Transcript För många barn med diabetes får hjälp för sent – nu inleds en

Inför Världsdiabetesdagen 14 november
För många barn med diabetes får hjälp för sent
– nu inleds en massiv informationskampanj
Trots klassiska tecken på diabetes, skickas många barn med begynnande diabetes hem
igen när de söker vård.
Det kan leda till syraförgiftning hos barnet med sjukhusinläggning och intensiv
övervakning de första dygnen. Det har hänt i Sverige att ett barn som nyinsjuknat i
diabetes dör till följd av försenade vårdinsatser.
Landets barndiabetesläkare inleder nu en intensiv informationskampanj för att lära
vårdpersonal som möter sjuka barn att känna igen diabetes och göra allmänheten mer
uppmärksam på diabetessymtom.
– 16 procent av barn som fått diabetes kommer till barnläkare eller sjukhus med sk ketoacidos
(syraförgiftning), dvs alldeles för sent. Den siffran går att få ner till närmare noll, det visar en
liknande informationskampanj i Italien, säger barndiabetolog Ragnar Hanås vid barn- och
ungdomskliniken i Uddevalla och på NÄL, Norra Älvsborgs Länssjukhus, och generalsekreterare
för ISPAD, barndiabetologernas internationella organisation.
Det är framförallt hos vården problemet ligger, men även till viss del hos föräldrar som ibland
inte söker sjukvård trots uppenbara symtom hos barnet.
– Det händer för ofta att vårdpersonal inte känner igen symptomen för diabetes, utan skickar
hem barnet igen utan diagnos och kanske med en uppmaning att komma tillbaka för att
kontrollera ett fasteblodsocker några dagar senare. Men då kan det vara för sent, säger Ragnar
Hanås. Många barn som kommer till sjukhuset med ketoacidos har haft kontakt med sjukvården
någon eller några dagar tidigare.
Fakta och en affisch att sätta upp på mottagningar skickas med start denna vecka ut till alla
vårdinrättningar dit sjuka barn och deras föräldrar söker sig. Det är exempelvis till vårdcentraler,
sjukhus, skolsköterskor, barnavårdscentraler och till lokala sjukvårdsupplysningar. Kampanjen
gentemot vårdcentraler görs tillsammans med företrädare för SFAM, Svensk Förening för
Allmänmedicin.
De tecken som vårdpersonal ska vara vaksamma på och som ska leda till att barnet undersöks
med tanke på diabetes är:
Kissar mycket.
Dricker mycket.
Trött, ingen energi.
Går ner i vikt.
Andra symtom på diabetes som lätt feltolkas kan vara:
• Kräkningar utan diarré hos ett barn som dricker bra.
• Små barn med andningssvårigheter utan tecken på astma eller lunginflammation.
• Ett barn som tidigare varit torrt på natten och nu går upp för att kissa (och dricka).
Alla barn med förhöjt blodsocker ska bedömas av barnläkare samma dag.
Sverige har vid sidan om Finland, den högsta andelen barn med typ 1-diabetes i världen I dag
lever ca 8 000 barn och ungdomar med diabetes i Sverige. Varje dag får två nya barn diagnosen.
Hos många bryter sjukdomen ut i förpuberteten, 11–13-års ålder. Men den stora ökningen har
under senare år märkts bland yngre barn.
Kampanjen startar inför Världsdiabetesdagen 14 november – årets tema är barn och diabetes.
Frågor och information: Ragnar Hanås
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Världsdiabetesdagen arrangeras i Sverige av Nationella Diabetesteamet, NDT. Det är en ekonomiskt och
politiskt obunden sammanslutning som samlar profession och patientföreträdare i frågor om diabetes.
NDT arbetar för att sprida information och kunskap om diabetes, samt verka för god vård och ökad
livskvalitet hos personer med diabetes. I NDT ingår Barnläkarföreningens sektion för Endokrinologi och
diabetes (BLFed), Dietisternas Riksförbund (DRF), Svenska Diabetesförbundet (SDF), Svensk Förening
för Diabetologi (SFD) och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).