Transcript Kanarieaktuellt - Svenska kanarieklubben

Kanarieaktuellt
ett medlemsblad för Svenska Kanarieklubben nr 2 – 2012
Från årsmötet
– sammanfattning
Medlemsmatrikel
2012 på sidorna 11–22
Ny i kanarievärlden?
Ny information
om Fife Fancy
på sidorna 6–7
En liten nybörjarhjälp finns på
sidorna 8–10
på sidorna 24–27
http://hem.passagen.se/kanarieklubben/
GLOSTER, FIFE FANCY
Bertil Ahlqvist
Geijersgatan 35 A
216 18 LIMHAMN
0707-17 27 47
GUL LIPOKROM, GLOSTER
Birgitta och Bengt Rasmusson
Flisgatan 5
263 38 HÖGANÄS
042-34 99 89
GRÖN OCH GUL LIPOKROM,
GULDAGAT, FIFE FANCY, GLOSTER,
BORDER
Kjell Antonius
Oscarsgatan 7 C
271 40 YSTAD
0411-698 11
JAPAN HOSO, LIZARD,
SCOTCH FANCY
Kurt Fredriksson
Lorentz Nils väg 10
245 32 STAFFANSTORP
046-25 63 41
NORDHOLLÄNDARE
Saeed Gharabi
Kometgatan 6E
784 53 Borlänge
0736-72 38 81
GLOSTER, TIMBRADO, ESPANOL
MELADO TINERFENO
GIBOSO ESPANOL, “REMISTO”
Juan Pedro R. Santana
Hägerstensvägen 97A
126 49 Hägersten
070-525 51 03
www.hem.passagen.se/cykelogerna/canario
GRÖN LIPOKROM
Lars-Ola Nilsson
Lilla Tobaksgatan 1
271 41 YSTAD
0411-732 76 / 0732-43 79 11
2
Det händer saker hela tiden ute i stora kanarievärlden. Vid årets världsutställning i Almeria presenterades en hel del nyheter. Bland figurkanarierna
presenterades den nya rasen Giraldillo Sevillano, som är en böjd fågel av Scotch
fancy-typ, med raka ben, böjen strax över axlarna och krona på huvudet.
Bland sångkanarierna presenterades en variant av Timbrado som sjunger utan
“timbre” och utan “rollturer” Så nu är Timbradon splittad i två varianter:
Timbrado Classico och Timbrado Discontinuo (den nya).
Bland färgkanarierna kommer vi att få lära oss det nya begreppet Urucum.
Det är en avblekt rödfaktorfågel som har en RÖD näbb. Mutationen dök upp i
Tyskland för ca 10 år sedan, men det är i Brasilien man tagit den till sitt hjärta
och lanserar den som en ny ras. Men man nöjer sig inte med det. För man in
egenskapen på gulbottnade fåglar och agatfåglar får man en fågel med markant
GUL näbb.
Snart kan man använda kanariefåglar i påskriset. Just nu sonderar vi
förutsättningarna för en gemensam resa till våra danska fågelvänner.
Den kommer i så fall att genomföras under sensommaren. Mer info kommer
i nästa nummer.
Ha en fortsatt god häcksäsong!
Bertil
2/2012
KANARIEAKTUELLT
Medlemsblad för SVENSKA KANARIEKLUBBEN
Redaktör och ansvarig utgivare
Bertil Ahlqvist, Geijersgatan 35 A, 216 18 Limhamn, 0707-17 27 47
SKK:s STYRELSE
Ordförande
Bertil Ahlqvist, Limhamn, 0707-17 27 47
Kassör
John Hansen, Staffanstorp, 046-25 36 66
Sekreterare
Kurt Fredriksson, Staffanstorp, 046-25 63 41
Ledamot
Kjell Antonius, Ystad, 0411-698 11
Ledamot
Lennarth Blomqvist, Malmö, 040-917686
Suppleant
Meta Bergqvist, Vellinge, 040-839 38
Suppleant
Nils Jönsson, Åhus
Kontaktman
Kurt Fredriksson, Staffanstorp, 046-25 63 41
Kontaktman / Stockholm
Juan Pedro R. Santana, 0705-25 51 03
Kontaktman / Norrland
Ingemar Hedlund, Umeå, 0705-47 68 05
SKK:s hemsidahttp://hem.passagen.se/kanarieklubben
SKK:s PlusGiro 534337-1
3
Kallelse till möte
NÄR: Lördagen den 12 maj, klockan 11:00.
VAR: Hos Meta Bergqvist, Gamlesjövägen 67, Västra Ingelstad.
Anmälan: Kurt Fredriksson, senast 7 maj. Tel. 046-25 63 41.
Hittar du inte – ring Bertil 0707-17 27 47
4
Välkomna till SKK
41.
Emal Karizi
Slöjmolnsvägen 743 35 Storvreta
57.
Ashraf Kaakoush
Kantarellvägen 10
184 34 Åkersberga
54.
Sakher Lahdo
Klinkervägen 14
151 55 Södertälje
58.
Dier Baker
Bergsvägen 3 I
854 67 Sundsvall
60.
Jasmin Isakovic
Fatburgsgatan 6
504 44 Borås
62.
Ajdin Turcinovic
Sköldstavägen 28A
342 31 Alvesta
70.
Nadir Bahmani Komasi
Björkvallavägen 74
194 36 Upplands Väsby
5
Från årsmötet
i Ystad 120317
Årsmötet bestämde att årsavgiften skall
höjas med 50 kronor till 300 kronor.
Årsmötet höll vi på Djursjukhuset i Malmö
där 15 medlemmar hade mött upp
Ordförande Bertil Ahlqvist öppnade
årsmötet och hälsade de närvarande
välkomna. Bertil valdes till att leda årsmötet och Kurt Fredriksson valdes till
sekreterare.
SKM 2012 diskuterades. Bertil Ahlqvist
skall titta på en eventuell lokal i Malmö.
Mer om detta på nästa möte.
Efter mötet gick vi en rundvandring på
Djursjukhuset.
Kassaberättelsen lästes upp och godkändes. Revisorerna läste upp revisionsberättelsen, vilken godkändes.
Revisorerna föreslog att styrelsen får
ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret, vilket mötet godkände.
Ordföranden tackade Meta för att hon
ordnat så att vi fick ha mötet här.
Kurt Fredriksson
Efter rundvandring på djursjukhuset och generös frukostbuffé såg mötesdeltagarna så här glada ut.
6
Vald styrelse 2012
Ordförande
Bertil AhlqvistOmval 2 år
Sekreterare
Kurt FredrikssonOmval 2 år
Styrelseledamot
Kjell AntoniusOmval 2 år
Styrelsesuppleant
Nils JönssonOmval 2 år
Revisor
Bengt NilssonOmval 1 år
Ulla BruûnéllOmval 1 år
Revisorsuppleant
Sven NilssonOmval 1 år
Materialförvaltare
Kjell AntoniusOmval 1 år
Valberedning
Lennart Blomqvist
Nyval 1 år
Kjell Antonius
Nyval 1 år Sammankall.
Utställningskommissarie Kurt FredrikssonOmval 1 år
Kontaktman Kurt FredrikssonOmval 2 år
Kanariefåglar
– en liten nybörjarhjälp
Under senare delen av 1400-talet kom
Kanariefågeln till Europa. Den tama
kanariefågeln härstammar från den vilda
gulhämplingen som finns på Kanarieöarna,
Maderia, Azorerna och Cap Verdeöarna.
Från början var det spanjorerna som
importerade kanariefågeln, men italienarna var inte långt efter. På den tiden var
fåglarna mycket dyra och det var bara de
mest välsituerade som hade råd att köpa
dem. Spanjorerna importerade bara
hannar och höll därmed priset uppe.
Italienarna däremot började odla kanariefåglar och därmed sjönk priset. Det
faktum att man började odla fåglarna
gjorde inte bara att priset sjönk. Man
inriktade också odlingen mot att få
speciell typ på fågeln. Fåglar odlades för
sin sång, för sin färg och för sin figur. Den
ursprungliga gulhämplingen har betydligt
svagare gul färg än dagens gula kanariefågel. Gulhämplingen är dessutom inte
rent gul fjäderdräkten överlappas av gröna
och bruna toner. Denna förädling har
alltså pågått under drygt 500 år och idag
finns ett 40-tal olika varianter av kanariefågeln.
speciella raserna kan du kontakta Svenska
Kanarieklubben som kan hjälpa dig att
komma i kontakt med en uppfödare av
den ras du är intresserad av.
Hur väljer man fågel?
Du bör ta dig tid och titta noga på fågeln.
En frisk fågel har en ren och fin fjäderdräkt utan luckor. Benen är rena och utan
skador. Fågeln ska vara livlig och intresserad. Den ska hoppa mellan pinnarna och
ge ett piggt intryck. Avföringen ska vara
mjuk, inte tunnflytande och kloaken ska
vara ren. En sjuk fågel sitter med uppburrade fjädrar och ofta halvslutna ögon.
Den sjuka fågeln ser håglös ut med en
fjäderdräkt som mist sin glans. Den sjuka
fågel rör sig inte alls på samma livliga sätt
som en frisk. Köper du av en odlare kan du
med största sannolikhet lita på att du får
en fågel som är frisk och pigg.
Var kan man köpa en kanariefågel?
De allra flesta zooaffärer har kanariefåglar.
Ofta finns det ett varierande utbud av
färger och figurer att välja mellan. Skulle
du däremot vilja ha någon av de mera
8
Istället för en ”vanlig” bur kan du använda
en flygbur eller voljär. En sådan bur kan
med fördel ställas på balkongen eller i
trädgården under sommarmånaderna.
Placera den då i ett skyddat hörn eller
delvis övertäckt.
Hane eller hona?
Vill du ha en fågel som sjunger för dig
bör du välja en hane. Men det finns honor
som sjunger nästan lika bra som en hane.
Dessutom kan det vara svårt att på unga
fåglar avgöra om det är en hane eller
hona. Hanens kloak ska var lite spetsigare
och något bakåtlutad. Men även för den
erfarne odlaren kan det vara svårt att
avgöra könet. Det enda man kan vara
säker på är att om fågeln lägger ägg är det
en hona och om honan som lägger ägg
har en partner inne hos sig och paret får
ungar så är partnern en hane.
Vilken bur är bäst?
Enligt jordbruksverkets bestämmelser från
2003 (SJVFS 2003:24) gäller följande:
fågel upp till 15 cm skall minsta tillåtna
yta 0.31 kvm, varav längsta sidan skall
vara minst 70 cm och minsta höjd 60 cm,
utrymmets bredd minst 45 cm.
För mer information besök jordbruksverkets hemsida: www.sjv.se
Hur sköter man en kanariefågel?
Inget djur trivs om det är ostädat och
smutsigt runt omkring den. Dagligen bör
du därför diska vattenskålen/automaten
och fylla på rent vatten, fylla på matskålen, byta badvattnet, ta bort frörester och spillning från burbotten och ev
fylla på med ny sand. Kolla samtidigt hur
din fågel mår, om den ser pigg och alert
ut eller om den visar tecken på att inte
må bra. Varje vecka bör du städa buren
ordentligt genom att byta sanden, diska
skålar/automater, badkar och sittpinnar.
I zoohandeln kan du få hjälp att finna en
lämplig bur till din fågel. Dessutom kan du
få hjälp med inredningen i buren dvs sittpinnar, mat och vattenskålar/automater.
Köp också ett badkar då kanariefågeln är
mycket förtjust i att bada. På burbotten är
det lämpligt att ha fågelsand som finns i
zoohandeln. Innehåller sanden inte snäckskal bör du strö detta över sanden vilket
ger din fågel ett viktigt tillskott av kalk.
Placera buren ljust, luftigt och dragfritt.
Drag är något din fågel inte mår bra av.
Vad äter en kanariefågel?
Kanariefågeln är en fröätare och deras
basföda är en kanarieblandning som köps i
zoohandeln. Kontrollera att fröna är rena
och torra och de får absolut inte vara
mögliga eller innehålla skadedjur.
9
som gror lätt. Annars är mungbönor och
negerfrö utmärkt att gro. En liten mängd
frö läggs i en burk med kallt vatten över
natten. På morgonen fästes en gasväv/
kompress över burken med ett gummiband och vattnet silas ifrån fröna genom
gasväven. Därefter sköljs fröna morgon
och kväll tills groddar syns. Dessa grodda
frön är rena dynamiten för din fågel.
Ett tillskott av torkat äggfoder med lite
hårdkokt mosat ägg ger ett tillskott av
protein och detta passar utmärkt att ge
som uppmatningsfoder då fåglarna fått
ungar.
De äter med stor entusiasm även grönfoder och frukt. Din fågel behöver variation för att må bra. Du kan plocka nate
sk vassarv och späda maskrosblad under
sommarhalvåret. Gräsfrö, nässelfrö osv. är
också jättegott och nyttigt för din fågel.
Plocka bara grönfoder där du kan vara
säker på att det inte är besprutat eller
vuxit alldeles intill en starkt trafikerad väg.
Skölj alltid grönfodret innan du ger det till
fågeln. Alla tänkbara frukter och grönsaker
kan du ge till din fågel som äpple, morot,
broccoli, majskolv, grönkål, sallad osv.
Det enda du ska undvika är gurka som kan
göra att fågeln börjar fälla sina fjädrar.
Under vinterhalvåret kan du ge de
frukter och grönsaker som finns tillgängligt. Eftersom mycket av det som finns i
affärerna förmodligen är besprutat med
gift är det säkrast att skala det som har
skal och plocka bort de yttre bladen på
sallad, kål etc.
Om man ska ge vitaminer eller inte beror
givetvis på hur stor variation av foder
fågeln får. Ett tillskott av vitaminer och
mineraler är dock aldrig fel att ge. Framför
allt är kalk viktigt särskilt under fällningsperioden. Vill du veta mer om hur man
sköter en kanariefågel finns det många
böcker att både låna på biblioteken eller
köpa i bokhandeln. Internet har också
mycket information.
Vintertid är också grott frö ett bra tillskott. Nästan allt frö går att gro men
det finns speciella blandningar med frön
10
Till salu
Tore Ahlins bok
finns fortfarande
att köpa!
Den kostar endast 150:- och då ingår portot.
Du köper den enklast genom att sätta in pengarna
på bankgironr. 278-8727.
Glöm inte att skriva:
”Om Kanarier”, namn och adress!
23
Fife Fancy
av Bertil Ahlqvist
Fife är en av de yngre raserna och dök
inte upp förrän i slutet av 50-talet.
Idag är den Englands mest odlade
kanarier och på stabil frammarsch i
många andra länder. Specialutställningarna i Skottland kan dra
bortemot 2000 utställda fåglar.
Hur började det?
Man kan säga att Fife är resultatet av en
protest som spred sig. Det var odlare i
regionen Fife i Skottland som tröttnade på
att Bordern blev allt större och klumpigare. Man ville tillbaka till den mindre och
smäckrare typ som Bordern en gång var.
Och det är just i de termerna Fife beskrivs
till en början. ”Nu har vi fått en fågel som
ser ut som Bordern en gång gjorde”. En
bidragande orsak till populariteten var
också att Fife ställdes ut i samma engelska utställningsburar som Border. De
odlare som börjat tröttna på sina Border
behövde inte investera i helt nya utställningsburar.
få med den fina fjäderkvalitén och att
behålla klarheten i färgen.
Här hemma är vi helt fokuserade på formen som utslagsgivande kriterium. Men
engelsmännen dömer ner hårt på brister
i fjäderkvalité och färg. En ”rufsig” eller
grovfjädrad Fife har ingen chans på de
stora utställningarna. Men även djupet
och klarheten i färg tillmäts stor betydelse
Många av de gröna Fife vi ser här hemma
har t.ex. en brunaktig ton i det gröna. Det
felet ser man ofta också hos Lizarder. I
England betyder grönt att det skall vara
gräsgrönt, ungefär som de krav som ställs
på en grön färgkanarie. Gula fåglar skall
också ha klarhet i färg. Även här kan dra
en jämförelse med kraven på färgkanarier.
Många skäl till framgång
Fife var en betydligt pålitligare häckfågel
är de allt trögare Borderfåglarna. Det är
en liten (idealmått 11 cm) alert och livlig
fågel och den kan odlas i alla färger utom
rödfaktor. Brokighet är också tillåtet. Det
finns några utmaningar i aveln förutom
själva formen. Att behålla litenheten, att
24
Fjäderdräkt
Fåglar med dålig rufsig eller hård befjädring är ett mycket vanligt problem, som
man bör ta hänsyn till redan i valet av
avelspar. Har man väl fått in det i stammen är det svårt att bli kvitt senare.
Lättast ser man det genom att titta på
ryggen uppifrån när fågeln sitter i en
utställningsbur.
Vanliga fel
Storlek
Sinnebilden av Fife är ett ägg med en
spelkula på, placerat i 60 graders vinkel.
Om fågeln är för slank och smal över
axlarna ger den intryck av att vara större.
Kropp
Det vanligaste felet är att ryggen är för
flat eller att den önskade rondören inte
sitter på rätt ställe i höjd med axlarna. Det
blir lätt så att man istället för den önskade harmoniska rundningen får en profil
av skidbacke. Ett annat vanligt fel är att
befordringen på undergumpen inte riktigt
förlänger den mjuka buklinjen. Avslutet
blir lite tvärt som man ofta ser hos sångkanarier.
Vingar
Vingarna skall sluta an tätt mot kroppen. De två vanligaste felen är antingen
hängande vingar eller lätt ”lyfta” vingar.
Det sägs att det förra felet i regel dyker
upp hos rostiga fåglar och det senare hos
intensiva.
Stjärt
Stjärten skall vara rak, proportionell och
pipskaftsformad. V-stjärt eller siskestjärt
stör helhetsintrycket, liksom en hängande
stjärt. Det sistnämnda är ofta ett uttryck
för att fågeln är orolig.
Rastlöshet
Fife är en i grunden livlig fågel som därför
kräver träning i utställningsburen. Hoppar
fågeln mellan pinnarna och flaxar med
vingarna visar den inte upp den rätta formen. Hoppandet ger intryck av en långsmalare fågel än det egentligen är.
Hållning
En fågel som ”ligger på pinnen” går inte
att ställa ut. Dessutom drar det med sig
en felaktig
vingställning.
Fågeln skall sitta
upprätt i 60 grader
och tydligt visa ben.
Huvud
Huvudet skall vara så runt som möjligt
med ögat placerat så centralt det går.
Fjädrarna skall bygga upp rodren direkt
från näbbroten och forma en helt rundad
hjässa. Här finns ett problem med framför
allt intensiva fåglar, eftersom deras lite
tunnare fjäder har svårare att få till den
rätta rondören. Brokiga inslag i huvudet
kan också lura ögat till att inte se den
faktiska rundningen.
25
Hur ser då bedömningen ut i
verkligheten?
De svenska bedömningskortens poängskala finns här nedan. Siffrorna inom
parentes är de som är ”standardbedömning” för en fågel runt 88 poäng, dvs en
fågel som med viss tvekan går att
använda i aveln.
Storlek Form-färg Huvud-hals Fjäderkvalitet Hållning Vingar-stjärt-ben
Helhetsintryck 20 (17)
20 (18)
15 (13)
15 (13)
10 (9)
10 (9)
10 (9)
Total 100 (88)
Den engelska bedömningen ser
lite annorlunda ut:
Bedömning av typ
Storlek25
Kropp10
Huvud10
Vingar10
Hållning10
Stjärt5
Ben5
Total 75
Bedömning av ”kvalité”
Färg10
Fjäderdräkt10
Hälsa/kondition5
Total25
Subtotal100
Så här ska en Fife Fancy se ut (se bild till höger)
1. Huvudet skall vara nätt och väl rundat, i en båg som börjar redan vid näbbroten.
2. Halsen skall vara markerad.
3. Bröstet skall vara väl rundat och smalna av harmoniskt ner mot benen.
4. Benen skall vara väl synliga. Det skall vara ”luft” mellan mage och pinnen.
5. Undergumpen skall fortsätta den mjuka linjen från bröstet.
6. Vingarna skall ligga tätt an mot kroppen.
7. Ryggen skall vara fylligt rundad.
8. Nacken skall vara markant insvängd som ett ”nyp”.
9. Huvudet skall ha god bredd och vara runt uppifrån sett.
10. Kroppen skall ha god volym över axlarna, helheten skall vara päronformad.
11. Vingarna skall mötas nedanför stjärtroten.
12. Stjärten skall vara väl samlad. Man brukar kalla det pipskaftsstjärt.
26
1
8
2
7
3
6
4
5
9
10
11
12
27
28
29
OLIKA SORTER AV MOSAIK
Goran Miletic
Heimdalsgatan 6
195 59 Märsta
0736-77 99 28
RÖD AGAT MOSAIK, GLOSTER,
RÖD MOSAIK LIPOKROM
Radislav Stajcic
Daggarp 50
312 91 Laholm
0729-32 04 84
WATERSCHLAGER-MALINOIS
Okic Sefket
Rödkullastigen 9 B
214 57 Malmö
0704-54 87 66
SANDBY CIKLID-HOBBY
LARS ANDERSSON
Måndag–Fredag 13.00–18.00
Lördag 9.30–13.00
046-572 20 Vinkelhaken 1C 247 32 S Sandby
30
Till salu
SKK Klubbmärke
Pris: 35:Storlek: ca 8 cm i diameter.
SKK Klubbnål
Pris: 15:Storlek: B: 1,2 cm L: 5 cm
SKK Klubbrosch
Pris: 15:Storlek: B: 1,2 cm L: 1,9 cm
Baksidan
Klubbmärket, Klubbnål och Klubbrosch finnas att köpa från vår kassör,
John Hansen, [email protected] eller ring 046-25 36 66.
31
ÅKELLO
Vi har produkter för uppfödare
Fröblandningar för:
Kanariefåglar, Finkar, Undulater och Parakiter.
Samt specialblandningar som Kanarie-avel, Blattner goldfinch mm.
Kraftfoder:
Äggkraftfoder; torrt och fuktigt, färgfoder och insektsfoder.
Kraftfoder för Parakiter och Papegojor. Vi har även vitaminer och mineraler.
Tillbehör:
Frontgaller, automater, skålar, reden, redesmaterial och märkringar.
ÅKELLO
Gränskullavägen 89, 235 94 Vellinge
Tel. 040-42 25 90 Fax. 040-42 04 59 E-mail [email protected] Hemsida www.akello.se
Öppetider
Torsdagar 15:00–18:00 Lördagar 10:00–12:00 (helgdagar och afton stängt)
Våra leverantörer är: