

1.4

1.5

1.6

12.

13.

14.

BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ........................................................ 1 Identifikationsuppgifter....................................................................................1

Planeområdets läge........................................................................................1

Planens namn och syfte .................................................................................1

Beskrivningens innehållsförteckning...............................................................1

Förteckning över bilagor till beskrivningen......................................................5

Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen............................................................................................5

Naturinventering från år 2004 - 2005. .............................................................5

1.

2. 3. 4. 5. Utredningar över fornlämningar inom planeområdet. ......................................................... 6 6. Stomlägenhetsutredning. .................................................................................................... 6 7. Snedbildsfotografering 2003. ............................................................................................. 6 8. Utvecklingsplan för vattenförsörjningen 2005. ................................................................... 6 9. Strändernas byggbarhet ...................................................................................................... 6 10.

11.

Befintlig byggnadsbestånd – Korsholms kommun. ................................................... 5 Mätning av modifierad (dimensionerande) strandlinje. ............................................. 5 Kulturmiljöinventering från år 2006. ........................................................................ 6 Trafik...............................................................................................................6

2 2.1 2.2

2.2.1

2.2.2

2.2.3

3 2.3

3.1

3.1.1

Översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden. .................................6

Register över lägenheternas ägare.................................................................6

Utredning över landskapet (landskapsanalys) ................................................6

Övriga utredningar/beslut: Västra Finlands vattendomstols utslag i ärende angående byggande av en damm vid Karperöfjärdens utlopp 30.12.1971.....6

SAMMANDRAG .................................................................................................... 7 Olika skeden i planprocessen.........................................................................7

Delgeneralplanen............................................................................................9

Varför delgeneralplan .....................................................................................9

Delgeneralplanens innehåll och uppgörande..................................................9

Generalplaneringens innehåll och syften enligt markanvändnings- och bygglagen. ....................................................................................................10

Genomförandet av delgeneralplanen............................................................11

UTGÅNGSPUNKTER........................................................................................... 11 Utredning om förhållandena i planeringsområdet .........................................11

Allmän beskrivning av området.....................................................................11

3.1.2

Naturmiljön ...................................................................................................12

Landskapsbild Naturförhållanden 12 12 Naturens mångfald, Natura-2000.......................................................................................... 12 Vattendrag och vattenhushållning ........................................................................................ 12 Naturskydd 12 3.1.3

Den byggda miljön ........................................................................................13

Befolkningens struktur och utveckling i planområdet ........................................................... 13 Samhällsstruktur 13 Service 13 Arbetsplatser, näringsverksamhet......................................................................................... 13 Rekreation 13 Trafik 14

3 Den byggda kulturmiljön och fornminnen............................................................................ 14 Teknisk försörjning 14 Specialverksamhet Miljöskydd och störningar i miljön. ..................................................................................... 14 3.1.4

3.2

14 Markägoförhållanden ....................................................................................15

3.2.1

Planeringssituationen ...................................................................................15

Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet ..............................15

3.2.1.1 Landskapsplanen.................................................................................................... 15 3.2.1.2 Generalplan 17 3.2.1.3 Detaljplan 4 17 3.2.1.4 Byggnadsordningen................................................................................................ 17 3.2.1.5 Planeringens baskarta............................................................................................. 17 3.2.1.6. Byggförbud 18 3.2.1.7. Utredning över befintliga byggnader ...................................................................... 18 3.2.1.8 Stomlägenhetsutredning ......................................................................................... 18 3.2.1.9 Strandlinjens längd................................................................................................. 18 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN .................... 19 4.1

4.2

4.3

4.4

4.3.1

4.3.2

4.3.3

4.3.4

Behovet av delgeneralplanering ...................................................................19

Planeringsstart och beslut som gäller denna ................................................19

Deltagande och samarbete...........................................................................19

Intressenter...................................................................................................19

Anhängiggörande .........................................................................................20

Deltagande och växelverkan ........................................................................20

Myndighetssamarbete ..................................................................................20

Mål för delgeneralplanen ..............................................................................21

Utgångspunkter:......................................................................................................21

Målen: .....................................................................................................................22

4.4.1

Mål enligt utgångsmaterialet.........................................................................22

Mål som ställts av kommunen.............................................................................................. 25 Mål som grundar sig på planeringssituationen...................................................................... 28 Mål som grundar sig på förhållandena och egenskaperna i området...................................... 28 4.4.2

Mål som uppkommit under processen, precisering av målen .......................29

Intressenternas mål Mål för delgeneralplanens kvalitet....................................................................................... 29 4.5

29 Alternativen i delgeneralplanelösningen och deras konsekvenser................29

4.5.1

4.5.2

4.5.3

4.5.4

Beskrivning och gallring av de preliminära alternativen ................................29

Utredning, bedömning och jämförelse av konsekvenserna av de valda alternativen ...................................................................................................30

Sammandrag av en jämförelse mellan alternativen ......................................30

Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet ................................30

Åsikter och beaktandet av dem............................................................................................. 30 4.5.5

Behandlingar och beslut i olika skeden av planeringen ................................30

5. 5.1

5.1.1

REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN................................................. 31 Planens struktur............................................................................................31

Dimensioneringspriciper ...............................................................................32

Byggnadsrätten Byggnadsplatsens byggnadsrätt............................................................................................ 32 Strandzon Holmar ....................................................................................................................32

Stomlägenhet 32 32 32

4 1. 2. 3. 4. 5. 6. Dimensioneringsnormer....................................................................................................... 32 Fördelning av ny byggrätt inom stomlägenheten. ................................................................. 33 Minimibredd (i strandens riktning)....................................................................................... 33 Fast bosättning 33 5.1.2

5.2

5.3

5.3.1

Service..........................................................................................................33

Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet .....................................................33

Områdesreserveringar..................................................................................34

De områden som i planen har reserverats för egentlig bebyggelse har indelats enligt följande: .................................................................................34

Område för fristående småhus (AO). ...................................................................... 34 Bostadsområde dominerat av småhus (AP)............................................................. 34 Byområde (AT). ..................................................................................................... 34 Byområde inom skyddszon för svinhus eller pälsfarm (AT-2). ............................... 34 Område för fritidsbostäder / åretruntbostäder (RAO). ............................................. 35 Område för fritidsbostäder / åretruntbostäder inom skyddszon för pälsdjursuppfödning (RAO-2). ............................................................................... 35 7. 8. Område för fritidsbostäder (RA)............................................................................. 35 Område för kulturbyggnader (YY). ........................................................................ 35 5.3.2. Övriga områden ............................................................................................35

Område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU)......................................................... 35 Jord- och skogsbruksdominerat område inom strandzonen (M-1)......................................... 35 Jord- och skogsbruksdominerat område (M-2) ..................................................................... 35 Jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY)............................................. 36 Jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden, där miljön bevaras (MY/s)............ 36 Område för småbåtsplats (LV, LV-1)................................................................................... 36 Skyddsgrönområde (EV).........................................................................................36

Vattenområde (W) 5.4

36 Planens konsekvenser..................................................................................36

5.4.1

Konsekvenser för den byggda miljön............................................................37

Sociala konsekvenser: 37 Samhällsstrukturen, fast bosättning och fritidsbosättning..................................................... 37 Miljöskydd och störningar i miljön....................................................................................... 38 Samhällsekonomiska konsekvenser:..................................................................................... 38 Kulturella konsekvenser:...................................................................................................... 39 Den byggda kulturmiljön och fornminnen ............................................................................ 39 5.4.2

Konsekvenser för naturen och naturmiljön ...................................................39

Miljökonsekvenser: 40 Naturen 40 Värdefulla naturobjekt 40 Landskapet 40 Flora och Fauna Grundvattnet 6 5.4.3

5.4.4

5.6

5.7

6.1

40 40 Juridiska konsekvenser: ...............................................................................41

Övriga konsekvenser ....................................................................................41

Bedömning hur planen inverkar på de områden som ingår i Natura-2000 nätverket.............. 41 5.5

Störande faktorer i miljön..............................................................................41

Planbeteckningar och planbestämmelser .....................................................42

Namn ............................................................................................................43

GENOMFÖRANDE AV STRANDGENERALPLANEN ...................................... 43 Planer som styr och åskådliggör genomförandet..........................................43

5 6.2

Genomförande och tidsplanering..................................................................43

Behandling av byggnadslov på delgeneralplaneområdet ........................................44

6.3

Uppföljning av genomförandet ......................................................................44

1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen

Bilagor: 1. Delgeneralplaneområdets utsträckning 2. Lägeskarta 3. Program för deltagande och bedömning 4. Utdrag ur Regionplan 5. Utdrag ur förslag till landskapsplan 6. Vattenverkets verksamhetsområde 7. Natura 2000-område 8. Fågelskyddsområdets fredningsbeslutskarta Karta 1: 30 000 Karta 1:200 000 Text Karta 1:200 000 Karta 1:200 000 Karta 1:30 000 Karta 1:30 000 3 st. kartor 1:6 000 9. Befintlig service i närområdet 10. Sammandrag av åsikter som framförts ( protokoll från myndighetsmöte 13.10.2005) Karta 1:100 000 Protokoll 11. Protokoll från myndighetsmöte 23.11.2006) 12. Påpekanden i beredningsskedet 13. Fördelning av byggrätt på strandzonen 14. Fördelning av byggrätt inom AP-område 15. Landskapsanalys 16. Byggnadsstatistik i Koskö 17. PM från planeringsmöte 3.2.2010 Protokoll Tabell Tabell Tabell Karta 1:20 000 + Text Tabell PM DELGENERALPLANEKARTA 1: 10 000

1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen

1. Naturinventering från år 2004 - 2005.

Naturinventeringen är gjord av Nature-Invest / biolog Ingvar Fagerholm på uppdrag av Korsholms kommun. Inventeringen gjordes för att ge underlag för planeringen av området. Målsättningen med inventeringen var att kartlägga områdets naturtyper, huvudsakliga artsammansättning och miljötillstånd. I naturinventeringen utreds också behovet av skydd av hotade växter och djur utgående från det riksomfattande UHEX-registret och EU:s habitat- och fågeldirektiv. Naturinventeringens uppgift är även att minimera miljöpåverkan och säkerställa att alla s.k. lagbiotoper skyddas. Naturinventeringen styrs utgående från naturvårdslagen, naturvårdsförordningen, skogslagen, skogsförordningen och skogslagens motivering samt vattenlagen.

2. Befintlig byggnadsbestånd – Korsholms kommun.

Korsholms kommun och HN-Consult har utrett befintlig byggnation och användning.

3. Mätning av modifierad (dimensionerande) strandlinje.

HN-Consult har utfört mätningen av den modifierade strandlinjen separat för varje skifte. Principerna för sättet att mäta strandlängden godkändes av stranddelgeneralplanens arbetskommitté 14.4.2005.

6

4. Kulturmiljöinventering från år 2006.

Kulturmiljöinventeringen är gjord av Susanne Öst på uppdrag av Korsholms kommun i samband med stranddelgeneralplan för fastlandsdelens stränder i Korsholms kommun. Utredningens syfte är att klarlägga vilka specifika kulturmiljöer man kan hitta på området.

5. Utredningar över fornlämningar inom planeområdet.

Österbottens Museum har meddelat uppgifter om kända fornlämningar inom området. Inom området finns inte kända fornlämningar.

6. Stomlägenhetsutredning.

HN-Consult har utrett lägenhetsbildningen för de lägenheter som är belägna inom strandzonen. Såsom grund för bestämmandet av strandbyggnadsrätten är fastighetsbildningen den 15.10.1969 dvs. det datum då bestämmelserna i byggnadslagen gällande byggande på stränder trädde ikraft.

7. Snedbildsfotografering 2003.

Korsholms kommun har låtit utföra snedbildsfotografering av alla stränder för uppgörandet av stranddelgeneralplan.

8. Utvecklingsplan för vattenförsörjningen 2005.

Utvecklingsplanen för vattenförsörjningen och avloppsvattenbehandlingen har uppgjorts av Plancenter Ltd på uppdrag av Korsholms kommun. Kommunen har godkänt planen 29.9.2005.

9. Strändernas byggbarhet

HN-Consult och Nature-Invest / Ingvar Fagerholm har inventerat strändernas byggbarhet. Ej byggbara stränder ingår inte i den dimensionerande (modifierade) strandlängden. Villkoren för att en lägenhet skall vara byggbar godkändes av strandgeneralplanens arbetskommitté 14.4.2005.

10. Trafik

Vägnätet framkommer ur grundkartan som ligger till grund för planen. Vägförvaltningen har hållit på med en skild utredning över förbättrandet av riksväg 8 (söder om planeområdet), vilken påverkar förverkligandet av delgeneralplanen.

11. Översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden.

Kommunfullmäktige godkände 10.3.2005 översiktsplanen över fast bebyggelse på strandområden.

12. Register över lägenheternas ägare.

Lägenheternas ägarförteckning har upprättats med stöd av befolkningsregistrets och fastighetsdatasystemets (FDS) uppgifter.

13. Utredning över landskapet (landskapsanalys)

HN-Consult har uppgjort en landskapsanalys med syfte att anpassa byggnationen till landskapet och den befintliga bebyggelsen.

14. Övriga utredningar/beslut: Västra Finlands vattendomstols utslag i ärende angående byggande av en damm vid Karperöfjärdens utlopp 30.12.1971.

Dammens tröskelhöjd är fastställd i utslaget.

7

2

2.1

SAMMANDRAG

Olika skeden i planprocessen

31.3.2003 Kommunstyrelsens besluter att arbetet med strandgeneralplan för fastlandsdelen påbörjas. 15.4.2003 27.5.2003 16.6.2003 2.9.2003 Kommunstyrelsen tillsätter en planeringskommitté för fastlandsstränderna. Med fastlandsstränder avses stränderna på fastlandssidan av Replotbron. Kommunstyrelsen väljer HN-Consult att uppgöra stranddelgeneralplanen. Rättelseyrkande över kommunstyrelsens val av konsult. Kommunstyrelsen vidhåller sitt beslut att välja HN-Consult för uppgörandet av strandgeneralplan. 20.1.2004 Sommar 2004 naturinventering utförs. 14.10.2004 Kommunstyrelsen utvidgar befogenheterna så att planeringskommittén kan ta ställningar till byarnas avgränsningar som helheter och inte bara vid strandzonen. Kommunen har hållit information till markägarna. 13.12.2004 10.3.2005 14.4.2005 2005-2006 23.9.2005 10.10.2005 2.12.2005 23.8.2006 5.10.2006 23.11.2006 22.1.2007 30.01.2007 Planläggningssektionen godkänner Ab HN-Consults offert för en delgeneralplan över Karperöfjärdens östra sida och Koskö i enlighet med översiktsplanen. Kommunfullmäktige godkänner översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden. Enligt översiktsplanen skall en separat delgeneralplan göras för Karperöfjärdens östra sida där också Koskö by med delar av Hemträsket ingår. Stranddelgeneralplanekommittén godkänner målsättningar och allmänna principer vid uppgörandet av stranddelgeneralplanen, samt att dessa förs till kommunstyrelsen för godkännande. Målsättningarna och allmänna principerna innehåller bl.a. metod för mätning av modifierad strandlinje, kriterier för byggbara lägenheter och principer för stomlägenhetsutredningen. Grundutredningar utförs. Stranddelgeneralplanekommittén godkänner ett program för deltagande och bedömning. Myndighetsmöte på kommunen angående delgeneralplan över Karperöfjärdens östra sida och Koskö by. Informationsmöte för hembygdsföreningar angående stranddelgeneralplan (berör även Karperö - Koskö). Stranddelgeneralplanekommittén godkänner grundutredningar och målsättningar samt presentation av utkast till delgeneralplan över Karperöfjärdens östra sida och Koskö. Stranddelgeneralplanekommittén godkänner utkast till delgeneralplan för Karperöfjärdens östra sida och Koskö med några ändringar. Myndighetsmöte angående delgeneralplan för Karperöfjärdens östra sida och Koskö. Planläggningssektionen godkänner planutkast med grundutredningar och målsättningar. Kommunstyrelsen tillsätter ny Kommitté för planering av fastlandsstränderna Ordf. Henrik Svarfvar, Föredr. Pertti Malinen, Lena Gammelgård, Helena Granlund, Marjatta Hultholm, Martin Håkans, Maria Nyström, Krister Svedström (ers. Jan-Erik Lind).

8 9.2.2007 Kungörelse av hörande i beredningsskedet. 12.-23.2.2007 Hörande av markägarna i beredningsskedet. Program för deltagande och bedömning, och ett planeutkast till allmänt påseende på kommunen. Programmet för deltagande och bedömning och utkastet kan även ses på kommunens hemsida. 13.2.2007 28.2.2007 13.3.2007 19.4.2007 Allmänt informationstillfälle för markägarna i ämbetshuset i Smedsby. Möjlighet för markägarna att träffa planerarna och framföra åsikter och ta del av program för deltagande och bedömning, inventeringsmaterial och ett utkast till plan. Närvarande ca 25 st. markägare. Kommentarer angående planeutkastet presenteras för stranddelgeneralplanekommittén. Kommunstyrelsen godkänner grundutredningar och målsättningar samt planeutkast för Karperöfjärdens östra sida och Koskö by. Stranddelgeneralplanekommittén besluter om åtgärder pga. kommentarer som inkommit över utkast till delgeneralplan. 23.4.2007 Planläggningssektionen godkänner förslag till delgeneralplan för Karperöfjärdens östra sida och Koskö och sätter det till offentligt påseende i 30 dagar samt begär utlåtande av byggnads- och tillsynsnämnden, social-, utbildnings-, och tekniska nämnden samt av Västra Finlands miljöcentral. 13.8-11.9.2007 Planeförslaget till offentligt påseende. Över planförslaget inkom 5 st. anmärkningar från markägare och utlåtanden från byggnads- och tillsynsnämnden, Västra Finlands miljöcentral, tekniska nämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden. 15.05.2008 07.08.2008 25.08.2008 1.1.2009 Stranddelgeneralplanekommitténs möte diskuterar inkomna anmärkningar och utlåtanden. Beslutade att återremittera ärendet för beredning till nästa möte. Stranddelgeneralplanekommittén besluter om smärre ändringar i planförslaget pga. inkomna anmärkningar och utlåtanden. Stranddelgeneralplanekommitténs möte. Byggnadsstatistiken över Koskö by gicks igenom. Kommittén anser att det inte finns något stort byggnadstryck i Koskö och beslutade att statistiken bifogas till planen. Markanvändnings- och bygglagen ändras till väsentliga delar berörande möjligheten att använda delgeneralplanen som grund för bygglov. 27.04.2009 3.2.2010 3.5.2010 Planläggnings- och kommunplaneringssektionen besluter att planförslaget justeras till nödvändiga delar. Det justerade planförslaget behandlas i sektionen och sätts på nytt till påseende. Avtalsfrågan kring konsultens uppdrag utreds. Planeringsmöte. Närvarande: Matti Rantala och Eva Sund Knuuttila (Närings- trafik- och miljöcentralen, ansvarsområdet miljö och naturresurser), Eeva Kopposela och John Öst (Närings-, trafik- och miljöcentralen, ansvarsområdet trafik och infrastruktur), Ann Holm (Österbottens förbund), Sven Mattas och Jan-Erik Hall (HN Consult ab), Barbara Påfs, Alice Backström, Annikki Ujanen, Marika Häggblom, Hans Nyholm, Jan-Erik Lind och Catarina Simons (Korsholms kommun). Planläggnings- och kommunplaneringssektionen godkänner justerat förslag till delgeneralplan och sätter det till offentligt påseende under 30 dagar. Utlåtanden begärs av tekniska nämnden, byggnadsnämnden, socialnämnden, bildningsnämnden, miljösektionen, Österbottens förbund, Närings-, trafik- och

2.2

2.2.1 2.2.2

9 ??-??.2010 . 2010 . .2010 . .2010 . .2010 miljöcentralen ansvarsområdena miljö- och naturresurser och trafik- och infrastruktur samt från Österbottens museum. Justerat planförslag till offentligt påseende. Över planförslaget inkom ?? st. anmärkningar och utlåtanden från ?????. Samråd med myndigheter, Planläggnings- och kommunplaneringssektionen godkänner förslaget till delgeneralplan. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till delgeneralplan. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till delgeneralplan för Karperöfjärdens östra sida och Koskö.

Delgeneralplanen

Varför delgeneralplan

För att reglera och styra områdesanvändningen inom en kommun utarbetas generalplaner och detaljplaner. I generalplanen anges huvuddragen för områdesanvändningen i kommunen. I en strandzon som hör till ett strandområde vid hav eller annat vatten får byggnader inte uppföras utan en detaljplan eller en sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att generalplanen eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov (MBL 72 §). I en situation där uppgörande av detaljplan främst pga. områdets utsträckning och ägoförhållanden (allt är privatägt), skulle medföra oskäligt höga kostnader för kommunen är delgeneralplanen ett fungerande sätt att möjliggöra sådan kompletterande bebyggelse som kan ske utan att ännu i alltför hög grad förtäta bebyggelsen. Samtidigt kan i planen behandlas sådana gemensamma angelägenheter, som man inom området allmänt anser borde åtgärdas.

Delgeneralplanens innehåll och uppgörande

Med en stranddelgeneralplan regleras i huvudsak strandbaserad fritidsbebyggelse, men även till en del permanent bosättning. Delgeneralplanen för Karperöfjärdens östra sida och Koskö by omfattar dels strandzonen vid Karperöfjärden och Hemträsket, men även ett bredare strandområde vid nämnda sjöar. I planen ingår även områden som inte är strandområde. Inom strandzonen anges antalet byggplatser och deras läge (för fritids- eller egnahemshus) direkt per skifte. Antalet byggrätter har beräknats i enlighet med dimensioneringsgrunder utgående från dimensionerande strandlängd och stomlägenhetens tidigare nyttjade byggnadsrätt. Byggrätten har flyttats från de jord- och skogsbruksområden som är belägna inom strandzonen. Inom de områden som är belägna ovanför strandzonen anges områden för bebyggelsen i form av översiktliga områden (AT), och antalet byggplatser per lägenhet anges inte. Det är även möjligt att bygga på jord- och skogsbruksområden. Vid Karperöfjärdens strandområde har angetts två bostadsområden (AP) för vilka det rekommenderas mer noggrann planläggning innan området förverkligas. Områdena är belägna ytter om strandzonen. För dessa områden har angetts maximiantalet byggplatser per lägenhet i en bilaga som grund för avgöranden som gäller planeringsbehov innan en noggrannare planering bör inledas. Minimistorlek för byggplatserna som beviljas med stöd av delgeneralplanen, innan en detaljplanering inleds, anges i form av bestämmelse.

10

2.2.3

Planekartan anger den ungefärliga placeringen för olika markanvändningsformer (tex. byggplatser och vägar) medan planbestämmelserna i anslutning till de olika beteckningarna innehåller noggrannare regler för hur man kan bebygga och använda olika områden. Uppgörandet av delgeneralplanen förbättrar avsevärt möjligheterna till ett smidigt förfaringssätt vid ansökan om bygglov. Generalplanen gäller inte på områden där det finns gällande detaljplan. Delgeneralplanen för Karperöfjärdens östra sida och Koskö by innehåller: Befintliga fritidstomter med egen strand (RA, RAO): ca 69 st. Befintliga fritidstomter utan egen strand (RA, RAO, AT): ca 14 st. Befintliga bostadstomter med egen strand(AO): ca 6 st. Befintliga bostadstomter som inte gränsar till strand (AT, AP) ca 91 st. Nya fritidstomter med egen strand (RA) ca 6 st. Nya fritidsbostäder / åretruntbostadstomter med egen strand (RAO, RAO-2) 3 st. Övrig användning: Bostadsområde dominerat av småhus (AP), Byområde (AT), Byområde inom skyddszon för pälsdjursuppfödning eller svingård (AT-2), Område för kulturbyggnader (YY), Område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU), Jord- och skogsbruksdominerat område inom strandzonen (M-1), Jord- och skogsbruksdominerat område (M-2), jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden (MY), jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda värden där miljön bevaras (MY/s), Vattenområde (W), område för båtplats (LV), (LV-1).

Generalplaneringens innehåll och syften enligt markanvändnings- och bygglagen.

Enligt markanvändnings- och bygglagens 39§ ställs följande krav på generalplanens innehåll. 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) Att samhällsstrukturen fungerar och är ekonomisk och ekologisk hållbar. Att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas. Att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas. Att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång- och cykelbanor utnyttjas, att energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö. Att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv. Att miljöolägenheterna minskas Att den bebyggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas. Att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter.

11

2.3

3

3.1

3.1.1

Genomförandet av delgeneralplanen

Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplan utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheter planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och besluter att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen. Avsikten är att en generalplan med rättsverkningar i framtiden skall vara huvudregel, eftersom generalplanen inte längre kommer att underställas en statlig myndighet för fastställelse, utan generalplanen får rättsverkningar sedan beslutet om godkännandet vunnit laga kraft. Genomförandet av delgeneralplanen ankommer på markägarna. I praktiken har det visat sig att det tar lång tid innan stranddelgeneralplaner och byadelgeneralplaner förverkligas. Ofta ”sparar” markägarna fritids- och bostadstomter åt följande generation i stället för att sälja eller bygga själva. En liten del av tomterna förverkligas dock snabbt efter att planen har vunnit laga kraft.

UTGÅNGSPUNKTER

Utredning om förhållandena i planeringsområdet

Allmän beskrivning av området

Avgränsningen av planeringsområdet har gjorts i enlighet med översiktsplanen över fast bebyggelse på strandområden som godkändes av kommunfullmäktige i Korsholm 10.3.2005. Området gränsar i norr (vid Hemträsket) till stranddelgeneralplanen för fastlandsstränderna, som uppgörs samtidigt som denna plan. I söder gränsar planeområdet till delgeneralplan som är uppgjord över Smedsby. I väster gränsar planeområdet till Karperöfjärden och dess utlopp Strömmen, som även är gräns mellan Koskö och Karperö byar. Längs Karperöfjärdens östra sida och vid Hemträskets västra sida är fritidsbebyggelsen dominerande, men i Koskö by är det främst fråga om område med fast bosättning. Permanent boende förekommer på en del av fritidsbostäderna speciellt i södra delen av Karperöfjärdens östra sida, samtidigt som en del av de äldre bostadshusen används som fritidsbostäder. I Koskö by finns det en del bebyggelse av äldre datum. Den äldre bebyggelsen är beskriven i kulturmiljöinventeringen som Susanne Öst har utfört på uppdrag av kommunen år 2005 – 2006. Bebyggelsen i Koskö är koncentrerad till högre belägna ställen, och omges ofta av odlingsmarker. Karperöfjärden är den största insjön i Korsholms kommun. Vattenarealen är över 300 ha, men sjön är grund. Vattennivån i Karperöfjärden är reglerad med en damm vid utloppet.

3.1.2

12 En del av vattenområdet i Karperöfjärden ingår i nationellt skyddsprogram för fågelvatten godkänt av statsrådet 3.6.1982. Västra Finlands miljöcentral beslöt 7.11.2008 att inrätta ett naturskyddsområde på det berörda området. Kommunstyrelsen beslöt 18.11.2008 att Korsholms kommun anför besvär över beslutet om inrättande av naturskyddsområde. Området som ingår i nationellt skyddsprogram för fågelvatten har helt och hållet lämnats utanför delgeneralplanen. Inom planeområdet bedrivs jord- och skogsbruk.

Naturmiljön

Landskapsbild

Planeområdet sträcker sig längs med östra sidan av Karperöfjärden och sjön är det centrala elementet i miljön och landskapsbilden. Karperöfjärden är ca 5,5 km lång och ca 0,4 – 0,9 km bred. Hela östra sidan av Karperöfjärden kan ses från bebyggelsen som finns på den västra sidan av sjön. En del av stränderna på sjöns östra sida är branta, vilket medför att en del av de befintliga byggnaderna syns bra till sjöns andra sida. Stränderna vid södra och norra delarna av sjön är mera låglänta. I Koskö förekommer åkerområden. Mellan dessa finns högre skogsbackar, som ofta är bebyggda. Bebyggelse förekommer även på åkerområdena. Den äldre bebyggelsen i Koskö by finns samlad i grupper på de högst belägna platserna, längs med vägarna. Öppna åkerfält återfinns ofta intill gårdarna. En landskapsanalys har utförts i samband med planeringen för att lättare kunna anpassa den nya bebyggelsen till landskapet och värna landskapsvärden i tillräcklig grad.

Naturskydd Naturförhållanden

En naturinventering har utförts av Nature-Invest / Ingvar Fagerholm på uppdrag av Korsholms kommun för att ligga till grund för delgeneralplanen. Naturinventeringen innehåller rekommendationer för planläggningen. I Karperöfjärdens norra och södra del finns två större våtmarksområden passande för bl.a. fågelhäckningar. I södra delen av Karperöfjärden har flygekorre och boträd påträffats.

Naturens mångfald, Natura-2000

Med hjälp av natura 2000-nätet som godkänts av statsrådet den 20.8.1998 värnar man om naturens mångfald inom Europa unionens område. Som skyddsobjekt har man valt såväl värdefulla naturtyper som även hotade djur- och växtarter. Inom planeområdet finns inga områden som ingår i Natura 2000-nätverket. Norr om planområdet finns ett Natura-2000 område, F10800096. Området ingår i myrskyddsprogrammet.

Vattendrag och vattenhushållning

Inom delgeneralplaneområdet ligger delar av två viktiga grundvattenområden; Kalvholm och Smedsby. Kommunen använder båda som vattentäkter. En del av Karperöfjärdens stränder och vattenområde ingår i riksomfattande program för skydd av fågelrika vatten, godkänt av statsrådet 3.6.1982. Området lämnar utanför det område som delgeneralplanen omfattar. Enligt naturinventeringar förekommer några områden som kräver miljöhänsyn vid planering:

3.1.3

13 ”skogsbacke”, den södra våtmarken”, ”klibbalkärr”, ”Bredmoss”, ”Djupsjön”, ”Norra utloppet”. Flygekorre förekommer i södra delen av planområdet i närheten av nya infartsvägen till Vasa.

Den byggda miljön

Den byggda miljön inom området varierar kraftigt. Det är dels frågan om fritidsbebyggelse dels fråga om fast bosättning. Det finns en del äldre bostadsbyggnader och gårdsgrupper, främst i Koskö by. Fritidsbebyggelsen längs med Karperöfjärden har till största delen uppstått under senare hälften av 1900 talet. En del gamla bostadshus är i fritidsbruk, medan en del av fritidsbebyggelsen används för permanent boende.

området (bilaga 16).

Samhällsstruktur Befolkningens struktur och utveckling i planområdet

Befolkningsutvecklingen i Korsholms kommun har varit positiv ända sedan kommunen bildades 1.1.1973 genom sammanslagning av fem olika kommuner. För tillfället uppgår befolkningen till över 18000 personer (31.12.2008). I Koskö by råder inget stort byggnadstryck. Det beviljas ca 2 – 3 bygglov per år i Bosättningen inom området består av glesbebyggelse. Den tätaste bostadsbebyggelsen finns i Koskö. Längs med Karperöfjärdens strand är fritidsbebyggelsen ställvis relativt tät.

Service

Kommunens administrativa centrum finns i Smedsby utanför planeområdet. I Smedsby finns även kommunens hälsovårdscentral, högstadium, gymnasium, kulturhus (med bibliotek), apotek, butiker, åldringshem, bäddcentral, daghem, hotell, grill, servicestationer, idrottshall mm. Skolan för Koskö by finns i Kvevlax. De närmaste daghemmen finns i Karperö, Kvevlax och Singsby. I Kvevlax finns bla. butiker, bank, bibliotek, daghem, hälsostation, idrottsplan rink/isbana, skidspår, skola, kyrka, café, servicestation, pensionärshem. Kommunfullmäktige har 7.6.2007 godkänt följande vision: Korsholm 2015 erbjuder

boendemiljöer som hör till de trivsammaste i landet, högklassig, lättillgänglig service grundat på balanserad befolkningstillväxt, aktiv och innovativ näringspolitik, hållbar kommunal ekonomi och funktion som ledande österbottnisk landskommun och drivande kraft för regional utveckling.

Arbetsplatser, näringsverksamhet

Näringsverksamheten inom planeområdet består främst av jord- och skogsbruk. I södra delen av planeområdet är avståndet till kommunens industriområde på fågelberget endast ca 300 m. Där finns ett stort utbud av företag. I kommunens centrum Smedsby samt i Vasa stad, som är regionens centrum finns arbetsplatser inom alla slags näringar.

Rekreation

I Karperö by på sjöns västra sida finns kommunens badstrand. I Smedsby på ca 600 meters avstånd från planeområdet finns idrottshallen Botniahallen med sportplan och motionsspår / skidspår. Även i Kvevlax finns skidspår. Inom planeområdet finns inte några befintliga rekreationsområden. De skogsområden som gränsar till planeområdet används för rekreation i form av allemansrätten tex. för bärplockning och jakt.

14

Trafik

På ca 300 meters avstånd söder om planeområdet finns riksväg (Europaväg) 8 som leder till Vasa stad. Under samma tid som delgeneralplaneringen har pågått så har Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ansvarsområdet för trafik och infrastruktur (tidigare Vägförvaltningen) hållit på och utrett olika alternativ för att förbättra riksvägen. Alternativen har utgjorts av att förbättra riksvägen på nuvarande ställe eller att bygga en ny omfartsväg kring Smedsby. Vägplaneringen har slutligen stannat för alternativet att bygga en ny omfartsväg runt Smedsby. Den nya omfartsvägen tangerar planeområdets gräns i söder. I dagens läge sker trafiken till östra sidan av Karperöfjärden dels från söder längs Sidländsvägen (enskild väg), och dels från norr längs med Bodanvägen (enskild väg). Genomfartstrafik är inte möjlig utan grundförbättring av vägen. Det har länge funnits ett behov av att flytta Sidländsvägen till ett ställe högre upp från stranden. Vägen delar flera fritidstomter i två delar, och går ställvis på mjuka ställen. Vägförrättning enligt lagen om enskilda vägar angående flyttningen av Sidländsvägen avslutades 18.11.2009. Till övriga delar baseras planeringen på befintliga allmänna vägar, och enskilda vägar. De befintliga vägarna framgår ur grundkartan som används som baskarta för planeringen. Kollektivtrafik finns i Koskö i form av skolskjutsar.

Den byggda kulturmiljön och fornminnen

Kulturmiljöerna är en följd av människans verksamhet och är i allmänhet belägna på områden som är i fortgående aktiv användning. Susanne Öst har utfört en kulturmiljöinventering på uppdrag av Korsholms kommun år 2006 i samband med stranddelgeneralplan för fastlandsdelens stränder i Korsholm. Kulturmiljön i Koskö består av den äldre bebyggelsen med odlingsområden i den centrala delen av byn. Inom planeområdet förekommer inte några kända fornminnen.

Teknisk försörjning

De delar av Koskö by som ingår i delgeneralplanen är till största delen belägna inom vattenverkets verksamhetsområde. Västra sidan av Hemträsket ligger utanför. Karperöfjärdens östra sida är till stor del utanför verksamhetsområdet. Den del som är belägen längst söderut, samt den norra delen ingår i verksamhetsområdet. El- och telefonförbindelser finns till alla bebodda gårdar. Avloppsnät finns inte inom planeområdet. I Smedsby söder om planeområdet finns befintligt avloppsledningsnät. Enligt utvecklingsplan för vattenförsörjningen kan Koskö centrumområde anslutas till kommunalt avloppssystem ifall västra delen av Karperö avlopp byggs. Fastigheter inom glest bebyggda områden som lämnar utanför avloppsledningsnätet sköter sitt avloppsvatten fastighetsvis. Fastigheter på grundvattenområde skall skötas med lokala småreningsverk. Vattenverkets verksamhetsområde framgår ur bilaga 6.

Specialverksamhet

Specialverksamhet förekommer inte inom planeområdet. Öster om södra delen av planeområdet finns en befintlig stenkross. Stenkrossens utvidgningsriktning är norrut, och således inte mot planeområdet.

Miljöskydd och störningar i miljön.

Då den planerade omfartsvägen i Smedsby förverkligas så uppstår störningar i form av buller. Bullerområdet är dock inte så brett ifall vägen förverkligas som skärning i enlighet med ursprunglig vägplan.

15

3.1.4

Inom planeområdet finns en befintlig pälsfarm. En skyddszon vars bredd har bestämts utgående från farmens storlek har avsatts runt denna. Farmens skyddszon sträcker sig på några ställen över den befintliga bosättningen. Detta gör att farmverksamheten redan idag begränsar möjligheterna att få byggtillstånd på några områden inom delgeneralplaneområdet. Fastän verksamhet inte bedrivs för tillfället på farmen så påverkas omgivningen ifall gällande tillstånd inte sägs upp.

Markägoförhållanden

Markägaruppgifterna har erhållits ur befolkningsregistret (april 2005) och från fastighetsdatasystemet (FDS – KTJ)(mars 2006). Registren kompletterar varandra. Uppgifterna har korrigerats i samband med markägarhöranden. Det mesta är i privat ägo. Finska staten äger två lägenheter i norra delen av Karperöfjärden. En del av områdena ingår i fågelskyddsområdet. Korsholms finska församling äger en lägenhet inom planeområdet. Karperö samfälligheter äger samfällda hamnplatser i Karperöfjärden. Koskö samfälligheter äger samlingshustomt och tomten med f.d. skolan i Koskö. Korsholms kommun har nyligen köpt ett område inom planeområdet.

3.2 Planeringssituationen

3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet

3.2.1.1 Landskapsplanen

Österbottens Förbund har uppgjort en etappregionplan 1 gällande rekreations- och naturskyddsområden, vilken har fastställts 1981. Etappregionplan 2 behandlar bosättningsstrukturen och den har fastställts 15.06.1990. Etappregionplan 3 behandlar naturresurser och trafik. Denna etapplan fastställdes 11.04.1995. I denna etapplan har även användningen av stränderna behandlats. Bilaga 4 är utdrag ur regionplan. Enligt regionplanen är en del av Koskö by utmärkt som Kulturlandskapsområde (ma). Rekommendation: omfattande projekt inom kulturlandskapsområdet bör

planeras och deras planläggning förverkligas utan att riskera värdefulla landskapshelheter. Projekten bör anpassas till omgivningen, områdets byggnadsbestånd och befintliga näringar med hänsyn till områdets egenskaper. Viktigt grundvattenområde (pv). Ett viktigt grundvattenområde som även i framtiden tryggar vattenförsörjningen. 49901 Kalvholm, tillgång 700 m³ /d 49951 Smedsby, tillgång 1500 m³/d.

Landskapsplan är under uppgörande. Regionplanen trädde i kraft som landskapsplan 1.1.2010. Enligt förslag till landskapsplan berörs planeområdet av följande reserveringar: Planeområdet ligger inom Definition: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området.

stadsutvecklingszon (kk-1) Vasa stadsregion

Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och . landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand

16

inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken . Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal

generalplanering möjliggöras.

Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk)

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till en stadsregion

ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändningen skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande.

Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (Kulturlandskapet i Koskö)

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är av intresse för landskapet och på det regionala planet. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid mera detaljerad planering skall landskapsområdenas och den bebyggda kulturmiljöns helheter , särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas.

Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt

Beskrivningen av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvatten förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras tex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt.

Cykelled

I landskapsplanen finns intaget en cykelled mellan Koskö by och Kvevlax.

Naturskyddsområde som tillhör eller föreslagits höra till skyddsprogrammet för fågelvatten (SL3)

17

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen reserveras ett sådant område som bildats eller är avsett att bildas med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskräkning1) enligt 33 § i markanvändnings- och bygglagen. Skyddsbestämmelse: Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats eller är avsett att bildas till ett naturskyddsområde.

3.2.1.2 Generalplan

För området som delgeneralplaneras finns inte tidigare rättsverkande generalplan. En generalplan utan rättsverkningar över hela kommunen är godkänd av kommunfullmäktige den 14.04.1983 En generalplan över alla kommunens stränder är godkänd av kommunfullmäktige den 22.09.1982. Planen saknar rättverkningar.

3.2.1.3 Detaljplan

Inom planläggningsområdet finns inte från tidigare fastställda detaljplaner.

3.2.1.4 Byggnadsordningen

Byggnadsordningen har reviderats och godkändes 22.4.2004 av kommunfullmäktige i Korsholms kommun.

Utdrag ur byggnadsordningen

4. BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN 4.1 PLACERING OCH MILJÖANPASSNING AV BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN Avståndet från en byggnad till strandlinjen samt placeringen på byggplatsen skall bestämmas så att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. Likväl skall andra än bastubyggnaders avstånd från strandlinjen enligt medelvattenståndet, om inte annat följer av det ovanstående kravet, vara minst 20 meter. På byggplatsen skall strandzonens växtlighet huvudsakligen bevaras och endast gallring tillåtas. En bastubyggnad med högst 30 m² våningsyta får byggas närmare strandlinjen än det ovan nämnda antalet meter. Dess avstånd från den på ovan nämnt sätt beräknade strandlinjen skall emellertid vara minst 10 meter. Byggnadsplats på strandområde skall ha en bredd om 40 meter mot strand eller tillandning, dock så att man kan avvika från minimigränsen 40 m om byggbarheten är god. 4.2. OMFATTNINGEN AV BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN Inom ett strandområde (högst 100 meter från strandlinjen) får fritidsbyggnadernas sammanlagda våningsyta på en byggnadsplats vara högst 150 m² och antalet våningar 1 ¾ . Byggrätten kan fördelas mellan fritidshus, bastu, gäststuga och ekonomiebyggnad. En gäststuga får ha en maximal våningsyta om 30 m² och inte vara försedd med köksutrymmen.

3.2.1.5 Planeringens baskarta

Som underlag för planeringen har använts skannad grundkarta i skala 1:10 000, vilken på lantmäteriverkets försorg formaterats så att den har kunnat användas som bottenkarta i Mapinfo - miljö. Fastighetsgränserna och registernumren har

18 införskaffats från Korsholms kommun (ursprunglig källa lantmäteriverket). Lägenhetsindelningen beskriver läget vid planläggningens inledande (mars 2005).

3.2.1.6. Byggförbud

Byggförbud råder inte inom området.

3.2.1.7. Utredning över befintliga byggnader

Uppgifter gällande ägare till lägenheterna, byggnaderna samt uppgifter om byggnadernas användning och geografiska läge har införskaffats av kommunen.

3.2.1.8 Stomlägenhetsutredning

Strandzonens fastighetsstruktur har inventerats av konsulten enligt den situation som rådde den 15.10.1969, dvs. vid det datum då bestämmelserna i byggnadslagen rörande byggande på stränder trädde ikraft. Vid denna tidpunkt gällande lägenhetsenhet, för vilken byggrätten beräknas kallas i planen stomlägenhet. Utgående från denna stomlägenhetsindelning har inventerats de faktorer som utgjort grunderna för dimensioneringsberäkningarna, d.v.s. strandlinjens längd och utnyttjad byggnadsrätt. Antalet stomlägenheter med egen strand inom planeområdet är ca 92 st. Stomlägenhetsindelningen framgår ur bifogade dimensioneringstabeller (Bilaga 11). Begreppet stomlägenhet har noggrannare beskrivits i punkten 5.1.1. dimensioneringsprinciper.

3.2.1.9 Strandlinjens längd

Som utgångsmaterial för inventeringen av strandlängden per stomlägenhet har använts grundkarta i dator i Mapinfo - miljö. Konsulten har utfört strandlinjens mätning. Som bas för bestämmandet av byggrätten per lägenhet har använts s.k. modifierad strandlinje. Begreppet modifierad strandlinje beskrivs utförligare under punkten 4.4.1. Strandlinjens totala längd (kartstrandlinje) inom planeområdet är ca 8,7 km dvs. i medeltal totalt 95 m / stomlägenhet. Den omvandlade (modifierade) byggbara strandlinjen som ligger till grund för dimensioneringen av fritidsbyggrätten är ca 6,4 km. Strandlinjelängderna per skifte har redovisats i dimensioneringstabeller (bilaga 11).

19

4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN

4.1 4.2 4.3

4.3.1

Behovet av delgeneralplanering

Målsättningen med planeringen är att finna och anvisa de centrala markanvändningslösningarna för framtiden inom området. I planen dimensioneras och reserveras byggnadsrättigheter för befintlig och ny fritidsbebyggelse och för nuvarande och ny fast bebyggelse samt för jord- och skogsbruksområden. Dessutom reserveras områden för övrig användning tex. båtplatser. I samband med planeringen utreds naturvärden, kulturvärden mm.

Planeringsstart och beslut som gäller denna

31.3.2003 Kommunstyrelsens besluter att arbetet med strandgeneralplan för fastlandsdelen påbörjas. 15.4.2003 27.5.2003 16.6.2003 2.9.2003 Kommunstyrelsen tillsätter en planeringskommitté för fastlandsstränderna. Med fastlandsstränder avses stränderna på fastlandssidan av Replotbron. Kommunstyrelsen väljer HN-Consult att uppgöra stranddelgeneralplanen. Rättelseyrkande över kommunstyrelsens val av konsult. Kommunstyrelsen vidhåller sitt beslut att välja HN-Consult för uppgörandet av strandgeneralplan. 20.1.2004 14.10.2004 13.12.2004 10.3.2005 Kommunstyrelsen utvidgar befogenheterna så att planeringskommittén kan ta ställningar till byarnas avgränsningar som helheter och inte bara vid strandzonen. Kommunen har hållit information till markägarna. Planläggningssektionen godkänner Ab HN-Consults offert för en delgeneralplan över Karperöfjärdens östra sida och Koskö i enlighet med översiktsplanen. januari 2005. Kommunfullmäktige godkänner översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden. Enligt översiktsplanen skall en separat delgeneralplan göras för Karperöfjärdens östra sida där också Koskö by med delar av Hemträsket ingår. Arbetet med delgeneralplanen för Karperöfjärdens östra sida och Koskö by inleds i

Deltagande och samarbete

Intressenter

Intressenterna i planeringen är följande: Markägare, invånare och företagare Markägarna, invånarna, jordbrukarna och skogsägarna, fritidsbosatta, företagarna Sammanslutningar Samfälligheter, byaråd, väglag, jakt- och fiskeföreningar, vattendelägarlag, föreningar Förvaltningsenheter Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, planläggningsavdelningen, tekniska sektorn, byggnadsnämnden, bildningsväsendet, näringsväsendet, miljönämnden, socialnämnden. Andra Myndigheter Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ansvarsområde miljö och naturresurser (före 1.1.2010 Västra Finlands miljöcentral), Österbottens Förbund,

4.3.2 4.3.3 4.3.4

20 Österbottens Museum, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ansvarsområdet trafik och infrastruktur (före 1.1.2010 Vägförvaltningen).

Anhängiggörande

13.12.2004 Planläggningssektionen godkänner HN-Consults offert för en delgeneralplan.

Deltagande och växelverkan

Planläggningsarbetet är en växelverkan mellan de kommunala myndigheterna, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och markägarna. Hörandet av markägarna ordnades på följande sätt: 14.10.2004 Kommunen har hållit information till markägarna. 12.-23.2.2007 Hörande av markägarna i beredningsskedet. Program för deltagande och bedömning, och ett planeutkast till allmänt påseende på kommunen. Programmet för deltagande och bedömning och utkastet kan även ses på kommunens hemsida. 13.2.2007 Allmänt informationstillfälle för markägarna i ämbetshuset i Smedsby. Möjlighet för markägarna att träffa planerarna och framföra åsikter och ta del av program för deltagande och bedömning, inventeringsmaterial och ett utkast till plan. Närvarande ca 25 st. markägare.

Intressenterna har framfört sina åsikter på följande sätt:

Markägarna har haft möjlighet att svara på en enkät som kommunen har skickat ut i samband med information till markägarna 14.10.2004. Markägarna lämnade önskemål angående planeringen i samband med informationstillfällen 13.2.2007 och hörandet i beredningsskedet 12.-23.2.2007. Markägarna har haft möjlighet att framföra anmärkningar över utkast till delgeneralplan. Utkast till delgeneralplan var framlagt till allmänt påseende under tiden (12.2-23.2.2007) Över planeförslaget inkom ca 13 st. anmärkningar som berörde markägaruppgifter, flyttningar av byggplatser, markanvändning mm. Av anmärkningarna kunde över hälften beaktas. Annan växelverkan under planläggningens gång: offentlig framläggning 13.8.-11.9.2007 ( 5 st. anmärkningar) begärda och inkomna utlåtanden (Över det offentligt framlagda planeförslaget begärdes och inkom utlåtanden från byggnads- och tillsynsnämnden, Västra Finlands miljöcentral, tekniska nämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden) eventuell offentlig debatt / artiklar (bl.a. artikel i Vasabladet 27.04.2007). diskussioner, behandlingar och beslut i förtroendeorgan under planeringsprocessen.

Myndighetssamarbete

13.10.2005 Myndighetsmöte angående delgeneralplan över Karperöfjärdens östra sida och Koskö by. (Inledande möte, PDB) Närvarande: Korsholms kommun: Henrik Svarfvar, Pertti Malinen, Jan-Erik Lind, Helena Granlund, Catarina Simons, Anne Holmback, Marika Häggblom

4.4

21 Västra Finlands miljöcentral: Eva Sund-Knuuttila, Kirsti Sundback, Seppo Hakala, Jenny Sundqvist, Jouni Hongell Österbottens förbund: Saini Heikkuri-Alborzi, Mirkka Niemi Vasa vägdistrikt: Markku Järvelä 23.11.2006 HN-Consult: Jan-Erik Hall, Sven Mattas Åsikter som framfördes framgår ur bifogade protokoll (bilaga 10). Myndighetsmöte angående delgeneralplan över Karperöfjärdens östra sida och Koskö by i Korsholms kommun (presenterades naturinventeringen och utkast till plan). Närvarande: Korsholms kommun: Henrik Svarfvar, Marcus Henricson, Alice Backström, Maj-Len Swanljung, Pertti Malinen, Jan-Erik Lind, Helena Granlund, Marika Häggblom Västra Finlands miljöcentral: Matti Rantala, Eva Sund-Knuuttila, Matti Laaksonen Österbottens museum: Kaj Höglund HN-Consult ab: Jan-Erik Hall, Sven Mattas Nature-Invest: Ingvar Fagerholm 03.02.2010 Vasa vägdistrikt och Österbottens förbund hade lämnat skriftliga kommentarer. TE-centralen var inte representerad. Åsikter som framfördes framgår ur bifogade protokoll (bilaga 11). Planeringsmöte Redogörelse för bakgrunden till planeringen och tidtabell för slutförandet av planeringsarbetet. Orsaker till att planeringen stannat upp är att vägplanen för Smedsby omfartsväg hävdes, kommunens besvär över naturskyddsområde inom planeområdet, ny lagstiftning. Närvarande: Närings- trafik- och miljöcentralen, ansvarsområdet miljö och naturresurser : Matti Rantala, Eva Sund-Knuuttila Närings-, trafik-, och miljöcentralen, ansvarsområdet trafik och infrastruktur: Eeva Kopposela, John Öst Österbottens förbund: Ann Holm HN-Consult: Sven Mattas, Jan-Erik Hall Korsholms kommun: Barbara Påfs, Alice Backström, Annikki Ujanen, Marika Häggblom, Hans Nyholm, Jan-Erik Lind, Catarina Simons. Ingen var närvarande från Österbottens museum. PM från mötet (bilaga 17). 19.02.2010 Arbetsmöte på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Diskuterades samma frågor som på mötet 03.02.2010. Närvarande: Närings-, trafik- och miljöcentralen, ansvarsområdet miljö och naturresurser : Matti Rantala, Eva Sund Knuuttila, Leena Rinkineva-Kantola Närings-, trafik och miljöcentralen ansvarsområdet trafik och infrastruktur: John Öst Korsholms kommun: Barbara Påfs, Catarina Simons, Henrik Svarfvar, Hans Nyholm HN-Consult: Jan-Erik Hall, Sven Mattas

Mål för delgeneralplanen

Utgångspunkter:

4.4.1

22

I en strandzon som hör till ett strandområde vid hav eller annat vatten får byggnader inte uppföras utan en detaljplan eller en sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att generalplanen eller en del av den kan

användas som grund för beviljande av bygglov (MBL 72 §). En del byaområden med befintlig fast bosättning invid stranden ingår i området. I den översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden som kommunfullmäktige i Korsholm godkänt ingår detta som ett område för fast bebyggelse.

Målen:

Målsättningen är att uppgöra en delgeneralplan med rättsverkan enligt Markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft 1.1.2000. Planeringen av området strävar till att underlätta och befrämja markanvändningen på området. Planen skall beakta områdets aktuella situation och ta fram nya utvecklingsmöjligheter inom området. En av planläggningens målsättningar är att underlätta byggandet längs stränderna samt att rättvist fördela byggrätten mellan markägarna.

Mål enligt utgångsmaterialet

Redogörelse för hur planen förhåller sig till de riksomfattande målen för

områdesanvändningen och landskapsplanen:

Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen har reviderats till vissa delar. De reviderade riksomfattande målen trädde i kraft 1.3.2009. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer

Fungerande regionstruktur:

Utdrag: Genom områdesanvändningen stöder man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna straka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. Med områdesanvändningen främjas växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. Vid områdesanvändningen beaktas näringar som grundar sig på glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, bofasta invånare. Delgeneralplanen för Koskö och Karperöfjärdens östra sida: Vid områdesreserveringarna har beaktats de befintliga strukturerna. Koskö by är ett landsbygdsområde, med gles bebyggelse. Att byggnadstrycket inte är så stort i byn jämfört med andra byar i kommunen beror till en del på att skolan finns i Kvevlax. Största delen av arbetsplatserna finns ytter om byn. Jordbruk idkas i byn.

23 Genom planeringen förtätas de befintliga bostadsområdena, som är de lämpligaste ställena att bebygga. På de mest avlägsna platserna på Karperöfjärdens östra sida är fritidsbebyggelsen dominerande, men i söder vid gränsen mot Smedsby finns redan permanent bebyggelse. Med tanke på det korta avståndet till kommunens centrum och befintlig service är området lämpligt för bostadsbebyggelse. Det finns inte mycket lediga tomter i Smedsby, och utvidgningen till de södra delarna av Karperöfjärden är en naturlig utveckling. Det finns tex. redan skolskjutsar från området. Jordbruksnäringarna och pälsfarmerna har beaktats vid områdesreserveringarna. Regionstrukturen förändras inte på grund av planeringen.

Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön:

Utdrag: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Befintliga samhällsstrukturer nyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön. Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen. I stadsregionernas pendlingsområden säkerställs att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö kan tillgodoses. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Utgångspunkten för generalplanen bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. I samband med planeringen på landskapsnivå och generalplanläggningen skall olika alternativ granskas när det gäller utvecklingen på lång sikt av befolkningsmängden såväl i tätorts- som landsbygdsområdena. I samband med generalplanläggningen skall en enhetligare samhällsstruktur främjas och åtgärder presenteras som är nödvändiga för att åstadkomma detta. I synnerhet för stadsregionernas del skall säkerställas ett trafiksystem som minskar behovet av personbilssystem och främjar kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. Nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet får inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. Dessa mål kan frångås bara om man genom undersökningar av behoven och konsekvenserna kan påvisa ibruktagandet av området ligger i linje med en hållbar utveckling. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt infrastrukturen.

24 I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Nybyggande skall inte placeras i områden med översvämningsrisk. Olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggs och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall en tillräcklig tillgång på friskt vatten av god kvalitet tryggas, likaså möjligheterna att i praktiken lösa den regionala vattenförsörjningen i tätorterna. Ytterligare skall man i samband med planeringen fästa vikt vid förebyggandet av olägenheter orsakade av avloppsvatten. Delgeneralplanen för Koskö och Karperöfjärdens östra sida: Livsmiljöernas ändamålsenlighet och ekonomi främjas genom att den befintliga strukturen utnyttjas. Tex. bostadsområdet i södra ändan av Karperöfjärden är nära de tjänster och arbetsplatser som finns i kommunens centrum. Området ansluts eventuellt i framtiden till avlopps- och fjärrvärmenätet som finns i närheten. De nya fritidsbostads- och bostadsområdena har i mån av möjlighet placerats i enlighet med markägarnas egna önskemål och äger stora möjligheter att bli attraktiva och högklassiga bostadsområden, anpassade till miljön och härigenom uppfylla kraven på en god livsmiljö. Livsmiljöns kvalitet främjas genom planebestämmelser angående lägsta tillåtna byggnadshöjd och nya byggplatsers bullernivå. I planen lämnas tillräckliga avstånd mellan svinhus/farmer och bosättning för att förhindra störningar. Ny fast bosättning har i första hand reserverats i närheten av befintliga bosättningsområden och områden med befintligt vattenledningsnät. Möjlighet till avlopp och vägnät har prioriterats.

Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser:

Utdrag: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet upplevs som trivsamt. Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Sådana anläggningar och

25 aktiviteter som medför en risk för föroreningar och förändring av grundvattnen skall placeras tillräckligt långt från de grundvattenområden som är viktiga med tanke på vattenförsörjningen och som lämpar sig för vattentäkt. Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte skall heller värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. Delgeneralplanen för Koskö och Karperöfjärdens östra sida: Inventeringen av kulturmiljöer och äldre bebyggelse beaktas genom rekommendationer för byggande. De viktigaste områdena ur naturskyddets synvinkel inom planeområdet reserveras som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda naturvärden där miljön bevaras (MY/s) eller jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden (MY). Fågelskyddsområde ingår inte i planen men beaktas vid planeringen. Samfällda områden invid Karperöfjärden reserveras som båthamnar, och kan således användas för rekreation. Skogsområdena som finns ovanför bostadsområdena utnyttjas naturligtvis även för rekreation baserat på allemansrätten. Badstrand finns i Karperö by på andra sidan sjön. Vattenområdet ger möjlighet till rekreation tex. i form av kanotfärder sommartid och aktiviteter på isen vintertid. Vid planeringen av områdesanvändningen har man strävat till att behålla enhetliga strandområden fria från områdesreserveringar för bebyggelse, så att det i framtiden skall finnas ett tillräckligt stort fritt område även för andra verksamheter. Korsholms kommuns grundvattentag finns ytter om planeområdet i Kalvholm och Smedsby. Grundvattenområdena finns dock till en del inom planeområdet. Grundvattenområden märks ut på planen och även bestämmelser för områdena. Det är förbjudet att förorena grundvatten. På grundvattenområden måste avloppsvatten ledas utanför grundvattenområdet för ändamålsenlig behandling eller samlas upp i en tät behållare. Om avloppsvattnet behandlas i ett minireningsverk inom grundvattenområdet bör det renade avloppsvattnets utlopp placeras utanför grundvattenområdet. I mån av möjlighet placeras den nya bebyggelsen i grupper längs de vägar med gårdsgrupper och byggd kommunalteknik som finns inom området. På så sätt spjälker man inte upp de jord- och skogsbruksområden som finns inom planområdet.

Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning:

Trafiksystemet och områdesanvändningen skall sammanjämkas så att behovet av privatbilstrafiken minskar och förutsättningarna att använda trafikformer med liten miljöbelastning förbättras. Särskild vikt skall dessutom fästas vid trafiksäkerheten. Delgeneralplanen för Koskö och Karperöfjärdens östra sida: Vägnätet är utbyggt till nästan alla delar av planeområdet. Förbindelserna till området är goda. I planeområdets södra del vid Karperöfjärden finns behov av att flytta vägen högre upp från stranden. Detta behov finns redan idag, även fastän området inte skulle ha planerats. Vägdragningen märks ut på planen i enlighet med den vägförrättning som redan har avslutats. Vägen kommer att förbinda planeområdet med en bro över den nya infartsvägen till Vasa stad. Till övriga delar kan nuvarande vägnät användas, eventuellt med förbättringar av standarden till vissa delar.

Mål som ställts av kommunen

Centrala målsättningar

att styra och anvisa byggandet så att byggnadslov i huvudsak kan beviljas av kommunens byggnadstillsynsmyndighet på basen av delgeneralplanen.

26 Att behandla markägarna jämlikt. Att beakta kommunens infrastruktur och byarnas fasta bosättning och utvidgningsmöjligheter samt förutsättningarna att anvisa nya områden för fast bosättning på hållbara ställen. Att beakta områdets rekreations-, natur- och miljövärden samt skyddsprogram. Erforderliga utredningar av områdets naturförhållanden, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kulturlandskapet görs upp till grund för planläggningen. På basis av utredningarna och annat material ställer man upp allmänna målsättningar gällande planen. Olika intressegrupper har också en central ställning då målen ställs upp. Stor vikt skall även läggas vid att planera bebyggelsen så att de förutsättningar som redan finns , dvs. så lite nya vägar som möjligt, placering av nya fritidsbostäder i anslutning till befintlig bebyggelse. samt bevarande av vackra naturområden. Man skall även utreda möjligheter för fast bosättning på strandzonen, bland annat genom att ge möjlighet att ändra fritidsbostaden till fast bostad där det finns förutsättningar för det. En delgeneralplan, som gjorts enligt den nya markanvändnings- och bygglagen, ger kommunen en grund då bygglov beviljas på sådana områden där det inte finns detaljplan. Grundläggande principer för inventering och planläggning: Principerna har fastställts av stranddelgeneralplanekommittén 14.4.2005. Planeringsområdet omfattar en ca 100 - 200 m bred strandzon. Byggrätten på stranden dimensioneras enligt den omvandlade strandlinjens längd. Strandbyggnadsrätten definieras såsom fritidsbostadsenhet (förkortning:fbe). Som befintlig fritidsbostadsenhet, dvs. redan utnyttjad byggnadsrätt beaktas vid inventeringen Till strand eller tillandning angränsande, bebyggd byggnadsplats.

till strand eller tillandning angränsande obebyggd byggnadsplats med i

kraft varande byggnadslov eller undantagslov. Utnyttjad byggnadsrätt redovisas enligt läget 1.1.2005, då planläggningen inleddes. Vid inventeringen av nuläget räknas även fast bostad på byggnadsplats vid strand som utnyttjad byggnadsrätt på samma sätt som fritidsbostad. Som bas för inventeringen används kommunens byggnadsinspektions uppföljningskartor kompletterade med terränggranskning. Befintliga byggnadsplatser på längre avstånd från stranden kan belasta strandbyggnadsrätten till en viss del ifall lägenheten har tillgång till egen strand. Som bas för stomlägenhetsutredningen är den lägenhetsfördelning som var i kraft 15.10.1969 (datum då strandplanebestämmelserna i byggnadslagen trädde i kraft). Strandbyggnadsrätten fastställs i delgeneralplanen per stomlägenhet.

Vid bestämmandet av stomlägenheten är utgångspunkten fastighetsbildningen (registreringsdatum). Verifierbart datum för köp eller annat fång kan vara avgörande, och ej tidpunkten för fastighetsbildningen, då man måste anse att avsikterna med tex. köp av tomt redan vid uppgörandet av köpekontrakt har varit entydiga.

Som markägoenheter, inom vilka obebyggda byggrätter kan flyttas, sammanräknas alla lägenheter som ägs av samma markägare. Markägoenhetsindelningen sker enligt de ägoförhållanden som rådde vid den tidpunkt då planläggningen inleddes. Förändringar som meddelas efter det kan

27 beaktas. Inom markägoenheten kan man flytta byggrätt från en lägenhet till en annan, t.ex. bort från områden som ingår i riksomfattande skyddsprogram. Dimensioneringsgrunden för strandbyggnadsrätten (maximal byggrätt) utgörs av den modifierade strandlinjens längd. Från denna grundprincip undantas - mindre holmar , för vilka holmens areal utgör dimensioneringsgrund. Vid mätning av holmens areal avses den areal som hör till lägenheten, eventuella tillandningar ingår inte, eftersom dessa inte är byggbara. Tjärnar och träsk (insjöar) för vilka sjöns areal utgör dimensioneringsgrund. Vid mätning av sjöns areal avses den areal som är vattenområde enligt den strandlinje som framgår ur grundkartan. Längden på den modifierade strandlinjen samt arealen på holmarna mäts separat för varje skifte av markägoenheterna enligt följande principer: Mätningen sker på grundkarta i dataprogrammet Mapinfo. Resultatet redovisas på kartor i skalan 1:10 000. Strandlinjen mäts enligt en linje som följer grundkartans strand sålunda, att små krokar i kartans strandlinje avrundas högst ca. 25 m från linjen med följande undantag: 1. Grunda vikar, till vilka man inte kan komma ens med roddbåt, beaktas ej. 2. Älv- och bäckstränder smalare än 50 meter beaktas ej. 3. Uddar näs eller holmar vars bredd understiger 50 m kan inte bebyggas, varför dessa inte beaktas (stugans avstånd från strand bör vara 20 m, stugans storlek 10 m. i allmänhet 50 m.). I vissa speciella fall kan dessa stränder mätas tex. då udden redan är bebyggd, i så fall beaktas 25 % av den uppmätta längden. 4. På 50 - 100 m breda uddar, näs och holmar, kan endast ena stranden bebyggas, varför 50 % beaktas av den enligt ovan beskrivet sätt mätta strandlinjens längd. 5. På 100 m – 150 m breda uddar, näs och holmar är placeringen av fritidsbyggnader inte helt fri på båda stränderna pga. terrängen, varför 75 % av den enligt ovan beskrivet sätt mätta strandlinjens längd beaktas. 6. I vikar och sund, som är smalare än 50 m kan störningar från motsatta stranden inte undvikas genom att bygga i sned fogning mot varandra utan mera utrymme behövs. 25 % av den uppmätta strandlängden beaktas. 7. I vikar och sund, som är 50 - 100 m breda är störningarna från motsatta stranden ännu betydande, och det är till fördel att beakta endast 50% av den på enligt ovan beskrivet sätt mätta strandlinjens längd. 8. I vikar och sund, som är 100 – 150 m breda kvarstår störning på den motsatta stranden, men genom att använda högst 3/4 av stranden så beaktas även den motsatta strandens intressen. 75 % av den enligt ovan beskrivet sätt mätta strandlinjen beaktas. 9. Ifall stranden konstateras vara obyggbar mätes längden enligt kartstrandlinjen och antecknas ej byggbar. En obyggbar strand ingår inte i den modifierade strandlinjen och inverkar inte reducerande på den motsatta stranden. Mätningens resultat, där även framgår beaktandet av de olika undantag som ovan nämnts, redovisas på kartor i numerisk form som presenteras för markägarna för granskning och senare arkiveras. Endast de lägenheter som sträcker sig till stranden har strandbyggnadsrätt. Med en lägenhet som gränsar till strand avses en lägenhet som gränsar till vattenområde eller tillandning.

28 Byggnadsrätt kan anges enbart för byggbara lägenheter. En byggbar lägenhet bör uppfylla följande villkor - arealen bör vara minst 2.000 m och bredden i strandlinjens riktning minst 40 m. - arealen på en separat holme bör vara minst 1 ha. - Området bör vara bevuxet så att byggnaden kan placeras i skydd av växtlighet. - Lägenhetens djup från stranden bör vara minst 40 m. Med detta avses avståndet till rå eller väg. - Golvnivån i färdig byggnad bör kunna nå en höjd om minst + 1,5 m från normalvattenstånd och markytan vara bärande så att det är möjligt att bygga på den. Strandområdenas byggbarhet granskas av planeraren i terrängen och byggbarhetsområden bestäms efter att inventeringarna har slutförts. Obyggbara strandområden: Definition: Områden med jordmån som inte lämpar sig för byggande tex. kärrmark, översvämningsområden, holmar som saknar skyddande växtlighet. Obebyggda holmar vars areal understiger 1 ha. Stränder vid träsk vars areal understiger 1,0 ha beräknas inte vara byggbara. För obyggbara områden beräknas inte byggrätt (koefficient = 0). Byggrätt beräknas inte för normal tillandningsmark. Vid mätning över tillandningsområde förlängs rålinjen vinkelrätt mot strandlinjens huvudriktning (samma princip som vid förrättningar angående inlösen av tillandning). Fördelningen av stomlägenheternas byggrätt på de nuvarande lägenheterna sker i proportion till de olika lägenheternas andel av stomlägenhetens totala modifierade strandlinje, om markägarna inte sinsemellan överenskommer om annat. Fördelningen av holmars byggrätt och insjöstränders byggrätt mellan olika lägenheter sker likaså i proportion till den modifierade strandlinjen.

Mål som grundar sig på planeringssituationen

Skyddsprogram för området som angetts i landskapsplanen och i de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Fågelskyddsområden som finns i landskapsplanen (regionplanen) beaktas. Mål som grundar sig på gällande generalplan Området saknar tidigare generalplan med rättsverkan.

Mål som grundar sig på förhållandena och egenskaperna i området

Mål som grundar sig på värdefulla egenskaper hos naturen eller den byggda miljön. Att utreda och befrämja infrastrukturen inom området samt utreda möjligheter till nya vägdragningar bakom Karperöfjärden samt förbättra befintligt vägnät i området. Att bereda nya tomter som inte ligger vid stranden möjlighet att använda stranden för båthamn och simstrand. Detta möjliggörs främst genom att anvisa de samfällda områdena som finns på området för detta ändamål. Skapa förutsättningar för tätare bebyggelse, dels i Karperöfjärdens södra del och dels i dess norra del. Det slutliga förverkligandet sker genom att uppgöra detaljplaner för fast boende.

4.4.2

4.5

4.5.1

29 Mål för en eliminering eller minskning av störningar i miljön. Vid placering av byggplatser på stränderna beaktas översvämningshöjden så att byggnaderna inte skadas av vatten. Vid byggande inom bullerzon bör tillräckliga bullerskydd anläggas av byggaren för att minimera störningarna. Tillräckliga zoner lämnas kring mellan farmer / svinhus och bosättning.

Mål som uppkommit under processen, precisering av målen

Intressenternas mål

Markägarna på området har i samband med höranden meddelat åsikter bl.a. angående dimensioneringen av fritidsbyggrätter, placering av fritidsbostadstomter, angivandet av bebyggelseområden och behovet av att flytta Sidländsvägen.

Mål för delgeneralplanens kvalitet

Kommunen och intressenterna har följande mål för kraven på miljöns kvalitet. Grundvattenområdena får inte förorenas Kvaliteten på vattenområdena får inte försämras

Alternativen i delgeneralplanelösningen och deras konsekvenser

Några alternativa lösningar i delgeneralplanen har inte utarbetats, utan delgeneralplanen har utarbetats i enlighet med samma principer som strandgeneralplanen berörande strandzonens byggrätt tex. rörande stomlägenhetsutredning och mätning av modifierad strandlinje. Uppgörande av strandgeneralplan pågår samtidigt för de oplanerade stränderna i kommunen, och denna plan innehåller en del strandområde. 0-alternativ: dvs. utvecklingen utan delgeneralplanläggning. Alternativet att inte uppgöra delgeneralplan, skulle medföra att nuvarande undantagsförfarande vid byggande på strandområdet skulle fortsätta. Förfarandet är krångligt och tidskrävande ur markägarens synvinkel. Dessutom förblir den framtida användningen oklar. Ingen vet vad som sker framledes tex. på grannens mark. Vid planläggningen däremot har intressenterna möjlighet att vara med och påverka områdets utveckling i framtiden. En stor fördel med generalplanen är möjligheten att flytta byggrätt inom markägoenheten till de mest lämpade ställena.

Beskrivning och gallring av de preliminära alternativen

Vid samråd med myndigheter som hölls 13.10.2005 efterlyste Eva Sund-Knuuttila från miljöcentralen att ett större område skulle generalplaneras, med Karperöfjärdens båda sidor, del av Sidländet, Singsby och Koskö. Kommunen har inte ansett det vara ändamålsenligt att förstora delgeneralplaneområdet ytterligare. Kommunen prioriterar i detta skede uppgörandet av delgeneralplaner för de strandområden som saknar delgeneralplan. I Karperö skulle det till vissa delar vara ändamålsenligare med detaljplan. Med hänsyn till strandområdenas beskaffenhet och den bebyggelse som redan har uppstått på strandzonen har man beslutit att dimensioneringen på strandzonen skall vara densamma inom hela planeområdet. En indelning av området i zoner med olika dimensioneringar är inte ändamålsenlig bl.a. med hänsyn till markägarnas likvärdiga behandling. På grund av att det inte råder något stort byggnadstryck i Koskö by, har det inte ansetts nödvändigt att fördela byggrätt mellan lägenheter i enlighet med arealdimensionering. I planeringen har prioriterats att hitta de lämpligaste bostadsområdena och ange dessa som byaområde på planen.

30

4.5.2 4.5.3 4.5.4 4.5.5

De nya bostadsområdena vid Karperöfjärden skall förverkligas med detaljplan. För att möjliggöra en del byggande innan detaljplan förverkligas regleras tomtantalet per lägenhet och tomtstorleken som kan beviljas med stöd av generalplanen. Kommunen har nyligen köpt en del av området i Karperöfjärdens södra ände. Egentliga preliminära alternativ har inte utarbetats, utan det ursprungliga utkastet till plan har korrigerats under planläggningens gång. Markägarna har haft möjligheter att framföra synpunkter redan innan den egentliga planeringen inleddes, och under hela planeringens gång. Under den tid som planeringen har pågått så har vägplanen för omfartsvägen runt Smedsby förfallit och en ny vägplanering påbörjats. Lagstiftningen har ändrats till den del den berör möjligheten att använda delgeneralplanen som grund för bygglov (MBL 44 § 1.3.2009). Västra Finlands miljöcentral beslöt 7.11.2008 att inrätta ett naturskyddsområde vid Karperöfjärden. Kommunstyrelsen beslöt 18.11.2008 att Korsholms kommun anför besvär över beslutet om inrättande av naturskyddsområde. På grund av ovannämnda orsaker har det funnits skäl att göra omfattande ändringar i delgeneralplanen efter att den varit till officiellt påseende.

Utredning, bedömning och jämförelse av konsekvenserna av de valda alternativen

Delgeneralplanen har ändrats så att den överensstämmer med den ändrade lagstiftningen och till den ändrade lagstiftningen. Inom strandzonen kan bygglov beviljas enligt MBL 72 §, men på övriga områden skall förutsättningar angående byggande avgöras genom avgöranden som gäller planeringsbehov. Planen har ändrats så att den skall vara överensstämmande med vägplaneringen och fågelskyddsområdet lämnas utanför delgeneralplanen. Ur programmet för deltagande och bedömning framgår grunden för utredningen, bedömningen och jämförelsen av konsekvenser. Det slutliga delgeneralplaneförslagets konsekvenser finns beskrivna under punkt 5.4.

Sammandrag av en jämförelse mellan alternativen

De utredningar som gjort för att bedöma konsekvenserna av planen framgår ur punkt 5.4.

Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet

Åsikter och beaktandet av dem

Planeringens olika skeden samt förfarandet för deltagande och växelverkan finns beskrivet i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 3), samt ovan i punkt 2.1 och 4.3.3. Sammandrag av åsikter som framförts i beredningsskedet av planeringen samt utredning hur åsikterna har beaktats framgår ur bilaga 10, 11 och 12.

Behandlingar och beslut i olika skeden av planeringen

Ur sammandraget i punkt 2.1 framgår behandlingar och beslut i olika skeden av planeringen. Dessutom har utlåtanden för undantagsansökningar givits under planeringens gång.

5.

5.1

31

REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN

Planens struktur

Delgeneralplanen för Karperöfjärdens östra sida och Koskö by tar dels ställning till möjligheten att utöka fritidsbebyggelsen och det permanenta boendet på strandområdet genom att fördela byggrätten rättvist mellan markägarna, dels till att anvisa lämpliga områden för bostadsbebyggelse ovanför strandzonen. Befintliga fågelskyddsområden lämnar utanför planeområdet men beaktas vid planeringen. En del områden anges som jord- och skogsbruksområden med speciella miljövärden, i enlighet med naturinventeringens rekommendationer. Samtidigt bevaras vackra naturområden och behovet av rekreations- och skyddsområden tryggas. Inom de områden på strandzonen där det finns befintlig permanent bosättning och deras utvidgningsområden anges byggplatserna som område för fritidsbostäder / året runt bostäder (RAO). Områdena är dels bebyggda med fritidsbostäder och dels med permanenta bostäder. Beteckningen möjliggör rättighet för kommunen att med bygglov bevilja antingen lov för fritidsbostad eller fast bostad ifall fastställda kriterier uppfylls. Delgeneralplanen behandlar strandzonen längs med Karperöfjärdens östra sida och vid Hemträsket. Dessutom behandlas byaområde i Koskö by. Vid reservering av områden för nya semesterbostäder har man strävat till att kunna placera nya semesterbostäder i närheten av befintlig bebyggelse så, att det i framtiden vid stränderna skall finnas ett tillräckligt stort fritt område även för andra verksamheter. På grund av de splittrade ägoförhållandena är detta dock inte alltid möjligt. Delgeneralplanen har till de delar det är fråga om strandzonen uppgjorts så detaljerad, att den direkt anger antalet byggplatser och således också byggrätten per lägenhet (byggrätt per lägenhet framgår ur bilaga 13). På områdena som inte är strandområde anges bostadsområden översiktligt på de mest lämpade ställena. Delgeneralplanen tar inte ställning till direkta antalet byggplatser, eftersom detta varierar beroende på hur stora byggplatser som bildas. I allmänhet kräver personer som flyttar till landsbygden betydligt större bostadstomter än vad som är vanligt i tätorter. Vid Karperöfjärden anges två områden som i framtiden skall detaljplaneras (AP). Dimensioneringsskala för byggande inom dessa som sker med stöd av generalplanen innan detaljplan förverkligas finns som bilaga 14. Förutsättningar för byggande på områdena skall utredas genom avgöranden som gäller planeringsbehov. Avsikten är att delgeneralplanen skall godkännas av kommunfullmäktige och få rättsverkan. Därefter kan bygglov för byggande av semesterbostäder eller till vissa delar för året runt bostäder på strandzonen beviljas direkt på basen av denna delgeneralplan. Inom RA-2 zonen vid Karperöfjärden och Hemträsket skall prövningen av lov för permanent bebyggelse ske med undantagslov. Då planen har godkänts av kommunfullmäktige blir även områdesreserveringarna och bestämmelserna i delgeneralplanen bindande. Stadgandena i kommunens byggnadsordning är i kraft till den del det i generalplanen inte ingår andra bestämmelser.

5.1.1

32 Avloppsreningen skall kunna ordnas separat på varje byggplats, ifall det inte är möjligt att ansluta sig till avloppsnätet. Mera detaljerad beskrivning av delgeneralplanens konsekvenser finns i punkt 5.4.

Dimensioneringspriciper

Byggnadsrätten

På strandzonen beräknas och tolkas byggrätten som strandbyggplatser / stomlägenhet. Byggplatser med egen strand uppstår i planeringen utgående från den dimensionerande strandlängden. En del av lägenheterna består av flera skiften med sjöstrand. Byggrätten sammanräknas för de olika skiftena och därefter placeras byggplatsen på det lämpligaste stället med beaktande av olika faktorer t.ex. naturvärden, landskapsvärden, tillgänglighet och samhällsstruktur.

Byggnadsplatsens byggnadsrätt

Den maximala byggrätten anges som fritidsbostads- / åretrunt- enheter. Byggrätten för en fritidsbyggnadsenhet följer byggnadsordningen.

Strandzon

Strandzonen utgörs av ett ca 50-200 m brett strandområde. Strandzonen är en zon, där eventuellt byggande direkt inverkar på vattnen och strandlinjen. Strandzonens bredd varierar på bl.a. grund av naturförhållanden, vägdragningar, strandens tillgänglighet och tidigare bebyggelse. Således är strandzonen smalare på de ställen där stranden redan är bebyggd och ovanförliggande lägenheter inte har tillgång till stranden. Strandzonen sträcker sig ca 100 meter men inte i något fall över 200 meter från den strandlinje som beräknas enligt normalvattenståndet.

Holmar

För varje lägenhet räknas den maximala byggrätten enligt den modifierade byggbara strandlinjens längd. Undantagna är obebyggda holmar där holmens areal understiger 1 ha vilka saknar byggrätt. För att en holme skall vara byggbar bör den uppfylla kraven som uppställts i de allmänna principerna. Nybyggnad kan inte tillåtas på holmar som saknar skyddande växtlighet. Byggrätten på holmen fördelas mellan de olika lägenheterna i förhållande till den modifierade byggbara strandlinjen. Holmar vars bredd understiger 50 meter räknas inte.

Stomlägenhet

Planeområdets fastighetsstruktur inventeras enligt den situation som rådde 15.10.1969, d.v.s. vid det datum då bestämmelserna i lagen rörande byggande på stränder trädde i kraft. Vid denna tidpunkt gällande lägenhetsenhet, för vilken byggnadsrätten beräknas, kallas i planen stomlägenhet. Undantag är lägenheter som har ägts av flera personer och vars olika delar hävdats tex. genom s.k. mantalslagfarter. Olika delar av lägenheterna hävdades och brukades med stöd av dessa lagfarter. I många fall är det hävden som senare har varit delningsgrund i skiftet av lägenheten. Vid bestämmandet av stomlägenheten har datum för köp eller annat fång varit avgörande och ej tidpunkten för fastighetsbildningen. Handläggningstiden för fastighetsbildningsförrättningar var tidigare betydligt längre än idag, och det fanns inget tvång att utföra en delning av lägenheten.

Dimensioneringsnormer

Dimensioneringsgrund för fritidsbebyggelse och permanent bebyggelse på strandzonen är strandlängd. Dimensioneringsnormerna för Karperöfjärdens östra sida och Koskö by i Korsholms kommun är:

5.1.2

5.2

33

8 st. strandbyggnadsplatser/strandkilometer eller 125 m omvandlad strandlinje per byggplats.

Gränsvärdena har bestämts utgående från normvärdens medeltal. Gränsvärden blir då 188, 313, 438, 563, 688, 813, 938 meter. Det lägsta gränsvärdet har sänkts till 32 % av normvärdet (40 m).

Fördelning av ny byggrätt inom stomlägenheten.

I sådana fall där stomlägenheten senare delats i flera lägenheter, sker fördelningen i förhållande till de olika lägenheternas andel av stomlägenhetens totala modifierade byggbara strand, om markägarna inte sinsemellan överenskommer om annat.

Minimibredd (i strandens riktning).

För att en stomlägenhet (lägenhet 15.10.1969) skall få rätt till den första byggnadsplatsen är kravet 32 % av det normala breddkravet. Detta betyder att den första fritidsbyggplatsen erhålles om stomlägenheten har en modifierad strandlinje om 40 m.

Fast bosättning

Anvisandet av ny fast bebyggelse inom delgeneralplanen baserar sig på en samhällsstrukturell granskning. Nya reserveringar för fast bebyggelse har anvisats i närheten av befintlig permanent bebyggelse på lämpliga områden. För att erhålla jämlik behandling av markägarna fördelas byggplatserna med egen strand mellan lägenheterna enligt samma principer som för fördelningen av fritidsbyggplatser. Markägarna inom planeområdet har behandlats likvärdigt i förhållande till strandlinje, byggbarhet, naturvärden och samhällsstruktur. För områden som inte kan bebyggas har ingen byggrätt beräknats. I vissa fall har byggrätter flyttas från mindre lämpliga ställen till områden lämpade för byggande. En jämlik behandling av markägarna inom strandzonen är ytterst viktig. Ytter om strandzonen tillåtes kompletterande bebyggelse främst i anslutning till befintlig bebyggelse eller bosättningens utvidgningsområden. Vid områdesreserveringarna har beaktats servicenärhet, markägoförhållanden, kommunalteknik o.s.v.

Service

De offentliga och kommersiella tjänster som behövs för planområdet kommer även i fortsättningen att finnas utanför planområdet. Koskö by använder skolan i Kvevlax. De södra bostadsområdena på östra sidan av Karperöfjärden använder sig av servicen i Smedsby. Inom planeområdet består den enda befintliga servicen av Koskö hembygdsförenings lokal. Området för denna reserveras som område för kulturbyggnader (YY).

Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet

Genomförandet av delgeneralplanen åstadkommer naturligtvis förändringar i naturmiljön samt i den byggda miljön. Dessa förändringar kan dock hållas på en acceptabel nivå då delgeneralplanen har gjorts upp med beaktande av de noggranna inventeringar som ligger till grund för planeringen (tex. naturinventering och kulturhistorisk inventering). Delgeneralplanens konsekvenser finns noggrannare beskrivet nedan i punkt 5.4. Förändringarna i naturmiljön är störst på hittills obebyggda områden, men kan dock hållas på en rimlig nivå då man vid förverkligandet av planen följer dess bestämmelser och rekommendationer, och på detta sätt uppnår man målen för miljöns kvalitet.

5.3

5.3.1

34 Miljövårdsmyndigheterna i kommunen bör för varje byggplats som tas i bruk ta ställning till hur avloppsvattnet från dessa byggplats skall behandlas. Från och med 1.1.2004 trädde en ny förordning i kraft som innehåller nya krav på avloppsvattnets rening. Speciellt på byggande inom grundvattenområden och inom strandområden är det viktigt att kraven på rening av avloppsvattnet följs. Lägsta tillåtna byggnadshöjd för sådana konstruktioner som är känsliga för vatten är översvämningshöjden +1,5 meter. Kommunen äger i sista hand rätt att avgöra byggplatsens lämplighet som byggplats i samband med ansökan om bygglov.

Områdesreserveringar

Inom strandzonen har delgeneralplanen uppgjorts så detaljerad, att den direkt anger antalet byggplatser och således också byggrätten per lägenhet.

De områden som i planen har reserverats för egentlig bebyggelse har indelats enligt följande:

1. Område för fristående småhus (AO).

Planförslaget innehåller 6 st. befintliga byggplatser för egnahemshus med egen strand. Tre av dessa finns vid Hemträsket och tre vid Karperöfjärden.

2. Bostadsområde dominerat av småhus (AP).

Med beteckningen har angivits områden ovanför strandzonen både i södra och norra delen av Karperöfjärden. Till det södra området kan befintligt avloppsledningsnät i Smedsby utvidgas. Områdena skall detaljplaneras. Inom områdena finns angivet byggrätt per lägenhet som kan beviljas med stöd av generalplanen innan detaljplan skall uppgöras. Minimistorlek för byggplats som bildas med stöd av generalplanen är 4000 m².

3. Byområde (AT).

På områdena får uppföras småhusbebyggelse, byggnader för jord- och skogsbruk samt till bebyggelsen ansluten icke miljöstörande småindustri. På området befintliga byggnader kan renoveras och utvidgas. Nybyggnader bör till sin placering och utformning anpassas till landskapet och miljön. Byggplatsens storlek bör vara minst 2000 m². Byggande som överskrider tomteffektiviteten 0,1 skall basera sig på en detaljplan. Byområdena är belägna intill befintliga allmänna eller enskilda vägar och inom vattenverkets verksamhetsområde. På områdena finns för tillfället ca 90 st. befintliga bostadshus och 8 st. fritidsbostäder samt radhus.

4. Byområde inom skyddszon för svinhus eller pälsfarm (AT-2).

En del synnerligen lämpliga områden för bebyggelse finns inom skyddszon för djurstall. Verksamhet på pälsfarmerna har inte bedrivits under de senaste åren, men förläggningstillstånden är i kraft tillsvidare och begränsar således verksamheten på intill liggande områden. Vid bestämmandet av skyddszonens bredd har tillämpats rekommendationerna i miljöministeriets cirkulär YM4/401/2002 (behandlar miljötillstånd för djurstall). Skyddszonens bredd kring de olika områdena varierar beroende på antalet djurenheter. För dessa specialfall gäller dock, att endast för farmaren själv avsedd bostad kan uppföras på byggplatsen, samt att ovanstående begränsning upphävs om respektive djurstalls (svinhus / farm) förläggningstillstånd upphävs. I övrigt gäller samma bestämmelser som för vanligt byområde (AT).

35

5. Område för fritidsbostäder / åretruntbostäder (RAO).

Inom området är det tillåtet att bygga ett fritidshus eller alternativt en året om bostad med tillhörande ekonomibyggnader. Byggnadernas sammanlagda våningsyta på bostadsbyggplats är e=0,10 eller högst 250 m² och på byggplats för fritidshus sammanlagt 150 m². Byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om byggplatsen lämpar sig för året om bostad ifall vissa kriterier uppfylls. Kriterierna finns angivna i planens allmänna bestämmelser. Byggplatsens storlek bör vara minst 2000 m². Inom planområdet finns totalt ca. 38 st. byggplatser med denna beteckning.

6. Område för fritidsbostäder / åretruntbostäder inom skyddszon för pälsdjursuppfödning (RAO-2).

En byggplats är belägen inom skyddszon för pälsdjursuppfödning. För denna gäller endast för farmaren själv avsedd bostad kan uppföras på byggplatsen, samt att ovanstående begränsning upphävs om respektive djurstalls (svinhus / farm) förläggningstillstånd upphävs. I övrigt gäller samma bestämmelser som för områden för fritidsbostäder / åretruntbostäder (RAO).

7. Område för fritidsbostäder (RA).

Beteckningen avser traditionell fritidsbebyggelse. Största delen av byggplatserna har egen strand. Byggrätten på dessa områdena är högst 150 m² per byggplats i enlighet med kommunens byggnadsordning. Vid Hemträskets västra sida finns fyra byggplatser och vid Karperöfjärdens östra sida ca 41 st. (varav en befintlig på holme). Nya fritidsbostäder med egen strand har i mån av möjlighet placerats i samband med befintliga fritidsbostäder och i grupper så, att man kunnat lämna längre enhetliga delar av stranden delar fria från bebyggelse.

8. Område för kulturbyggnader (YY).

Hembygdsföreningens lokal i Koskö anges med denna beteckning.

5.3.2. Övriga områden

Område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU)

Ett område på byns samfällda mark invid den nedlagda skolan anges med denna beteckning. Belysningsstolpar finns vid området som torde lämpa sig för ishockeyrink / bollplan eller dylikt.

Jord- och skogsbruksdominerat område inom strandzonen (M-1)

Strandzonen är det område där eventuellt byggande direkt har inverkan på stranden. Zonens bredd varierar mellan 50 och 200 meter, beroende på olika faktorer tex. vägar, lägenhetsbildning, befintlig byggnation och landskap. Byggrätten inom området har fördelats i enlighet med lägenheternas strandlängd och tidigare nyttjad byggrätt (stomlägenhetsprincipen). De områden där det inte finns byggrätt, och som inte används för något speciellt ändamål tex. hamn har angetts med M-1 beteckning. Den eventuella byggrätt som har funnits har således flyttats från dessa områden inom samma markägoenhets område till AO, RAO eller RA -område. Kalhuggning av skog som gränsar till åker eller strand borde undvikas.

Jord- och skogsbruksdominerat område (M-2)

5.4

36 På landsbygdsområden domineras markanvändningen arealmässigt av jord- och skogsbruksdominerade områden. Dessa består i praktiken av de resterande områdena då reserveringar för byggande och övriga nödiga funktioner har gjorts. I Koskö består områdena ofta av åkermark, och på Karperöfjärdens östra sida är det främst skogsmark. M-2 områdena har reserverats i första hand för jord- och skogsbruk och därtill hörande byggnadsverksamhet. Undantagsvis kan tillåtas bostadsbyggande, men då bör arealen uppgå till minst 7500 m² per byggplats. Rekommendationer: Nya bostadsbyggnader bör i första hand förläggas i anslutning till befintlig bebyggelse eller i övrigt i närheten av befintlig väg och vattenledning. Öppna slätter bör om möjligt lämnas obebyggda. Vid placering av nya bostadsbyggnader skall man följa hälsovårds- och miljönämndernas anvisningar om avstånd till befintliga djurstall och pälsfarmer. Kalhuggning av skog som gränsar till åker eller strand borde undvikas.

Jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY)

Med denna beteckning anges ett lundartat skogsområde vid Karperöfjärdens södra del enligt naturinventeringens rekommendation.

Jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden, där miljön bevaras (MY/s).

Områdena har angetts i enlighet med naturinventeringens rekommendationer. Djupsjön, en liten insjö. Rekommendation: Sjön bör lämnas orörd med en liten buffertzon. Ett klibbalkärr med ett dike som rinner genom området. Rekommendationer: Områdets grad av naturtillstånd bibehålls och inga åtgärder som kunde försämra det vidtas tex. rensning av bäcken eller avverkning av skog. Bredmoss en delvis öppen rismyr. Två områden i Karperöfjärdens södra del där det förekommer flygekorre (boträd). På området gäller byggförbud och åtgärdsbegränsning enligt markanvändnings- och bygglagen 128 §.

Område för småbåtsplats (LV, LV-1)

Fyra områden för båtplatser har reserverats. Största delen finns på områden som är samfällda för Karperö by. De områden som finns vid Karperöfjärdens östra sida är viktiga platser för de självverksamma skogsägare som bor i byn på fjärdens västra sida, då platserna vintertid nyttjas för transporter över isen. Vid Karperöfjärdens norra ända har ett båtplatsområde angetts på privat mark. Området gränsar till samfällighetens båtplatsområde. Området kan framledes nyttjas av ett bostadsområde som inte gränsar till stranden. I södra delen av Karperöfjärden har ett båtplatsområde angetts på församlingens område.

Skyddsgrönområde (EV)

Området närmast mot den planerade nya infartsvägen till Vasa stad anges som skyddsgrönområde.

Vattenområde (W)

Såsom vattenområde anges Karperöfjärden och Hemträsket till de delar andra reserveringar inte har gjorts.

Planens konsekvenser

37

5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön

Sociala konsekvenser:

Samhällsstrukturen, fast bosättning och fritidsbosättning

Delgeneralplanen är uppgjord utgående från den nuvarande samhällsstrukturen. I Koskö kompletteras befintlig landsbygdsbebyggelse. En liten utvidgning av nuvarande bosättningsområde sker söderut längs med Karperöfjärden. I södra delen av Karperöfjärden utvidgas nuvarande bosättningsområde norrut en bit. Den mittersta delen av Karperöfjärden anges tills vidare som område för fritidsbosättning, fastän det redan idag finns bosättning på fritidsbyggplatser. RAO- beteckningen på vissa delar av planeområdet möjliggör byggande av antingen permanenta bostäder eller fritidsbostäder. Största delen av byggplatserna som har angetts med RAO-beteckning är bebyggda med fritidsbostäder, men tex. i norra delen av Karperöfjärden vid Vallarna består byggnaderna av gamla boningshus. Skillnaden mellan fritidsboende och permanent boende minskar, då människorna tillbringar en allt större del av sin tid på fritidsbostaden. Fritidsbostäderna byggs ofta större och utrustas på samma sätt som permanenta bostäder. Vid planeringen av bostadsområden har utvecklingsplanen för vattentjänster och vattenverkets verksamhetsområde beaktats. Delgeneralplanen förändrar inte samhällsstrukturen.

Fast bosättning:

Planförslagets nya byggplatser utökar i många fall utnyttjandegraden av befintliga vägar, vattenledningar och elnät. Förverkligandet av de nya byggplatserna kräver en viss utbyggnad av kommunalteknik i form av vattenledningar och avlopp främst vid de nya bostadsområdena vid Karperöfjärdens norra och södra del. Vid Karperöfjärdens södra del finns det redan idag ett behov av att flytta Sidländsvägen en bit upp från stranden. Fritidsbosättning: De nya byggplatserna för fritidsändamål har i stor utsträckning placerats i anslutning till befintlig fritidsbebyggelse eller i närheten av vägar. Beroende på splittrade markägoförhållanden finns det inte alltid alternativ att välja mellan vid placeringen av byggplatser.

Serviceutbudet:

Den ökade bebyggelsen kommer vid förverkligandet att stöda befintlig service, som finns utanför planeområdet.

Bebyggelsestrukturen:

Största delen av de nya byggplatserna har planerats så att de kompletterar redan delvis byggda områden så att byggandet inte skall förändra landskapsbilden och bebyggelsestrukturen.

Rekreationsbruk inom området:

Karperöfjärden kommer även i fortsättningen att användas för allmän rekreation. På västra stranden finns kommunens badstrand och danspaviljong. Vintertid är vistelse på isen populärt. Skogsområden nära bebyggelsen nyttjas tex. för bärplockning och jakt. Vid Prostön ca 0,5 km söder om planeområdet finns idrottsplan, idrottshall med skidspår och motionsspår.

Trivsel inom området

Vid uppgörandet av delgeneralplanen har man försökt jämka samman olika behov inom området så att trivseln i området skall vara så god som möjlig för alla olika intressenter.

Invånarnas önskemål och beaktande av dem

Strävan i planeringen har varit att beakta invånarnas önskemål så långt det har varit möjligt.

38

Miljöskydd och störningar i miljön

Inom delgeneralplanen förekommer inte svinhus, pälsdjursuppfödning eller annan djurhållning som skulle förorsaka störningar i närmiljön. Ett befintligt förläggningstillstånd i Koskö har dock inverkat på områdesreserveringarna i planen. I planeområdets södra del har beaktats en ny omfartsväg runt Smedsby. Störningar kan i framtiden förorsakas av buller ifall man bygger alltför nära vägen. Nya byggplatser har i mån av möjlighet inte placerats inom skyddszon för djurstall eller inom bullerzon. Avloppsfrågan löses även framledes så att det inte förorsakar men för grannar, natur eller vattendrag. Avloppsvatten bör renas så att det uppfyller de krav som ställs i förordning som gäller från och med 1.1.2004. Behandlingsmetoden avgörs i samband med ansökan om bygglov. En befintlig stenkross öster om områdets södra del utvidgar norrut, och inverkar inte negativt på planeområdet med nuvarande avstånd.

De sociala förhållandena

Områdets sociala förhållanden kommer inte att förändras av planens förverkligande. Tex. skolskjutsar finns inom området.

Hälsa och säkerhet

Trafiken inom området kommer på sikt att öka något men planen torde inte medföra några direkta negativa konsekvenser med tanke på hälsa och säkerhet.

Samhällsekonomiska konsekvenser:

Kommunaltekniska kostnader

Generalplanen förorsakar inte några nya direkta kostnader för kommunen. Framledes krävs en viss utbyggnad av befintliga el-, vattenlednings-, och avloppsnät. Det är i södra delen av planeområdet där det kan bli möjligt att ansluta nya byggplatser till allmänt avloppsnät. På övriga områden kan det bli aktuellt med minireningsverk, infiltrering i mark och slutna system. Utredningar över detta finns i en skild utvecklingsplan för vattentjänster som kommunen har låtit uppgöra. Ifall det uppstår behov av att förtäta eller förbättra vägnätet så är det frågan om enskilda vägar. Det är användarna i form av väglag som står för dessa kostnader. Kommunen kan bevilja understöd för vägbyggnadsåtgärder. En del av fritidstomterna kan anslutas till el- och vattenledningsnätet.

Jord- och skogsbruket inom området

Jordbruket inom planeområdet är omfattande på vissa delar av området. Nya tomter har i första hand reserverats på skogsmark framom jordbruksmark, men i vissa fall har dock tomtreserveringar skett på jordbruksmark. Sedvanligt jord- och skogsbruk kan fortsättningsvis bedrivas på de områden som inte har reserverats för andra ändamål. Eftersom jordbruket är en del av belastningen för vattenkvaliteten i Karperöfjärden, är det synnerligen viktigt att lämna tillräckligt breda skyddsremsor vid utfallsdiken för att minska belastningen på vattendraget. Jordbruksområden gränsar inte direkt till stranden inom planeområdet. Inom grundvattenområden är det viktigt att föroreningar inte uppstår. Här har myndigheterna en viktig roll tex. vid information, beviljande av miljöstöd till jordbruket, och vid granskningen av att bestämmelser följs, så att grundvattnet inte förorenas. Belastningen på vattendragen borde minska framledes.

Service

39

5.4.2

Nya märkbara behov av service kommer inte att uppstå till följd av planens förverkligande. Servicen för området är redan utbyggd och finns till stora delar ytter om planeområdet, men i dess närområde. Service i form av skolskjutsar och hemservice finns inom området, och ökar inte märkbart pga. denna planering.

Arbetsplatser, näringsverksamhet:

delgeneralplaneområdet.

Trafik

Inom planområdet består verksamheten av främst jord- och skogsbruksverksamhet. Till övriga delar kommer arbetsplatserna fortsättningsvis att finnas utanför Trafiken inom området kommer när delgeneralplanen har förverkligats inte att avvika avsevärt från nuvarande läge utan kommer även i framtiden att ske längs med befintligt vägnät. I södra delen av Karperöfjärden finns behov av att flytta Sidländsvägen. I nuläget är det inte möjligt med genomfartsväg på östra sidan av Karperöfjärden, mellan Koskö by och Smedsby. Generalplanen kräver inte heller genomfart. Ifall man i ett senare skede går in för att bevilja tillstånd för permanent bebyggelse på den mellersta delen av Karperöfjärden uppstår troligen behov av genomfart tex. för servicekörningar i form av post, skolskjutsar och avfallstransporter. Vartefter som delgeneralplanen förverkligas kan det uppstå behov av förbättringar och kompletteringar av nätet av enskilda vägar. Planen tar inte ställning till anslutningar till allmänna vägar. Vid förverkligandet av planen är det markägarna som skall söka anslutningstillstånd. I mån av möjlighet skall man använda sig av gemensamma anslutningar.

Specialverksamhet

Specialverksamhet förekommer inte inom planeområdet.

Kulturella konsekvenser:

Den byggda kulturmiljön och fornminnen Kulturlandskapsområden

Område som är viktigt med tanke på bybilden i Koskö beaktas genom att nybyggnader och ändringar i existerande byggnader bör i fråga om utformning, proportioner och material anpassas till den gamla bebyggelsen. I generalplanen har intagits en bestämmelse om att inom vissa områden (sk zoner) som grundar sig på kulturmiljöinventeringen krävs rivningslov från byggnadsnämnden.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader

De äldsta gårdarna med speciella miljöer beaktas genom ovannämnda rekommendationer och bestämmelse om rivningslov. Fornminnen, minnesmärken Inom planeområdet förekommer inte kända fornlämningar. Byggnadsskyddsområden Inga byggnadsskyddsområden har angivits i delgeneralplanen.

Konsekvenser för naturen och naturmiljön

Byggandet och den övriga markanvändningen har anpassats i naturmiljön och landskapet utgående från naturinventeringen och landskapsanalysens rekommendationer som ligger till grund för delgeneralplaneringen. Delgeneralplanens förverkligande påverkar inte de delar av Karperöfjärden som hör till det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten. De värdefullaste naturmiljöerna har planerats till Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden, där miljön bevaras. Tex. i södra delen av planområdet förekommer flygekorre. I generalplanen har intagits bestämmelse på MY/s

40 områdena om att det krävs tillstånd i enlighet med MBL 128 § för sådant jordbyggnadsarbete och sådan trädfällning eller någon annan härmed jämförbar åtgärd som förändrar landskapet. Delgeneralplanen förbättrar således skyddet av miljövärdena.

Miljökonsekvenser:

Naturen

Reserveringen av områden för olika ändamål har skett i enlighet med naturinventeringens rekommendationer för att skydda naturen på området så långt som möjligt. Det är viktigt att lämna en tillräckligt bred skyddszon längs stranden, både vid jordbruksidkande och annan verksamhet tex. vid uppförande av byggnader. En stor del av bostadsområdena kan i framtiden eventuellt anslutas till avloppsnätet. Med tillräckligt strama regler för avloppshanteringen i samband med beviljande av nya bygglov kan utsläppen i naturen från den ökade bebyggelsen rätt effektivt begränsas. Avloppsfrågan bör till största delen lösas fastighetsvis enligt principen att det inte förorsakar men för natur och vattendrag. Från och med 1.1.2004 trädde en ny förordning i kraft som innehåller nya krav på avloppsvattnets rening. I planen har intagits bestämmelse om att byggplatserna bör vara minst 2000 m², byggnadsplatsen bör dock ha en sådan storlek och form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på behandling av avfallsvatten enligt den nya förordningen. Betydande skadliga inverkningar för naturen måste härvidlag bedömas som små även efter att planen har förverkligats i sin helhet. Vid förverkligandet av planen vid Karperöfjärden och vid Hemträsket är det viktigt att beakta en restriktiv linje vid uppgörandet av regler gällande behandlingen av avloppsvatten kring sjöarna, för att minska belastningen på sjöarna.

Värdefulla naturobjekt

De mest värdefulla naturobjekten som har beskrivits noggrant i naturinventeringen har långt kunnat beaktas i planeringen. Planen kommer inte att medföra betydande negativa konsekvenser för värdefulla naturobjekt.

Landskapet

Genom att delgeneralplanen uppgörs fastighetsvis på strandzonen kan en del av den genuina strandmiljön bevaras enbart genom utnyttjande av möjligheterna att flytta byggrätter. Då det främst är frågan om att bibehålla landskapsmässigt viktiga strandhelheter räcker det ofta med att de inte bebyggs. Med allmänt hållna bestämmelser om minimiavstånd för placering av byggnader i förhållande till strand samt om att bibehålla strandväxtligheten i så pass naturligt tillstånd som möjligt strävas till att byggandet så varsamt som möjligt skall inpassas i strandlandskapet. Genom färgsättning och val av byggnadsmaterial kan man även styra inverkan på landskapsbilden ganska långt. I Koskö by anvisas byggande i första hand till skogsområden. Planen innehåller bestämmelser angående byggnaders anpassning till den byggda miljön och landskapet.

Flora och Fauna

Växtlivet och djurlivet berörs naturligtvis på de ställen där nya byggplatser tas i bruk. Vid valet av platser har dock naturinventeringens rekommendationer långt kunnat följas och de värdefullaste platserna lämnas även i fortsättningen orörda.

Grundvattnet

5.4.3 5.4.4

5.5

41 Inom planeområdet finns två viktiga grundvattenområden. Avloppet från bostäder inom området, bör ombesörjas fastighetsvis i enlighet med de kommunala miljö- och hälsovårdsmyndigheternas direktiv för att undvika föroreningar av grundvattnet så långt som möjligt. Inom Smedsby grundvattenområde är det möjligt att utvidga avloppsnätet. Vid byggande på grundvattenområde är det synnerlighen viktigt att grundvattnet inte förorenas. Grundvattenområdenas gränser har märkts ut på planen och bestämmelser har utformats för områdena.

Juridiska konsekvenser:

Generalplanens viktigaste rättsverkning hänför sig till styrningen av detaljplaneringen. Generalplanen gäller inte på ett detaljplaneområde annat än att den styr sådana ändringar av detaljplaner som görs på generalplanen. De juridiska konsekvenserna av delgeneralplanen är att kommunen kan bevilja bygglov på strandzonen direkt i enlighet med planens reserveringar i stället för nuvarande förfarande med undantag. På övriga områden skall förutsättningar för byggande utredas genom avgöranden som gäller planeringsbehov / detaljplan. Den godkända delgeneralplanen erhåller rättsverkan och får en hög status i hierarkin av stadganden och planer som styr byggandet och annan markanvändning. Den hierarkiska ordningen är följande: 1. Markanvändnings- och bygglagen. 2. Byggförordningen 3. Detaljplan 4. Av kommunfullmäktige godkänd rättsverkande delgeneralplan 5. Kommunens byggnadsordning 6. Fastställd landskapsplan (regionplan) 7. Övriga planer Bestämmelserna i den godkända generalplanen med rättsverkan och kommunens byggnadsordning står sinsemellan i sådant förhållande, att byggnadsordningens bestämmelser förblir i kraft på delgeneralplaneområdet såvida de inte står i strid med generalplanens bestämmelser. Fastställd landskapsplan (regionplan) gäller inte på område med fastställd generalplan. Inom område med av kommunfullmäktige godkänd stranddelgeneralplan med rättsverkan kan byggandet i allmänhet förverkligas utan strandplan eller undantag. Däremot kräver avvikelser från reserveringarna i generalplanen en detaljplan eller ett undantag. Ett väsentligt avvikande förutsätter ändring av generalplanen.

Övriga konsekvenser

Bedömning hur planen inverkar på de områden som ingår i Natura 2000 nätverket.

Planen medför inte verkningar på Natura-2000 områden.

Störande faktorer i miljön

Störningar mellan farmer och bosättning inom området kan uppstå i framtiden ifall farmning åter påbörjas nära bosättningen. Vid byggande nära den nya omfartsvägen i Smedsby kan uppstå behov av att åtgärda bullerproblem med bullerskydd.

5.6

42

Planbeteckningar och planbestämmelser

Planbeteckningarna och planbestämmelserna finns på plankartan. Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar i denna beskrivning.

Delgeneralplanens allmänna bestämmelser är:

1. Alla byggnader på byggplatsen bör placeras så, att de bildar en enhetlig husgrupp. 2. Utan hinder av de bestämmelser som berör byggplatsens byggrätt får befintlig byggnad totalrenoveras och förstörd byggnad ersättas med en ny motsvarande byggnad. 3. Behandlingsmetod för avloppsvattnet på AO, AP, AT, AT-2, RAO, RAO-2, RA och YY –områden avgörs i samband med ansökan om bygglov. 4. Byggplatsernas storlek bör vara minst 2000 m². Byggplatserna bör dock ha en sådan storlek och form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på behandling av avloppsvatten enligt gällande förordning. Vid anläggandet av markbädd bör markbädden placeras minst 30 m från strandlinjen. Inom strandzonen är endast infiltrering av gråvatten tillåten, då minst 30 meter från stranden. Ifall det är möjligt skall byggnaden anslutas till allmänt avloppsnät. 5. Byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om byggplatsen lämpar sig för året om bostad ifall nedannämnda kriterier uppfylls: Byggnader (förutom båthus) bör placeras innanför trädgränsen. Strandvegetationen på byggplatserna bör hållas i så orört tillstånd som möjligt. Bastun och gäststugans placering skall vara nära bostads- /fritidshuset så att dessa inte upptar ny strand. Byggnaderna på byggplats vid strand bör placeras så att de har ett gemensamt gårdstun, och upptar högst 40 meter strand. Den lägsta tillåtna byggnadshöjden för sådana byggnadsdelar som tar skada av väta är i Karperöfjärden dammhöjden + 1,5 m och vid Hemträsket medelvattennivån + 1,5 m. Nybyggnaderna bör omsorgsfullt anpassas till landskapet och befintliga byggnaders byggnadssätt och stil. Nybyggnader på obebyggda tomter som är avsedda för fast bosättning bör placeras på minst 30 meters avstånd från strandlinjen. Byggnadskroppar större än 200 m² våningsyta placeras på minst 40-50 meters avstånd från strandlinjen. Tomtstorleken för obebyggda tomter inom strandzonen som skall användas för fast boende bör vara minst 3000 m². Är nuvarande byggnad minst 20 meter från stranden kan den förstoras till högst 140 m² på nuvarande ställe. Byggnad mellan 140-200 m² skall vara minst 30 m från stranden och över 200 m² minst 40-50 meter från stranden. Vid beviljande av bygglov för fast bosättning bör särskilt beaktas att byggplatsen har vägförbindelse och tillgång till rent vatten, byggandet är lämpligt med tanke på landskapet, avloppsvattnet kan skötas på ett tillfredsställande sätt och utan olägenheter för miljön i enlighet med rådande lagstiftning samt att grannarnas fritidsbyggplatser inte orsakas onödiga störningar. Byggplatserna bör ha en sådan storlek och form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på behandling av avloppsvatten enligt gällande förordning. Vid anläggandet av markbädd bör markbädden placeras minst 30 m från strandlinjen. Inom strandzonen är endast infiltrering av gråvatten tillåten, då

5.7

6

6.1 6.2

43 minst 30 meter från stranden. Ifall det är möjligt skall byggnaden anslutas till allmänt avloppsnät. 6. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov på AO, RAO, RAO-2 och RA-områden enligt 72 § markanvändnings och bygglagen. Förutsättningar angående byggande på AP, AT, AT-2, YY-områden skall utredas genom avgöranden som gäller planeringsbehov. 7. Byggrätten på M-1, MY och MY/s -områden inom strandzonen har markägarvis överförts till annat markanvändningsområde (AO, RA, RAO, RAO-2) inom samma markägoenhet. 8. För MY/s - områdena gäller byggförbud och åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 9. Den lägsta tillåtna byggnadshöjden för sådana byggnadsdelar som tar skada av väta är i Karperöfjärden dammhöjden + 1,5 m och vid Hemträsket medelvattennivån + 1,5 m. Kommunen äger i sista hand rätt att avgöra byggplatsens lämplighet som byggplats i samband med ansökan om byggnadslov.

Namn

I delgeneralplanen har inte namngivits några gator, eller andra objekt. Ortnamn och namn på platser framgår ur grundkartan som använts som botten för delgeneralplanen.

GENOMFÖRANDE AV STRANDGENERALPLANEN

Planer som styr och åskådliggör genomförandet

Inga skilda planer har gjorts för att styra och åskådliggöra genomförandet av planen utöver delgeneralplanekartan, planbeteckningarna och bestämmelserna.

Genomförande och tidsplanering

En delgeneralplan som denna medför inget automatiskt, på basen av lagar och förordningar förpliktat förverkligande. Planen utgör en ram för utvecklingen av markanvändningen inom området, men är ingen tidsbunden plan som måste förverkligas inom bestämd tid. Delgeneralplanen förverkligas till stor del genom privata markägares initiativ, delgeneralplanen tvingar inte markägarna att förverkliga planen. I praktiken har det visat sig att det tar relativt lång tid innan reserveringar för bebyggelse förverkligas. Ofta sparas byggplatserna åt följande generation. För AP-områdena rekommenderas mer noggrann planläggning innan områdena förverkligas. Byggplatsens storlek bör vara minst 4000 m² vid byggande som sker innan området detaljplaneras. Som grund för en rättvis fördelning av byggplatser mellan markägarna har ett maximiantal byggplatser som kan beviljas per lägenhet med generalplanen som grund angivits i en bilaga. Förutsättningar för byggande skall utredas genom avgörande som gäller planeringsbehov. Vid avgöranden skall granskas att beviljandet inte försvårar framtida detaljplanering.

6.3

44 I generalplanen har intagits bestämmelse att byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om byggplatsen lämpar sig för året om bostad ifall vissa kriterier uppfylls. Beroende på hur tex. vattenförsörjningen kan ordnas och avloppsnätet utvidgas är det kommunen som styr i vilken takt planen förverkligas. Planen har uppgjorts med tanke på en tid mellan 10-15 år, vid behov revideras planen.

Behandling av byggnadslov på delgeneralplaneområdet

Bygglov kan inom strandzonen beviljas direkt enligt den fastställda generalplanen inom ramen för däri anvisad byggrätt förutsatt att byggplatsen uppfyller kraven på byggbarhet. Läget för den i generalplanen angivna byggplatsen är riktgivande. Vid beviljande av byggnadslov bör tillses att, att områdets användning för det ändamål delgeneralplanen utvisar inte äventyras. -

Uppföljning av genomförandet

Saker som kommunen kan följa upp när planen genomförs eller senare är t.ex. Bostads- och fritidsbebyggelsens utveckling Förändringar i vattenkvaliteten hur service och arbetsplatser utvecklas respons från invånare och användare ekonomisk uppföljning (t.ex. kompletteringar och kostnader för vattenförsörjning, avloppsvattenhantering.

Korsholm den 23.04.2007, korrigerad 07.08.2008, 20.04.2010

Ab HN-Consult Jan-Erik Hall Sven Mattas