Transcript Information - Ersättningsnämnden

Information
till dig som ansöker om ersättning
från Ersättningsnämnden
Information till dig
som ansöker om
ersättning från
­Ersättningsnämnden
Om du som barn har varit omhänder­
tagen för samhällsvård någon gång
­mellan åren 1920 och 1980 och blivit
utsatt för allvarliga övergrepp eller
­försummelser har du rätt till ekonomisk
ersättning från staten.
Lagen som r­ eglerar detta heter "lagen om
­ersättning på grund av övergrepp eller
­försummelser i samhälls­vården av barn
och unga i vissa fall".
En särskild myndighet, E
­ rsättningsnämnden,
prövar ansökningar och beslutar om
­ersättning.
När kan man ansöka om ersättning?
Möjligheten att ansöka om ersättning är begränsad till två år. Du kan
ansöka om ersättning mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014.
Sista dag för ansökan
31 december 2014
Vilka villkor gäller för ersättningen?
För att övergreppen eller försummelserna ska ge rätt till
­ersättning ska de
1.ha skett någon gång under perioden 1 januari 1920
till och med 31 december 1980,
2.ha skett i samband med vården när personen varit
­omhändertagen för samhällsvård*, samt
3. vara av allvarlig art.
* Omhändertaganden som uppfyller kriterierna för ersättning har under den aktuella
tidsperioden kunnat ske med stöd av lagen (1902:67 s. 1) angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn, lagen (1918:422) om fattig­
vården, dock senast den 31 december 1925, lagen (1924:361) om samhällets
­barnavård och ungdomsskydd eller lagen (1960:97) om samhällets vård av barn
och ungdom.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
3
Vad menas med…
…omhändertagen för samhällsvård?
Med uttrycket ”omhändertagen för samhällsvård ” menas att en
­person varit heldygnsplacerad i fosterhem eller på institution.
I övrigt gäller ­följande förutsättningar:
• För möjlighet till ersättning krävs att sociala myndigheter har
­beslutat om omhändertagandet. Så kallade privata placeringar
ger alltså inte möjlighet till ersättning.
• Möjligheten till ersättning omfattar både barn som omhänder­
tagits utan samtycke från vårdnadshavaren och barn som
omhändertagits med sådana samtycken.
• Om ett barn adopterats av fosterföräldrar kan övergrepp eller
försummelser som inträffat efter adoptionen inte ge rätt till
ersättning.
…övergrepp eller försummelser
av allvarlig art?
Övergrepp eller försummelser kan vara både fysiska och psykiska
och bestå av flera olika slags gärningar och förhållanden. Det kan
handla om såväl kränkningar av barnets integritet och rättigheter
som en ovilja eller oförmåga att tillgodose barnets behov.
Rätt till ersättning har de som utsatts för de mest allvarliga
­formerna av övergrepp eller försummelser. Som exempel kan
nämnas sexuella övergrepp eller grova fysiska övergrepp av annat
slag. Också sadistiska eller tortyrliknande förhållanden i foster­
hemmet eller på institutionen är övergrepp eller försummelser av
allvarlig art. Ytterligare exempel är allvarliga brister i tillsyn och
omvårdnad.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
4
Rent allmänt gäller att ju allvarligare varje enskilt fall av över­
grepp eller försummelse är, desto färre tillfällen och kortare tid
krävs för att de sammantagna ska anses vara av allvarlig art.
…i samband med ­vården?
Uttrycket ”i samband med vården” innebär att övergreppen eller
­försummelserna ska ha ett nära samband med samhällets omhänder­
tagande av barnet och bero på brister direkt kopplade till vården. ­
Händelser utan koppling till socialnämnden eller det hem eller
institution där barnet placerats ger inte rätt till ersättning. För att
avgöra om ett barn varit utsatt för övergrepp eller försummelser i
samband med vården får man utgå från vad ett hem normalt har
kunnat känna till eller göra.
Har hemmet tagit det ansvar och visat den omsorg som kan
­förväntas kan det inte sägas ha förekommit brister i samband med
­vården. Om till exempel fosterföräldrarna tagit ansvar men barnet
ändå utsatts för övergrepp eller försummelser utan deras vetskap,
av till exempel en släkting eller en anlitad hantverkare, kan det
inte anses ha skett i samband med vården. Om de däremot har til�­
låtit att andra gjort sig skyldiga till övergrepp eller försummelser
kan det anses ha skett i samband med vården. Detsamma gäller
om de låtit bli att ingripa för att skydda barnet när de haft vetskap
om, eller anledning att ­misstänka, att andra gjort sig skyldiga till
övergrepp eller försummelser.
Bedömningen ska göras utifrån ­dåtidens
värderingar och ­förutsättningar
Bedömningen av vad som är ett allvarligt övergrepp eller för­
summelse ska göras utifrån de värderingar och sociala och
­ekonomiska förhållanden som fanns i samhället vid t­ id­punkten
för omhändertagandet. Samhällets värderingar har ­förändrats
mycket mellan 1920 och 1980. Exempel på sådana värderingar
som ­förändrats är synen på aga, barnarbete och skolgång.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
5
Ersättningens storlek
Ersättningen är på 250 000 kronor. Det är ett enhetligt belopp som
betalas ut till alla som beviljas ersättning, oavsett vad det rör sig
om för övergrepp eller försummelser eller hur länge dessa har
pågått. Inget avdrag ska göras för dig som eventuellt ­tidigare mot­
tagit skadestånd. Ersättningen är skattefri och ska undantas vid
inkomstprövade socialförsäkringsformer samt vid prövning av
kommunala bidrag och avgifter. Däremot kan ersättningen efter
att den har betalats ut bli föremål för utmätning om du är skuld­
satt. Det innebär att Kronofogden kan besluta om att ersättningen
ska användas för att betala skulden.
En ansökan om ersättning är personlig
Ersättningen är personlig och kan inte överlåtas till någon annan.
Det är alltså bara du som själv har drabbats av övergrepp eller för­
summelse som kan få ersättning. Den som önskar ersättning
måste själv (eller genom ställföreträdare) ansöka om ersättning.
Ansökan skickas till
Ersättningsnämnden
Du måste själv skriftligen ansöka om ersättning hos Ersättnings­
nämnden. Det finns en särskild blankett för ansökan. Blanketten
går att beställa eller skriva ut på www.ersattningsnamnden.se.
Blanketten kan också beställas från Ersättningsnämnden, Box
2089, 103 12 Stockholm. När du har l­ ämnat in din ansökan till
Ersätt­nings­nämnden ­kommer du att få en bekräftelse på att
­Ersättningsnämnden har tagit emot ansökan.
På www.ersattningsnamnden.se skriver du ut eller
beställer blankett för ansökan om ersättning.
Du kan också beställa blanketten från Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
6
Handläggningen
av ansökan
Ansökan prövas av en avdelning inom Ersättnings­
nämnden som består av ett antal l­ edamöter som
utses av regeringen. Ersättningsnämnden har ett
kansli som handlägger ­ärendena inför beslut.
Skriftlig handläggning
När ansökan kommit in utreder kansliet ärendet inför beslutet.
Handläggningen är huvudsakligen skriftlig men kansliet kan
behöva ta kontakt med dig via e-post, brev eller ­telefon för att till
exempel få uppgifter om var arkivhandlingar kan eftersökas eller
för att få uppgifter som kompletterar det skriftliga materialet.
Muntlig förhandling
Du som har ansökt om ersättning kan begära att själv få berätta
för Ersättningsnämnden vad du har utsatts för. Ett personligt möte
med nämnden behövs normalt för att nämnden ska kunna bedöma
ersättningsfrågan. Det sker vid en kort muntlig förhandling.
I samband med en muntlig förhandling kan vittnen komma att
höras. Det är du som bäst vet vilka personer som kan ha bevittnat
något av betydelse och därför måste upplysa Ersättningsnämnden
om att du önskar att ett vittne ska höras. Både du och vittnet kan
beviljas ersättning för kostnader för att infinna er till muntlig för­
handling.
De muntliga förhandlingarna äger rum i Stockholm men
­Ersättningsnämnden får, om det är lämpligt, besluta att både du
som ansöker om ersättning och vittnet deltar genom telefon- eller
­videokonferens. Nämnden kan i undantagsfall även bestämma
att muntlig förhandling får hållas på annan ort. Vid en muntlig
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
7
f­ örhandling deltar, förutom du och eventuella vittnen, de fyra
ledamöter som fattar beslut i ärendet samt den tjänsteman som
handlägger ärendet.
Bevismaterial och samtycke
Ersättningsnämnden har en långtgående serviceskyldighet att
hjälpa dig som ansöker att hitta arkivmaterial, till exempel b
­ eslutet
om placering eller journalanteckningar.
Ersättningsnämnden har personal med kunskap om och erfaren­
het av att söka efter arkivhandlingar. Ersättningsnämnden kan
därför ge råd och vägledning hur du kan gå till väga för att själv
söka efter arkivmaterial. Men Ersättningsnämnden kan även
direkt eftersöka arkivmaterial åt dig.
För att Ersättningsnämnden ska kunna inhämta uppgifter från
arkiven krävs dock att du lämnar vissa upplysningar, till exempel i
vilken kommun du har omhändertagits, var placeringen skedde
och namnet på dina föräldrar.
Du måste ge ditt godkännande, ett så kallat samtycke, för att
Ersättningsnämnden ska kunna få ta del av uppgifter från ­arkiven.
Om du lämnar ett sådant samtycke får Ersättnings­nämnden ta del
av uppgifter både om dig och om andra personer som kan före­
komma i arkivmaterialet. Det finns en särskild b
­ lankett för sam­
tycke som går att beställa eller skriva ut från
www.ersattningsnamnden.se. Blanketten kan också beställas från
Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm.
Det är viktigt att Ersättningsnämnden får tillgång till arkiv­
Blankett för samtycke går att beställa eller
skriva ut på www.ersattningsnamnden.se,
eller b
­ eställas från Ersättningsnämnden,
Box 2089, 103 12 Stockholm.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
8
material. Utan det finns en risk för att underlaget inte är till­räck­
ligt vid bedömningen av rätten till ersättning. ­Arkivmaterialet
inhämtar du antingen själv eller så ger du samtycke till att
­Ersättningsnämnden gör det.
Stödsamtal
Både du och vittnet kan erbjudas stödsamtal i samband med
handläggningen av en ansökan om ersättning. Högst åtta stöd­
samtal kan komma ifråga. Du får mer information om möjlig­
heten till stödsamtal i samband med att din ansökan ­prövas.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
9
Beslut
Beslut om ersättning fattas av en avdelning inom
Ersättningsnämnden. En avdelning består av fyra
ledamöter, varav en ordförande som är eller har
varit ordinarie domare, ytterligare en jurist samt
två ledamöter med annan särskild kompetens. En
avdelning får fatta beslut med tre ledamöter.
Ett beslut om ersättning ska grundas på det som handlingarna
innehåller och det som i övrigt kommit fram i ärendet. Av beslutet
ska det framgå vilka skäl som bestämt utgången. Skälen ska fram­
gå både då ersättning beviljas och då ersättning inte beviljas.
Ersättningsnämndens beslut får inte överklagas. Men om det
kommer fram nya omständigheter efter ett avslagsbeslut är det
möjligt att lämna in en ny ansökan om ersättning. Det finns dock
inte någon möjlighet att få en ny ansökan prövad om den kommit
in efter 31 december 2014 då ansökningstiden har gått ut.
Hur lång tid tar det att få ett beslut?
Ersättningsnämnden handlägger i princip ansökningarna i den
ordning som de kommer in, det vill säga i turordning. Att ­ärendena
handläggs i turordning innebär inte att nämnden också avgör
ärendena i samma ordning. Vissa ärenden är enkla och kan
­avgöras enbart på den skriftliga dokumentation som finns i
­ärendet. Andra ärenden kan kräva omfattande utredning och en
muntlig förhandling. Hur lång handläggningstiden kommer att
bli för varje ärende går därför inte att uttala sig om på förhand.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
10
Ersättningsintyg
Försäkringskassan ska inte räkna in ersättningen när den beslutar
om inkomstprövade socialförsäkringsformer, till exempel under­
hållsstöd eller bostadsbidrag. Ersättningen ska också undantas
när en kommun beslutar om bidrag och avgifter, till exempel
­ekonomiskt bistånd och taxor inom äldreomsorgen. Storleken på
eventuella förmåner, bidrag eller avgifter påverkas alltså inte för
dig som beviljats ersättning.
Du har själv ansvar för att visa upp ett intyg på att ersättningen
inte ska p
­ åverka storleken av en ­förmån eller avgift. Ett sådant
intyg fås tillsammans med beslutet om ersättning och innehåller
enbart uppgifter om att ersättning har beviljats samt namn och
personnummer på den person som beslutet gäller. På det sättet
behöver du inte visa upp själva beslutet om ersättning, som även
kan innehålla känsliga upp­gifter, för personalen vid Försäkrings­
kassan och kommunerna.
Orsaken till att du som beviljats ­ersättning själv måste visa ett
intyg är att myndigheterna inte får inrätta ­speciella register över
vilka personer som har fått ersättning. Ersättningsnämnden ska
dock föra en ­förteckning över vilka som har beviljats ersättning.
Förteckning över de personer som
beviljats ersättning
Det ska föras en förteckning på Ersättningsnämnden med namn
och personnummer på dem som beviljats ersättning. Den finns för
att de myndigheter som prövar enskildas rätt till förmåner ska ha
möjlighet att kontrollera ett intygs riktighet. Det är viktigt att
­systemet med ersättningsintyg inte utnyttjas av personer som inte
beviljats ersättning. Förteckningen över personer som fått
­ersättning omfattas av sekretess och får inte användas för andra
ändamål än att berörda myndigheter ska kunna kontrollera att
ersättning beviljats.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
11
Vad händer om den
som sökt ersättning avlider?
Om sökanden avlider innan beslut om ersättning har meddelats
upphör rätten till ersättning. Ersättningsnämnden fattar då ett
beslut om att avskriva ärendet. Beslutet meddelas dödsboet. Om
sökanden avlider efter att ett beslut om ersättning har meddelats,
tillfaller ersättningen dödsboet.
Sekretess
De uppgifter som du lämnar till Ersättningsnämnden och de
­uppgifter som Ersättningsnämnden inhämtar från andra omfattas
av sekretess. Även uppgifter om till exempel personal vid
­institutioner, fosterföräldrar och syskon omfattas av sekretess
(26 kap. 14 a § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess
­innebär ett förbud att röja uppgifter såväl muntligen som genom
utlämnande av handlingar eller på annat sätt. Sekretessen gäller
hela verksamheten, det vill säga handläggningen av ansökningar,
beslut om ersättning samt kontroller och utfärdande av intyg.
Myndigheter som prövar den enskildes rätt till inkomstprövade
förmåner har rätt att kontrollera att ersättning beviljats och därför
finns en upplysningsplikt för Ersättningsnämnden gentemot
sådana myndigheter. Upplysningsplikten gäller dock enbart
­uppgift om en viss person har beviljats ersättning eller inte.
Övrigt
En ansökan om ersättning kommer sannolikt ofta att innehålla
uppgifter om att någon har begått övergrepp eller andra klander­
värda handlingar mot sökanden. Det är viktigt att dessa uppgifter
är sanna. Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i
sitt levnadssätt kan nämligen under vissa omständigheter dömas
för förtal. För att inte dömas för förtal måste den som lämnat upp­
giften kunna visa att uppgiften var sann eller att han eller hon
hade skälig grund för den.
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
12
Mer information
För mer information läs:
• Lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller
­försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall.
• Regeringens proposition 2011/2012:160 Ersättning av staten
till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i
samhällsvården.
Mer information och ­blanketter:
Ersättningsnämnden, Box 2089,
103 12 Stockholm
www.ersattningsnamnden.se
[email protected]
INFORMATION TILL DIG SOM ANSÖKER OM ERSÄTTNING FRÅN ERSÄTTNINGSNÄMNDEN
13
Frågor?
Mer information hittar du på www.ersattningsnamnden.se.
Där kan du få svar på de vanligaste frågorna om ersättningen samt
vägledning till rätt information.
Du är också välkommen att ­kontakta Ersättningsnämndens
­informationstjänst, 08-700 06 00
besöksadress Birger Jarlsgatan 16, Stockholm
postadress Box 2089, 103 12 Stockholm
tel 08-700 06 00 e-post [email protected]
web www.ersattningsnamnden.se