Transcript Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Malmö stad
S:t Petri skola
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
S:t Petri skola
Ansvarig för planen
Rektor Eva Daun
Vår vision
Likabehandlingsarbetet genomsyrar alla program, ämnen och kurser. Alla elever trivs
och känner sig trygga på skolan. Elever känner glädje och stolthet över skolan. Elever
rekommenderar S:t Petri skola till andra ungdomar. Elever och personal behandlar
varandra med respekt. Diskriminering, trakasserier och andra kränkningar förekommer
inte. Personalen arbetar på ett sådant sätt att elever blir delaktiga i
likabehandlingsarbetet. Här har elevkåren en viktig roll. All personal reagerar på
negativa uttryck och arbetar aktivt i undervisningen för att kränkningar och
diskriminering inte förekommer. Elever tar avstånd från förtryck och annan kränkande
behandling i skolan men även utanför skolans verksamhet. Personal och elever känner
sig så trygga att de öppet kan kritisera eventuella brister i verksamheten.
Planen gäller från
2013-08-19
Planen gäller till
2014-08-19
Malmö stad
S:t Petri skola
Elevernas delaktighet
Elever har varit delaktiga i arbetet med denna plan. En elev ingår i
likabehandlingsgruppen (för närvarande Jan Xu – fler elever är välkomna och har
kallats). Alla mentorer i årskurs 1 går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen med
sina elever under höstterminen det år eleverna börjar på S:t Petri. Föregående års elever
som gick samhällsprogrammet med journalistinriktning tog fram en broschyr om
likabehandlingsplanen. Denna trycktes emellertid aldrig upp till övriga elever. Läsåret
13/14 kommer emellertid en ny informationsbroschyr om likabehandlingsplanen att
produceras och delas ut till eleverna på skolan, detta för att underlätta spridning om
arbetet och om planen.
Då kritik framförts att skolans spex varken främjar jämställdhet eller uppvisar förståelse
för olika sexuella läggningar valde några elever i åk 3 att producera ett radioprogram i
vilket detta togs upp. Radioprogrammet spelades upp och likabehandlingsfrågor
diskuterades i alla klasser på skolan. Protokoll fördes och lämnades in till skolans
genuspiloter. (Se presentation av genuspiloter och deras arbete under rubriken Kunskap
om likabehandling och jämställdhet.)
Skolans genuspiloter har utifrån ovanstående samt andra undersökningar som
genomförts tagit fram handlingsplaner för det framtida jämställdhetsarbetet på skolan.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Skolan har bedömt att vårdnadshavares delaktighet inte är lika angelägen på gymnasiet
som på grundskolan. Eleverna har uppnått sådan mognad att de exempelvis får ansöka
till gymnasiet utan vårdnadshavares underskrift. Vidare är det gymnasiets uppgift att
hjälpa och stötta eleverna så att de kan ta ökat eget ansvar. Mot bakgrund av det är det
inga vårdnadshavare som är med i likabehandlingsgruppen. Skolan är dock lyhörd för
vårdnadshavares synpunkter på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I
starten av läsåret genomför skolan en informationskväll för vårdnadshavare till elever i
år 1 där information ges om var planen finns publicerad. I samband med
utvecklingssamtal lyfts frågor kring trivsel och trygghet. En informationsbroschyr om
likabehandlingsplanen 13/14 kommer att produceras, detta för att underlätta spridning
om arbetet och om planen.
Enligt År 2- enkäten 2012 instämmer 63% av de tillfrågade eleverna helt eller ganska
mycket med att skolan har en god relation till vårdnadshavarna. Enligt samma enkät
instämmer 69% av de tillfrågade eleverna helt eller ganska mycket med att skolan
Malmö stad
S:t Petri skola
lyssnar på vårdnadshavarnas synpunkter och använder dessa för att bli bättre.
Personalens delaktighet
Skolledningen har informerat om likabehandlingsplanen och skolans arbete mot
diskriminering och kränkande behandling. En stående punkt på dagordningen vid
arbetsplatsträffar är information från genuspiloterna. Personalen har haft uppdraget att
diskutera likabehandlingsarbetet och -planen på arbetsplatsträffar. Planen har tagits upp i
samverkansgrupp och i ämneskonferenser. Alla mentorer i år 1 går igenom och
diskuterar likabehandlingsplanen med sina elever under höstterminen det år eleverna
börjar på S:t Petri skola. Likabehandlingsgruppen består av kurator Helen Claus,
skolsköterska Kristina Jönsson, elev Jan Xu, lärare och genuspilot Therese Blomberg,
lärare och genuspilot Emma Wiking, lärare och genuspilot Zaid Lundberg, lärare och
genuspedagog Karin Jannert Romée samt biträdande rektor Rita Winberg.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Planen har utvärderats genom att likabehandlingsgruppen har gått igenom den och
bedömt effekterna av insatser. Likabehandlingsgruppen träffades den 24/4-2013 för att
utvärdera skolans befintliga likabehandlingsplan. Elevkårens representant, Jan Xu, lyfte
att det i planen saknades vad som görs för att främja likabehandling i respektive ämne
på skolan. Likabehandlingsplanen 13/14 har utvecklats i detta avseende. Det framkom
vidare att analysverktyg kan utvecklas. Hur kvalitetssäkrar vi denna plan? Detta kommer
skolan att arbeta vidare med under läsåret.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Utvärderingen av fjolårets plan har skett i S:t Petri skolas likabehandlingsgrupp. Övrig
personal har haft möjlighet att komma med synpunkter på utvärderingen genom att
texten publicerats i skolans elektroniska konferens och e-postsystem, PedNet. Fjolårets
plan har också diskuterats i arbetslagen.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
I utvärderingen av fjolårets plan kan vi konstatera att den är väldigt allmänt hållen och
därför svår att utvärdera och kvalitetssäkra. Vi avser att denna plan ska bli mer specifik
Malmö stad
S:t Petri skola
och därför lättare att arbeta vidare med under kommande år.
I planen lyfts rektors ansvar för att informera personal om planen. Ny personal har fått
en introduktion om likabehandlingsplanen. Planen är publicerad på skolans hemsida
samt PedNet. I samband med att planen uppdateras skickas ett meddelande ut om det till
skolans elever, deras vårdnadshavare samt skolans personal.
Elever och vårdnadshavare har fått kortfattad information om planen i samband med
skolstart år 1. Elevhälsan har samtalat med alla elever i år 1 om den psykosociala miljön.
Klasskonferenserna inleds alltid med att klassrumsklimatet i klasserna diskuteras.
Två friluftsdagar som bidrar till att eleverna ska lära känna varandra över klass- och
programgränser har genomförts. Utvärderingen visar att det fungerat bra och att eleverna
uppskattat det.
Vid klassråd ska förhållanden i klassen tas upp (arbetsmiljö, inflytande, trygghet och
trivsel). Klassråd har inte genomförts regelbundet och inte för varje klass.
Vid utvecklingssamtal tas frågor om trivsel och trygghet upp. Mentorn ska även
informera om var man kan ta del av skolans plan. 16 mentorer deltar i det så kallade
Mentorsprojektet, lett av kurator Helén Claus. Projektet innebär bland annat
strukturerade samtal med mentorseleverna gällande trivsel, stress och studiesituation.
Lärarna i projektet får handledning i samtalsteknik.
Skolan har gett tid och utrymme för aktiviteter som ordnas inom ramen för elevkår och
utskott.
I planen saknas främjande insatser, innehållet är mycket allmänt hållet och målen är inte
tydligt kopplade till år 2-enkäten. Vidare saknas åtgärder som är förebyggande för de
diskrimineringsgrunder som är problematiska enligt kartläggningen för skolan. I fjolårets
plan finns ingen kartläggning per diskrimineringsgrund redovisad.
Introduktionsdagar för elever som börjar i år 1 genomfördes enligt planen.
Introduktionen syftar bland annat till att främja likabehandling.
I fjolårets likabehandlingsplan framhålls det att ett genusperspektiv ska genomsyra all
verksamhet på skolan. Här har skolan gjort en stor satsning då S:t Petri skola under
läsåret 12/13 har haft fem genuspiloter och en genuspedagog anställda på skolan. Detta
har inneburit kontinuerlig fortbildning i jämställdhet och jämlikhet för personalen.
Genuspiloterna har drivit specifika utvecklingsprojekt inom området på skolan. Till
exempel har genuspiloter fungerat som handledare för läsårets spexstyrelse, detta
eftersom tidigare års spex kritiserats för att innehålla kränkande och diskriminerade
Malmö stad
S:t Petri skola
skämt.
Årets plan ska utvärderas senast
2014-05-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Likabehandlingsgruppen samlar klassrepresentanter och skyddsombud för ett
strukturerat samtal och tar del av deras åsikter kring planens åtgärder.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Eva Daun
Främjande insatser
Övergripande mål
• Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och
integritet.
• Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska
värderingar samt personliga erfarenheter.
• Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck
och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor.
• Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån
respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
• Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors
situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
De fem punkterna ovan är hämtade från läroplanen för gymnasiet – avsnittet normer och
värden. I samma avsnitt finns följande text:
Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor.
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Kunskap om likabehandling och jämställdhet
Planen ska innehålla främjande insatser för S:t Petri skola, men det finns sammanhang
och stöd i arbetet som bidrar till skolans arbete. Dessa redovisas i detta avsnitt.
Malmö stad
S:t Petri skola
Utbildningsförvaltningens kansli har arbetat fram ett stödmaterial som bygger på
slutbetänkandet: Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap
och utveckling i skolan (SOU 2010:99). Områden för reflektion som lyfts fram är:
skolresultat, läromedel, stödbehov, utbildningsval, normer och kränkande behandling
samt psykisk ohälsa. Strategier beskrivs för vad som krävs för ett långsiktigt hållbart
jämställdhetsarbete och vad som kan behöva göras på skolan för att öka jämställdheten.
Under läsåren 2011/2012 och 2012/2013 har genuspiloter från samtliga gymnasieskolor
utbildats. Genuspiloterna ska ha ett processtödjande uppdrag på sina respektive skolor.
Utbildningen kallas för det Komplexa Genus-Pusslet. Utbildningen sker i tre grupper
och omfattar sex halvdagar samt ett internat (en och en halv dag). De två första är klara
och nu i höst genomförs den tredje utbildningen.
S:t Petri skola har under läsåret 2012/2013 fem genuspiloter vilka aktivt deltar i
utbildningen Det Komplexa Genus-Pusslet. På skolan bedriver de utvecklingsprojekt
såsom kartläggningar, betygsanalyser och analyser av formativ bedömning. Gruppen
handleder även skolans spex med mål att minska kränkande och förnedrande inslag. På
skolan finns även en genuspedagog.
Genuspiloterna bildar efter utbildningens slut nätverket GEP som kommer att utgöra en
viktig resurs i implementeringen av genusmedveten pedagogik i Malmös
gymnasieskolor.
Kursen har ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv och omfattar bland annat:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Begrepp och teorier inom det genusvetenskapliga/genuspedagogiska området
Ett historiskt perspektiv på feminism, jämställdhet och genusmedveten pedagogik
Aktuell forskning inom det genuspedagogiska området
DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) rapport om situationen i den svenska skolan
Normer, normkritik och normkritisk pedagogik
Likabehandling
Maskulinitet
Intersektionalitet
Härskartekniker/maktperspektiv
Sexualitet
Kursen är en kombination av teori, praktiska övningar, reflektion och diskussion, och
utvecklas i samarbete mellan kursledarna och deltagarna - utifrån deltagarnas önskemål
och behov. Mellan träffarna har deltagarna möjlighet att testa och använda kursens
innehåll/övningar i undervisningen på den egna skolan. Studier av böcker, artiklar,
forskningsrapporter mm ingår i kursen.
Under flera år har utbildningsförvaltningens nätverk för likabehandling genomfört
regelbundna möten för gemensamt stöd, där man får tips och utbildar sig för att få en
högre kompetens för arbetet ute på skolorna. De ska känna till litteratur och föreläsare
som kan stimulera arbetet inne på skolan. Nätverket kommer under hösten 2012 att
Malmö stad
S:t Petri skola
ombildas och bli ett nätverk för likabehandlings- och jämställdhetsfrågor. I nätverket
ingår från S:t Petri skola: Therese Blomberg, lärare i samhällskunskap och geografi,
Emma Wiking, lärare i historia och svenska, Zaid Lundberg, lärare i religion och
psykologi samt Karin Jannert Romée, genuspedagog och lärare i samhällskunskap och
matematik.
Utbildningsförvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan omarbetas och uppdateras
varje år, i enlighet med Malmö stads riktlinjer för jämställdhetsarbetet. Planen för 2012
har fokus på att stödja chefer i det dagliga ledarskapet, men tyngdpunkt under 2012 på
att ge konkret handledning och stöd i två fokusområden – rekrytering och lön.
Rekrytering ska vara fri från diskriminerande och normgivande handlingar och
värderingar som begränsar eller hämmar sökande eller urvalet av sökande. Det ska inte
finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad, för att tydliggöra och analysera
faktorer och strukturer som ligger till grund för lönesättning, ska cheferna få tillgång till
ett metodverktyg att värdera löneskillnader. Lönesättning ska vara direkt kopplat till de
fastställda lönekriterierna och tydliga för medarbetaren. Detta metodverktyg kommer att
utvecklas under hösten och vintern 2012, dels utifrån den arbetsvärderingskartläggning
som genomförts i Malmö stad och dels genom att ta stöd och inspiration ur andra
metodverktyg, till exempel DO:s Lönelots.
Malmö stads Handlingsplan för jämställdhetsintegrering börjar att successivt
implementeras inom utbildningsförvaltningen. En stor del görs redan, till exempel
könsuppdelad statistik vilket är en stor del av jämställdhetsintegreringens metod för att
synliggöra strukturella ojämlikheter. Under höst och vinter 2012 gör en student vid
masterprogrammet för genusvetenskap sin praktik på utbildningsförvaltningen och
hennes uppgift är att ta fram ett underlag för ett självvärderingsverktyg till i första hand
chefer. Detta verktyg ska vara ett stöd att analysera de egna besluten normkritiskt, vilka
effekter och konsekvenser besluten kan få ur ett jämställdhetsperspektiv. Praktikanten
handleds dels av HR-avdelningen som har ett arbetsgivarfokus på jämställdhets- och
mångfaldsfrågorna och dels av avdelningen för ekonomi – och kvalitet, vilka samordnar
likabehandlingsfrågorna ur ett verksamhetsperspektiv.
Under 2012 arbetades utbildningsförvaltningens policy mot sexuella trakasserier om för
att konkretisera råd- och ansvarsbeskrivningar. Syftet med policyn är att alla
medarbetare och chefer ska känna till:
1. Att kränkande särbehandling och trakasserier inte tolereras av arbetsgivaren
2. Hur man kan arbeta förebyggande för en öppen och trygg arbetsmiljö
3. Var ansvaret ligger för att agera på kränkningar
4. Vart man vänder sig för att få stöd om man utsatts för kränkningar
5. Chefers handlingsalternativ och vilket stöd som finns att tillgå att hantera kränkningar
Enligt Medarbetarenkäten sjunker andelen sexuella trakasserier (2011: 4 %) men det är
Malmö stad
S:t Petri skola
naturligtvis inte acceptabelt att någon kränks på sin arbetsplats och arbetet fortsätter med
att förebygga och förhindra kränkningar. Policyn omfattar även annan kränkande
särbehandling, varför policyn föreslås byta namn till Policy mot sexuella trakasserier
och annan kränkande särbehandling för att bättre beskriva både medarbetares och
chefers skyldigheter och ansvar att aktivt arbeta för en god arbetsmiljö.
Utbildningsförvaltningen anordnar varje år en halvdag för nya chefer och
arbetsmiljöombud en utbildning på temat jämställdhet och mångfald, vilken bland annat
innefattar:
• Lagstiftning och praxis kring diskriminering – ren lagtext men även hur dessa
tillämpas och hur olika domstolar resonerat i olika diskrimineringsärenden. Syftet
är att skapa förståelse och kunskap för vilka situationer vi riskerar att
diskriminera och hur det kan undvikas.
• Normkritiska metoder – övningar och diskussioner i syfte att synliggöra
föreställningar och strukturer som kan begränsa andra när vi agerar utifrån dessa
strukturer. Här används bland annat materialet Bryt! Från RSFL Ungdom.
Utbildningsförvaltningen är representerad i Malmö stads jämställdhet- och
mångfaldsnätverk samt HBTQ-nätverket. I dessa nätverk finns möjlighet att fokusera på
specifika frågor och samarbeta kring detta, samt utveckla och systematisera
jämställdhets- och mångfaldsarbetet.
Utbildningsförvaltningens HR-avdelning har bland annat till uppgift att vara
arbetsrättsligt stöd till chefer vilket, ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv,
innebär att HR-konsulterna är uppdaterade och insatta i gällande lagstiftning. Cheferna
inom förvaltningen har därigenom tillgång till ett kvalificerat stöd för dialog och
beslutsfattande, på både kort och lång sikt.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksorganisation har yrkesetiska principer
(www.lararesyrkesetik.se).
Kön
Mål
Eleverna ska ha kunskap om genus ur flera perspektiv. Eleverna ska ha kunskap om hur
könsnormer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om
könsmaktsordningen. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som
exempel på någon diskrimineringsgrund.
Malmö stad
S:t Petri skola
Lärare som undervisar i geografi belyser i befolkningsavsnittet kvinnornas betydelse för
utveckling genom att bland annat Millenniemålen behandlas. Migration behandlas ur ett
genusperspektiv. Vidare diskuteras staden, stadsplanering och det offentliga rummet ur
ett genusperspektiv.
Lärare som undervisar i samhällskunskap studerar samhället ur olika perspektiv – kön,
etnicitet, klass. Livsstilsbegreppet kopplas till modetrender och modeideal. Lärare som
undervisar i samhällskunskap arbetar med kulturmöten i årskurs 3 rörande möten mellan
olika grupper och här är genusperspektivet viktigt. I årskurs 1 arbetar de med mänskliga
rättigheter, ideologier, demokratifrågor samt sex och samlevnad. I sex och samlevnadstemat diskuteras flickors och pojkars olika roller. Samhällets stereotyper och attityder,
normer och normkritik tas också upp. Genusperspektivet kommer även in i den
vetenskapliga rapporten som skrivs i årskurs 3. Fokus för den vetenskapliga rapporten är
fattiga och rika områden samt ekonomisk utveckling. Undervisningen tar upp kvinnors
roll för utveckling genom bland annat microlånverksamhet. I området vardagslivets
ekonomi och juridik tas ekonomiska och juridiska orättvisor mellan könen upp. Genom
alla tre åren arbetar lärarna aktivt med värderingsövningar.
Lärare som undervisar i sociologi lyfter fram genusfrågor i en egen delkurs.
Genusperspektivet finns med återkommande när man talar om människor i kursen.
Lärarna som undervisar i religion arbetar med att medvetandegöra elever genom
källkritisk hållning till religiösa urkunder. Likaså undervisar de om feministteologi och
genomför värderingsövningar och gruppdiskussioner. Vidare ingår fallstudier kring
moral och etik som ett moment i kursen.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Även
rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån
detta perspektiv kan ingå i kursen.
Malmö stad
S:t Petri skola
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta
till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och
arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges
möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid
och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till
självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och
föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man
resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också
eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet
svenska används till exempel följande texter/skönlitterära verk: Lysistrate (Aristofanes),
Medea (Euripides), Therese Raquin (Zola), Ett dockhem, (Ibsen), Det går an (Almqvist)
och Fröken Julie (Strindberg). Vidare förs diskussioner i samband med
litteraturhistorieundervisningen om hur man under olika epoker hanterade synen på kön.
I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som
rör diskrimineringsgrunden. Lärarna i svenska för också en diskussion med eleverna om
könsfördelningen hos författarna i våra antologier.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur
romaner som: Doing It av Melvin Burgess, About a Boy av Nick Hornby, The Lottery av
Beth Goobie, Inexcusable av Chris Lynch.
I år 2 utvidgas begreppet och i Viewpoints 2 tas även ett vidare samhällsperspektiv upp i
utdrag ur romaner eller noveller som: Nipplejesus av Nick Hornby, The Ballad av
Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor. Givetvis används också romaner i sin helhet som:
The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky, Big Mouth and Ugly Girl av Joyce
Carol Oates och Brave New World av Aldous Huxley.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
Malmö stad
S:t Petri skola
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a. Mais Oui,, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder.
Lärare som undervisar i matematik och kemi använder läroböcker och uppgifter som
bryter mot könsnormen och menar att det generellt gäller att vara medveten om att de
exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är
viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap ger alla elever en faktabakgrund om
varför vi har olika kön, vad som styr kön och könsroller/strategier för fortplantning.
Detta följs av diskussioner där elever framför funderingar kring kön.
Lärare som undervisar i historia arbetar för att synliggöra kvinnornas osynliga historia
över tid och rum. Vidare medvetandegörs eleverna om hur manligt och kvinnligt kön
konstrueras kulturellt genom att t.ex. studera olika genusteorier och sedan diskutera
dessa i klassen. Några exempel på arbetsområden kan vara: Makt kopplat till kön samt
granskning av läromedel ur genusperspektiv.
Lärare som undervisar i psykologi arbetar med kön genom historisk fördjupning av hur
man tex såg på män och kvinnor under 1800-talet. Lärarna uppmärksammar eleverna på
hur det har sett ut historiskt. Obalansen mellan psykologiska teorier och kvinnors
underordnande, härskartekniker, maktbalans mellan kön och ledarstrategier tas också
upp i psykologi. I psykologi är arbetsformen ofta diskussionsform och samtal.
Lärare som arbetar i filosofi belyser genusperspektivet ur flera vinklar, både ur historiskt
och modernt perspektiv. Vi tittar då på genus och dess betydelse då det till exempel
gäller vilken position/status en person kan få utifrån det kön hen äger och om det är
diskriminerande eller inte.
Ansvariga
Lärare
Datum när det ska vara klart
När läsåret är slut
Malmö stad
S:t Petri skola
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål
Eleverna ska ha kunskap om könsidentitet eller könsuttryck. Eleverna ska ha kunskap
om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska kunna göra egna
ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som
exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i kemi och matematik är generellt medvetna om att de i exempel
som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt
att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i naturkunskap använder artiklar från dagstidningar och
vetenskapliga tidskrifter som beskriver oklar könsidentitet. Innehållet diskuteras och den
biologiska bakgrunden förklaras. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på
någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i religionskunskap tar upp sexualitetens plats i religionerna.
Begrepp diskuteras och problematiseras i samband med undervisning om
diskrimineringsgrunder.
Lärare som undervisar i historia synliggör i undervisningen hur identitets- och
könsuttryck har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara:
Könsuttryck och identitet genom smink och kläder och kläder som uttryck för klass.
Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar i undervisningen med vardagslivets
ekonomi och juridik. Lärarna visar spelfilmer och dokumentärfilmer, använder texter
och genomför värderingsövningar som anknyter till diskrimineringsgrunden. Sex och
samlevnad tas upp som tema i årskurs 1. Kulturmöten är ett annat tema som lyfter fram
normkritik och värderingar. I kursen återkommer värderingsövningar regelbundet.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
Malmö stad
S:t Petri skola
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta
till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och
arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges
möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid
och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till
självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och
föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man
resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också
eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Även i
språksociologiundervisningen diskuteras könsuttryck och könsidentitet med eleverna. I
ämnet svenska används till exempel romanen Hey Dolly (Svensson), Karin Boyes lyrik
samt noveller kring detta tema, exempelvis Oändrat oändlig (Hassen Khemiri). Vidare
förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker
hanterade synen på kön. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella
tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur
romaner som: About a Boy av Nick Hornby och The Lottery av Beth Goobie.
I år 2 utvidgas begreppet och i Viewpoints 2 tas även ett vidare samhällsperspektiv upp i
utdrag ur romaner eller noveller som: Crush av Carrie Mac. Givetvis används också
romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky, Big
Mouth and Ugly Girl av Joyce Carol Oates och Brave New World av Aldous Huxley.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
Malmö stad
S:t Petri skola
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder.
Ansvariga
Lärarna
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Etnisk tillhörighet
Mål
Eleverna ska ha kunskap om begreppet etnicitet. Eleverna ska ha kunskap om hur
normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur
kategorisering av människor utifrån etnicitet påverkar människor. Eleverna ska kunna
göra egna ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som
exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara
medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den
verklighet vi lever i. Det är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund. När diskussion uppstår i anslutning till en uppgift i matematik så
är det viktigt att läraren är en förebild. Lärarna är noga med att förklara ord och uttryck.
Man betonar andra kulturers insatser gällande matematiken.
Lärare som undervisar i biologi förklarar att det inte finns olika biologiska
Malmö stad
S:t Petri skola
människoraser. Detta nämns i samband med genomgång av artbegreppet, taxonomi,
klassificering och i samband med människans evolution.
Lärare som undervisar i filosofi försöker att bena ut själva begreppet etnicitet, för att
sedan se om vårt samhälle gör åtskillnader mellan olika etniska grupper. Vi för
diskussioner kring detta, för att se vad som är att diskriminera folk utifrån deras etniska
tillhörighet. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i historia tar upp hur folk formas till nya etniciteter samt
nationalismens/rasismens historia. Det senare lyfts även mot samtid och framtid. Vidare
tar man upp folkmord och etnisk rensning över tid och rum. Här är viktigt att få med
kopplingen mellan dåtid, samtid och framtid. Några exempel på arbetsområden kan vara
etnicitet kopplat till nationalstatsbyggandet, exempelvis hur Spaniens utvisning av morer
och judar under medeltiden påverkade landets ekonomi, politik och kulturella utveckling
samt vilka konsekvenser detta fick.
Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar med kulturmöten i årskurs 3 rörande
möten mellan olika grupper. Här diskuterar man stereoyper, attityder, normer och
normbrott. I årskurs 1 arbetar vi med mänskliga rättigheter och alla människors lika
värde. Under alla tre åren arbetar man även med olika värderingsövningar. Etnicitet tas
även med när man tar upp svensk politik och I årskurs 2 tas begreppet upp i temat
folkmord. Etnicitet finns med i området lag och rätt.
Lärare som undervisar i geografi tar upp staden och det offentliga rummet; integration
och segregation. I delkursen befolkning tar man upp migration.
Lärare i sociologi tar upp etnicitet som en en egen delkurs. Etnicitet finns även med när
man talar om människor, återkommande.
Lärare som undervisar i religion för diskussioner kring etnicitet med utgångspunkt från
filmen A class divided. Elevernas egna erfarenhet kring frågan lyfts fram och används i
undervisningen. Svenskhet – kontra det främmande.
Lärare som undervisar i psykologi tar upp attityder och fördomar, grupptryck – vi och
dom. Detta sker genom samtal, diskussioner och fallstudier samt värderingsövningar.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
Malmö stad
S:t Petri skola
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta
till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och
arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges
möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid
och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till
självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och
föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man
resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också
eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet
svenska används bland annat följande texter/skönlitterära verk: Populärmusik från
Vittula (Niemi), Morgon i Jenin (Abdulhawa)), Flyga drake och Tusen strålande solar
(Hosseini), Ett öga rött (Hassen Khemiri) mm. Svensklärarna arbetar aktivt med att välja
även utomeuropeisk litteratur. Vidare förs diskussioner i samband med
litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på etnisk
tillhörighet. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och
diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling. Några titlar som kan nämnas här är: Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea,
Indian Killer av Sherman, Alexie, The God of Small Things av Arundhati Roy, The
Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor och The View from Coyoba av Peter
Abrahams.
Malmö stad
S:t Petri skola
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder. I en del språk visas TV-program som t.ex handlar om
invandrares situation i Frankrike eller filmer från bl.a. UR som porträtterar vardag och
attityder i målspråkslandet exempelvis Made in Europe.
Lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa arbetar med aktiviteter från olika
kulturer så som dans mm.
Ansvariga
Lärarna
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål
Eleverna ska ha kunskap om religion eller annan trosuppfattning. Eleverna ska ha
kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap
om hur kategorisering av människor utifrån religion eller annan trosuppfattning påverkar
människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som
exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara
Malmö stad
S:t Petri skola
medveten om att de exempel som används i klassrummet ska återspegla den verklighet
vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund.
I biologi och naturkunskap tydliggör lärarna att naturvetenskap bygger på kritisk
granskning och vetenskapliga undersökningar. Naturvetenskapliga teorier för livets
uppkomst och utveckling gås igenom.
Lärare som undervisar i historia menar att det generellt gäller att vara medveten om att
vi i de exempel som används i klassrummet återspeglar den verklighet som vi lever i.
Däremot är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund. I historieämnet synliggörs hur religion eller annan trosuppfattning
påverkar människors livsvillkor över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan
vara kampen mellan kyrka och stat, kampen mellan kyrka och vetenskap, sekularisering
och dess konsekvenser, religion som uttryck för förtryck samt religion som
identitetsskapare.
Lärare som undervisar i samhällskunskap lyfter fram diskriminering på grund av
religion eller annan trosuppfattning i temaområdena mänskliga rättigheter, konflikter,
svensk politik samt kulturmöten. Även i samband med ideologier – konservatism tas
detta upp.
Lärare som undervisar i geografi lyfter fram ämnet i temaområdena kartkunskap,
migration, befolkning samt konflikter.
Lärare som undervisar i religion lyfter självklart fram diskrimineringsgrunden i sin
undervisning. På samma vis som lärarna i religionskurserna tar upp de etablerade
religionerna, lyfts också livsåskådningsfrågor och etik fram som en viktig del.
Lärarna som undervisar i filosofi låter eleverna diskutera: Vad är religion? Vad är tro?
Vad är ateism? Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
Malmö stad
S:t Petri skola
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta
till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och
arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges
möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid
och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till
självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och
föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man
resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också
eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet
svenska används till exempel följande texter/ skönlitterära verk: Spelet om envar,
Havamal, Divina Commedia (Dante), Heliga Birgittas uppenbarelser, Stjärnlösa nätter
(Asaad), Gäst hos verkligheten (Lagerkvist). Vidare förs diskussioner i samband med
litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på religion. I
svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som
rör diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling: Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea, Nipplejesus av Nick Hornby, The God
of Small Things av Arundhati Roy och The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn
Taylor.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
Malmö stad
S:t Petri skola
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a.Mais Oui, Lieber Deutsch, Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera
Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår
lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller
sexualitet, kön och ålder.
Ansvariga
Lärarna
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Sexuell läggning
Mål
Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Eleverna ska ha
kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap
om hur heteronormen påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna
ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som
exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i matematik menar att när diskussion uppstår i anslutning till en
uppgift i matematik så är det viktigt att läraren är en förebild.
Lärare som undervisar i kemi anser generellt att det gäller att vara medveten om att vi i
de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det
är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i filosofi diskuterar könsrollerna. Vidare diskuterar man hur folk
kan se på olika sexuella läggningar, för att sedan sätta detta i relation till den lag om
diskriminering som finns. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap använder artiklar från dagstidningar
Malmö stad
S:t Petri skola
och vetenskapliga tidskrifter som beskriver djurs homosexualitet och variationer i
sexuell läggning hos djur. Diskussionsövningar gällande sexuell läggning och normer
genomförs enligt modell från RFSL.
Lärare som undervisar i ämnet religion behandlar sexuell läggning på så vis att lärare tar
upp hur svenska kyrkan men även andra religioner förhåller sig till bl a. homosexualitet
och hur man har gjort det genom tiderna. Ämnet kommer också upp när vi talar om
normer och normkritik.
Lärare som undervisar i historia synliggör hur synen på homosexualitet förändrats över
tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara Antiken och synen på
homosexualitet samt lagstiftning under 1900-talet. Arbete med källmaterial.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta
till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och
arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges
möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid
och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till
självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och
föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv.Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man
resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också
eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet
svenska används till exempel följande texter/skönlitterära verk: Gudars like (Sapho),
Karin Boyes diktning, Oändrat oändlig (Hassen Khemiri). Vidare förs diskussioner i
samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på
Malmö stad
S:t Petri skola
sexualitet. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse
filmer som rör diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur
romaner som: Doing It av Melvin Burgess, Inexcusable av Chris Lynch.
I år 2 utvidgas begreppet och i Viewpoints 2 tas även ett vidare samhällsperspektiv upp i
utdrag ur romaner eller noveller som: Crush av Carrie Mac. Givetvis används också
romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder.
Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar med socialpsykologi rörande möten
mellan olika grupper. I årskurs 1 arbetar vi med mänskliga rättigheter samt sex och
samlevnad. I kursen ingår även olika värderingsövningar. Redan den första kursen i
årskurs 1 handlar om identitet, kön och sexuell läggning.
Lärare som undervisar i sociologi arbetar återkommande med sexuell läggning.
Lärare som undervisar i psykologi berör sexualitet ur ett behovs och
motivationsperspektiv. Likaså tas socialisering och sociala sanktioner (formning) upp
som ett moment i kursen. Även i kursen under temaområdena utvecklingspsykologi,
genuspsykologi, socialpsykologiska och sociobiologiska perspektiv samt
försvarsmekanismer tas sexuell läggning upp.
Malmö stad
S:t Petri skola
Ansvariga
Lärarna
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Funktionsnedsättning
Mål
Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som människor med olika
funktionsnedsättningar lever i. Eleverna ska ha kunskap om hur detta har sett ut
historiskt. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och
upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om olika typer av funktionsnedsättning. Eleverna
ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån funktionsnedsättning
påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Däremot är det viktigt att aldrig använda
elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. I mötet med elever med
funktionsnedsättning är det generellt viktigt att lärare förses med så mycket kunskap som
möjligt och att det finns tekniska hjälpmedel för denna elevgrupp (när så behövs).
Skolledningen, skolans specialpedagoger och skolsköterska ansvarar för att förmedla
information och ge kunskap till lärarna. När en elev med funktionsnedsättning ska börja
på skolan så genomförs planeringskonferenser där elev, vårdnadshavare, tidigare skola
och undervisande lärare möts för bland annat överlämning.
Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara
medveten om att de exempel som används i klassrummet ska återspegla den verklighet
vi lever i. Självklart är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon
diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i filosofi menar att det främst är när eleverna diskuterar
rättvisebegreppet som samtalen om funktionsnedsättning kommer in. De diskuterar
Malmö stad
S:t Petri skola
exempelvis huruvida det är rättvist eller inte att en person med funktionsnedsättning får
mer av samhällets resurser än en som inte är det. Självklart är det viktigt att aldrig
använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i sociologi tar upp diskriminering på grund av
funktionsnedsättning i samband med i temat klassamhället.
Lärare som undervisar i samhällskunskap och geografi tar i kurserna upp allas lika
värde utifrån mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
Lärare som undervisar i historia synliggör hur synen på funktionsnedsättning har
förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara hur staten
hanterade funktionsnedsättningar och arbetsskador under industrialiseringen samt hur
staten hanterar och hanterade funktionsnedsättningar orsakade av krigsskador.
Lärare som undervisar i psykologi lyfter fram psykisk ohälsa som en viktig del i kursen.
Ett historiskt perspektiv på hur man har sett på människor med funktionsnedsättning tas
också upp. Inom området kris och krishantering fokuseras mycket på vad det innebär att
drabbas av en funktionsnedsättning. Psykiska och fysiska funktionsnedsättningar kontra
terapier och behandlingar belyses.
Lärare som undervisar i religion menar att diskussioner i kurserna kring etik och moral
kopplat till diskussioner om människovärde anknyter till diskrimineringsgrunden.
Värderingsövningar används i kurserna.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska
Malmö stad
S:t Petri skola
syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt
att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som
det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att
eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter
samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra
människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska
utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att
lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i
olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera
och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande
texter/ skönlitterära verk: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten (Haddon).
Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika
epoker hanterade frågan . I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella
tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a. Mais Oui,, Lieber Deutsch och Alegrìa) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder.
Kurserna i biologi och naturkunskap innehåller ämnesområdena fysiologi, genetik och
evolution. Lärarna går igenom och diskuterar olika funktionsnedsättningar, ofta på
elevers initiativ. Inom fysiologin kommer lärarna in på vad förändringar och skador hos
olika organ kan leda till, t ex hur skador på hjärnan kan leda till olika neurologiska
funktionsnedsättningar. Inom genetiken är olika ärftliga egenskaper och ärftliga
Malmö stad
S:t Petri skola
sjukdomar som t ex färgblindhet och cystisk fibros viktiga för att belysa och diskutera
arv och ärftlighet. Inom evolution belyses begrepp som arv och mutation ur nya
synvinklar. Lärarna visar och ger exempel på hur olika mutationer som vanligtvis
försämrar överlevnaden kan öka överlevnadsmöjligheterna för djur under vissa
omständigheter, exempelvis ärftlig blindhet hos grottfiskar. Diskussion om vår egen
evolution kan belysa hur egenskaper som vi betraktar som självklara, som att vi t ex
förlorade päls och fick mindre käkar, troligtvis medförde nackdelar, men att våra
förfäder råkade leva under omständigheter där dessa funktionsnedsättningar istället gav
överlevnadsfördelar.
Undervisningen i idrott och hälsa anpassas för varje individ. Oavsett om eleven har en
funktionsnedsättning eller inte. Eleverna får prova på idrottsgrenar utifrån en
funktionsnedsatts perspektiv.
Ansvariga
Lärarna
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Ålder
Mål
Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunden ålder. Eleverna ska ha kunskap om
hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur
kategorisering av människor utifrån ålder påverkar människor. Eleverna ska kunna göra
egna ställningstaganden.
Åtgärder
Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet
försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som
exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i matematik undviker uttryck kopplade till elevers ålder.
Generellt gäller att tänka på språkbruket och att inte använda härskartekniker.
Malmö stad
S:t Petri skola
Lärare som undervisar i kemi menar att generellt gäller det att vara medveten om att vi i
de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det
är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund.
Lärare som undervisar i filosofi behandlar frågan om ålderns betydelse i många
avseenden. Är t.ex. ett barns liv mer värt än en äldre människas? Om ja varför? Ska man
få högre lön just p.g.a. av att man har arbetat längre än någon som är ung och ny i ett
företag? Detta är exempel på frågor som lyfts, och som sedan kopplas till det som
diskrimineringslagen säger.
Lärare som undervisar i historia arbetar med att synliggöra hur synen på barndom,
ungdom och åldrande har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden
kan vara ungdomskultur på 60-talet, synen på barnarbete och hur synen på äldreomsorg
förändrats.
Lärare som undervisar i samhällskunskap och geografi utgår från åldersperspektivet
återkommande i sina ämnen. På temat demokrati diskuteras ålder utifrån rösträtt och
valbarhet. På temat privatekonomi diskuteras budgetar och sparande utifrån olika åldrar.
I båda ämnena diskuteras ålder utifrån länders befolkningspyramider samt annan
diskussion i området befolkning och migration. Åldersstrukturer tas även upp på temat
välfärd där man diskuterar hur denna ska finansieras och för vem den ska planeras,
genomföras.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta
till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och
Malmö stad
S:t Petri skola
arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges
möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid
och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till
självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och
föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv.Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man
resonerat kring dessa frågor i olika tider. I ämnet svenska används till exempel med
följande texter/ skönlitterär verk: Högläsaren (Schlink), Lust och fägring stor
(Widerberg). Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera
och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vidare förs diskussioner i samband med
litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar
lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör
diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten och i år 2 utvidgas
begreppet och i Viewpoints 2 tas även ett vidare samhällsperspektiv upp i utdrag ur
romaner eller noveller.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a.Mais Oui, Lieber Deutsch och Allgra) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder.
Lärare som undervisar i kurserna biologi och naturkunskap går igenom och diskuterar
den biologiska bakgrunden till åldrande och till vissa sjukdomar som är kopplade till
ökande ålder som t ex cancer och hjärtkärlsjukdomar.
Malmö stad
S:t Petri skola
Lärare som undervisar i religion tar upp diskriminering och trakasserier kopplat till ålder
när man gör värderingsövningar kring normkritik och människovärde.
Lärare som undervisar i psykologi tar upp självuppfyllande profetia och går även in på
utvecklingspsykologi, utvecklingskriser, diskriminering och ändrade livsvillkor.
Ansvariga
Lärarna
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Annan kränkande behandling
Mål
Eleverna ska respektera andra människors egenvärde. Eleverna ska ta avstånd från att
människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.
Åtgärder
För elever som börjar årskurs 1 genomför skolan sedan flera år tillbaka en introduktion.
Under en heldag får de nya eleverna lära känna varandra, sina mentorer och skolan.
Varje klass får under denna dag göra samarbetsövningar vilka leds av musiklärare, lärare
i idrott och hälsa, mentorer samt studentkår.
Alla elever som börjar på skolan har samtal om skolans regler och likabehandlingsplan
med sin klass och sina mentorer.
Skolledningen, Syv och elevhälsan presenterar sig för alla nya klasser på skolan.
Friluftsdagar genomförs en gång per termin och läggs upp på sådant sätt att elever från
olika program, årskurser och klasser träffas.
Elevkåren och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det
sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren, tillsammans med skolan, en
inspark av de nya eleverna. I slutet av läsåret annordnas utspark för treorna. Syftet är att
Malmö stad
S:t Petri skola
de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan.
Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet och skapa en gemenskap på
skolan. Spexets arbete startades detta läsår med en worshop ledd av komikern
Christoffer Appelqvist. Syftet med denna workshop var att både skapa ett mer
professionellt spex och att diskutera och klargöra var gränserna går när det gäller skämt.
Kan man skämta om allt? På vilket sätt? När blir det trakasserier och diskriminering?
Under läsåret fick sedan årets spexstyrelse handledning av skolans genuspiloter.
Anledningen till denna satsning på spexet var att tidigare års spex fått kritik av lärare
och elever för att innehålla många kränkande skämt.
All personal är genom sitt agerande och förhållningssätt förebilder för hur goda
relationer kan skapas. Personal talar inte illa om andra anställda, om elever eller
vårdnadshavare/föräldrar. Generellt gäller att inte skämta på sådant sätt att det kan
uppfattas kränkande. Att som vuxen ta ansvar för ett studieklimat som genomsyras av
positiv attityd, respekt och ansvar.
Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap är måna om att eleverna ska kunna
arbeta med vem som helst i klassrummet/labbsalen. Därför lottas t ex labbpartner fram
ibland.
Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara
öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre
uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av
de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring
jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta
tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör
likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring
ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant
och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer
som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i
samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland
arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och
resonera utifrån detta perspektiv.
I den aktuella kursplanen för Svenska 1 nämns följande innehåll: dialekter och språklig
variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel kön.
Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i
Malmö stad
S:t Petri skola
skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Detta innebär att lärarna väljer
texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den
efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt
tänkande i dessa frågor. Vidare förs diskussioner i samband med
litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar
lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör
diskrimineringsgrunden.
I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat
följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar
och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserien
Viewpoints (1, 2 och Vocational) som i hög grad behandlar texter som berör
likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten och i år 2 utvidgas
begreppet och i Viewpoints 2 tas även ett vidare samhällsperspektiv upp i utdrag ur
romaner eller noveller.
Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information;
ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer,
personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika
sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter
och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika
länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och
fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna
sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna
(bl.a. Prego, Einverstanden, De acuerdo och Genial) och diskussioner som går ut på att
kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I
språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad
gäller sexualitet, kön och ålder.
Ansvariga
Lärarna
Datum för när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret.
Malmö stad
S:t Petri skola
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Klassundersökning
Elever på skolan (31 st) fick enskilt skriftligen besvara frågor om likabehandling på
skolan. Frågorna som besvarades var: På vilket sätt arbetar S:t Petri skola med
diskrimineringsgrunderna? Är detta tillräckligt? Vad anser du att S:t Petri skola bör göra
för att främja arbetet med likabehandlingsfrågor?
År 2-enkäten
Malmö stads gymnasieskolor genomför en enkätundersökning som innehåller frågor
kring trygghet, trivsel och likabehandling. Enkäten riktar sig till elever i år 2 och den
genomfördes i oktober. Resultatet från S:t Petri skolas elever har sedan jämförts med
resultaten från de andra studieförberedande gymnasieskolorna. Av 277 åk 2-elever på S:t
Petri skola besvarade 232 enkäten.
På övriga studieförberedande gymnasieskolor var det totalt 716 besvarade enkäter. På
S:t Petri skola har 63 % av enkäterna besvarats av tjejer, 36 % har besvarats av killar och
1 % har besvarats av annat. På övriga studieförberedande gymnasieskolor har 54 %
besvarats av tjejer, 42 % av killar och 5 % av annat.
Diskussion med likabehandlingsgruppen
Under vårterminen träffades likabehandlingsgruppen vid ett tillfälle för att diskutera och
utvärdera befintlig likabehandlingsplan samt ge förslag till skrivandet av den nya. Vid
mötet fanns elevkår, skolhälsovård, genuspiloter samt skolledning representerade.
Radioprogramsdiskussionen
Efter 2011 års spex startade en diskussion om likabehandling på skolan då spexet ansågs
kränkande av många. Några elever i årskurs 3 gjorde ett radioprogram i vilket de
granskade spexet. Detta radioprogram togs upp och diskuterades på mentorstiden
i 24 av skolans 27 klasser. Frågorna var:
• Är jämställdhet viktigt i spexet?
• Tycker ni att det är ett problem att spexstyrelsen består av endast killar? Är tjejer så
tråkiga att de inte platsar i spexstyrelsen, eller vad ligger bakom att inga/få tjejer tar
plats?
• Vad tycker ni att det kan vara kul att skämta om i spexet?
Syftet med diskussionen var att skapa debatt i genusfrågor och på sikt påverka attityder
Malmö stad
S:t Petri skola
och förändra spexet.
Samtal med elevhälsovården
Samtal har förts med elevhälsovården rörande trivsel, trygghet och kränkningar på
skolan. Likaså har samtal förts om det stöd vi ger våra elever och vilka behov som finns
på S:t Petri skola.
Områden som berörs i kartläggningen
Samtliga diskrimineringsgrunder (kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning,
funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning och ålder) och
diskriminering och trakasserier som hör samman med dem finns med i kartläggningen.
Även frågor om annan kränkande behandling finns med. I den första studien berörs alla
diskrimineringsgrunderna samt socioekonomiska faktorer. I År 2-enkäten berörs
samtliga diskrimineringsgrunder, kännedom om likabehandlingsfrågor, relationer samt
trygghet och trivsel. Mötet med likabehandlingsgruppen berör både befintlig
likabehandlingsplan och år 2-enkäten. Klassdiskussionsfrågorna berör främst
jämställdhetsfrågor då det var detta S:t Petri skolas spex kritiserades för. I samtal med
elevhälsovården har områdena trivsel, trygghet, kränkningar och stöd kartlagts.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
I den första studien har elever skriftligen besvarat frågorna som vi sammanställt ovan.
År 2- enkäten har delats ut till alla tvåor vilka har haft möjlighet att besvara denna.
Diskussionsfrågorna har diskuterats i 24 av skolans 27 klasser. Diskussionen bygger
dessutom på elevernas egna radioprogram. En elev ingår för närvarande i
likabehandlingsgruppen - fler har kallats och målet är att det ska vara minst två
elevrepresentanter med vid gruppens möten.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Allt material finns tillgängligt för alla medarbetare i PedNet (skolans elektroniska
konferens- och e-postsystem). Resultatet av kartläggningen har diskuterats i skolans
kvalitets- och utvecklingsgrupp och därefter redovisats på APT.
Personalen har i egenskap av mentorer varit med på klassdiskussionen gällande
jämställdhet och spexet. Genuspiloterna är representanter i likabehandlingsgruppen.
Samtal med elevhälsovården om kartläggningen har förts, där i olika sammanhang
skolsköterska, kurator och specialpedagog deltagit.
Malmö stad
S:t Petri skola
Resultat och analys
Klassundersökning
På vilket sätt arbetar S:t Petri skola med diskrimineringsgrunderna?
De tillfrågade eleverna lyfter främst ämnena sociologi, religion och samhällskunskap
som ämnen där diskrimineringsgrunderna samt det socioekonomiska perspektivet tas
upp. Ämnen som enligt de tillfrågade eleverna i mindre utsträckning arbetar med
likabehandlingsfrågor är matematik, historia och psykologi. Utöver de enskilda
skolämnena så behandlas likabehandlingsfrågor även på mentorstid, till exempel i
samband med spexdiskussionerna.
Är detta tillräckligt?
Det råder en stor osäkerhet på om skolan arbetar tillräckligt med dessa frågor. Endast 15
elever besvarar frågan och av dem anser sju elever att skolan arbetar tillräckligt med
frågan medan 8 anser att så inte är fallet.
Vad anser du att S:t Petri bör göra för att främja arbetet med likabehandlingsfrågor?
Nio elever anser att skolan/ lärarna måste vara tydliga när de arbetar med dessa frågor
och förklara att och varför de faktiskt gör det. Elva elever anser att skolan bör arbeta mer
med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Nio elever anser att skolan bör arbeta
med och uppmärksamma socioekonomisk bakgrund vilket inte är en
diskrimineringsgrund men intressant och viktigt för våra elever. Ett fåtal elever nämner
sexuell läggning, åldersdiskriminering och könsöverskridande identitet som viktigt att ta
upp.
Utöver svaren på frågorna har eleverna haft möjlighet att lämna kommentarer till skolan.
I detta fält har sex elever uppmärksammat att jargongen på skolan i bland kan vara
obehaglig och att det ofta skämtas om bögar. Vidare tog två elever upp att spexet på
skolan var diskriminerande.
Analys: Eleverna lyfter större tydlighet gällande likabehandlingsfrågor och detta
genomsyrar flera av deras svar då de anser att de ej får kunskap om dessa frågor i alla
ämnen, att de är osäkra på att de får tillräckliga kunskaper och att de direkt efterfrågar
större tydlighet. Vi drar slutsatsen att vi måste kommunicera tydligare och bättre kring
likabehandlingsplanen. Vi ser även tendensen om en jargong på skolan där det skämtas
om sexualitet och genus.
Malmö stad
S:t Petri skola
År 2-enkät
Vid jämförelsen framkom att S:t Petri skola låg bättre till på följande punkter:
• Bemötande
De som arbetar på skolan bemöter mig på ett bra sätt:
94 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående.
På övriga skolor instämmer 89% helt eller ganska mycket med detta påstående.
Eleverna på skolan bemöter varandra på ett bra sätt:
95% av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående.
På övriga skolor instämmer 88% helt eller ganska mycket med detta påstående.
Eleverna bemöter de som arbetar på skolan på ett bra sätt:
96% av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående.
På övriga skolor instämmer 85% helt eller ganska mycket med detta påstående.
De som bemöter andra dåligt på skolan är få eller mycket få anser 97% av S:t Petri
skolas elever. Av övriga skolors elever anser 89% att det är få eller mycket få som
bemöter andra dåligt på deras skolor.
• Ordning
Personalen på min skola ser till att ordningsreglerna följs:
89% av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående.
På övriga skolor instämmer 84% med detta påstående.
Jag har arbetsro under lektioner/ arbetspass:
82% av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående.
På övriga skolor instämmer 75% helt eller ganska mycket med detta påstående.
Ger lärarna på din skola alla elever samma möjligheter oberoende av kön?
93 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående.
På övriga skolor instämmer 91% helt eller ganska mycket med detta påstående.
• Orättvis behandling
Har du känt dig orättvist behandlad på din nuvarande skola...
… på grund av kön? (nej/ sällan) 98% (Petri) 95% (Övriga)
… på grund av sexuell läggning? (nej/ sällan) 99% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av din funktionsnedsättning? (nej/ sällan) 98% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte som en kille heller? (nej/
Malmö stad
S:t Petri skola
sällan) 99% (Petri) 98% (Övriga)
… på grund av något annat? (nej/ sällan) 97 % (Petri) 92% (Övriga)
• Trivsel och trygghet
Hur trivs du på din nuvarande skola? (Mycket bra/ ganska bra) 96% (Petri) 93 %
(Övriga)
Känner du dig trygg på din nuvarande skola? (Alltid/ för mesta) 99% (Petri) 96%
(Övriga)
Har du blivit hotad på din nuvarande skola...
… på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 99% (Petri) 96% (Övriga)
… på grund av etnisk tillhörighet? (Nej, aldrig) 98% (Petri) 96% (Övriga)
… på grund av religion eller annan tro? (Nej, aldrig) 99% (Petri) 96% (Övriga)
… på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 99% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 98% (Petri) 96% (Övriga)
… på grund av ålder? (Nej, aldrig) 99% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig)
99% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av något annat? (Nej, aldrig) 98% (Petri) 94% (Övriga)
Har du blivit utsatt för våld på din nuvarande skola...
… på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 100 % (Petri) 97 % (Övriga)
… på grund av din etniska tillhörighet? (Nej, aldrig) 99% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av din religion eller annan tro? (Nej, aldrig) 99% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 100% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av din funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 100% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av din ålder? (Nej, aldrig) 100% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig)
100% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av något annat? (Nej, aldrig) 98% (Petri) 95% (Övriga)
• Kränkningar
Har du blivit kränkt på din nuvarande skola...
… på grund av din etniska tillhörighet? (Nej, aldrig) 94% (Petri) 92% (Övriga)
… på grund av din religion eller något annat som du tror på? (Nej, aldrig) 95% (Petri)
94% (Övriga)
… på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 100% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 98% (Petri) 96% (Övriga)
… på grund av din ålder? (Nej, aldrig) 97% (Petri) 94% (Övriga)
… på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig)
Malmö stad
S:t Petri skola
100% (Petri) 97% (Övriga)
… på grund av något annat? (Nej, aldrig) 92 % (Petri) 90% (Övriga)
Har du blivit kränkt för att någon på din nuvarande skola skickat eller visat dig sexuella
bilder?
(Nej) 96% (Petri) 94% (Övriga)
Har någon på din nuvarande skola tafsat på dig?
(Nej) 88 % (Petri) 83% (Övriga)
Har någon på din nuvarande skola sagt sexuellt kränkande ord till dig?
(Nej) 84% (Petri) 81% (Övriga)
Har någon på din nuvarande skola skämtat på ett sätt som känns kränkande för dig...
… på grund av etnisk tillhörighet? (Aldrig) 90% (Petri) 86% (Övriga)
… på grund av religion? (Aldrig) 93% (Petri) 91% (Övriga)
… på grund av din sexuella läggning? (Aldrig) 99% (Petri) 95% (Övriga)
… på grund av funktionsnedsättning? (Aldrig) 98% (Petri) 95% (Övriga)
… på grund av ålder? (Aldrig) 95% (Petri) 93% (Övriga)
… på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Aldrig) 100%
(Petri) 97% (Övriga)
… på grund av något annat? (Aldrig) 90% (Petri) 87% (Övriga)
Finns det platser på skoltid där du känner dig otrygg? (Ja) 6% (Petri) 11% (Övriga)
• Tillvägagångssätt
Om du har blivit utsatt för något av det som beskrivs i påståendena ovan, vem blev du
utsatt av?
Av de elever på S:t Petri skola som blivit utsatta för något av det som tidigare tagits upp,
svarar 20% att det är elever på den egna skolan som utsatt dem. 9 % av de elever på S:t
Petri skola som blivit utsatta svarar att det är personal på den egna skolan som utsatt
dem. 5% av de elever på S:t Petri skola som blivit utsatta anger att det är personer som
inte tillhör skolan som har utsatt dem.
Av eleverna från övriga skolor som blivit utsatta för det som beskrivs i påståendena ovan
anger 16% att det är elever på den egna skolan som utsatt dem. 7% anger att det är
personal på den egna skolan som utsatt dem. 2% anger att det är personer som inte
tillhör den egna skolan som utsatt dem.
I år 2-enkäten ställs sedan frågan om hur mycket hjälp och stöd de utsatta eleverna
upplevde att de fick från sina skolor. På S:t Peri skola anger 20% att de fick så mycket
hjälp och stöd de ville ha. 4% av eleverna från övriga skolor anser att de fick det stöd
och den hjälp de ville ha. 10% av S:t Petri skolas elever valde att inte vända sig till
Malmö stad
S:t Petri skola
någon alls för att få hjälp. Motsvarade siffra för övriga skolor är 8%.
• Rekommenderar
Jag rekommenderar gärna min skola till andra elever:
(Instämmer helt och instämmer ganska mycket) 85% (Petri) 80% (Övriga)
• Vårdnadshavare
Skolan har en god relation till min/ mina vårdnadshavare:
(Instämmer helt/ instämmer ganska mycket) 63% (Petri) 59 % (Övriga)
Vid jämförelsen framkom att S:t Petri skola ligger som genomsnittet på följande
punkter:
Jag följer de ordningsregler som finns på min skola:(Instämmer helt eller ganska
mycket) 94%
Har du känt dig orättvist behandlad på din skola på grund av din religion eller annan tro?
(Nej/ sällan) 97%
Har du känt dig orättvist behandlad på din skola ...på grund av din ålder (Nej/ sällan)
97%
Har du blivit kränkt på din skola... … på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 93%
Finns det platser där du känner dig otrygg, i så fall var?
Sociala medier: 5 % Skolans övriga utrymme: 5%
Vid jämförelsen framkom att S:t Petri skola ligger sämre till på följande punkter:
Jag känner till de ordningsregler som finns på min skola: (instämmer helt och ganska
mycket) 78 % (Petri) 87,4% (Övriga)
Jag känner till likabehandlingsplanen på min skola: 60% (Petri) 72% (Övriga)
Har du känt dig orättvist behandlad på grund av din etniska tillhörighet? (Nej/ sällan)
94% (Petri) 95 % (Övriga)
Har någon på din nuvarande skola skämtat på ett sätt som känns kränkande för dig...
… på grund av kön? (aldrig) 86% (Petri) 89% (Övriga)
Berättade du eller anmälde du till någon i personalen att du blivit utsatt för kränkning
eller våld? (Ja) 16% (Petri) 24% (Övriga)
Tog skolan din anmälan/ berättelse på allvar?
(Ja) 23% (Petri) 26% (Övriga)
Malmö stad
S:t Petri skola
Skolan har tydligt förklarat min rättigheter och skyldigheter:
(Instämmer helt /mycket) 64% (Petri) 68% (Övriga)
Lärare ger mig kunskaper om jämställdhet, sexualitet och likabehandling som jag har
nytta av:
(Alla lärare/ de flesta lärare) 41% (Petri) 49% (Övriga)
Analys:
På punkterna bemötande, ordning, trivsel, trygghet, våld och kränkningar så ligger S:t
Petri skola bättre till än andra jämförda skolor. Något förvånande är att trots detta så har
12% av eleverna i år 2-enkäten blivit tafsade på och 16% har fått sexuellt kränkande ord
sagda till sig. 14% upplever att andra skämtat på ett sätt som känts kränkande. Återigen
visar det ett klimat som råder på skolan. På de mer detaljerade frågorna framkommer
alltså att det är viktigt för skolan att arbeta vidare med genus och sexualitet. S:t Petri
skola ligger dessutom en procentenhet sämre till än jämförande skolor när det gäller
orättvis behandling på grund av etnisk tillhörighet. Skolan bör utifrån denna tendens
även satsa på etnicitet.
Slutligen framkommer det även att elever på S:t Petri skola i mindre utsträckning
berättar för någon på skolan om de blir utsatta för kränkningar eller våld ( i faktiska tal
cirka två personer då antalet kränkningar på skolan är väldigt lågt) samt att de i mindre
utsträckning känner till likabehandlingsplanen samt upplever att de i mindre utsträckning
får kunskaper om jämställdhet, sexualitet och likabehandling av sina lärare. S:t Petri
skola lägger därför tid på arbetsplatsträffar och mentorstid för att informera om lärare
och elever om likabehandling. Alla nya elever får information enligt skolledningen.
Frågan är om detta tillvägagångssätt blir för ytligt.
Diskussion med likabehandlingsgruppen
Likabehandlingsgruppen började med att diskutera befintlig likabehandlingsplan.
Gruppen hade inga direkta synpunkter på planen men en diskussion om huruvida
socioekonomisk bakgrund kan vara något som påverkar våra elever och deras situation
kom upp. Socioekonomisk bakgrund är ingen diskrimineringsgrund och undersöks
därför inte i år 2-enkäten och finns inte med i skolans likabehandlingsplan. Skolans
kurator kontrollerade då hur många extra studiestöd som har betalats ut och kom fram
till att 36 elever på S:t Petri skola fått extra tillägg. S:t Petri skola har sedan detta möte
drivit att socioekonomisk bakgrund ska finnas med som en variabel i kommande års år
2-enkät på förvaltningens likabehandlingsmöten.
Vidare diskuterades aktuell år 2-enkät. Mötet lyfte att S:t Petri skola låg sämre till än
övriga skolor när det gällde att elever känt sig orättvist behandlade på grund av etnicitet.
Likaså att man har skämtat kränkande om kön.
Malmö stad
S:t Petri skola
Elevrepresentanten lyfte att endast 41% av eleverna ansåg att lärarna gav dem kunskap
om sexualitet och likabehandling och efterfrågade mer exakta åtgärder i respektive
ämne.
Analys: Vi anar att den socioekonomiska faktorn bör undersökas i framtiden. Lärarna
måste bli tydligare i sina ämnen gällande när och varför de tar upp
likabehandlingsfrågor. Återigen diskuteras den skämtande jargongen. Den kanske visar
på ett klimat som finns på skolan.
Radioprogramsdiskussionen
Diskussionerna ute i klassrummen blev heta och många klasser lämnade tillbaka
engagerade protokoll. Mentorerna gjorde på olika sätt. I vissa klasser fördes en
helklassdiskussion och ett klassprotokoll lämnades in och i andra klasser jobbade man i
smågrupper som förde egna protokoll. Den sammanställning som vi har gjort av
protokollen tar inte hänsyn till om det är en hel klass som står bakom eller om det är en
mindre elevgrupp. Det gör att resultatet haltar lite, men man kan se en tydlig tendens.
80 protokoll lämnades in, fördelat på 24 klasser. 3 klasser lämnade aldrig in sina
protokoll. I 63 av protokollen tyckte eleverna att det var viktigt med jämställdhet i
spexet och i 15 tyckte man att det inte var viktigt med jämställdhet. I protokollen finns
84 kommentarer som visar att det finns problem med jämställdhet i spexet på skolan.
Det kan vara kommentarer om att tjejer inte får utrymme eller förtroende, att killar
trycker ner tjejer, att det bara finns små tjejroller, att killhumor skrämmer bort tjejer, att
det borde finnas fler tjejer i styrelsen och som skådespelare. Det finns också
kommentarer om att jämställdheten inte är ett problem i protokollen. De åsikter som då
kommer fram är att det är kompetens som ska avgöra om någon person väljs ut till
styrelsen eller till att vara skådespelare, inte personens kön (32 kommentarer). Och att
det inte är något problem om spexstyrelsen har stor övervikt av något
kön (18 kommentarer).
Sammantaget är det fler elever som upplever att det finns problem med jämställdhet än
elever som inte tycker att det är ett problem. Och målet för en skola måste vara att det
inte finns några problem med jämställdhet alls. Vår slutsats är att S:t Petri skola har långt
kvar till det målet.
Ett exempel på den ilska som finns på vissa håll på skolan:
“Det är bisarrt att bara killar är i styrelsen. Tjejer tar plats och söker roller, men blir inte valda. Hur
mycket plats ska man ta (för att få vara med), ska man behöva ta till våld? Det är bevisat att killar
väljer killar, vilket gör att nästa styrelse antagligen också kommer att ha majoritet killar. Vi vill ha
omval till styrelsen!”
Malmö stad
S:t Petri skola
Analys: Våra slutsatser är att jämställdhet är viktigt och att spexet måste ge mer
utrymme åt tjejer. Killhumor skrämmer bort tjejer.
Samtal med elevhälsovården
Elevhälsans uppfattning är att de elever elevhälsan har varit i kontakt med trivs bra på
skolan. Skolsköterskan träffar alla elever när hon gör hälsoundersökning i år 1.
Elevhälsan har inte mött elever som uppgett att de känt sig diskriminerade eller kränkta
under läsåret 2012-2013. Om det varit någon som inte trivts har detta varit på grund av
elevens val av program eller på grund av en för hög studietakt. Ungefär en elev vartannat
år trivs inte på skolan enligt skolsköterskan. Elever säger så här om skolan: ”man får
vara som man är och accepteras".
Idag möter skolsköterskan på S:t Petri skola mest livsstilsfrågor såsom frågor om stress,
sömn, kost, träning och värk. Tid läggs givetvis även på elever med någon form av
funktionsnedsättning som till exempel CP-skada, ADD, ADHD eller dyslexi. Dessa
elever klarar sig väl och blir sedda och hjälpta på skolan som försöker vara flexibel och
möta elevernas behov. Just nu arbetar det tre assistenter på skolan för att hjälpa elever
med funktionsnedsättning. Elever med dyslexi får hjälp av Stödet (speciallärare Linda
Forslund) samt med förlängd skrivtid. Fall av anorexi dyker upp regelbundet och det
finns ett väl utarbetat skyddsnät för dessa elever vilket sätts in på en gång. Här
poängterar skolsköterskan lärarnas roll som den som ofta är den person som
uppmärksammar denna problematik.
Analys: S:t Petri skola lägger stor vikt vid elevhälsovården och arbetar för att elever med
funktionsnedsättningar får hjälp. Elevhälsovården möter ett lågt antal elever vilka blivit
utsatta för kränkningar. Vi vet baserat på år 2-enkäten att skolan har ett lågt antal
kränkningar men att inte alla berättar om detta. Kanske även mentorernas roll bör
poängteras då de kanske är de som ofta möter eleverna.
Samtal med specialpedagog (Stödet)
Specialpedagogen ägnar sig åt det behov av stöd som finns i ämnet matematik på
samhällsprogrammet. Specialpedagogen går även ut i alla klasser och undervisar i
studieteknik och -planering. Vidare träffar hon även de elever som är i behov av särskilt
stöd och hjälper dem. Specialpedagogen beställer in material och teknik som behövs för
stödet samt ansvarar för de pedagogiska kartläggningarna. Under den tid som stödet
funnits på skolan har rutiner och strategier utvecklats för att fånga upp och stötta elever.
Under kommande läsår ska dessa förbättras och utvecklas. Detta är en process som
ständigt pågår.
Malmö stad
S:t Petri skola
Analys: Specialpedagogen bedriver ett stort arbete för att kartlägga elevers behov samt
hjälpa eleverna på bästa sätt.
Förebyggande åtgärder
Socialt klimat
Mål
Målet för S:t Petri skola är ett relationellt arbetssätt och en miljö där elever och personal
känner sig trygga och väl omhändertagna.
Åtgärder
För att verka för detta deltar alla elever som börjar på skolan i introduktionsdagarna där
de tillsammans med mentorer, lärare och elevkår gör samarbetsövningar för att gynna
sammanhållningen och trivseln.
S:t Petri skola har lagt upp en plan för mottagandet av år 1 elever där de den första dagen
möter sina mentorer, visas runt på skolan och får viktig information utan övriga elever i
huset. De har "lära-känna-aktiviteter" i klassrummet, gemensam lunch med mentorerna
och samling i aulan för viktig information. I klassrummet diskuteras även respekt samt
de regler som finns på skolan.
Mentorsprojektet är ett projekt för vilket berörda mentorer får tid i sin tjänstefördelning
att genomföra. Projektet går ut på att mentorerna med handledning av kurator och utifrån
ett system har samtal med sina mentorselever varje termin under deras tid på S:t Petri
skola. Samtalen fokuserar främst på elevernas trivsel och studiesituation. Kanske kan
även frågor om kränkningar tas upp?
För att öka trivsel och hälsa hos eleverna satsar skolan på friluftsdagar. För närvarande
har skolan en friluftsdag per termin. De läggs upp på sådant sätt att elever från olika
program, årskurser och klasser träffas.
Under läsår 2013-2014 deltar skolan i en forskningscirkel i elevinflytande i avsikt att
gynna elevernas möjlighet att påverka sin situation och på så sätt ha det bättre på skolan.
Elevkår och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala
Malmö stad
S:t Petri skola
klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren en inspark av de nya eleverna. I slutet av
läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra
och skolan. Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet i och skapa en
gemenskap på skolan. Flera utskott har bildats för att öka trivsel och minska
diskriminering, exempelvis jämställdhetsutskottet.
Delaktighet och inflytande gynnar likabehandling. Ett av skolans prioriterade områden
under läsåret är bedömning och betygssättning. Skolverkets allmänna råd för bedömning
och betygssättning i gymnasieskolan ger ett bra stöd.
Motivering
Enligt år 2-enkäten trivs en mycket stor del av eleverna på skolan och en förklaring till
detta kan vara att S:t Petri skola lägger mycket energi och resurser på detta.
Ansvariga
Lärare och skolledning.
Datum när det ska vara klart
Pågående under hela läsåret
Kön
Mål
Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot
diskrimineringsgrunden kön.
Åtgärder
På S:t Petri skola arbetar för närvarande tre färdigutbildade genuspiloter som ingår i
genuspiloternas nätverk och som tillsammans med skolledningen författat
handlingsplaner för skolan. På skolan finns dessutom en genuspedagog. Målet med
läsåret 2013-2014 är att skapa kanaler och plattformar för att nå ut till eleverna.
Genuspiloterna kommer att delta i elevskyddsombudens möten och ha workshops med
eleverna. Genuspiloterna kommer också att hålla i ett pedagogiskt café samt verka för
spridning i arbetslagen på skolan. En site på Google är under konstruktion där
information, tips och material rörande genusfrågor kommer att visas. Vidare kommer
genuspiloterna ägna sig åt aktionsforskning gällande betygsstatistik och skillnader i
betyg mellan killar och tjejer på olika områden och nivåer. Slutligen ska genuspiloterna
även handleda skolans spexstyrelse för att få spexet att reflektera över
likabehandlingsfrågor samt producera ett spex som inte bara skämtar om kön och
homosexualitet.
Malmö stad
S:t Petri skola
Jämställdhet är en stående punkt på dagordningen på arbetsplatsträffarna.
Elever på skolan har på eget initiativ startat ett jämställdhetsutskott med avsikt att verka
för en mer jämställd skola.
Skolan deltar i sex- och samlevnadsprojektet - “Så sant “och har helt utifrån elevernas
önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör
frågor kring könsroller och sexualitet.
Alla ledare i GyVf ska gå en utbildning i diskrimineringsgrunderna vid sex olika
utbildningstillfällen med start ht 2012. Kursen ges av Malmö mot Diskriminering och
innehåller utbildningspassen: Etnicitet och religion/annan trosuppfattning,
Funktionshinder, Kön, Sexualitet, Ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och
FN-konventioner och EU-rätt. Kursen innehåller en diskussionsdel och därefter arbete
med diskrimineringsfall.
Motivering
Malmö stad har gjort stora satsningar på utvecklingsarbete kring genusfrågor vilket S:t
Petri skola har anammat och arbetat vidare med. De tendenser som år 2-enkäten och
klassundersökningen samt spexdiskussionerna visar är att det skämtas kring kön på ett
sätt som kan uppfattas som kränkande. Satsningarna på skolan är därför viktiga för att
förhindra att ett nedvärderande normsystem utvecklas.
Ansvariga
Genuspiloterna
Lärarna som deltar i Så sant-projektet
Datum när det ska vara klart
Pågående under läsåret
Etnisk tillhörighet
Mål
Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot
diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet.
Åtgärder
På S:t Petri skola drivs ett projekt om språkutvecklande arbetssätt. Detta projekt leds av
en lektor i svenska som andraspråk som utbildar arbetslag och nyanställda kring detta.
Malmö stad
S:t Petri skola
Målet är att utbilda lärare så att språket inte blir ett hinder för lärande och bedömning.
Alla ledare i GyVf ska gå en utbildning i diskrimineringsgrunderna vid sex olika
utbildningstillfällen med start ht 2012. Kursen ges av Malmö mot Diskriminering och
innehåller utbildningspassen: Etnicitet och religion/annan trosuppfattning,
Funktionshinder, Kön, Sexualitet, Ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och
FN-konventioner och EU-rätt. Kursen innehåller en diskussionsdel och därefter arbete
med diskrimineringsfall.
S:t Petri skolas bibliotekarie samt lärare i samhällskunskap deltar i projektet Identitet,
identitet, identitet vilket riktar sig till elever i år nio på grundskolan och år ett på
gymnasiet. Projektet har sin grund i Hassen Khemiris bok “Jag ringer mina bröder” och
har som syfte att fundera över identitet, verka språkutvecklande och ämnesövergripande.
Ett av målen är att bland annat lyfta frågor kring etnicitet för att skapa ökad tolerans.
Motivering
På S:t Petri skola finns det ett fåtal elever som upplever att de blir orättvist behandlade
på grund av sin etniska tillhörighet. Förhoppningsvis kan denna typ av projekt förbättra
situationen för dessa elever samt ge lärarna bättre insikter.
Ansvariga
Lärarna
Skolledningen
Datum när det ska vara klart
Pågående under läsåret
Religion eller annan trosuppfattning
Mål
Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot
diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning.
Åtgärder
Varje år anordnar skolan en resa till Auschwitz för elever i år tre. Detta är uppstarten för
en temadag som eleverna tillsammans med medföljande lärare planerar och genomför
för samtliga elever i år 3. Temadagen behandlar på olika sätt kränkningar och
diskriminering mot religion eller annan trosuppfattning.
Lärare som undervisar i religion för diskussion med eleverna. Alla lärare
uppmärksammar om elever uppträder på ett sådant sätt att det strider mot skolans
Malmö stad
S:t Petri skola
värdegrund.
Alla ledare i GyVf ska gå en utbildning i diskrimineringsgrunderna vid sex olika
utbildningstillfällen med start ht 2012. Kursen ges av Malmö mot Diskriminering och
innehåller utbildningspassen: Etnicitet och religion/annan trosuppfattning,
Funktionshinder, Kön, Sexualitet, Ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och
FN-konventioner och EU-rätt. Kursen innehåller en diskussionsdel och därefter arbete
med diskrimineringsfall.
Motivering
Denna problematik är väldigt liten på skolan men vi arbetar i förebyggande syfte.
Ansvariga
Lärare och skolledning.
Datum när det ska vara klart
Resan till Polen äger rum i september.
Temadagen äger rum på FN-dagen.
Sexuell läggning
Mål
Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot
diskrimineringsgrunden sexuell läggning.
Åtgärder
Skolan deltar i sex och samlevnadsprojektet - “Så sant” och har helt utifrån elevernas
önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör
frågor kring könsroller och sexualitet.
Genuspiloterna ska handleda skolans spexstyrelse för att få spexdeltagarna att reflektera
över likabehandlingsfrågor och producera ett spex som inte bara skämtar om kön och
homosexualitet.
Alla ledare i GyVf ska gå en utbildning i diskrimineringsgrunderna vid sex olika
utbildningstillfällen med start ht 2012. Kursen ges av Malmö mot Diskriminering och
innehåller utbildningspassen: Etnicitet och religion/annan trosuppfattning,
Funktionshinder, Kön, Sexualitet, Ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och
FN-konventioner och EU-rätt. Kursen innehåller en diskussionsdel och därefter arbete
Malmö stad
S:t Petri skola
med diskrimineringsfall.
Motivering
I syfte att förbättra undervisningen och klimatet på skolan.
Ansvariga
Genuspiloter, lärare och skolledning.
Datum när det ska vara klart
Både Så sant-projekt och handledning pågår under hela läsåret.
Funktionshinder
Mål
Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot
diskrimineringsgrunden funktionshinder.
Åtgärder
Den typ av funktionshinder som S:t Petri skola möter är snarare funktionsnedsättningar
som tillexempel Cp-skada, dyslexi, ADHD och ADD. För att möta dessa elever har
skolan välfungerande system där specialpedagog (Stödet) och skolhälsovården arbetar
tillsammans.
Alla ledare i GyVf ska gå en utbildning i diskrimineringsgrunderna vid sex olika
utbildningstillfällen med start ht 2012. Kursen ges av Malmö mot Diskriminering och
innehåller utbildningspassen: Etnicitet och religion/annan trosuppfattning,
Funktionshinder, Kön, Sexualitet, Ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och
FN-konventioner och EU-rätt. Kursen innehåller en diskussionsdel och därefter arbete
med diskrimineringsfall.
Motivering
S:t Petri skola anser sig utifrån år 2-enkäten och samtal med elevhälsovården ha ett
välfungerande system.
Ansvariga
Skolledning, specialpedagog och elevhälsovård.
Datum när det ska vara klart
Malmö stad
S:t Petri skola
Pågående under hela läsåret.
Sexuella trakasserier
Mål
Inga elever ska uppleva sexuella trakasserier.
Åtgärder
På S:t Petri skola arbetar för närvarande tre färdigutbildade genuspiloter som ingår i
genuspiloternas nätverk och som tillsammans med skolledningen författat
handlingsplaner för skolan. Målet med läsåret 2013-2014 är att skapa kanaler och
plattformar för att nå ut till eleverna. Genuspiloterna kommer att delta i
elevskyddsombudens möten och ha workshops med eleverna. Genuspiloterna kommer
att hålla i ett pedagogiskt café samt verka för spridning i arbetslagen på skolan. En site
på Google är under konstruktion där information, tips och material rörande genusfrågor
kommer att visas. Vidare kommer genuspiloterna ägna sig åt aktionsforskning gällande
betygsstatistik och skillnader i betyg mellan killar och tjejer på olika områden och
nivåer. Slutligen ska genuspiloterna även handleda skolans spexstyrelse för att få spexet
att reflektera över likabehandlingsfrågor samt producera ett spex som inte bara skämtar
om kön och homosexualitet.
Skolan deltar i sex och samlevnadsprojektet - “Så sant” och har helt utifrån elevernas
önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör
frågor kring könsroller och sexualitet.
All personal uppmärksammar om elever uppträder på ett sådant sätt att det strider mot
skolans värdegrund.
Alla ledare i GyVf ska gå en utbildning i diskrimineringsgrunderna vid sex olika
utbildningstillfällen med start ht 2012. Kursen ges av Malmö mot Diskriminering och
innehåller utbildningspassen, Etnicitet och religion/annan trosuppfattning,
Funktionshinder, Kön, Sexualitet, Ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och
FN-konventioner och EU-rätt. Kursen innehåller en diskussionsdel och därefter arbete
med diskrimineringsfall.
Motivering
Även om S:t Petri skola ligger bättre till än övriga skolor med teoretiska program så är
siffrorna ändå oroväckande. 12% av S:t Petri skolas tvåor har blivit tafsade på och 16%
av S:t Petri skolas tvåor har fått sexuellt kränkande ord sagda till sig. Satsningarna
Malmö stad
S:t Petri skola
skolan gör är viktiga.
Ansvariga
Genuspiloter, lärare och skolledning.
Datum när det ska vara klart
Pågående under läsåret.
Rutiner för akuta situationer
Policy
Diskriminering eller trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier
eller annan kränkande behandling får under inga omständigheter förekomma i skolans
verksamhet. Nolltolerans gäller.
Arbetsrättsliga åtgärder vidtas om skolans personal diskriminerar eller trakasserar elever
samt om personal anställd vid skolan inte snarast anmäler till rektor när de får kännedom
om elevs upplevda diskriminering, upplevda trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rektor träffar representanter från varje klass under hela läsåret (minst två möten per
termin).
Den medicinska elevhälsan har ett program för hälsosamtal. I de samtalen tas frågor om
trivsel upp. Skolsköterskan gör en avkodad sammanställning som blir underlag till
likabehandlingsgruppens arbete med planen.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Förutom undervisande lärare - skolledning, kurator, skolsköterska, specialpedagog och
elevens mentorer.
Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera
1. I det ögonblick som någon hos skolans personal får kännedom om att en elev upplever
Malmö stad
S:t Petri skola
sig vara utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling blir ett formellt
förvaltningsärende till, vilket innebär att det råder dokumentationsskyldighet (15 §
förvaltningslagen). Även när elever i det privata upplever sig ha blivit diskriminerade
eller kränkta på annat sätt (t.ex. på ett privat Facebook-konto) och upplevelsen av
diskriminering/kränkning påverkar skolsituationen eftersom de som ev.
diskriminerar/kränker i det privata går på samma skola har skolan samma skyldigheter
som om diskrimineringen/kränkningen primärt hade ägt rum i skolan. Även
diskriminering/annan kränkande behandling som en personal ev. gör sig skyldig till i
förhållande till elev omfattas av denna ärendegång. Den personal som får kännedom om
elevens upplevda utsatthet ska således skriva en daterad och underskriven
tjänsteanteckning med den relevanta informationen om detta.
2. Denna första dokumentation i ärendet ska omedelbart tillställas rektor. Personalen
som har fått kännedom om elevens upplevda utsatthet är anmälningsskyldig till rektor
enligt lag (6 kap. 10 § skollagen). I fall rektor skulle vara utpekad som den
diskriminerande/på annat sätt kränkande part ska anmälan göras till
Utbildningsdirektören. Där det i fortsättning står rektor tar i sådana fall där rektor själv
är utpekad Utbildningsdirektören över de uppgifter som i vanliga fall åligger rektor.
3. Rektorn öppnar omedelbart det formella och diarieförda ärendet om
diskriminering/annan kränkande behandling, i vilket anmälan utgör aktbilaga 1. Ärendet
kan öppnas såsom en pappersakt eller en digital akt i kommunens
ärendehanteringssystem.
4. Rektor är skyldig att anmäla alla anhängiggjorda ärenden till Utbildningsnämnden.
Det görs till ingrid.på[email protected].
5. Rektor är även skyldig att skyndsamt (helst omedelbart, dock senast inom en vecka)
inleda en formell utredning. Rektorn ska objektivt utreda vad som har hänt, vilka behov
av åtgärder som föreligger i förhållande till händelserna och vilka åtgärder som skäligen
kan komma i fråga. Inom ramen för rektorns utredning kan rektorn uppdra åt annan
personal att föra vissa samtal med de inblandade. Alla muntliga uppgifter som tillförs
ärendet, t.ex. genom samtal med de inblandade, vårdnadshavarna, ev. vittnen, personal
ska dokumenteras och i kronologisk ordning aktbilageras i ärendeakten. Även alla i
ärendet inkomna handlingar, som t.ex. mejl från vårdnadshavarna och eleven,
aktbilageras i kronologisk ordning i ärendeakten. Utredningen ska bedrivas skyndsamt.
När rektor har kunskap om berördas uppfattning om händelsen/händelserna som har
upplevts som diskriminerande/kränkande sker samråd med elevhälsan. Därefter
kontaktas vårdnadshavare. Skolan bör under det första dygnet ge vårdnadshavaren en
kontaktperson på skolan. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för
hur kommunikationen mellan skolledning, elever och vårdnadshavare ska ske. När
berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga
konsekvenserna av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den
utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter
som avgör hur kontakt med vårdnadshavare ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga
utomstående expertis.
Malmö stad
S:t Petri skola
6. Rektorn avslutar utredningen med ett formellt beslut om skäliga åtgärder. Sådana
åtgärder kan vara hänförliga dels till ett individärende, och inkludera åtgärder specifikt
riktade mot berörda individer, dels till ett ärende inom ramen för skolans främjande och
förebyggande arbete enligt diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen och därmed vara
strukturellt inriktade på alla elever och all personal i skolan.
Åtgärder riktade mot berörda individer ska spegla kränkningens karaktär och
omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med
åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av rektor i samråd med
elevhälsan, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand
vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa
akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själv har kompetensen
ska den tas in utifrån, efter samråd med skolledning och/eller elevhälsan. Vid fall där
avstängning för den part som utsatt annan elev kan vara eller är aktuellt ska rektor
meddela Utbildningsförvaltningens avdelning för elevhälsa och förvaltningens
samordnande kurator som vid behov kan stödja rektor i utredningen i
avstängningsärendet.
Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter
en månad.
Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte
eleven, den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den kränkte eleven och den/de som
kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera.
Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då ska samtalet
alltid avslutas med att ett beteendeavtal skrivs.
7. De beslutade åtgärderna ska verkställas och följas upp. Verkställigheten och
uppföljningen dokumenteras i ärendeakten. Akten och alla handlingar i den arkiveras i
enlighet med anvisningarna i Malmö stads arkivhandbok för utbildningsverksamheten.
Regelverket kring offentlighet och sekretess samt personuppgiftslagstiftningen ska
noggrant iakttas i dessa ärenden.
8. Beslut i ärendena, verkställighet och uppföljning ska återkopplas till
utbildningsnämnden.
Rutiner för uppföljning
Uppföljning görs inom en månad från rektors beslut i ärendet.
Uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt därefter med den/de som
utsatt. Det är viktigt att alla får komma till tals. Uppföljningen görs inom rimlig tid, och
innehåller utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde
skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna?
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall
måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också
leda till att likabehandlingsplanen revideras.
Stäm av med de inblandade beträffande tidpunkt för återkoppling. Vilka förväntningar
finns och vad är lämpligt att göra? Avstämningen bör ske löpande och anpassas till
Malmö stad
S:t Petri skola
kränkningens omfattning samt ske oavsett om kränkningen varit stor eller liten.
Avstämning ska också alltid göras även om situationen har förbättrats avsevärt och
åtgärderna minskat i omfattning.
Varje gång en kränkning inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är
införstådd. Skolan bör ha ett avslut före varje terminsslut.
När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte
känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer. Om eleven
byter skola ska eleven till exempel få veta vem man kan vända sig till på den skolan om
något händer.
Uppföljning i icke individärenden sker genom att likabehandlingsgruppen sammanfattar
ärendet, analyserar behovet av insatser samt behovet av att förändra arbetssätt och/eller
likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att likabehandlingsgruppen gör
sammanfattningar av icke individärenden.
Ansvarsförhållande
Rektor ska
• se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
• säkerställa att främjande insatser och förebyggande insatser i enlighet med denna
plan genomförs
• säkerställa att all personal har kunskap om rutiner vid akuta situationer i enlighet
med denna plan
• årligen utvärdera och upprätta likabehandlingsplan i enlighet med denna plan
• sammankalla likabehandlingsgruppen
Lärare och annan skolpersonal ska
• arbeta med att främja likabehandling i enlighet med denna plan
• anmäla till rektor när han/hon får kännedom om en upplevd
diskriminering/kränkning
• ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning
• utveckla arbetet med att främja likabehandling
IInnehållsförteckning
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ....................1
GRUNDUPPGIFTER.................................................................................................................... 1
Verksamhetsformer som omfattas av planen ................................................................... 1
Ansvarig för planen .......................................................................................................... 1
Vår vision ......................................................................................................................... 1
Planen gäller från ............................................................................................................. 1
Planen gäller till ............................................................................................................... 1
Elevernas delaktighet ........................................................................................................ 1
Vårdnadshavarnas delaktighet .......................................................................................... 2
Personalens delaktighet ..................................................................................................... 3
UTVÄRDERING........................................................................................................................ 3
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats........................................................................ 3
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan....................................................................... 3
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan...................................................................... 3
Årets plan ska utvärderas senast....................................................................................... 4
Beskriv hur årets plan ska utvärderas............................................................................... 4
Ansvarig för att årets plan utvärderas............................................................................... 5
FRÄMJANDE INSATSER.............................................................................................................. 5
Övergripande mål.............................................................................................................. 5
Kunskap om likabehandling och jämställdhet.................................................................. 5
Kön..................................................................................................................................... 8
Könsidentitet eller könsuttryck........................................................................................ 11
Etnisk tillhörighet............................................................................................................. 13
Religion eller annan trosuppfattning............................................................................... 16
Sexuell läggning............................................................................................................... 19
Funktionsnedsättning........................................................................................................ 21
Ålder................................................................................................................................. 24
Annan kränkande behandling.......................................................................................... 27
KARTLÄGGNING.................................................................................................................... 29
Kartläggningsmetoder....................................................................................................... 29
Områden som berörs i kartläggningen ........................................................................... 31
Hur eleverna har involverats i kartläggningen................................................................ 31
Hur personalen har involverats i kartläggningen............................................................ 31
Resultat och analys.......................................................................................................... 31
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER.................................................................................................... 39
Socialt klimat................................................................................................................... 39
Kön................................................................................................................................... 40
Etnisk tillhörighet............................................................................................................. 41
Religion eller annan trosuppfattning............................................................................... 42
Sexuell läggning............................................................................................................... 43
Funktionshinder................................................................................................................ 44
Sexuella trakasserier......................................................................................................... 44
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER.......................................................................................... 44
Policy................................................................................................................................ 46
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.........................46
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till ................................................... 46
Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera .......................................................... 46
Rutiner för uppföljning ................................................................................................... 48
ANSVARSFÖRHÅLLANDE......................................................................................................... 49