Transcript Odlarmötespresentationer 2015.pdf

Sorter och utsäde 2015
Mats Nordström
1
Sortförsök FK 1241
St-skörd ton/ha
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
15,6
15,0
14,5
13,6
13,1
13,0
12,3
12,2
12,0
11,9
11,5
9,6
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2
St-skörd ton/ha
Sammanställning 2012-2014
 Kuras är vinnaren 2014 i sortförsöken
 Den enda sorten som slår Kuras i 3-årssnitt är Stayer, upplevs
ojämn – så även i försöken
 Avenue rättfärdig mätare till Kuras på Helgegården
3
Sortförsök Listerlandet
Skördas med vågvagn (150-200 m * 2 rader/skördeyta)
Två försök (bevattnat och obevattnat)
4
Vågvagn och tankmaskin
5
Vågvagn och elevatormaskin
6
17
16,5
16
15,5
15
14,5
14
13,5
13
12,5
12
11,5
11
10,5
10
9,5
9
8,5
8
7,5
7
6,5
6
7
16,1
Resultat 2014
Stärkelse-skörd ton/ha
BEVATTNAT
13,1 12,9
12,8 12,7 12,6
12,5
9,8
Stärkelse-skörd ton/ha
OBEVATTNAT
12,1 11,9
9,7
11,5
11,2 11,1
10,7 10,6
10,7 10,6
10,3
9,8
8,8
8,9
9,2
8,1
Lister 2012-2014
8
Danmark
Kräftresistenta i jämförelse med Kuras
9
Sort
Skörd T/ha
St. %
St./ ha
Rel.tal
Kuras
53,2
20,4
10,8
100
Sarion
56,7
27,9
15,8
145
Actaro
60,6
25,5
15,4
142
Saprodi
69,2
21,9
15,1
140
Axion
72,7
19,6
14,2
131
Dartiest
64,8
20,2
13,1
121
Avarna
59,5
20,7
12,3
114
Aventra
58,3
19,1
11,1
103
Olika sättavstånd (55-65)
- Upp till 80 cm sättavstånd
- Jämfört skörd med 30-55 mm (40 cm)
10
Knölskörd ton/ha
Knölskörd ton/ha
68
70
65
64
67
65
65
60
55
50
Knölskörd ton/ha
45
40
35
30
30-55 (40 55-65 (50 55-65 (62 55-65 (74 55-65 (80
cm)
cm)
cm)
cm)
cm)
11
Ekonomi vid olika sättavstånd
Ökat netto jmf med 30-55 (40 cm)
30-55 = 3,15 kr/kg
55-65 = 1,65 kr/kg
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
1510
1210
Ökat netto jmf
med 30-55 (40 cm)
920
370
30-55 55-65 55-65 55-65 55-65
(40 cm) (50 cm) (62 cm) (74 cm) (80 cm)
Utsädesmängd, kg/ha
12
2000 kg
4000 kg
3200 kg
2700 kg
2500 kg
Kalium- och Organic-gödsling
Johan Biärsjö
13
Kalium viktigast vid sidan om kväve
För lite kalium
För mycket kalium
Låg knölskörd
Låg stärkelsehalt
Lägre stärkelsehalt
Avtagande skördeökning
Kostnad (12-15 kr/kg)
För matpotatisodlaren
 Sönderkokning
 Stötblått
 Mörkfärgning efter kokning
14
För matpotatisodlaren
 Blötkokning (måttlig risk)
 Kostnad
Kaliumgödsling till stärkelsepotatis
K-klass
K-AL
Kg K/ha
I
II
III
0-4
4-8
8-16
190-210 Kg K/ha
170-185 Kg K/ha
130-165 Kg K/ha
Gäller för knölskörd 40 ton/ha
Den högre givan vid K-HCl klass 1.
15
Stärkelsepotatis är rik på Kalium.
2,5 % K i torrsubstansen. (26 % TS)
Skörd
Bortförd mängd kalium/ha
40 ton
260 kg
45 ton
290 kg
50 ton
325 kg
55 ton
360 kg
16
Potatisjordar är kaliumfattig
kg kalium per hektar
sandig
mo
lerig
mjäla
styv
lera
100
220
510
(ca K-AL 4)
(ca K-AL 9)
(ca K-AL 20)
Förråds K (K-HCl)
2 500
6 800
13 300
Total K (i lermineral)
65 500
66 000
84 700
Utbytbart K (K-AL)
Ingrid Öborn, SLU
17
Lyckebys K-försök 2014
Led
A
B
C
D
E
F
G
Kg K/ha
0
60
120
180
240
300
360
Knölskörd
ton/ha
44,7
54,1
63,0
65,7
68,8
70,3
72,5
St-%
21,4%
21,7%
22,1%
22,3%
21,6%
21,6%
21,3%
StärkelseRel.
skörd Stärkelseton/ha
skörd
9,6
100
11,8
123
13,9
145
14,6
153
14,9
155
15,2
159
15,4
161
Optimal K-giva i försöket: 270 kg/ha
K-HCL: 27
Sänkt st-% om >180 kg K/ha
Knölskörd ton/ha
St-%
80,0
22,4%
22,2%
22,0%
21,8%
21,6%
21,4%
21,2%
21,0%
20,8%
20,6%
70,0
60,0
50,0
40,0
St-%
Knölskörd ton/ha
30,0
20,0
10,0
0,0
0
60
120
180
240
300
0
360
60
120
180
240
300
360
Stärkelseskörd ton/ha
18,0
= opimal K-giva
16,0
14,0
12,0
10,0
Stärkelseskörd ton/ha
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
0
60
120
180
240
300
360
K-koncentration 2013-2014
6000
Optimal kaliumkoncentration
5500
2014
5000
2013
4500
Medeltal
Kalum i bladskaft
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
25
30
35
40
45
50
55
60
65 70 75 80 85
Dagar efter uppkomst
90
95 100 105 110 115 120
8 000 ton Lyckeby Organic
Ett kraftfullt kaliumgödselmedel
60 kilo Kalium per ton
19 kg totalkväve med 50 % kväveeffekt
21
Organic försök 2013.
Handelsstärkelse, ton/ha
9,0
7,7
8,0
7,0
6,2
6,6
6,9
6,0
5,0
4,6
4,0
3,0
2,0
Utan N
Utan K
3 ton Organic
111 N 180 K
Handelsgödsel
111 N, 180 K
6 ton Organic
170 N 360 K
Handelsgödsel
170 N, 360 K
1,0
0,0
Organic 0, 0 N, 0K
22
Organic 3, 111 N, 180 K
Organic 0, 111 N, 179 K
Organic 6, 171 N, 360 K
Organic 0, 171 N, 358 K
Organic försök 2014
Handelsstärkelse, ton/ha
20,0
18,5
18,0
15,5
16,0
16,0
14,4
6 ton Organic
200 N 330 K
14,0
12,0
10,0
9,1
8,0
6,0
4,0
3 ton Organic
200 N 165 K
Handelsgödsel
200 N, 165 K
Handelsgödsel
200 N, 330 K
Utan N
Utan K
2,0
0,0
0
23
Organic 3,
200 N, 165 K
200 N 165 K
Organic 6,
200 N, 330 K
200 N 330 K
Kvävegödsling
Henrik Knutsson
24
Kväveförsöken 2012-2014
Optimala N-givor (Helgegården 2012-2014)
Kuras: 150-155 kg N/ha
Stayer: 180-200 kg N/ha
Avenue: 150-250 kg N/ha
Stayer och Avenue har högre N-behov än Kuras
25
Kvävets skördepåverkan
19,0
18,0
17,0
16,0
Medelskördar Kuras 20122014
15,0
Medelskördar Avenue
2013-2014
14,0
Medelskördar Stayer 20122014
13,0
12,0
50
26
100
150
200
250
300
Nitrathalt i bladskaft
Optimala nitrathalter Kuras
8500
8000
7500
7000
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Optimal nitratkoncentration årsvis
Kuras 2013
Kuras
Kuras 2014
Kuras Medel
25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120
Dagar efter uppkomst
27
Kuras 2012
Nitrathalt i bladskaft
Stayer
8500
8000
7500
7000
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Optimal nitratkoncentration årsvis
Stayer 2013
Stayer
Stayer 2014
Stayer Medel
25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100105110115120
Dagar efter uppkomst
28
Stayer 2012
8500
8000
7500
7000
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Optimal nitratkoncentration årsvis
Avenue 2013
Avenue
Dagar efter uppkomst
29
Avenue 2014
Avenue Medel
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
120
Nitrathalt i bladskaft
Avenue
Nitrathalt i bladskaft
I praktiken
8500
8000
7500
7000
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Kuras 2012
Kuras 2013
Kuras
Kuras Medel
25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100105110115120
Dagar efter uppkomst
30
Kuras 2014
N påverkar växtperioden
31
•
•
Målet med N-mätning
Fungerar min gödslingsstartegi?
Sena sorter skall utnyttja sin sena tillväxt (de fält som ska stå längst)
Kväve spelar roll i avmognad – här kan sensorerna hjälpa till!
•
-effekt av mineraliserat N från jord
•
- effekt av stallgödsel
•
- årsvariationer – hög skörd kräver oftast mer N
•
- skördevariationer
•
- delad N-giva senarelägger avmognad
•
- styra komplettering med N-sensor?
32
Målet med N-mätning
Det finns bra referensvärden!
Varken för hög eller låg N-giva är önskvärd
Lärdom om sin egna gödsling
Komplettera när fältet ”gulnar” är för sent
-mätaren visar N-brist tidigare än okulärt
33
Alternariaförsök 2014
Henrik Knutsson
34
Olika effekt av preparat – varför?
-
Minskad känslighet för strobiluriner (skiljer sig mellan odlare
OCH även mellan fält)
-
Skifta aktiva substanser i bekämpningen
-
Anpassa bekämpningsnivån
35
Danska försök
•
•
•
•
•
•
36
God effekt av Amistar och Signum i Danmark
Bekämpning vid angrepp fungerar bra
Tveksamma till tidiga behandlingar
Fler behandlingar gav högre skörd & netto
Full dos gav högst effekt 2014 (2/3-dos ger ”OK”- effekt)
1 v längre tillväxt i september = + 2,8 ton st/ha i försöken
Försöksupplägg 2014
 Nymö (högt tryck)
 Helgegården (lägre tryck)
 Kuras, välgödslat
37
Strategierna
Behandlingsschema
Alternaria 2014
Nymö och Helgegården (+/- max 1 dag)
1
2
3
Led
16-jun
22-jun
30-jun
1
2
Acrobat
Acrobat
Signum
3
4
5
6 (Nymö, SLU-led)
4
5
6
7
8
9
10
07-jul
14-jul
21-jul
28-jul
05-aug
11-aug
19-aug
Signum
Signum
Signum
Revus Top Revus Top
Revus Top Revus Top Signum
Revus Top
Signum
Amistar
Amistar
Signum
Signum
Signum
Amistar
Amistar
Tom ruta = enbart Ranman Top
Signum och Amistar tankblandas med Ranman Top
38
Signum
Signum
Signum
Stor skillnad mellan fälten
18 september Helgegården
39
27 augusti Nymö
Utveckling av alternaria, Nymö
% Alternaria
60
Revus Top och Signum höll emot Alternaria betydligt bättre än enbart Ranman Top eller 2 st Amistar
50
40
Kuras Control
30
2RevusTop+4Signum
2Amistar
20
10
0
25-jul
40
30-jul
04-aug
09-aug
14-aug
19-aug
24-aug
29-aug
03-sep
08-sep
Merskörd, ton stärkelse/ha
2,5
2,0
Merskörd ton stärkelse/ha
Stora merskördar i båda försöken
De ”intensivaste” leden gav högst skörd
2,0
1,9
1,7
1,5
1,4
1,5
Merskörd stärkelse, Nymö
1,2
1,0
Merskörd stärkelse, Helgegården
1,1
1,0
0,9
0,8
0,7
Merskörd stärkelse, medeltal
0,6
0,5
0,5
0,0
2
41
3
4
5
6
Obeh: 13,7 ton/ha
Merintäkt, kr/ha
Merintäkt netto kr/ha, medeltal
Merintäkt netto kr/ha
4500
4030
2 Revus Top + 4 Signum
4000
3722
3500Acrobat + 4 Signum
3000
2500
2261
Merintäkt netto kr/ha, medeltal
4 Signum
2000
1500
1000
1197
3 Revus Top + 2 Amistar
500
Obeh: 40 124 kr/ha
0
42
Summering
•
•
Revus Top eller Acrobat + 4 Signum
Anpassa bekämpningsnivå utefter erfarenhet
-Vatten och god näringstillgång är en förutsättning!
•
Behandling vid angreppsstart fungerar ”OK”, men inte bäst 2014
•
Risk för överbekämpning där Alternaria-problemen är lägre!
43
Rekommendationer 2015 - oförändrat
Hög risk för Alternaria
2* 0,6 l/ha Revus Top
4* 0,25 l/ha Signum
Låg risk för Alternaria (starta vid angrepp)
3-4*0,25 l/ha Signum, 10-14 dagars intervall
Anpassa bekämpningen!!
44
Lyckeby Stärkelsen januari 2015
Lars Wiik Hushållningssällskapet Skåne
Lars Wiik - potatisbladmögel
Foto: Ingemar Larsson HS Kristianstad 8/8 2006
Potatisbladmögel igår och idag
Potatisbladmögel igår
Klimat: Kallare
Klimat: Jämnare
Smitta: Utsäde
Smitta: Biologi: A1
Biologi: Klonal
Intensitet: Lägre
Växtföljd: Ordnad
När: Senare start
Hur: Stabilt
Fungicider: 5-6 ggr.
Potatisbladmögel idag
Klimat: Varmare
Klimat: Ojämnare
Smitta: Utsäde
Smitta: Oosporer
Biologi: A1 och A2
Biologi: Sexuell
Intensitet: Högre
Växtföljd: Ekonomisk
När: Tidigare start
Hur: Föränderligt
Fungicider: 7-8 ggr.
?
!
Mosslunda Södergård L15-7101A-2014 den 6 augusti
Foto Björn Nilsson Hushållningssällskapet
DES ?
Bladmöglets utvecklingskurva i södra Sverige 1983-2012
Bladmöglets utvecklingskurva i Bintje 2007-2014,
medeltal, tre (två) försöksplatser i södra Sverige
Bladmöglets utvecklingskurva i Bintje 2014,
medeltal, tre försöksplatser i södra Sverige
Första angrepp i Bintje i obehandlade försöksrutor i försök i Skåne/LM och
Halland/N under 2007-2014 med DES som tidsfaktor. Platsvis.
Beräknad dag för potatisbladmöglets första angrepp i
obehandlade försöksrutor i Bintje, årsvis 1983-2014
Beräknad dag för potatisbladmöglets första angrepp i
obehandlade försöksrutor i Bintje, försöksvis 1983-2014
Första angreppet av bladmögel antal DES, två perioder
Samband mellan brunrötefri knölskörd (ton/ha) i obehandlat och beräknad
dag för första angrepp, 1998-2013
Brunrötefri osorterad merknölskörd i fältförsök i Skåne och Halland med sämsta och
bästa fungicidprogram i Bintje 1993-2014
Brunrötefri osorterad knölskörd i Bintje
under två perioder, 1983-1997 och 1998-2014
Upptäckt av första angreppet av bladmögel,
genomsnitt av två försök 2014
Sammanfattning
•
•
•
•
•
Under 2014 mycket stjälkangrepp på ett tidigt stadium.
Tidpunkten för första angreppet varierar men i ett långsiktigt
perspektiv uppträder det allt tidigare.
Angreppet av brunröta tycks variera slumpartat. Regn i juli!
Större skördeökningar numera vid jrf. 1983-1997 och 19982014.
Angreppen i behandlade försöksled sker numera tidigt.
Lärdomar
•
•
Bevaka potatisgrödan noggrant, minst en gång per vecka från
och med uppkomst.
Följ utvecklingen av potatisbladmögel inte enbart i Sverige
utan även i andra länder, se euroblight.net
•
Behandla en gång per vecka med de bästa produkterna.
•
Påbörja behandlingen när det är dags.
•
Prognos- och varningsmodeller för dosanpassning?
Dosförsök med Revus/Ranman 2010
Dosförsök med Shirlan/Ranman Top 2011-2012
Dosförsök med Ranman Top 2013
Per Persson, Nymö Gård
Bäddodling
Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne
Nymö Gård
246 ha totalt
• 36 ha potatis 2015
• 24 ha stärkelsepotatis
• 12 ha chipspotatis
Övriga grödor
Spannmål ca 130 ha
Sallad/gurka 20 ha
Sockerbetor 13 ha
Konservärtor 13 ha
Jordgubbar 16 ha
Morötter ca 10 ha
Vall 12 ha
Stärkelsepotatis på Nymö gård
Sort: Kuras
Jordart: Mestadels lätta jordar, stort bevattningsbehov
Gödsling:
Kväve: 200-210 kg/ha
Fosfor: 40 kg/ha
Kalium: 205 kg/ha
Varierande P- och K-klasser
Bäddodling 2014 Metod
Varför bäddodling?
1. Effektivare upptagning
•
•
Plockar 1,5 m/rad stället för 0,75 i samma hastighet
Krävde viss justering av bill
2. Mindre torkstress
• Ökad jordvolym runt rötter
• Mindre temperaturskillnader
• Möjligen senare uppkomst
3. Högre skörd!
• Stabilare växtklimat för plantorna (vatten & värme)
• Ökad knölsättning
• Längre och jämnare tillväxt
Byggets start
Underhaug 2-radig buren sättare
Centrerat aggregat ”delas”
Cc ställbart 25-45 cm
Sättare ”klar”
Ska kompletteras med djupluckring och radmyllning
Djupluckring (ner till 42 cm mitten på bänken)
Radmyllning två rader ca 20cm från varandra, ca 5 cm från utsäde
29/5
27/6
Mindre skillnader mellan plantorna
Djupluckrad bädd ser bäst ut
Stor skillnad i bevattningsbehov!
29/8
21/9
Bladskaftsanalyser N
80 mm regn
19 juni
14 juli
3 augusti
2 september
21 september
Bladskaftsanalyser K
19 juni
14 juli
3 augusti
2 september
Resultat av skördevägning
Led
Knölskörd
St-%
St-skörd
Rel.ta
Djupluckrad bädd sättavstånd 43cm
59,5 ton/ha
23,3
13,9
95
Djupluckrad bädd sättavstånd 53cm
60,0 ton/ha
23,6
14,2
97
Bädd sättavstånd 53cm
58,3 ton/ha
22,7
13,2
90
Djupluckrad standardkupa
63,7 ton/ha
23,3
14,8
101
Standardkupa
63,4 ton/ha
23,1
14,7
100
MEDELSKÖRD HELA FÄLTET
61 ton/ha
23,2
14,2
Medelskörd bädd: 13,7 ton stärkelse/ha
Medelskörd standarkupa: 14,7 ton stärkelse/ha
Kommande 2015
Fortsätta med att sätta en större areal med 1,5-metersbäddar
Bygga om 4-radig sättare till 100cm radavstånd
Varje aggregat sätter två rader (12 cm mellan) i 1-metersbädd.
Varje bädd bäddfräst samt djupluckrad till ca 40 cm djup med 15cm bred gåsfot.
Radmyllad gödning vid sättning i två strängar runt knölen.
Magnus Olsson, Vanneberga
Odlingsstrategier för att nå höga skördar
Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne
Areal: 150 ha
4-årig växtföljd
●
1 Spannmål
●
2 Findusärtor / Morötter
●
3 Stärkelsepotatis
4 Sallad
●
●
+ Vall
Plöjningsfritt
Vårplöjning
●
Spannmål
●
Morötter
●
Findusärtor
●
Sallad
●
Stärkelsepotatis
Ett redskap för jordbearbetning
Horsch Terrano FX
Fånggrödor
Oljerättika
(Spannmål och F-Ärtor)
Råg
(Potatis)
Jordbearbetning till Potatis
●
Reducerad jordbearbetning
●
Underhåll av dränering
●
●
●
●
Försök alltid bearbeta vid rätt
tidpunkt när jorden är tjänlig
för att undvika
markpackning!
Var rädd om markfukten på
sandjordar. Varje bearbetning
kostar vatten
Bearbeta 1–2 gånger innan
sättning (+ kupfräs på
lerjord)
Försök undvika kupning efter
sättning (Packning och
skadade rötter)
Växtnäring
●
●
●
●
●
Följ markkartan noga!
Behovsanpassa
växtnäringen efter
markkartan och
skördepotential
Radmyllning av NP eller
NPK förbättrar
tillgängligheten av
växtnäring på mulljordar
och på andra jordar vid ev.
torka
Växtnäringen skall vara i
fuktig jord för att vara
tillgänglig
Vi måste skilja på tillförd
och tillgänglig växtnäring
Växtnäring
●
●
●
●
Mycket bevattning på lätta
sandjordar kan innebära
läckage av växtnäring. Dela
N-givan 1-2 gånger och
möjligen lite av K-givan för
att minska risken för
näringsbrist senare på
säsongen.
Undvik fastgödsel på grund
av minskad precision
Högre skördar innebär större
behov av framförallt kalium
Svinflyt blandas med Organic
och sprids ut med en
Samson 24 meters ramp och
GPS
Sättning och Djupluckring
Sort: Kuras
Utsädesstorlek: 55-65
Sättavstånd: 55 cm
Sättning, radmyllning och djupluckring
sker i samma överfart
Djupluckraren har stenutlösande
fjädrar men kan ändå dra upp en del
större stenar
Djupluckraren bidrar till en lucker
jord vilket gynnar rötternas tillväxthastighet och rotmängd
Djupluckringen sker i potatisraden
En del problem med att sättaren
glider i sidled
Djupluckraren
●
Begagnade Horsch
Terragrip fjäderpaket.
●
Profilen är 100x100x10 mm
●
Variabelt radavstånd
●
25 000 kr
Arbetsdjup: 20– 40 cm
Arbetsbredd: 25 cm
Radmyllning
50 % Ytligt
•50 % Djupt
•
Potatisrötter
Rotdjup 30 cm
Avdragna kupor
Svårt att hålla kvar fuktigheten i
standardkupor på sandjord!
Hushålla med vatten
Endast på lätt jord
Nederbörden rinner inte ner i
Kupfåran
Lägre jordtemperatur innan uppkomst
Jämnare jordtemperatur innan
blasten täcker raderna
Bevattning
Tidig bevattning för god
knölsättning (10-15 mm på lätt
sandjord)
●
Mindre givor (15 mm) och
oftare på lätt sandjord under
säsong
●
Helst bevattna på natten för
bättre precision (vindstilla)
●
Växtskydd
●
●
●
●
Följer noggrant rådgivarens
ogrässtrategi
Följer noggrant rådgivarens
bladmögelstrategi och
undviker att bekämpa för
sent på kvällen (kvällsdagg)
Alternaria är en stor
utmaning framöver. Börja
tidigt men avsluta ej heller
för tidigt
Fortsatt god tillväxt några
veckor in i september
bäddar för bra skörd för de
sena sorterna
Lagring
●
●
●
De första 3 veckorna är
viktigast på grund av
sårläkning
Helst fin råghalm vid
långtidslagring
Rikligt med halm på toppen
klarar mycket kondens
●
Håll koll på väderrapporter
●
Plast på vid regn
●
●
●
●
●
●
Plast av vid sol
Det är inte hög
utetemperatur som är
problemet vid lagring utan
själva kondensen
Undvik allt för hög stuka
God ventilering bidrar till en
problemfri lagring vid sen
leverans
Blöt halm isolerar dåligt
mot kyla
En hel odlingssäsong av
arbete och kostnader gör
lagringen till ett mycket
viktig moment!
Skörd 2014
●
Areal
: 31,2 ha
●
Medelskörd
: 54500 kg/ha
●
Totalskörd
: 1700 ton
●
Stärkelse
: 20 %
Stärkelseskörd : 10900 kg/ha
11,5
11,0
10,5
10,0
9,5
9,0
8,5
8,0
7,5
7,0
6,5
6,0
5,5
5,0
2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014
●
Magnus O
Medel
BoT-A Helgegården
Sådd av fånggröda (råg och rättika) men även vete med Horsch Terranon
En överfart efter upplockad potatis
Magnus Olssons odling kommande år
108
Magnus Olssons odling kommande år
109
Kölby gård, Ljungbyholm
Lars Elfverson, Kalmar
Precisionsgödsling med YARA N-sensor
Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne
Balanserad växtföljd
Höstvete
Råg
Vårkorn
Summa spannmål
121 ha
39 ha
29 ha
189 ha
Höstraps
55 ha
Balanserad växtföljd
Utsädesodlingar:
Oljelin
Findusärter
Rödsvingel
Rödklöver
22 ha
25 ha
22 ha
23 ha
Potatis
Slåttervall
Träda, skyddszoner
13 ha
25 ha
4 ha
Totalt
378 ha
Stigande skörd, ökande areal
År
2012
2013
2014
2015
9,1
15,4
12,7
20
Quadriga
Kuras
Kuras
Kuras
Quadriga
Quadriga
Avenue
1200
1450
1500
1400
4/5
13/5
26/4
Skörd
35,9
54,6
53,6
Stärkelse
%
22,5
21,3
19,8
Antal
7
8
11
Antal
0
1,5
3,5
Areal, ha
sort
Utsäde
kg/ha
Sättdatum
svampbeh
Bevattn.
Potatisodlingen 2014
•
•
4,6 ton/ha hönsgödsel nedplöjt 14/4
369 kg/ha K/Mg (fördelat med styrfil)
inkupat före stensträngläggning
•
Sättning 26/4
Radmyllning av 314 kg/ha N34
•
Totalt 146 N, 51 P, 198 K
Precisionsgödsling på Kölby gård
K-koncentration Kölby gård
6000
Optimal kaliumkoncentration
5500
5000
Kölby
4500
2013
Medeltal
4000
Kalum i bladskaft
2014
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
25
30
35
40
45
50
55
60
65 70 75 80 85
Dagar efter uppkomst
90
95 100 105 110 115 120
Behov: < 20 kg N/ha
Behov: > 50 kg N/ha
Nitrathalt i bladskaft
Nitrathalter, Kölby i Kuras
8500
8000
7500
7000
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Optimal nitratkoncentration årsvis
Kuras Medel
ff klöverfrö
ff Korn
25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120
Dagar efter uppkomst
120