Transcript Fäktning – Florett Herrar”

Kravanalys
”i ett olympiskt medaljperspektiv”
”Fäktning – Florett Herrar”
Författare: Martin Roth Kronwall, Henrik Lundegard, Tomasz Goral
Datum: 2013-07-15
SVENSKA FÄKTFÖRBUNDET
| FEDERATION SUEDOISE D’ESCRIME
Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A. SE-114 73 Stockholm, Suède
Tel: +46 (0)8 699 65 40. Fax: +46(0)8 699 65 42. BG: 124-7956
[email protected] | www.fencing.se
Syftet med kravanalysarbetet är att beskriva förutsättningar och prestationsnivå
för Sverige och toppnationerna/utövarna som försöker vinna olympisk medalj.
1.1 Tävlingssystem
På seniornivå börjar den internationella tävlingssäsongen i januari och avslutas med EM i juni
och VM i augusti. Den juniora säsongen följer samma system med mästerskap i slutet, men
säsongen sträcker sig mellan november och april.
Sedan 2011 består tävlingssäsongen av 8 VC-tävlingar, samt EM och VM. Under ett OS-år utgår
VM. Mästerskapen samt fyra av VC-tävlingarna innehåller även lagtävlingar för landslag. I
juniorklassen förekommer lagtävlingarna enbart på mästerskap.
1.1.1 Mästerskap som förekommer och kvalsystemet till OS
Aktuella mästerskap är VM, som avgörs i augusti/september varje år. Under ett OS-år utgår VM.
EM avgörs varje år i juni/juli. På samtliga mästerskap fäktar man både individuellt och i lag.
Det finns i dagsläget tre sätt att kvala till OS. Kvalet sträcker sig under hela säsongen. Under
varje OS arrangeras 10 av 12 grenar inom fäktningen. Just nu är det 2 av 6 lagtävlingar som inte
arrangeras enligt ett rullande schema. Dessa två grenar har dock individuell tävling, och då blir
förutsättningarna för kvalificering lite annorlunda.
1. Laget kvalificerar sig via poäng på VC-tävlingar och mästerskap. Totalt kvalar 8 lag. De
fyra bästa på världsrankingen (1-4), samt bästa nation från varje zon (Europa, Afrika,
Asien/Oceanien, Amerika). Varje land som kvalar in har rätt att ställa upp med tre fäktare
i den individuella tävlingen.
2. Individuell kvalificering via världsranking. De 8 bäst rankade fäktarna som inte redan har
kvalat via lagtävlingen kvalar in i egenskap av sin världsranking.
3. Zonkval. En tävling arrangeras i varje zon. Till denna tävling får de länder som ännu inte
har någon kvalad fäktare skicka en representant. Det finns mellan 2-4 OS-platser på det
europeiska kvalet, beroende på hur många europeiska fäktare som redan kvalat in.
1. 1.2 Tävlingssystemen där de bästa i världen tävlar
De tävlingssystem som råder och där de bästa i världen tävlar är världscupen och mästerskapen
som beskrivits i punkterna ovan.
Vid sidan av världscuptouren finns s.k. satellitvärldscuper. Här tävlar ofta yngre seniorer och
juniorer. En placering bland de 8 bästa på en sådan tävling, ger en åttondel av de poäng samma
placering hade givit på en riktig VC-tävling.
Utöver detta har varje nation mellan 2-4 nationella tävlingar som används som uttagningsbas till
internationella tävlingar.
Fäktning har som sport vuxit sig globalt starkare under de senaste 10 åren, vilket man inte minst
kunde se under OS i London, där varje världsdel var representerade bland medaljörerna. I USA
finns den collegeanknutna NCAA-serien där många av de yngre seniorerna tränar och tävlar för
att kunna kombinera en elitsatsning med god utbildning.
1.1.3 Tävlingar/turneringar de bästa nationerna/utövarna deltar i och prioriterar
Se punkt 1.1.1 och 1.1.2
1.2 Tävlingsform
En individuell världscuptävling avgörs på 2 dagar. VM följer exakt samma mönster. De 16 bästa
på gällande världsranking är direktkvalificerade till utslagningsrundan med 64 fäktare kvar i
tävlingen. Härifrån avgörs tävlingen med utslagsmatcher enligt ett klassiskt
direktelemineringsträd. Fäktaren som är rankad nummer 1 möter fäktaren på plats 64, fäktaren
som är rankad 2 möter fäktaren på plats 63 osv. Alla direktutslagningsmatcher går till 15 stötar,
eller 9 minuter effektiv tid. De 16 bästa på världcuprankingen går alltså in som rankade 1-16 i
detta träd.
Resterande fäktare i tävlingen måste börja tävlingen dagen innan med en gruppomgång, s.k.
poule. I poulen möter man 5-6 fäktare i matcher till 5 stötar, eller 3 minuter effektiv tid. Efter
detta rankas alla fäktare baserat på vinstprocent och stötindex. De 16 bästa fäktarna i
pouleomgången går direkt vidare till andra dagen, där de tar platserna 17-32 i 64-tablån. Efter
pouleomgången elimineras de sämsta 20-30 procenten av fäktarna.
Resterande fäktare tävlar vidare i ett utslagningsträd om de återstående 32 platserna. För att få
poäng på världrankingen måste du ta dig vidare till andra dagen, dvs placera dig bland de 64
bästa.
Zonmästerskapen, i vårt fall EM, avgörs på ett annat sätt. Tävlingen avgörs under en dag.
Samtliga fäktare startar med pouleomgång. Därefter ranking och direktelimination, dvs de 16
högst rankade fäktarna går här in i tävlingen med samma förutsättningar som resterande startfält,
med undantaget av att pouleindelningen baserar sig på gällande världranking. Kort och gott –
högre ranking ger på pappret lättare motstånd i poulen.
1.2.1 Beskriv tävlingsform och regelstruktur, t ex. tävlings-/matchtider, poängsystem,
viktklasser etc.
I fäktning förekommer inga viktklasser, utan man delas enkom upp efter ålder. Den yngsta
klassen med internationella mästerskap och rankinglistor är upp till och med 17 år. Denna klass
kallas för kadetter. Därefter blir man junior, vilket man är till och med det år man fyller 20.
Därefter blir man senior.
Som kadett eller junior får man alltid ställa upp i äldre åldersklasser, det finns alltså ingen lägsta
åldersgräns i någon klass. En kadett får t ex ställa upp i en seniortävling.
Det finns också zonmästerskap för klassen U23, men dock inget VM.
Alla regler på tävling regleras av det internationella fäktförbundets bestämmelser. På tävlingarna
är det tävlingsledningen – DT – som ansvarar för att reglerna följs, och till sin hjälp har de
domarna som dömer varje match och ansvarar på golvet.
Florett är ett konventionellt vapen. Det innebär att fäktarna står under prioritetsregler. Fäktaren
måste skapa sig rätten att träffa genom vissa aktioner, innan han eller hon kan få poäng. Det är
alltid domaren på pisten som bedömer vem som hade rätten till poäng. För att begränsa ”den
mänskliga faktorn” har domaren ett videoverktyg till sin hjälp på VC-tävlingar och mästerskap.
1.3 Tävlingsfrekvens
I korthet kan sägas att de flesta toppfäktare tävlar på 6-8 av tourens 8 VC-tävlingar, samt 2
mästerskap.
Utöver detta tillkommer nationella tävlingar, vilka kan variera i antal beroende på gällande
system i respektive land.
Statistiken från de senaste 6 åren visar att de bästa i världen (topp 8 på VM) tävlar i snitt på 7 av
8 världscuper under säsongen.
Snittet för antal deltagare under de senaste 3 senaste säsongerna ligger på 141 fäktare per tävling.
I statistiken kan man tydligt se att under den säsong som gäller vid kval till OS tävlas det
betydligt oftare än en säsong som ligger direkt efter OS.
2. Tävlingsstatistik och världsranking för nationer/aktiva i världstoppen
Detaljerad statistik på världsmästerskap (även OS) från de senaste 6 åren är bifogad.
Den viktigaste informationen finns i diagrammen nedan:
Ålder på topp 8 Finalist på VM och OS (2007-2012)
35 33 31 29 27 25 23 21 19 17 15 2007 2008 2009 2010 2011 Yngsta Finalist Medelålder minus standardavvikelse Medelålder 2012 Medelvärde världsranking bland de åtta bästa på VM och OS (2007-2012)
280 270 260 250 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 Lägsta Ranking Medelranking plus standardavvikelse Medelranking Medelranking minus standardavvikelse Högsta Ranking 2012 Unika namn samt antal finalister på VM och OS per land (2007-2012)
14 12 10 8 6 4 2 0 Unika namn i topp 8 per land ITA CHN USA GER FRA RUS EGY JPN KOR POL Antal topp 8 placeringar per land ISR UKR Unika Finalister samt Unika medaljörer – florett herrar VM och OS (2007-2012)
50 45 48 40 35 30 25 27 22 20 15 10 15 12 9 5 0 Placeringar Unika namn Lander i topp 8 i topp 8 topp 8 Medaljer Unika Lander med medaljörer medalj Relation mellan toppresultat på juniornivå och toppresultat på seniornivå
80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2007 2008 2009 Medaljör på Junior VM 2010 2011 2012 Topp 8 på Junior VM 3. Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen avseende:
3.1 Ålder och antal år i grenen
De flesta fäktare (77 %) rankade topp 30 på världsrankingen är mellan 23 och 29 år gamla. Det
finns fortfarande 4 fäktare (13 %) som är äldre än 30 år, och det finns 3 fäktare (10 %) som är
yngre än 23 år. Medelåldern på alla rankade topp 30 i världen är just nu, juli 2013 26 år (σ = 2,7)
Snittåldern på fäktare som placerar sig topp 8 på VM är 25,2 år (σ = 2,6).
Snittåldern på fäktare som för första gången i karriären placerar sig bland de 8 bästa på VM är
22,5 år (σ = 2,4).
Snittåldern för debut på seniorvärldscupen är 18,15 år (σ = 0,92). Det betyder att debuten ofta
sker redan under juniorkarriären. Starka länder (ITA, USA, CHN) som karakteriserar sig genom
en stor mängd duktiga kadetter och juniorer skickar även 16- och 17-åringar till
seniorvärldscupen.
I diagrammen ovan kan man också se att de flesta som under de senaste sex åren placerat sig
bland de åtta bästa på VM eller OS var rankade bland de 64 bästa på seniorvärldscupen redan
som 20-21-åringar, (medel 19,97, σ = 1,4).
För de bästa i världen kan man också se att det ta ungefär 2 säsonger från debut på
världscuptouren till en placering bland de 64 bästa på världsrankingen.
Relation mellan ålder och antal fäktare rankade topp 30 i världen
6 5 4 3 2 1 0 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 Antal Fäktare rankad topp 30 3.2 Antropometri; längd, vikt och kroppssammansättning
Medelvärdet på längd och vikt verkar inte vara relaterat till förutsättningar för prestation.
Medellängden för de bästa i världen är 180 cm, men standardavvikelsen (σ = 6,77cm) visar en
stor värdespridning. Detta bekräftas också av längdskillnaden mellan de senaste årens medaljörer
på OS och VM.
Medelvikten för de bästa i världen är 73,2kg (σ = 6,8 kg).
Längd och vikt av VM och OS Vinnare (2007-2012)
år Vinnares längd Vinnares vikt 2007 176 68 2008 173 65 2009 175 68 2010 176 68 2011 193 93 2012 193 78 Det finns inga tillgängliga tester eller undersökningar som kan visa de bästa fäktarnas
kroppssammansättning, men man ser tydligt att alla toppfäktare har väldigt bra kontroll på
förhållandet mellan längd och vikt. Med tanke på behovet av spänst och snabbhet under
matcherna och med tanke på tävlingarnas längd och dess periodvisa intensitet kan man förmoda
att alla toppfäktare karakteriseras av en bra kroppssammansättning.
3.3
Fysiska kapaciteter
Det finns idag ingen tillgänglig internationell data eller undersökningar som vi kan använda för
att jämföra fysiska kapaciteter mellan de bästa i världen.
Efter OS 2004, då kontakttiderna som krävs för att registrera en stöt förlängdes har det blivit
svårare att träffa. Detta har gjort att matcherna har blivit längre och på det sättet mer fysiskt
krävande. Snabbheten i enstaka aktioner har inte förändrats, men förberedelsetiden förändrades
påtagligt.
I dagens läge har fäktarens anaeroba kondition blivit betydligt viktigare. De bästa florettfäktarna
i världen kan karaktäriseras av snabbhet, smidighet och explosivitet.
Vad gäller rörligheten är det väldigt viktigt att fäktaren inte hindras av stelhet i framförallt
fotleder och axelleder.
3.4
Teknik
Fäktning är en väldigt tekniskt krävande idrott. Vapenrörelserna i floretten är mer komplicerade
än inom värjfäktning då floretten är ett konventionellt vapen. Inte sällan förekommer flera
sammansatta aktioner i ett högt och accelererande tempo.
En bred teknisk förmåga är ett måste för att kunna tillämpa taktik på högsta internationella nivå.
Alla fäktare i världseliten uppvisar ett automatiserat muskelminne vad gäller tekniska rörelser
(både vad gäller öppna och stängda reflexer).
3.5
Taktik/strategi
Eftersom florett baseras på konventionella regler är det extremt viktigt för en fäktare att förstå
motståndarens intentioner – att läsa motståndarens spel – och sedan kunna agera utefter detta på
ett så gynnsamt vis som möjligt.
Alla fäktare i världstoppen kan tillämpa både defensiva och offensiva taktiker.
Förståelsen för fäktningen och dess spel byggs upp under längre tid, främst genom individuella
lektioner med tränaren, samt matchfäktning och dialog.
Under de senaste 10 åren har videoanalys av både den egna och motståndarens fäktning blivit
mer tillgänglig, och därmed ett allt viktigare inslag i utbildningen av en fäktare.
För en fäktare krävs också en mycket god förmåga att bibehålla fokus och koncentration under
stor påfrestning. Det är därför viktigt att man inte glömmer bort den mentala biten.
3.6 Framtidsprognos av punkt 3.1 – 3.5 ovan
3-6 år är en ganska kort tid så vi tror inte att man kommer att märka någon markant förändring.
Det internationella förbundet har inte aviserat några genomgripande regelförändringar och på
basis av detta kommer kraven som ställs på fäktarna att likna dem vi ser idag. Dock har
fäktningen via de redan nämnda ändringarna som genomdrevs 2005 kommit att bli mer fysisk
och det framstår inte som en orimlig tes att dessa krav kommer att öka ytterligare under de
kommande åren då det kanske framförallt är med den fysiska förmågan som fäktarna har störst
möjlighet att påverka sina egna förutsättningar.
4. Tester och testuppföljning
4.1 Val av tester för viktiga fysiska delkapaciteter
Fäktning är en komplex idrott som kräver en s.k. ”allround träning” på ganska hög nivå. Det
finns vissa faktorer som verkar vara mer dominanta än andra, tyvärr är det svårt att hitta några
färdiga testerbatterier som skulle vara ”som klippta och skurna” för just fäktning. Den
individuella tekniken och taktiken är anpassad till fäktarens fysiska förutsättningar. En av de
viktigaste delarna av fäktträningen i de flesta ledande länderna är att hitta starka sidor hos den
enskilda fäktaren för att sedan utveckla dessa till max. På så vis kan man också ”gömma” de
svagare sidorna.
Tester som kan ge en del bild av fäktarens fysiska kapaciteter och som redan används av SOK är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Cooper-test (3000m), eller yo-yo test
150m sprint (5,10,15,20,25)
Chins
Dips
Knäböj
Bänkpress
Squat jump
Countermovement jump utan armar
Countermovement jump med armar
Grepp (Dynamometer)
Harres test
Det finns också en del fäktrelaterade tester som kan mäta reaktionstid, specifika rörelser etc. men
dessa bör utvecklas och systematiseras.
4.2 Val av tester/värderingar av viktiga tekniska färdigheter/moment
När det gäller teknik och fäktkunskap är det mycket svårt att testa objektivt. Det är svårbedömt,
då man inte alltid kan värdera en teknik högre än någon annan eftersom fysiska förutsättningar
kan variera hos fäktarna. En typ av teknik kan vara mycket bra för fäktare A men inte passa
fäktare B, och vice versa.
Det kan däremot subjektivt bedömas generellt av erfarna tränare, och utvecklas med hjälp av
dialog och respons. Det handlar i hög grad om att identifiera de individuella fäktarnas AoE
(Areas of Excellence).
4.3 Exempel på och när olika tester ska följas upp under träningsåret
Det är lämpligast att testa fäktarna innan och efter tävlingssäsongen. D.v.s. i början av december
samt i slutet av augusti för en senior, och i början av oktober och slutet på april för en junior.
Det är också relevant att testa ca 2 veckor innan mästerskapen – för att få en bra bild om
fäktarens form när han/hon borde vara toppad. Detta skulle man också kunna genomföra direkt
efter ett mästerskap, beroende på hur säsongen sett ut med vilodagar och stressmoment innan
mästerskapet.
Vad gäller seniorerna är det t.ex. ett uppehåll i världscupen under april månad. Detta är ungefär i
mitten av säsongen. Här kan man bygga upp på nytt, ladda om, och här finns tid för tester.
5. Insats för de aktiva i världstoppen
Det finns ingen samlad data om hur ofta eller hur mycket världens bästa fäktare tränar.
Det vi vet är att de bästa fäktarna är elitidrottare, med förutsättningar att träna 2 pass om dagen.
Det skulle göra att de flesta fäktare ligger på 10-12 pass i veckan, och tränar 3-6 timmar om
dagen.
En gammal tradition inom fäktningen har varit att träna ett långt pass per dag, något som har
moderniserats under de senaste åren. Fäktarna tränar istället oftare och mer tidseffektivt.
Generellt kan man säga att en fäktares säsong kan delas in i följande faser:
1. Fysisk uppbyggnadsfas.(Mycket styrka och kondition, lite eller ingen fäktspecifik
träning.)
2. Teknisk uppbyggnadsfas. Denna varvas in successivt in i den fysiska uppbyggnadsfasen.
Den går från att väldigt fysiskt krävande till att mot slutet nästan enbart fokusera på
teknik.
3. Tävlings- och underhållsfasen. Mycket fäktning och lektionering samt annan fäktspecifik
träning. För att underhålla den fysiska statusen är det av vikt att fäktaren får in minst ett
rent styrkepass och ett rent konditionspass även under denna fas.
4. Återhämntningsfasen. En fäktare behöver mellan 3 och 5 veckors vila efter avslutad
säsong.
6. Övriga framgångsfaktorer
6.1 Individnivå
Om man exkluderar de andra faktorer som redan nämnts (fysik, teknik, förståelse och mental
styrka) och de som kommer nedan under egna rubriker är det framförallt två förmågor vi vill
lyfta fram som centrala för en fäktare på världsnivå: Förmågan att planera sin tid och
effektivisera sin träning och kostmedvetenhet.
Genom att fäktning är en idrott som i hög grad kräver en förståelse för vad du gör är det viktigt
att inte bara kroppen är med under träningen utan att fäktaren även förmår att vara intellektuellt
närvarande och koncentrerad. Detta gäller dessutom under lång tid och över flera säsonger. Det
är inte sällan så att framgångsrika ungdomsfäktare också är duktiga i skolan och att vuxna
(juniorer och seniorer) har ett aktivt och stimulerande yrkesliv. Delvis kan detta förklaras av
socioekonomiska faktorer, men fäktning kräver också en intellektuell förmåga som inte skall
underskattas. Planering och att kunna disponera sin tid effektivt är någonting som många
framstående fäktare kunnat visa prov på.
6.1.1 Mentala färdigheter
Förmågan att vara helt och hållet närvarande och fokuserad i en pressad situation är mycket
viktig. Det finns många störningsmoment på en fäkttävling. Dels pågår en tävling normal sett
under en hel dag och i takt med att man förbrukar sin energi ökar just kraven att vara
koncentrerad. Balansen mellan att vara lugn och behärskad och taggad är en svår konst som en
framgångsrik fäktare måste behärska.
6.1.2 Socioekonomiska förutsättningar
Fäktning är en relativt billig idrott att börja med, men i takt med att en fäktare börjar tävla allt
mer ökar också kostnaderna. Detta gör delvis att en hygglig familjeekonomi underlättar en
långsiktig satsning. Tävlandet är en nödvändig del av utbildningen av en fäktare på ungdomsnivå
och det går att se en viss utslagning i framförallt kadett- och junioråldern som delvis baserar sig
på huruvida en fäktare har möjlighet att resa i den mängd som krävs. Genom att sponsorintäkter
är mycket ovanligt inom svensk fäktning är möjligheterna att finansiera en satsning denna väg
begränsade. Den typ av sponsring som förekommer bygger ofta på privata kontakter via
framförallt föräldrar och nära anhöriga. En del av landets större klubbar kan ge ett visst
begränsat stöd till enskilda fäktare, men även detta är relativt ovanligt. En förutsättning för en
svensk fäktare att nå den absoluta världstoppen är ett långsiktigt stöd från SOK.
6.1.3 Utrustning, material och tekniska hjälpmedel
Den utrustning som krävs för att träna fäktning, om man räknar bort den enskilda fäktarens
personliga utrustning, finns i allmänhet på landets klubbar.
Videoverktyg har genom den tekniska utvecklingen med telefoner och iPads underlättats och kan
användas under förutsättning att fäktaren får hjälp att analysera matcher och moment i sin
träning.
Vad många fäktklubbar saknar och som en fäktare behöver komplettera med är tillgång till ett
välutrustat gym. Detta kan i de allra flesta fall lösas med ett gymkort.
6.1.4 Träningscentra, träningsmiljö, ”sparring”, träningskollegor
Vad gäller tillgång på fäktlokaler är situationen förhållandevis god i Sverige. Det finns ett flertal
klubbar som har tillgång till sina lokaler dygnet runt.
Det finns idag inget nationellt träningscentrum, men landets bästa fäktare finns koncentrerade i
klubbar i framförallt Göteborg och Stockholm med bra lokaler. Det finns också bra fäktlokaler i
t.ex. Uppsala, Visby och Malmö (med bra kommunikationer till Köpenhamn som har två mycket
bra klubbar).
För fäktare på internationell elitnivå är tillgången till ett varierat och kvalificerat motstånd
centralt. För svenska fäktare är detta en dimension som ofta delvis saknas i hemmamiljön. För att
komma tillrätta med detta kan man antingen skicka fäktare (och tränare) till träningsläger
utomlands där koncentrationen av kvalificerat motstånd är högre eller ”importera” duktiga
fäktare till svenska träningsläger. Båda modellerna har tillämpats historiskt. Den senare varianten
är i viss mån mer kostnadseffektiv genom att ett ”importerat” motstånd kommer fler till del
vilket i sin tur kan frigöra resurser som behövs för t.ex. tävlingsresor.
6.2 Organisatorisk nivå
6.2.1 Geografiska tränings/tävlingsförutsättningar inkl. anläggningstillgång
Se punkt 6.1.4
6.2.2 Grenens infrastruktur (tränartillgång och utbildningssystem,
talangutvecklingsprogram etc)
Från att i hög grad varit beroende av mer eller mindre ideellt arbetande tränare (ofta f.d. fäktare)
har svensk florettfäktning under de senaste 5-7 åren professionaliserats. I dagsläget finns det 4,5
heltidsanställda florett-tränare i landet: 2 i Stockholm, 2 i Göteborg och 0,5 i Malmö. Detta har
givit effekten att det idag finns fler tävlingsaktiva florettfäktare i Sverige än tidigare på kadettoch ungdomsnivå. Det förefaller hittills också som om en annan effekt är att fler fäktare
fortsätter längre vilket i sin tur ökar konkurrensen på nationella tävlingar.
Samarbetsklimatet inom det svenska tränarkollegiet måste beskrivas som gott och det är inte
ovanligt att klubbträningsläger samordnas så att de olika föreningarna skickar både tränare och
fäktare till varandras läger.
Den som formellt är ledare för den svenska florettfäktningen är den s.k. Grenledaren som utses
av Svenska Fäktförbundet och även här pågår en professionaliseringsprocess då det från och med
årsskiftet 2013-2014 kommer att tillsättas en tjänst på 30% på förbundsnivå som motsvarar
dagens ideellt arbetande Grenledare.
Svenska Fäktförbundet har tagit fram den s.k. Utvecklingstrappan som ett hjälpmedel för
talangutveckling. Denna är väl förankrad i de svenska klubbarna.
När det gäller tränarkårens kompetens har en av de 5 yrkesaktiva tränarna nyligen avslutat
Riksidrottsförbundets Fystränarutbildning. En annan av tränarna kommer under hösten 2013 att
påbörja RF’s Elittränarutbildning. Detta finansieras delvis av Fäktförbundet och delvis av
tränarnas respektive hemmaklubbar. En tredje person inom tränarkollegiet var fram till nyligen
yrkesaktiv som rektor och har inom tränarkollegiet ansvarat för långsiktig pedagogisk
utveckling.
6.2.3 Stödorganisation runt verksamheten (bemanning och kompetens)
Se även 6.2.2
De uppenbara luckor som finns i det svenska tränarkollegiet rör framförallt två områden. Dels
idrottspsykologi/mental träning och dels kostrådgivning/dietistik. Dessa frågor drivs idag lokalt i
de respektive klubbarna i varierande grad, men är ett förbättringsområde nationellt.
Svenska Fäktförbundet bistår via sitt kansli med kontakter och korrespondens med andra förbund
och tävlingsarrangörer.
7. Framtida utveckling inom 6-8 år; prognos och möjligheter
Genom den bättre tillgång på professionellt arbetande tränare kan man idag se att även unga
fäktare är bättre skolade både tekniskt och fysiskt jämfört med hur det såg ut för 5-6 år sedan.
Denna process förefaller fortsätta.
En annan skillnad idag jämfört med tidigare är att vi inom svensk florettfäktning blivit bättre på
att arbeta i lag. Inom tränarkollegiet finns det en samsyn på vikten av att låta fäktarna ingå i ett
sammanhang och inte från början fostras till ensamidrottare. Träningen vid de större klubbarna
sker idag nästan alltid i ett socialt sammanhang och fokus läggs även på de individuella fäktarnas
välmående. Antalet deltagare på Ungdoms-SM och Junior-SM har ökat för varje år under det
senaste knappa decenniet.
En annan nyhet som redan givit effekt och som med stor sannolikhet kommer fortsätta att göra
det är den nya internationella tävlings-tour, European Cadet Circuit, som skapats av den
Europeiska Fäktkonfederationen. Genom att fäktarna då redan tidigt får tillgång till en
internationell tävlingsmiljö och kan mäta sig och konkurrera med fäktare från de mest
framstående länderna sporras de till att lägga mer tid på sin fäktning. Genom att skillnaderna i de
olika ländernas resurser inte skiljer sig lika dramatiskt på kadettnivån gör tävlandet på kadetttouren att de svenska ungdomarna inte på samma sätt som förut får bilden av att det inte går att
bli lika bra som andra. Att denna mentala blockering håller på att försvinna kommer med stor
sannolikhet att påverka de kommande generationerna på ett ganska grundläggande sätt.