Transcript Fakta om potensproblem och hjärt

Fakta om potensproblem och hjärt- kärlsjukdom
Hjärt- kärlsjukdom är en allmän benämning för sjukdomar som drabbar hjärta och blodkärl.
Hjärt- kärlsjukdomar är ett av våra största folkhälsoproblem och står för cirka 45 procent av
alla dödsfall i Sverige. Huvudorsak till sjukdomen är ateroskleros även kallad åderförkalkning
eller åderförfettning. Åderförkalkning medför en förträngning av blodkärlen så att blodflödet
försämras. De områden som berörs får för lite syre och näring, kärlen kan brista och blodet
kan bilda små proppar vid förkalkningsstället. Symptomen varierar beroende på var i kroppen
åderförkalkningen är mest utvecklad.
Vid svårare åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan man få smärtor i bröstet, s k kärlkramp.
Hjärtinfarkt uppstår oftast genom att blodflödet i hjärtats kranskärl stryps eller helt stoppas på
grund av blodproppsbildning i åderförkalkade kranskärl. Åderförkalkning i hjärnans kärl kan
leda till blodpropp i hjärnan – stroke. Med hjärt- kärlsjukdom avses kärlkramp (angina
pectoris), hjärtinfarkt, stroke och åderförkalkningar i andra kärl i kroppen.
Alla människor får åderförkalkning. Det börjar i 20-årsåldern och ökar med stigande ålder
men det finns ett antal kända riskfaktorer som medverkar till förvärrad åderförkalkning. Högt
blodtryck, rökning, höga blodsockervärden, höga halter blodfetter (förhöjt “dåligt” LDLkolesterol och/eller triglycerider), fysisk inaktivitet, fetma (bukfetma) samt stress är
riskfaktorer som på olika sätt bidrar till hjärt- kärlsjukdom.
Personer som har flera riskfaktorer samtidigt löper flerfaldigt större risk att drabbas. Till
riskfaktorerna hör också hög ålder samt ärftliga faktorer. En tidigare hjärtinfarkt ökar också
risken för att få en ny.
Hur fungerar erektionen?
Erektion uppstår när blodkärlen i penis fylls av blod. En penis består av tre svällkroppar. Likt
en tvättsvamp består svällkropparna av många små hålrum med massor av blodkärl i. När
penis är slak är dessa blodkärl sammandragna, vilket innebär att blodet inte strömmar in så
lätt. Vid sexuell upphetsning öppnar sig kärlen i penis och blodet strömmar in. Blodet stannar
sedan kvar i penis, så att den blir styv och växer.
Potensproblem och hjärt- kärlsjukdom
Erektionsproblem beror oftast på att blodkärlen i penis skadats och inte kan fyllas med
tillräckligt mycket blod för att ge erektion. Både erektionsproblem och hjärt- kärlsjukdom har
ofta sitt ursprung i förkalkade blodkärl och de har samma bakomliggande riskfaktorer.
Åderförkalkning i penis blodkärl eller dåligt blodflöde i kärlen på grund av läckage ses ofta
hos personer som har högt blodtryck, diabetes eller är rökare.
Penisartären är en femtedels storlek jämfört med ett kranskärl. En kärlförträngning kan därför
visa sig tidigare i penis och leda till att mannen upplever erektionssvikt. I och med att
kranskärlen som försörjer hjärtat med blod har en större diameter tar det längre tid innan
symtom på förträngningar i dessa kärl visar sig. På så sätt kan potensproblem vara ett tidigt
symtom på hjärt- kärlsjukdom. Flertalet studier visar att män med erektionsproblem har en
ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet och att försämrad erektion kan
fungera som en riskmarkör för hjärt- kärlsjukdom senare i livet1.
Att ha potensproblem behöver inte alls betyda att det är helt omöjligt att få erektion. Det kan
handla om att ha svårigheter att få penisen ordentligt styv, eller att man förlorar ståndet
under samlaget. Problemet kan variera i omfattning och kanske bara uppkommer periodvis.
1 Willenheimer
SECLS00123 Läkartidningen nr 39; 2009: volym 106 Vad finns det för behandling?
Det finns många effektiva behandlingar mot erektionsproblem och 95 procent av de
drabbade männen blir hjälpta2.
Den vanligaste och mest använda behandlingen är läkemedel i tablettform, så kallade PDE-5
hämmare. De förbättrar blodtillförseln till penis, vilket gör det lättare att få erektion vid sexuell
stimulering. Gemensamt för alla tablettbehandlingar är att mannen måste vara sexuellt
stimulerad för att få effekt, så behovet av förspel är detsamma som tidigare. Det finns tre
typer av tabletter att välja mellan: kontinuerlig effekt med daglig dosering, långtidsverkande
eller korttidsverkande. Med en tablett om dagen uppnås en jämn koncentration av
läkemedlet i kroppen och därmed en kontinuerlig effekt. En långtidsverkande tablett gör så
att erektionen fungerar normalt upp till 36 timmar medan en korttidsverkande tablett verkar
under 4-5 timmar.
Andra behandlingar är t ex: injektioner i penis, salva i urinröret, testosterontillskott, olika
tekniska hjälpmedel, operation, sexologisk rådgivning eller en kombination av flera metoder.
Patienten och läkaren väljer i samråd lämplig behandlingsmetod utifrån problemens
svårighetsgrad och mannens sjukdomshistoria.
För personer med hjärt- kärlsjukdomar kan sexuell aktivitet innebära en risk för
komplikationer. Män som samtidigt använder läkemedel som innehåller nitrater (t ex
nitroglycerin och issorbidnitrat) bör inte kombinera dessa med PDE-5 hämmare. Man bör
heller inte ta läkemedel mot potensproblem om behandlande läkare avrått från sexuell
aktivitet.
Hjälp i vården
I de flesta fall räcker det att vända sig till vårdcentralen där distriktsläkaren är den första
kontakten för utredning och behandling av potensproblemen. Om läkaren bedömer att
problemen behöver utredas vidare, kan hon/han skriva en remiss till en specialist, oftast en
urolog. På en del orter finns även androloger som är mannens motsvarighet till kvinnans
gynekolog.
När potensproblemen beror på psykosociala orsaker vänder man sig lämpligen till en s k
sexolog, oftast en psykolog eller terapeut som specialiserat sig på omhändertagande av män
och kvinnor med sexuella problem.
På www.hittatillbaka.nu finns mer information och även kontaktuppgifter till ett 100-tal läkare
runtom i Sverige som är specialiserade på potensproblem.
Medicinskt faktagranskad av Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB För ytterligare information kontakta: Elisabeth Järvheden, Marknadschef Cialis, Eli Lilly,
telefon 070-609 88 40
2
www.jcn.co.uk/sign_in.asp?redirect=journalasp*MonthNu=10!YearNum=1999!Type=search!ArticleID=186 (Journal of
Community Nursing Online)
SECLS00123