Transcript Borgå Energi - Porvoon Energia

Borgå Energi -bolagens kundtidning 2 | 2013
Borgå Energis
Skördedags
i köksträdgården
kontorsbyggnad
100 år
Muminsångaren
älskar att segla
Specialintervju
med minister Ville Niinistö
På Energidagen den 7 september är våra dörrar öppna!
BILD Janne Lehtinen
Borgå Energi
Ett naturligt
val
2
Vi uppnår vår vision att vara
ett naturligt val för våra
kunder genom att värna om
företagets goda image,
verka effektivt och pålitligt
samt genom att stå våra
kunder nära.
3
Benny Törnroos
och muminsångernas
hemlighet s. 16
bild Seppo sirkka
Ledare
Dags för en
andhämtningspaus
”Anläggandet av
Innehåll
Plocka in allt
det goda s. 22
Leksaksmuseets
skatter s. 19
PBE Nytt --------------------------------------------- 6
Recepthörnan-------------------------------------- 25
Intervjuer med Ville Niinistö, Nils Torvalds
och Johan Söderberg -------------------------- 10
Serviceoperationen Puutsi--------------------- 26
Intervju med Benny Törnroos------------------ 16
Borgå leksaksmuseum,
en skattkammare --------------------------------- 19
Borgå Energis kontorsbyggnad
100 år ---------------------------------------------- 20
Energipolitiken
i blickpunkten s. 10
Arbetet som kartograf --------------------------- 28
Faktatips-------------------------------------------- 30
Min Energi -tjänsten------------------------------ 32
Borgå Energi betjänar! ------------------------- 33
Nya restauranger i
Borgå och Lovisa------------------------------- 24
Transformatorkonst s. 8
Utgivare |Borgå Energi -bolagen
Mannerheimgatan 24, PB 95
06101 Borgå
tfn (019) 661 411
fax (019) 661 4211
www.borgaenergi.fi
chefredaktör | Nina Fransas
REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,
4
Borgå Energi är i färd med att slutföra ett omfattande, flerårigt investeringsprogram, vars största objekt
varit biokraftverket i Tolkis, som högtidligen invigdes i våras. Samtidigt
med kraftverksbygget har ett fjärravläsningssystem för elförbrukningen
byggts upp, som inkluderar
byte av tiotusentals elmätare.
Det här projektet kommer att
vara genomfört till årets slut
och i likhet med kraftverksinvesteringen helt planenligt
både tidtabells- och kostnadsmässigt.
Nina Fransas, Magnus Nylander,
Ari Raunio, Tommi Vierikko, Patrick
Wackström, Merja Wilkman
redaktion & layout |
peak press & productions oy
Skepparegatan 2, 07920 Lovisa
www.peakpress.net
redaktionschef | Seppo Iisalo
redaktör | Rolf Gabrielsson
AD | Sanna Nylén
pärmbild | Eeva Kangas
TRYCKERI | Painoyhtymä Oy
Industrivägen 21
06150 Borgå
www.painoyhtyma.fi
upplaga | 30 200 kpl
en solfångarpark kan
bli nästa utvecklingsprojekt.”
Med de här två investeringarna har Borgå Energi gjort
en framtidssatsning på över 50 miljoner euro. Det nya biokraftverket ökar de
förnybara bränslenas andel i bolagets
fjärrvärmeproduktion i Borgå till hela 90
procent och är i likhet med det äldre
grannkraftverket en anläggning för samproduktion av fjärrvärme och el. Biokraftverksinvesteringen gör sålunda Borgå
Energi också mera självförsörjande i
fråga om elanskaffningen samtidigt som
den ökar bolagets utbud av ekomärkt el.
Fjärravläsningssystemet för elförbrukningen betyder att kundernas elräkningar
nu alltid baseras på den exakta elförbrukningen under respektive faktureringsperiod. Kunderna ges också en möjlighet
att följa med sin egen elförbrukning till och
med timme för timme, vilket gör det lättare
för dem att se var de kan spara el.
Också Borgå Energi har nytta av
fjärravläsningssystemet. Det hjälper
bolaget i dess strävan att göra elleveranserna allt säkrare, eftersom det gör
lokaliseringen av till exempel stormförorsakade elfel snabbare.
Leveranssäkerheten främjas också
av Borgå Energis satsningar på jordkabelbaserad eldistribution. Satsningarna
inleddes redan i god tid före de kommande skärpta leveranssäkerhetskraven
och har fortsatts jämsides med biokraftverksbygget och fjärravläsningsprojektet.
Inte heller nu tänker vi börja vila på
lagrarna även om en hel del gjorts i synnerhet de senaste åren för att säkra och
förbättra Borgå Energis verksamhetsförutsättningar långt in i framtiden.
En liten andhämtningspaus kan kanske ändå vara på sin plats innan det är
dags för följande utvecklingsprojekt,
som väl kan vara anläggandet av en solfångarpark. Det är angenämt att konstatera att miljöminister Ville Niinistö i den
intervju, som han beviljat vår tidning,
ställer sig rätt positiv till projektet och
öppnandet av inmatningstariffsystemet
också för solkraft.
Patrick Wackström,
verkställande direktör
5
N yt t
För ett år sedan fanns det bara drygt 60 elbilar i Finland. Nu är de
över 300. På ett år registrerades nästan 250 elbilar.
Antalet modeller är tio: Mitsubishi iMev, Toyota Prius Plug-in
hybrid, Mercedes-Benz Vito E-Cell, Peugeot iON, Nissan Leaf, Volvo
V60 Plug-in Hybrid, Citroén C-Zero, Opel Ampera/Chevrolet Volt,
Think City och Fisker Karma.
Uppgifterna framgår av trafiksäkerhetsverket Trafis och energibranschorganisationen Eeras statistik.
E
Redan tio olika elbilmodeller
på de finländska vägarna
PB
ROPPA
EU
N y tt
Fördubblad efterfrågan
på solkraft
Forskningsinstitutet Lux Research förutspår att efterfrågan på ny solkraftskapacitet i världen stigit till 61,7 gigawatt år 2018. Det betyder
nära nog en fördubbling av dagens efterfrågan på ca 35 gigawatt.
Solkraftskapaciteten ökar med i genomsnitt 10,5 procent årligen
fram till år 2018. Föregångaren Tyskland ser inte ut att kunna hålla
jämna steg med de folkrikaste ländernas kapacitetsökning; Kina går
upp i ledningen med en årlig ökning på 15 procent och USA går upp på
andra plats. Därefter följer Japan och Indien.
Enligt prognoserna kommer de små, icke kommersiella kraftverkens kapacitet att öka allra snabbast, när utvecklingsländernas
invånare elektrifierar sina hem också i randområden.
Solpaneler i stället för asfalt
Finlands energipolitik
får IEA-beröm
Biobränslenas andel av den totala energiförbrukningen i Finland
är IEA-ländernas största och de fossila bränslenas andel den fjärde
minsta. Det framgår ur en utvärderingsrapport, som den internationella energiorganisationen IEA publicerade i slutet på maj.
Enligt Finland 2013 Review -rapporten har Finland skött väl om
sin energisäkerhet, varit föregångare när det gäller att minska
behovet av fossila bränslen och integrerat sig väl i det nordiska
energimarknadsområdet.
IEA rekommenderar att Finlands regering fortsätter att sköta
energiförsörjningssäkerheten på hållbar grund med bioenergi
och kärnkraft som grundpelare. Speciellt energieffektiviteten och
gasmarknaderna borde ägnas mer uppmärksamhet, heter det i
rapporten.
Bara små störningar
i eldistributionen
Enligt Finsk Energiindustrins avbrottsstatistik var eldistributionen år 2012 avbruten i medeltal två timmar per elkonsument. Den
genomsnittliga avbrottslängden minskade till en fjärdedel av vad
den var år 2011. Det berodde främst på att det inte år 2012 förekom sådana stormar och därav föranledda exceptionellt omfattande elavbrott som år 2011. Eldistributionen i Finland är normalt
mycket pålitlig.
6
Den tyska tidningen der Spiegel skriver att en vägbeläggning bestående av solpaneler skulle producera el, spara olja, smälta snön och
skydda mot olyckor.
De amerikanska forskarna Julie och Scott Brusaw har utvecklat en
tankegång, enligt vilken vägarna skulle producera den energi, som
fordonen på vägarna behöver. Överallt där det finns vägar skulle det
också finnas solpaneler.
Olja skulle sparas på två sätt: elbilismen skulle bli allt mer lockande, vilket skulle minska användningen av fossila bränslen, och vägarna skulle inte behöva asfalteras, vilket också det skulle spara olja.
Snabbt går visionen ändå inte att förverkliga. Forskarna menar att
man kunde börja med att solpanelbelägga ramperna till stormarknadernas parkeringshus.
Kalldusch för
skiffergasentusiasmen
Den amerikanska skiffergasen ser ut att föra med sig nya investeringar i bland annat kemi-, skogs- och metallförädlingsindustrin som
en följd av att energin blir billigare.
I Europa förutsätter produktionen av skiffergas emellertid fortlöpande brunnsborrningar. Polen har gjort de flesta provborrningarna,
men nu håller de internationella företagen med sina pengar på att
lämna landet. Produktionen ställer sig dyrare i Polen än i USA och
de strömmar inte lika mycket gas från de polska borrbrunnarna som
från de amerikanska. Inte heller provborrningarna i Storbritannien
verkar särskilt lovande.
Spaniens första smartstad
Santander med sina drygt 180 000 invånare är Spaniens första
egentliga smartstad. Runt om i staden finns över 12 000 sensorer,
som mäter föroreningar, reglerar gatubelysning och visar bilisterna
var närmaste lediga parkeringsplatser finns. Sensorerna registrerar
gator, där ingen rör sig och dämpar gatubelysningen för att igen
rörelseaktiveras. Det sparar energi.
Stadsbor med smarttelefon får färsk information om till exempel
vägarbeten, förseningar i busstrafiken eller luftens pollenhalt direkt
till sin telefon.
Kulminationen på den högtidliga invigningen. På bilden från vänster Borgå Energis verkställande direktör
Patrick Wackström, stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, riksdagsledamot Mikaela Nylander, minister Ville Niinistö
och Borgå Energis styrelseordförande Johan Söderberg.
Miljöminister Niinistö invigde biokraftverket
Storinvesteringen höll tidtabellen och budgeten
Rolf Gabrielsson BILDER Jori Gustafsson
Det biokraftverk, som Borgå Energi låtit bygga i Tolkis,
invigdes officiellt fredagen den 12 april 2013. Invigningen
förrättades av miljöminister Ville Niinistö. Välkomsttalet
hölls av bolagets styrelseordförande Johan Söderberg.
Kraftverksbygget tog knappt två år och är den största
enskilda investeringen i Borgå Energis över hundraåriga
historia. Kostnadsberäkningen på ca 47 miljoner euro
har hållit liksom också
tidtabellen för projektet.
Anläggningen togs i kommersiell drift i mars.
Biokraftverket, i
vilket produceras både
värme och el, drivs med
träbiomassa, liksom
också den över 30 år
gamla samproduktionsanläggningen invid
nybygget. Det gamla kol- och biokraftverket förnyades i
början på 2000-talet.
90 procent förnybara bränslen
I och med det nya biokraftverket har de förnybara bränslenas andel av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion i
Borgå stigit till ca 90 procent. Bolaget har som målsättning att i framtiden använda enbart förnybara bränslen
i produktionen. I det syftet utreds bland annat möjligheterna att anlägga en solfångarpark aktivt.
Värmeproduktionskapaciteten i det nya biokraftverket
är 230 GWh per år. Det betyder en kapacitetsökning med
nästan 100 GWh. Den årliga elproduktionskapaciteten
nära nog fördubblas till 70 GWh. Den årliga bränsleförbrukningen uppgår till ca 450 000 och väntas stiga till
600 000 löskubik.
7
N
R GÅ
BO
y tt
SAmmanställda av Rolf Gabrielsson, SEPPO IISALO och reija kokkola, bilder Kalevi Ketoluoto och STUDIO LINDELL/OSCAR
Små vattenkraftverk
är viktiga elleverantörer
En del av den el, som Borgå Energi säljer, kommer från små vattenkraftverk. Drygt
tio små vattenkraftverk levererar en elmängd motsvarande ca 2 500 egnahemshus
årliga behov.
Borgå Energi skaffar största delen av sin saluförda el från elmarknaden, men
också den lilla vattenkraftverksproduktionen är en viktig elanskaffningskälla för
bolaget.
– Vi har avtalat om köp av produktionen från 11 små vattenkraftverk, berättar
Borgå Energis elhandelschef Benny Broman.
En del av kraftverken finns i Borgå med omnejd, en del längre bort.
Överskottsproduktion från egnahemshus till elbolaget
Vindkraftverk och solpaneler, som skaffats till egnahemshus, är exempel på kraftproduktion i mikroskala. Det produktionsöverskott, som där eventuellt uppstår,
kan säljas åt elbolaget. Bytet av elmätare till fjärravlästa mätare gör det tekniskt
möjligt också på Borgå Energis område.
– Vi köper kundens överloppsel till marknadspris, säger elhandelschef Broman.
Siri Haapanen och
Norma Lauritsalo målade ett
sympatiskt skogslandskap
med många djur.
Över 150 småskaliga vattenkraftverk i Finland
Förtjusande transformatorkonst
Mången borgåbo gnuggade sig i ögonen då två konstskoleelever, Norma
Lauritsalo och Siri Haapanen i juni förvandlade nedklottrade transformatorstationer till miljöupplivande konstverk.
– Vi fick en massa god respons. Då vi till exempel målade ett stadslandskap var det många i grannskapet som kom för att beundra transformatorstationens nya utseende.
Transformatorstationerna finns på olika håll i staden och i omgivningar av olika slag. Motiven är anpassade till den aktuella omgivningen.
– Ett skogsmotiv sitter bra på en transformatorstation nära naturen,
en stadsbild på en station omgiven av hus och ett havslandskap på en
transformatorstation nära simhallen. Vi fick fritt välja motiv, berättar
flickorna.
För unga konstutövare var ett sommarjobb av det här slaget som en
dröm, som gick i uppfyllelse.
– Jättetrevligt! Rena drömsommarjobbet! Inte ens regnet störde, för
då gjorde vi schabloner inomhus, berättar Siri och Norma.
Borgå Energis informationschef Nina Fransas förvånade sig över de
unga konstnärernas snabbhet och talang. Tanken var att glädja borgåbor och det lyckades enligt henne väl.
– I stället för en nedklottrad transformatorstation ville vi erbjuda
människorna ett miljöförskönande konstverk. Objekten valdes på synliga ställen runt om i staden för att så många som möjligt skall kunna
glädjas åt transformatorstationernas nya utseende. Och visst är det
trevligt att kunna erbjuda ungdomar sommarjobb, berättade Fransas.
År 2009 fanns det 152 småskaliga vattenkraftverk i drift i Finland. Av dessa hade 79
en effekt på 1-10 MW och 73 en effekt under 1 MW. Den genomsnittliga årsproduktionen var 8 GWh.
Medlemmarna i den år 1999 grundade Föreningen för småskalig vattenkraft
utgörs av ägare till småskaliga vattenkraftverk, utrustningstillverkare, teknologiutvecklare, konsultföretag, planerare, branschforskare och privatpersoner. I slutet
på år 2012 hade föreningen 39 medlemmar.
Borgå Energi stod i våras värd för föreningens årsmöte, som hölls på bolagets
småskaliga vattenkraftverk i Strömsberg. Årsmötet valde Berndt Schalin till Fredrik Presslers (Drägsby Vattenkraft Ab) efterträdare som föreningens ordförande.
Tilläggsuppgifter: www.pienvesivoimayhdistys.fi
Elbuss
i provdrift
En elbuss gick tre juliveckor på prov i trafik mellan
Kyrkotorget och Konstfabriken. Den 3,5 km långa rutten
trafikerades varje dag på dagtid. De avgiftsfria bussturerna fick ett gott mottagande bland såväl stadsbor som
turister. Under nätterna laddades bussens batterier med
Borgå Energis miljöcertifierade el.
Avsikten med provdriften var att skaffa erfarenheter
av hur en elektrifierad kollektivtrafik skulle fungera i
Borgå. I projektet deltog förutom Borgå Energi också
Borgå stad, utvecklingsbolaget Posintra samt trafikidkaren Veolia Transport Finland.
8
Det lilla vattenkraftverket i
Vakkola ligger i Askola, mitt
i ett kulturlandskap.
Borgå Energi -bolagen
fick nya styrelser
Både Borgå Energi Ab och Borgå Elnät Ab leds
sedan i våras av nya styrelser. Borgå Energis
styrelse består fr.o.m. 28.5.2013 av följande
personer:
Johan Söderberg, ordförande
Matti Valasti, viceordförande
Sirpa Hopeamaa
Jari Ilkka
Kristel Pynnönen och
finansdirektör Raija Vaniala
(Borgå stads tjänsteinnehavarrepresentant).
Borgå Elnäts styrelse har fr.o.m. 28.5.2013 följande sammansättning:
Matti Valasti, ordförande
Patrick Wackström, viceordförande
Johan Söderberg och
Jari Ilkka.
Personaltillfredsställelse på hög nivå
Nio anställda av tio (93 procent) är mycket eller
relativt nöjda med Borgå Energi -bolagen som
arbetsplats. Av totalt 102 anställda svarade 56 på
frågorna i en personalundersökning, som gjordes
i våras.
Undersökningen genomfördes på uppdrag av
Finsk Energiindustri och utfördes samtidigt i flera
energibolag.
Totalt 47 procent av dem, som svarade på frågorna i undersökningen, bedömde att arbetsmiljön
i Borgå Energi -bolagen utvecklats på ett utmärkt
eller bra sätt under de senaste två åren, 42 procent
att det skett utveckling i någon mån, medan 11 procent var av den åsikten att ingen utveckling skett.
Ca 30 procent hade rekommenderat Borgå Energi
-bolagen som arbetsplats och 69 procent svarade
att de kunde tänka sig att göra det, 54 procent att
de kunde göra det varmt och 15 procent med vissa
reserveringar. Som total bedömning fick Borgå
Energi -bolagen resultatet 5,8 (på betygsskalan 1-7).
Tre fjärdedelar av dem, som svarade på förfrågningen, gav vitsordet 6 eller 7.
Borgå Energi -bolagens resultat var på alla
delområden bättre än genomsnittet i de enkätdeltagande energibolagen.
9
Minister Ville Niinistö:
Borgå Energi
en föregångare
i Finland
Enligt miljöminister Ville Niinistö
representerar Borgå Energis
biokraftverk i Tolkis en sådan ny
energiproduktionsteknologi,
som det finns ett allt större
behov av i Finland.
-Biokraftverket och bolagets planer
på en solfångarpark gör Borgå
Energi till en föregångare på
den förnybara energins område
i Finland, säger ministern.
Vem?
Ville Niinistö
Född 30.7.1976 i Åbo
Miljöminister i Katainens regering
sedan år 2011
De grönas riksdagsledamot sedan år
2007
Den andra perioden som de grönas
ordförande började i maj 2013
Politices magister till utbildningen
Rolf gabrielsson Bilder Hanna-Kaisa Hämäläinen / DE GRÖNA
10
11
arna att vi har gott om lokala anläggningar, som utnyttjar näringsämnen, avfall och träflis, samt vind- och solkraft.
Enligt Niinistö borde energibolagen dra nytta av den småskaliga produktionen och ge också sina kunder möjlighet att producera el till nätet.
– Stödsystem, incitament och spelregler för elnätsinmatning
är saker, som har med det här att göra och som vi kommer att gå
igenom de närmaste åren.
Fjärravlästa elmätare gör det redan nu tekniskt möjligt för hushåll och små företag att mata in överproducerad el i nätet.
”Utsläppsreduktion,
främjande av den
gröna ekonomin
och skapande av
industriarbetsplatser
går hand i hand.”
Småskalig produktion bör ges bättre möjligheter
Tyskland, den förnybara energins mönsterland visar hur ytterst
kraftigt den småskaliga energiproduktionen kan växa. Med hjälp
av inmatningstariffer och stödsystem har det skapats 300 000
arbetsplatser inom clean tech -branschen.
– Också vi borde erbjuda allt mera möjligheter för den här sortens småskalig produktion, understryker ministern.
Enligt Niinistö är det klart att det ännu en tid behövs statliga
incitament för både utveckling av den här typens bioenergiteknologi och utnyttjande av bioenergi.
– Lönsamhetsutvecklingen är emellertid så positiv att branschen inte behöver permanenta stöd, tillägger han.
Miljöminister Ville Niinistö
Stöd till solkraften dryftas
E
nligt minister Ville Niinistö är det viktigt att det i
Finland utvecklas en inhemsk teknologi, som ger
den förnybara energin och den rena teknologin (clean
tech) en så stor energiandel som möjligt.
Hans bedömning är att de reduktionsmål, som satts
upp för växthusutsläppen år 2050, ännu kommer att skärpas. Därför lönar det sig att vara ute i god tid.
– De investeringar, som nu görs, låser anläggningsbeståndet
för årtionden. Genom att föregripa de kommande utsläppsreduktionsmålen säkerställer man samtidigt den ekonomiska nyttan
med investeringarna.
Niinistö påminner om att energiproduktionen i EU-området
enligt Europakommissionens målsättningar borde vara kolneutral
före år 2050.
– Finland ligger långt före i fråga om produktion av förnybar
energi. För vår del kunde man gott till och med något skärpa
tidtabellen.
Lönande att tidigarelägga investeringar
Enligt Niinistö går utvecklingen marknadsstyrd mot lågutsläppslösningar i energiproduktionen när kolets pris i utsläppshandeln
stiger.
– I EU förs förhandlingar om nivån på utsläppsmålen år 2030.
12
Om man lyckas nå enighet om en tillräckligt ambitiös nivå kommer kolpriset att gå upp redan på kort sikt. Fiffiga investerare som
Borgå Energi tar det här i beaktande redan nu.
Enligt miljöministern visar olika analyser att det lönar sig att tidigarelägga utsläppsreducerande investeringar och verkställa dem
redan under den pågående utsläppshandelsperioden.
– Då binder man sig inte till den gamla produktionsstrukturen,
sparar utsläppsrätter och skapar samtidigt inhemska arbetsplatser
både inom bränsleproducerande företag och företag, som utvecklar
nya teknologiska lösningar.
Innovations- och näringsstöd behövs
Ville Niinistö tror inte att det kommer att uppstå brist på träbaserat biobränsle.
– Tillväxten i våra skogar är så stor att den kan utnyttjas ännu
långt mer på ett klimat- och miljövårdsmässigt hållbart sätt. Min
bedömning är att det går att öka den träflisbaserade energiproduktionen i Finland, till och med mycket på sina håll.
Niinistö utgår från att det bör finnas innovations- och näringsstöd
att tillgå för produktionsanläggningar, som representerar ny teknologi och i vilka trä av olika slag utnyttjas så effektivt som möjligt.
Ministern är för en småskalig, decentraliserad energiproduktion.
– Det är bra både med tanke på miljön och landsbygdsnäring-
Niinistö ger Borgå Energi erkännande för bolagets planer på en
solfångarpark. För att planerna skall kunna realiseras behövs
emellertid stöd av inmatningstarifftyp.
– Vi klarlägger som bäst om incitamenten för användning av
solpaneler och solkraft i Finland är tillräckliga. Strävan är att
samtidigt avlägsna eventuella administrativa hinder och bedöma
om stödnivåerna borde förbättras och stödtarifferna göras lättåtkomligare.
En sänkning av stödtariffernas nedre gräns skulle enligt Niinistö underlätta ibruktagandet av solkraft.
Ställningarna bör hållas
Ministern anser det viktigt att man vid teknologiutnyttjandet ser
till att den inhemska produktionen kan utvecklas. Annars kan det
gå som i fråga om solpanelerna – Kina drar nytta av teknologi,
som andra tagit fram, och dumpar priserna.
– Om vi vill bibehålla Finlands ledande ställning på bioenergins och energieffektivitetens område måste vi sörja för att det
finns en tillräcklig inhemsk marknad för våra egna branschföretag, se till att de klarar sig på exportmarknaderna och kan utveckla nya produkter.
Omsättningsmässigt har clean tech -sektorn redan gått förbi
skogsindustrin och sysselsätter över 30 000 personer. I fjol var
tillväxttakten 15 procent.
– Utsläppsreduktion, främjande av den gröna ekonomin och
skapande av industriarbetsplatser går hand i hand. Arbetsplatserna inom vår industri blir i allt större utsträckning ett resultat
av miljövänliga lösningar på olika teknologiområden, poängterar
Niinistö.
Användningen av förnybara energikällor 1970-2011
450
Annan
bioenergi
400
Återanvändningsbränsle (bioandel)
350
Värmepumpar
300
Träbränsle inom
industri och
energiproduktion
250
200
Skogsindustrin
avfallslut
150
Småskalig
träanvändning
100
50
Vattenkraft
0
1970
1974
1978
1982
Källa: Statistikcentralen
1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010
Total energiförbrukning och koldioxidutsläpp 1990-2011
1600
80
1 400
70
1 200
60
1 000
50
800
40
600
30
400
20
200
10
0
0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Fossila
Torv
Förnybara
Kärnkraft
Koldioxidutsläpp
Övriga
Källa: Statistikcentralen
Aktiv LNG-strategi
Finland har en aktiv strategi i fråga om kondenserad
naturgas, LNG. Enligt strategin behövs det ett LNGdistributionsnät för sjöfarten och ett LNG-alternativ
till naturgasnätet.
– Tre, fyra mindre terminaler planeras, som skulle anläggas med statligt innovationsstöd. Dessutom
anhåller vi om EU-stöd för en stor LNG-terminal,
som skulle byggas antingen i Finland eller i Estland,
berättar miljöminister Ville Niinistö.
Beslut finns enligt honom redan på att dra en
gasrörledning mellan Finland och Estland. Med hjälp
av den kan länderna använda LNG-gas oberoende av
var terminalen finns, i Finland eller Estland.
13
Vem?
Nils Torvalds
Född 7.8.1945
Europarlamentariker sedan år 2012
Sfp:s viceordförande åren 2007-2011
Tidigare Rundradions FST:s korrespondent i
Moskva och Washington
”Vi satsar
på en hållbar
utveckling”
Rolf Gabrielsson, BILD: SEPPO SIRKKA
Borgå Energis strategi baserar sig på
en hållbar utveckling, både ekologiskt
och ekonomiskt. Enligt bolagets styrelseordförande Johan Söderberg
innebär det satsningar i miljövänlig produktion av både el och värme,
helst med hjälp av lokalt anskaffade biobränslen i egna samproduktionsanläggningar.
– För bolaget och våra kunder syns det här i ekonomiskt fördelaktiga
avgifter, säger Söderberg.
Det nya biokraftverket i Tolkis var en investering i storleksklass med
Borgå Energis omsättning. Man räknar med att investeringen under
gynnsamma omständigheter skall ha återbetalt sig själv inom drygt tio år.
– Vi är övertygade om att det toppmoderna kraftverket skall ge oss
lokal bioenergi för en lång tid framöver.
EU:s utsläppsrättsbeslut en besvikelse
Europarlamentariker Nils Torvalds bedömer
att den för Finland mest aktuella energifrågan
på EU-nivå är placeringen av terminalen för
import av flytande naturgas LNG.
Rolf Gabrielsson, BILD: STUDIO LINDELL/OSCAR
LNG-importterminalen till Finland eller Estland?
Finland och Estland konkurrerar om den ca 500 miljoner stora
terminalinvesteringen. Eftersom länderna inte kunde komma
överens om placeringen blir det EU-kommissionen, som avgör
frågan. En utredning, som kommissionen lät göra i fjol, föreslår
att gasterminalen byggs på den finländska sydkusten.
– EU:s trafikkommissionär, esten Siim Kallas har lovat hålla sig
till utredningen i sitt beslutsförslag till EU-kommissionen. Det
återstår att se hur lätt han har att förhålla sig objektiv när vi kommer till kalkstrecket och det handlar om egna fördelar.
Torvalds vill emellertid inte spekulera om vilket land, som drar
det längre strået, Estland eller Finland.
Ingå, Tolkis eller Paldinski?
Om beslutet blir att terminalen byggs i Finland är det sannolikt
Ingå och inte Tolkis som får den. I fall EU:s val faller på Paldinski
i Estland kan Tolkis av allt att döma ändå få en mindre LNGterminal.
Även om terminalbeslutet skulle ”gå fel” – som Torvalds ut14
trycker saken – kan det enligt honom finnas andra intressanta
möjligheter.
– Hittills har man utgått från att gasen skall transporteras under
tryck. Det finns emellertid tekniska transportlösningar, som inte
förutsätter tryck. De har presenterats för bland annat aktörerna på
de norska gasfälten.
– Om det finns billigare men lika säkra och fungerande lösningar öppnar det ytterst intressanta utsikter, säger Torvalds.
”Vi behöver ett europeiskt stamnät”
Torvalds varnar samtidigt för farorna med att vara för optimistisk.
Han hänvisar till systemet med utsläppsrätter, som man i tiden
starkt trodde på. Nu då ekonomin stampar på stället och till och
med backar visar det sig att systemet inte fungerar.
– Vi har i Europaparlamentet blivit lovade ett nytt förslag,
men jag befarar att vi blir tvungna att återremittera det för ny
beredning.
Torvalds ser en ny utmaning i Tysklands kraftiga satsning på
vindkraft. I landets norra delar har kraftverk byggts i intensiv
takt. Behovet av el är emellertid störst i södra Tyskland, dit tillräckligt med el ändå inte kan överföras på grund av att elnätet är
underdimensionerat.
– När vi bygger ut produktionssystemen måste vi således också
se till att överföringssystemen stärks i motsvarande grad. Vad som
behövs är ett europeiskt stamnät.
Danmark har i sin tur satsat på solkraft. Där kan en egnahemshusägare på sommaren mata in en del av den el husets solpaneler
producerar i det danska stamnätet och på vintern ta ut en motsvarande mängd el därifrån för eget bruk. Tack vare det här systemet
kan man stänga kolkraftverk under sommaren, då elförbrukningen också annars är mindre.
– Systemet fungerar bra där, men jag är inte alldeles säker på att
det skulle göra det också här. Kanske ett inmatningstariffsystem i
stil med det som finns för vindkraft skulle vara en bättre lösning
för oss, säger Torvalds.
Söderberg sticker inte under stol med att EU:s beslut att inte flytta
utsläppsrätterna framåt var en besvikelse. Det ledde till att prisnivån
på rätterna rasade med påföljd att energiproduktionen inte styrs mot
mera ekologiska metoder.
– Både för Borgå Energi och energimarknaden globalt är det till fördel
om priset på utsläppsrätterna igen stiger så högt att det styr valet av produktionsmedel i önskad riktning. Tack vare våra biokraftverk och övriga
satsningar är Borgå och Borgå Energi på god väg att bli utsläppsneutrala.
Det är ett mål, som man nationellt strävar efter att uppnå år 2050.
Politiska beslut är svåra att förutse. För ett litet, lokalt energibolag utgör
det här enligt Söderberg en betydande osäkerhetsfaktor. Och det gäller
lika mycket beslutsfattandet på det nationella planet som inom EU.
– Det att till exempel beskattningen av naturgas nästan fördubblades
i en budgetria medförde att naturgasen alla sina ekologiska fördelar till
trots inte längre är ett ekonomiskt hållbart alternativ.
Kärnkraften spelar en stor roll
Söderberg anser att det är svårt att uppnå utsläppsmålsättningarna om
inte kärnkraften ges en stor roll och utnyttjas mer än idag. Enligt honom vore det därför olyckligt om Olkiluoto-projekten och Fennovoimas projekt inte skulle förverkligas.
– Borgå Energi är tillsvidare med i dessa projekt och som alltid av
både ekologiska och ekonomiska skäl.
– Det besvärliga med vindkraften är att den inte går att reglera. Då
energi skulle behövas som mest blåser det vanligen inte, och då just
ingen energi behövs blåser det riktigt ordentligt. Jämsides med vindkraften behövs prisstabiliserande baskraft.
Borgå Energi har andelar i vindkraftsparker. Ägandet i denna energiform är enligt Söderberg på en rationell nivå. Han tror dock att
Finlands målsättning att tiodubbla vindkraften kan leda till att bolaget
måste skaffa mera vindkraft.
Situationen för solkraft påminner såtillvida om situationen för vindkraft att på sommaren, när energibehovet är som minst är solenergiutbudet som störst. Borgå Energi utreder förutsättningarna för användning av solkraft i fjärrvärmeproduktionen. Redan nu är det enligt
bolagets styrelseordförande klart att solkraften inte - lika litet som
vindkraften - blir ekonomiskt lönsam utan statlig subventionering.
15
Muminsångaren
älskar
att segla
Att röra sig till sjöss är en kär
sysselsättning för Benny Törnroos. Det
syns också i hans produktion. Albumet
Från ö till ö publicerades i somras.
Mest känd är Törnroos ändå för
muminsångerna. – De kommer direkt
ur ryggmärgen, säger han.
Vem?
Benny Törnroos
Född 16.6.1950 i Helsingfors
Bor i Esbo
Sommarviste i Strömfors i Lovisa
Karriär: Hittarna ”Käy Muuminlaaksoon” och ”Hei Muumit” 1991.
Guldskiva om Mumintrollen 1993, radiooch tv-redaktör på Rundradion sedan
år 1977
Turnerar aktivt bland annat duo med
borgåbankdirektören Calle Pettersson
Underhåller publiken tillsammans med
Mumintrollen på Borgå Energis Energidag lördagen den 7. september kl. 10.30
och 12.00.
Reija Kokkola , BILDEr Eeva Kangas
16
17
Benny Törnroos blickar leende mot himlen, vars
blåa färg återspeglas i det glimrande havet. Lovisaviken gästades också denna sommar av Benny och
hans träbåt med sina röda segel. Han var en av deltagarna i Small Ships´ Race -tävlingen.
– Jag byggde båten för tio år sedan i Axxell Kuggom -skolan. Båten har fått sitt namn efter min
dotter Ida. Hemma i Esbo har jag en större 35 fots
segelbåt, berättar Benny.
Törnroosarna har alltid varit inbitna seglare.
Bennys tre barn har ända sedan barnsben gärna följt
med på seglatserna. Ofta har de gått till Sveriges
kust. Också denna sommar tillbringade familjen en
vecka till sjöss.
– Själv har jag seglat mer eller mindre i 45 år. Jag
tycker att det är verkligt trevligt när familjen är så
nära tillsammans på seglingarna.
Stora mumingrejer att vänta
Hustrun Chris-Marie kommer från Lovisa och paret har alltid firat somrarna på släktens stuga i den
yttre skärgården i Strömfors.
– Vi har varit gifta i 28 år och redan medan vi
sällskapade tillbringade vi somrarna i skärgården.
Redaktören, som är känd för sina muminsånger,
vet att det nästa år kommer att arrangeras ”stora
grejer” i anslutning till mumintrollen. Det har då
gått etthundra år sedan Tove Janssons födelse.
Benny ler vid minnet av sitt besök på hennes lilla
holme Klovharun i Borgå skärgård sommaren 2001.
Konstnären hade nyligen avlidit.
– Det var första gången jag
besökte ön. Omgivningen är
rätt stenig och det var inte så
lätt att ta sig dit. Klipporna är
släta och jag hade svårt att ta
mig i land. Jag beundrade just
det vackra skäret och stugan
när min fru ringde och berättade att det som bäst på tv visades ett underbart program
om Toves holme. Det var ett
förbryllande ögonblick, när
jag själv då befann mig precis
där, säger Benny.
I sjönöd
Den inbitna seglaren medger
att han inte ännu är ”färdig” trots 45 års erfarenhet.
Vädret kan alltid överraska. Benny trivs allra bäst i
Skärgårdshavets södra delar med sina karga klippskär. Han kommer bra ihåg en seglats från Karleby
till Helsingfors år 1984 då vädret var ett helt annat
än på Skeppsbron i Lovisa när den här intervjun
gjordes.
Det var oktober och dagarna redan korta. Temperaturen hade sjunkit under nollstrecket på avresedagen.
– Vi skulle segla båten till Helsingfors med fem
18 besättning. Första dagen var helt fantastisk,
mans
kall men klar. Sedan började vi få på käften riktigt
ordentligt. Det blåste 20 meter i sekunden, störtregnade och var verkligt kallt. Mörkt blev det redan
vid sextiden. Efter det såg vi ingenting. Mobiler
fanns inte på den tiden, med vilka man hade kunnat
ringa efter hjälp.
Under den hiskliga färden sneglade besättningen
då och då mot nödraketerna, men de kom ändå aldrig till användning.
– Träbåten hade stått uppe på land några år och
var ännu litet gisten. En i besättningen öste hela
tiden vatten ur båten. Störtregnet och de väldiga
vågorna gjorde inte situationen bättre. Tre ur besättningen blev dessutom ordentligt sjösjuka.
– Efter två dagars oavbruten kamp siktade vi en
fyr och kunde ta oss in på tryggare vatten. Alla
somnade med en gång när vi kommit i land. När vi
senare seglade med samma båt brast masten i rätt
bra väder. Det var ett rent under att den höll under
stormdygnen, säger Benny.
Nya sånger
Kärleken till hav och segling syns också i Bennys
produktion. Albumet Från ö till ö släpptes i somras. Fastän han utöver barnskivor publicerat också
mycket musik för vuxna är det ändå för sina muminsånger, som han är mest känd.
– Jag har sjungit dem tusentals gånger, men har
fortfarande inte tröttnat på dem, småler han.
Det var en händelse att just Benny Törnroos blev
en populär muminsångare.
Signaturmelodin i den första
muminanimationen, som visades i tv år 1991, var ursprungligen tänkt för en kvinnlig
artist. Omedelbart före premiären framgick det emellertid att tonarten inte passade en
kvinna. Produktionsbolaget
ringde genast upp Benny.
– Jag protesterade först för
jag hade lovat sköta våra barn
när hustrun var upptagen på
annat håll. Det ordnade sig
emellertid med barnvakt och
jag övade sångerna medan jag
körde till bandningarna. Då
den första delen visades ringde
man från nästan alla skivbolag
och föreslog skivinspelningar,
skrattar Benny.
Sedermera har mumintrollen fört honom över hela Finland. Benny tycker om barnpublik, responsen
är omedelbar och äkta. Barnen tror på mumintrollen som på julgubben.
– En gång tjuvtittade en liten flicka in genom
Muminmammagestaltens andningshål och kom
efteråt och sade att vet du att det är människa inne
i Muminmamman! Flickan bad ändå att jag inte
skulle säga något om det åt Muminmamman själv,
ler Benny.
Jorma Söderholms favoritleksak är
en fjäderdriven flygande helikopter.
Leksaksmuseets skatter
Från flygplan till docksängar
Maarit Gabrielsson, Bilder Kalevi Ketoluoto
Privat museum
Leksaksmuseet finns i ett
1800-talshus vid Ågatan i
Gamla stan i Borgå.
Samlingarna omfattar ca
1 000 dockor och ett oräkneligt antal andra leksaker
från början av 1800-talet
och ända till 2000-talet.
Borgå leksaksmuseum är
öppet för allmänheten
under sommarmånaderna
och på beställning för
grupper året runt.
Adress: Ågatan 14 (inne på
gården), Borgå
www.lelumuseo.com
Dock- och leksaksmuseet i Gamla stan i Borgå för
in besökaren i leksakernas underbara värld under
olika decennier och sekler.
Museet grundades av framlidne antikhandlaren
Evi Söderlund och hennes son Jorma Söderlund år
1974.
– Min mor samlade på leksaker ända sedan
1960-talets början. De är skaffade på auktioner och
marknader. En del är köpta direkt från privatpersoner och någon leksak har också fåtts som donation,
berättar Jorma Söderlund.
De äldsta leksakerna är från 1800-talet, mest
dockor och dockhemsmöbler.
”Oj så fint”
Största delen av leksakerna har något annat ursprungsland än Finland.
– I synnerhet i Japan, Tyskland och USA har det
tillverkats mycket leksaker.
Söderlund visar mörkhyade dockor, som fåtts i
julklapp av släktingar i USA.
– Visst tillverkades det leksaker också i Finland.
Dollytex-dockorna och Hetekas dockvagnar i trä var
till exempel populära. Sådana dyker fortfarande då
och då upp bland arvegods.
Leksaksmuseet väcker också bland besökare i
mogen ålder minnen från barndomen.
– När människorna kommer hit är deras
första reaktion vanligen ”oj så fint”. Utländska
besökare har sagt att museet står sig väl i en
internationell jämförelse, myser Söderlund.
Huvuddelen av leksakerna utgörs
av dockor och dockhemsmöbler.
En hjärtesak
Jorma Söderlunds egen favoritleksak är en fjäderdriven flygande helikopter. Han hade själv
en sådan då han var barn.
– Lyckligtvis hittade jag en likadan på en
mässa.
Söderlund säger att det kräver tid och ekonomiska satsningar att upprätthålla museet.
Lönsamt är det inte.
– För mig är det här en hjärtesak. Om jag
slutar är det som att kasta bort min mors
livsgärning.
19
Rolf Gabrielsson, BILDER STUDIO LINDELL/OSCAR
Borgå Energis
arkitektoniskt
värdefulla
kontorsbyggnad fyller
100 år
Den fina byggnaden planerades av
arkitekt Selim A. Lindqvist och uppfördes
av tre byggmästare från Sordavala.
Borgå Energis kontorsbyggnad har planerats av Selim A. Lindqvist, en av de innovativaste arkitekterna på hans tid.
Borgå Energi har sina rötter i Borgå Elektricitetsaktiebolag, som
fabrikant R.W. Ekblom grundade år 1900. Borgå stad köpte bolaget år 1911 och gjorde det till ett kommunalt elverk. Det omskapades sedermera via olika skeden till det nuvarande stadsägda
energibolaget.
Borgå Elektricitetsaktiebolag inledde sin verksamhet i utrymmen vid Ågatan, där el producerades med diesel- och ångkraft. År
1912 var elförbrukningen i staden redan så stor att produktionskapaciteten inte räckte till.
Elcentralen blev början
Det beslöts att en ny elektricitetscentral skulle byggas vid vägen (nuvarande Mannerheimgatan) till Östermalm. Den skulle
bestå av maskinhall, ackumulatorrum, verkstad, lagerrum, affär, kontorslokal samt ett rum för disponenten och två för vattenverket.
Kostnadskalkylen gick på 180 000 dåvarande mark. Försäljningen av gamla maskiner beräknades inbringa 20 000 mark.
Stadsfullmäktige godkände i februari 1913 ett anslag på 160 000
mark för nybygget inklusive maskinanskaffningar.
20
Fyra entreprenadanbud inlämnades. Det fördelaktigaste anbudet - 82 000 mark - gavs av byggmästarna O. Tolonen, T.E.
Haapala och E. Savola från Sordavala. Stadsfullmäktige beslöt i
mars att ge byggnadsentreprenaden åt dem.
Många ändringar
Den nya centralen stod färdig den 15 oktober 1913, men den
första dieselmaskindrivna generatorn hade tagits i bruk redan i
slutet på augusti.
Helt höll kostnadskalkylen inte. Bygget blev dyrare än beräknat bland annat på grund av att man grävde en kylvattenbrunn
på tomten, därifrån en rörledning drogs till maskinsalen. Vidare
byggdes en stor oljecistern, vilket betydde att bränslet inte längre
behövde lagras i fat.
Det är i denna elcentralbyggnad, som Borgå Energis kontorsutrymmen idag finns. Ändrings- och tillbyggnadsarbeten har gjorts
vid flera tillfällen. El har där inte producerats på många decennier
och där finns inte heller längre vare sig ackumulatorer, affär eller
rum för vattenverket.
Utrymmen har byggts om och till för Borgå Energis adminis-
tration. Fasadändringar har också gjorts, men utan att gå åt den
ursprungliga arkitekturen.
Kända byggnaders okända planerare
Selim A. Lindqvist, som planerat Borgå Energis kontorsbyggnad,
var en av sin tids tekniskt mest innovativa arkitekter. Aleksi 13
-varuhusbyggnaden och gasverket i Helsingfors är ett par exempel
på hans kreativitet och kunnande.
Också många andra bekanta och välkända byggnader i Helsingfors och andra städer har kommit till på Lindqvists ritbord. Själv
har han emellertid förblivit ganska okänd, fastän har var både en
skicklig ritare och en fördomsfri byggnadsteknisk innovatör.
Han var först med att i Finland använda många tekniska nyheter, till exempel betongplatta vilande på vågräta betongbalkar,
rundstål i betongarmeringen och asfaltfilt som isolering på betongen. En del av dessa innovationer har också använts i Borgå
Energis kontorsbyggnad.
Selim A. Lindqvist föddes den 19.5.1867 i Helsingfors och avled den 17.5.1939 i Helsinge landskommun. Han studerade till
arkitekt i Polytechnikum, nuvarande Tekniska högskolan), däri-
från han 21 år gammal utdimitterades år 1888. Genast efter det
grundade han en egen arkitektbyrå tillsammans med Elia Heikel.
Lindqvists arkitektur representerar från första början en rationell inriktning till åtskillnad från den nationalromantik, som var rådande
vid sekelskiftet. Det här
syns i de talrika bostadsoch affärsbyggnader, villor, saluhallar, fabriker
och industrihallar samt
offentliga byggnader, som
han planerat.
Källor: Asko Salokorpi,
Selim A. Lindqvist, arkitekt. Förläggare Sarmala/
Rakennusalan kustantajat. Risto Valkeapää,
Energi ur tidens ström,
100 år elektricitet i Borgå
Arkitekt Selim A. Lindqvist (1867-1939)
21
REIJA KOKKOLA, BILD jori gustafsson
Ren mat från
d
ä
r
t
a
n
g
e
h
c
o
egen mark
Borgå Energis
verkstadsförvaltare Calle
Nystedt bor året om på
Vessö, där han har en lika
läcker som hälsosam hobby.
Han är fritidslantbrukare
och köksträdgårdsodlare.
U
r Calle Nystedts land tas potatis upp för både eget
och närståendes behov, och äppelträdgården ger
fina äpplen, som kan förädlas till vinterdelikatesser av många slag.
Majs odlar Calle till husbehov och också lite
palsternacka. Hans senaste förtjusning är den något mjöliga
potatissorten Lady Felicia.
– Jag satte den på prov i fjol och blev nöjd. Den är bra till mos,
soppor och lådor och passar egentligen bra till all matlagning.
En annan sort är den bättre kända Nicola. Potatisskörden är
ungefär tusen kilo om året. Jag har en potatiskällare och också
ett stort lager för rikligare skördar.
Äppelodling är en annan kär sysselsättning för Calle. Stora
Melba ger delikatesser av många slag – sylt, gelé och saft förstås.
Calles äpplen är till råga på allt ekologiska, för han låter träden producera frukt på naturens egna villkor. Arbetskamraterna frågade en gång om äpplena de fick av Calle var giftfria
och då tänkte han att visst kan han lika väl lämna bort insektsbekämpningsmedlen.
– Det är trevligt att få rena produkter ur egen trädgård. Det
betyder visserligen att det är naturen, som bestämmer, och vissa
år kan insektsskadorna vara omfattande. Det beror litet på turen, småler han.
Också sockermajsen hör till Calles favoriter. Den äts genast
då den mognat.
– Men det går också bra att lätt förvälla och sen frysa ner
majsen, tipsar han.
Skördetips
för örtvänner
Örter är balkongodlarens bästa vänner.
Det är överraskande lätt att lyckas med
dem, trots att man kanske inte är den
mest erfarna trädgårdsmästaren. Örter
tar inte mycket utrymme, men de ger en
stor skörd. De är vackra, de kan användas
till mycket och de passar till många
olika maträtter. Här kommer ett enkelt
skördetips som skänker glädje året runt!
ÖRTSMÖR
Eldig trädgård i Sannäs
Bernt Olins sagoträdgård finns fruktträd, bärbuskar, nyttoväxter och blommor. Chili hör till specialiteterna. Han har 144 olika
sorter.
De är 144 av den orsaken att Olin har lika många odlingshinkar.
I varje hink växer två plantor.
– Capsicum annum, baccatum, frutescens, pubescens och chinense. Alla sorter kommer ursprungligen från Sydamerika även
om den sistnämnda för tankarna till Kina. Det finns tusentals olika
sorter i världen. Deras styrka och arom varierar kraftigt, berättar
Olin.
Han intresserade sig för chiliodling år 2002 då han gick i deltidspension. Den första gnistan fick han under en resa till Sydamerika,
som han gjorde vid den tiden.
– Jag har alltid tyckt om chilikryddad mat. Jag tog med mig hem
några chilifrön från Sydamerika, satte dem i jorden och fick dem
att gro. Jag har en vinterträdgård, i vilken jag sår chilin. Därefter
följer omplantering och till slut plantering. Skördeperioden börjar
i augusti.
Monikäyttöinen mauste
Få vet, vad allt chilin kan användas till. Kryddan lyfter fram smakerna på ett alldeles enastående sätt.
Olins chiliprodukter säljs i den egna trädgården, men också i affärer, på marknader och i Malmgård.
– Chilisåsen är populär. Jag använder också chili i apelsinmarmelad, svartvinbärssylt, vindruvsgelé samt lingon- och rönnbärsprodukter. Och chilismaksatt chokladtryffel är en verklig delikatess om julen!
• Toppa dina örter. Samla persilja,
gräslök, basilika, timjan, oregano – vad
du nu råkar ha.
• Lägg skörden i en örthackare och hacka
den fint.
• Blanda de hackade örterna med en
matsked fingersalt och två pressade
vitlöksklyftor och rör ner allt i
rumsvarmt smör med hjälp av en gaffel.
• Rulla blandningen i smörpapper så du
får en vackert grön rulle. Bearbeta så att
den blir jämn och kompakt.
• Snurra ihop ändorna av smörpappret
och lägg i frysen.
Maträtt som maträtt får en pikant smak
när du tillsätter en skiva örtsmör vid
tillredning. Direkt som sådan på biffen,
fast direkt från
frysen!
Olins trädgård:
Tågsbackavägen 4,
Sannäs, Borgå
22
23
Lätt
och kul!
SAMmanställd av maarit Gabrielsson
Ingredienser:
4 ägg
2 dl socker
1,5 dl glutenfritt mjöl
0,5 dl kakao
1,5 tsk bakpulver
bild nina fransas
BILD PÄivi Ahvonen
Borgåbon Airi Kallio har av Kapellet i Lovisa velat skapa en plats, där
kultur och god mat förenas, och därför engagerat Christian Sveholm,
en toppkock, som turnerat världen runt.
– När någon undrar, varför jag gav mig in på det här, kan jag bara
svara att tokigare saker sätter folk sina pengar på.
I parken runt Kapellet finns vattenelement av olika slag, som skapar
en unik, overklig stämning. Det känns som att vända tillbaka i tiden.
Det legendariska kapellet byggdes år 1865. Nu är det fullt av intressanta möbler, serviser, föremål och tavlor. Mycket sådant, som Kallio
själv skaffat, men en del har också donerats av lokala invånare.
Restaurang Loviisan Kappeli, Drottninggatan 19, Lovisa, öppet tis–tor
från klo 11 och fre–lör från klo 12.
www.loviisankappeli.net
En glutenfri
delikatess!
Det gamla kantorbostället vid Salttorget i hjärtat av Lovisas historiska
nedre stan, mitt emot gästhamnen, inrymmer nu en charmig restaurang. I Bistro Cantor och på dess terrass Ölvin bjuds på god mat och
avspänd stämning.
Surf kök & bar har varje dag en nio euros lunch med fisk-, kött- och vegetariska alternativ.
Restaurangen är öppen varje dag klo 11–02, köket stänger klo 23. Ågatan 31, Borgå www.surfkitchen.fi
bild maarit gabrielsson
bild studio lindell/OSCAR
En ny restaurang, Surf kök & bar, har öppnats på
Ågatan i Borgå. Köksmästare Henrik Poulsen och hans
bolagspartner Juha Seipäjärvi berättar att de ville
komplettera utbudet i Borgå med en restaurang, där
kunderna erbjuds förmånliga, högkvalitativa luncher
och menyer.
– Prisnivån i de nya restaurangerna i Borgå är i
regel hög. Vi vill ha också dem som kunder, som inte
besöker dyrare restauranger, säger Poulsen.
Han har själv ägt flotta restauranger i Helsingfors
och jobbat som köksmästare i prisbelönta restauranger.
Surf har ingen barnmeny. I stället kan man få en
halvportion av
varje rätt.
– Vi vill visa
barnen att de på
restaurang kan
äta också annat än
nuggets, köttbullar
och knackkorv.
/OSCAR
Trendigt och förmånligt
bild studio lindell/OSCAR
ingredienserna och sikta ner blandningen i äggvispet.
Rör om försiktigt. Bred ut smeten på
ugnsplåt med bakplåtspapper. Grädda
mitt i ugnen ca 8 min. Sockra ett
bakplåtspapper och stjälp kakan upp
och ned på bakplåtspapret. Låt kakan
svalna.
2 dl vispgrädde
100 g naturell färskost
100 g kvark med vaniljsmak
2 msk socker
4 gelatinblad
3 dl färska hallon
Sätt gelatinbladen i kallt vatten. Vispa
grädden med sockret. Blanda färskosten,
kvarken och till sist hallonen i grädden.
Smält gelatinbladen i några droppar hett
vatten. Låt gelatinet svalna innan du
blandar ner den i gräddblandningen.
Gör så här:
Bred på krämen och rulla ihop från
långsidan. Rulla papperet runt om.
Dekorera med smält vitchoklad, hallon
och citronmeliss.
Värm ugnen till 225°. Vispa ägg och
socker riktigt pösigt. Blanda de torra
www.olvin.fi, www.bistrocantor.fi
bild studio lindell
BILD kalevi ketoluoto
Cantor bjuder på mat och dryck
24
Fyllning:
na
hör n
Chokladrulltårta med hallon
Kulturdukning
i legendariska Kapellet
Recept
Luften fylld av kryddoft
Doften av österländska kryddor möter en
då man öppnar dörren till restaurang Khukuri. Och det är inget att förundra sig över,
för det är nepalesiska rätter man bjuder på
i den här borgårestaurangen.
Ägarparet
Debaka och Basanta Ghimire
är födda i Nepal,
men flyttade i
vuxen ålder till
Borgå. Restaurangen vid
Runebergsgatan
grundade de för
fyra år sedan.
I köket
jobbar två nepalesiska kockar,
Hari Sigdel och
Binod Sigdel.
Mona Halminen ja Jordan Wilson haluavat,
että Rongossa viihdytään ja ystävystytään.
På ála carte -listan finns delikatesser av
många slag, såväl vegetabiliska rätter som
kyckling, lamm och fisk. Olika lunchrätter
serveras dagligen tillsammans med färskt
naan-bröd. Alla rätter tillreds på ort och
ställe.
– Kryddorna köper vi i en indisk butik i
Helsingfors. De kryddblandningar, som vi
använder i våra såser, gör vi själv, förklarar Debaka Ghimire.
– Vi har också A-rättigheter. I vårt
sortiment ingår nepalesiskt Khukuri-öl
och kanadensiska viner, som importeras
av ett borgåföretag och som passar bra till
nepalesiska rätter.
Restaurang Khukuri är öppen varje dag,
mån–fre klo 10.30–22, lunch 10.30–15, lör–
sön 12–22.
Runebergsgatan 34 D, Borgå
www.khukuri.fi
Ser viceoperationen Puutsi
Puutsi är en samarbetsform mellan
Borgå stad och Borgå evangelisklutherska församlingar.
Puutsi fungerar i Alusta, finska
,
församlingshemmets ungdomslokal
Runebergsgatan 29.
Telefonnumret dit är 0400-443560.
Puutsi talar inte om utstötta unga.
Det finns bara unga. Puutsi erbjuder
trygg vuxen närvaro. Vid behov
också någon att prata med.
Reija Kokkola BILD STUDIO LINDELL/OSCAR
På samma ställen,
där de unga fi nns
F
Puutsis gatupatruller är i gång på veckoslut och
specialdagar. Ungdomsarbetarna Matti Valasti
och Juha Westerlund rör sig bland de unga.
esttillställningar men också alldeles vanliga vackra sommarveckoslut lockar ut
ungdomen på gator och till parker för att
umgås. Vanligen går det städigt till, men
ibland sker det överdrifter.
Då Puutsis personal vet att ungdomen
samlas för att festa gör man de unga sällskap för att vid
behov hjälpa och stöda. Är någon i dåligt skick ser man
till att han eller hon kommer hem. Om ingen av föräldrarna är hemma får den unga sova över på ett skyddshem. Mera sällan behöver man uppsöka sjukhus.
– Det är vid fyra tillfällen under året, som vi behövs
alldeles speciellt – under nyåret och första maj samt
skolavslutnings- och skolstartveckosluten. Första maj
håller oss vanligen mest sysselsatta. Om det behövs är
vi igång också vanliga veckoslut, berättar ungdomsarbetare Matti Valasti, som leder Puutsis verksamhet.
Sommar och flugor, ungdom och glädje
Enligt Valasti är det naturligt att de unga vill träffas
en vacker sommardag eller -kväll. Fastän en del av dem
har problem i den stormiga pubertetsåldern vill han
inte tala om utstötta unga. Det handlar bara om unga,
som inte alltid har sina bästa dagar.
– Ungdomsarbetet är preventivt arbete för de ungas
bästa. Vi ger praktiskt stöd, ordnar läger, gör utflykter
eller bara någonting alldeles vardagligt tillsammans.
Ibland lär vi också ut sociala färdigheter. Jag är själv en
handlingens människa, varför det här är ett naturligt
sätt för mig att vara tillsammans med de unga, berättar Valasti.
Puutsi hade tidigare vid sidan av sin gatu- och bilpatrullering samt sin egen stödpunkt också en hjälpande
telefon, men den behövs inte längre. Också behovet av
patrullering har minskat jämfört med situationen på
1990-talet och början av 2000-talet.
– Jag har ändå för vana att då och då efter att skoldagen slutat röra mig i centrum, dit ungdomarna kommer
innan de åker hem. Jag säger hej åt bekanta ungdomar
och pratar med dem, alldeles vanligt umgänge.
Bra ungdomsutrymmen i Borgå
Valasti misstänker att i synnerhet lugnet på veckosluten om vintern beror på att ungdomarna spelar dataspel för sig själva eller i grupper. Veckosluten är lugna
i Borgå på vintern.
– Om spelandet är ett alternativ till droger, så ok då.
Men jag tycker ju nog att nätterna är till för att sova.
Valasti vill tacka Borgå stad för att det finns mycket
att göra för de unga och bra ungdomsutrymmen. Han
anser att ungdomsutrymmen inte behöver vara överdrivet utrustade.
– Det räcker att de unga får vara tillsammans och att
det finns en trygg vuxen på plats. Vi tränger oss inte
på, men vi finns där om någon behöver någon att prata
med, säger han.
Utmaningstävlingens vinstsumma åt Puutsi
Borgå Energis anställda vann den i våras arrangerade utmaningstävlingen Motions Race, där idén var att samla
poäng genom att motionera och göra annat, som främjar hälsa och välbefinnande.
I tävlingen deltog förutom Borgå Energi också Keravan Energia Oy, Mäntsälän Sähkö Oy och Nurmijärven
Sähkö Oy. Varje deltagande bolag valde ett välgörenhetsobjekt som mottagare av den eventuella vinstsumman.
Borgå Energi valde Puutsi, som fick ta emot en check på 2 500 euro.
26
27
Teknologiutvecklingen syns i
i arbetet
kartritarens
arbete
Datorer har ersatt grafospennor och
rinnande tusch. En modern kopieringsmaskin matar ut ritningarna.
Reija Kokkola Bilder Kalevi Ketoluoto
K
artritarna har en lugn och trevlig arbetsmiljö i
översta våningen i Borgå Energis kontorsbyggnad. Ulla Wiksten och Kristina Englund arbetar
i huvudsak vid datorskärmar. Rummet domineras
också av en modern kopieringsmaskin, som matar
ut kartor och ritningar när de är färdiga.
Ulla och Kristina berättar att tekniken gått framåt med stormsteg också i kartritarens arbete. Kanske de rent av något saknar
gångna tider då det egna kunnandet fördes över på papper med
hjälp av tusch, mått och schabloner.
Kristina använde grafospenna som ung nybakad kartritare.
– Man öppnade spetsen på pennan och satte dit några droppar
tusch åt gången. På den tiden ritade vi på genomskinligt papper
och det gick tidvis mycket långsamt.
Kristina Englund håller uppgifterna
om näten uppdaterade.
”Ritbord använder man inte längre,
arbetet görs elektroniskt med dator.”
Noggrant arbete
Ulla har aldrig använt grafospenna, men däremot nog refillpatrontusch. Med tusch ritade man inte längre på genomskinligt
papper utan på plast.
Kristina och Ulla kommer båda väl ihåg att tuschen kunde
läcka och kladda till det, men visst gick arbetet fortare. Kartritarna använde ritbord, som kunde justeras uppåt och nedåt för att
ge den bästa arbetsställningen.
– Fel och tuschkladd skrapade vi bort med rakblad. Plasten
kunde slitas och då fäste tuschen inte längre. Någon gång gick
det till och med hål på plasten, berättar Ulla.
Utmanande reformer
Till Borgå Elnäts område hör utöver Borgå en del av Borgnäs
och Lovisa. Fjärrvärmenät har Borgå Energi i Borgå och dess28
Ulla Wiksten har en trevlig arbetsmiljö i den översta
våningen i Borgå Energis kontorsbyggnad.
utom i Lovisa.
Ritbord använder man inte längre. Arbetet görs elektroniskt
med dator. Integra var det första programmet som togs i användning för ändamålet. Det skedde 1997 och nu använder man Teklasystemet. Det har varit svårt att ta till sig den nya tekniken, för den
ha betytt stora förändringar. Av Kristinas arbetstid går lejonparten
nuförtiden till att uppdatera Tekla.
– Jag håller uppgifterna om näten uppdaterade, uppdaterar nya
kunders ledningar, jordkablar och nät. Det här gör jag i huvudsak
hela dagen om det inte råkar sig så att vi har kabelvisningar för
kunder. Sådana ordnar vi på tisdagar och torsdagar, men vid behov
också däremellan.
Kartritarna förmedlar kartor över elledningar och fjärrvärmerör
åt kunderna. Den moderna kopieringsmaskinen är till stor hjälp.
Tidigare var det klippa och tejpa -metoden som gällde.
Ulla tycker att just kundbetjäningen är det bästa i jobbet. Numera tar kunderna visserligen mest kontakt med e-post.
– Men visst sticker sig också någon ännu in av gammal vana,
ler hon.
29
i
an
hör
nfo n
sammanställd av seppo iisalo
Stugan
i vinterskick!
Skydda elapparaterna
mot åska
Dagens teknik är känsligare än tidigare för överspänning förorsakad av åska.
• Lättast skyddar du elapparaterna genom att
dra ut stöpseln när det börjar åska. Ett gammalt
beprövat sätt - ett blixtnedslag skadar inte en
apparat, som inte är kopplad till elnätet.
• Den känsligaste elektroniken i hemmet kan
du skydda med ett överspänningsskydd mellan apparaten och eluttaget. Det här är
ett bra skydd för datorer, datanät, televisionsapparater, luftvärmepumpar etc. Ett
överspänningsskydd kostar från några tior uppåt.
• Elapparater, som kontinuerligt behöver ström, är värda att utrustas med UPS
(oavbruten elmatning, från engelskans Uninterruptible Power Supply), som tryggar
en jämn strömförsörjning under korta strömavbrott och då det sker variationer i matningsspänningen. UPS:en kopplas liksom överspänningsskyddet mellan elapparaten
och eluttaget.
• Det bästa skyddet mot överspänning får du om du dessutom låter installera ett
kombinerat skydd i huvudelcentralen. Det kostar från ca 500 euro uppåt. Obs! Ett
sådant skydd får endast installeras av en behörig elektriker.
Det lönar sig att förse känsliga elapparater, som
kontinuerligt behöver el, med en UPS-apparat,
som tryggar en oavbruten och jämn elmatning.
Lönar det sig att stänga av strömmen med huvudströmbrytaren?
Att stänga av huvudströmbrytaren i byggnaden ger inte ett hundraprocentigt skydd
eftersom den spänning, som blixten åstadkommer, är så hög att den kan hoppa över
strömbrytaren. Därför är det säkrast att dessutom dra ut stöpslarna från dator, tv,
mikro, trådtelefon och liknande apparater.
Glömde du att testa brandvarnaren?
check
ENERGISPAR-
VECKAN
• Dra ut stöpslarna och stäng av strömmen från elmätaren.
• Om du har för avsikt att hålla en basvärme på + 10 C i stugan under vintern
kan du räkna med att elförbrukningen
är ungefär hälften av vad den vore vid
upprätthållande av normal rumstemperatur.
• Skydda elapparaterna mot fukt. Ta
hem åtminstone de känsligaste elektroniska apparaterna till vintern.
• För att spara energikostnader lönar
det sig att hålla det torrt inne i stugan
under fuktiga höstar och vårar. Då väd-
• Om stugan inte är vinterbonad lönar
det sig vanligen inte att lämna värmen
på över vintern.
30
bild: Eaton
ret är fuktigt är mögelfaran som störst
och då borde man hålla innomhustemperaturen 3-5 grader över utomhustemperaturen.
• På vintern får temperaturen i stugan
sjunka under noll, mögel växer inte i
köld.
Energisparveckan firas
i år den 7-13.10.2013.
Kampanjen fäster
uppmärksamhet vid
energisparande och
energikonsumtionsvanor.
Delta också du!
Fastän brandvarnaren varit obligatorisk
i alla bostäder redan i över tio år saknas
den ännu i många hem – eller åtminstone kommer man inte ihåg att testa den
regelbundet. Nu kunde det vara dags att
göra det.
Det är lätt att kontrollera att den
fungerar: om det hörs ett pipande ljud
när du trycker på testknappen är varnaren i skick.
• Brandvarnaren meddelar själv med en
upprepad, kort ljudsignal pip…pip…pip
när batteriet håller på att ta slut. Senast
då skall batteriet ersättas med ett nytt.
• Tumregeln är att batteriet skall bytas
årligen.
• Kom ihåg att brandvarnaren fungerar
och varnar för eldsvåda bara om det
finns ström i batteriet.
www.pelastustoimi.fi
31
Borgå Energi betjänar!
N yt t
PB
E
Sammanställd av Rolf Gabrielsson
Realtidsinformation om elfel per sms
Visste du att du via Min energi -tjänsten
kan följa med din elförbrukning
med en timmes noggrannhet?
Min Energi-tjänsten
har fått ett bra mottagande
Min Energi -tjänsten togs i bruk i fjol och har fått god respons, uppger mätningschef Tomas Nordström. Med dess hjälp kan man med
rent av en timmes noggrannhet följa med sin egen elförbrukning
och lära sig att använda elen mer planmässigt och kostnadseffektivare än tidigare.
– Samtidigt ser man lättare var det går att spara och sparåtgärdernas verkan syns också snabbt, konstaterar Nordström.
av vinterstormar eller rikliga snöfall inte nödvändigtvis kommer
till nätbolagets kännedom förrän invånarna återvänder till sina
fritidsvisten.
– Fjärravläsningen gör det möjligt för oss att checka situationen
när som helst och vid behov skrida till åtgärder, säger Borgå Elnät
Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander.
Lätt att använda
Info om avbrottsområdet med ett klick
På våra hemsidor finns också en avbrottskarttjänst, som fritt står till
allas förfogande.
– Den togs i bruk för ungefär ett år sedan. Kundresponsen har varit
god, berättar Hämäläinen.
– Kartan visar avbrottssituationen i realtid. Genom att klicka på
avbrottsområdet på kartan eller i förteckningen får man mera detaljerad information och också uppgifter om hur länge reparationerna
beräknas pågå, säger Hämäläinen.
Börja använda vår avgiftsfria sms-tjänst
Genom att registrera dig i vår meddelandetjänst får du information
om störningar och planerade serviceavbrott till din mobiltelefon eller
e-post. Vi sänder dig ett meddelande om elavbrottets orsak och dess
beräknade längd. Du kan beställa tjänsten via KolibriExtra -tjänsten,
E-faktura ersätter
direktdebiteringen
Inga nya kostnader
Hjälper skärgårdens fritidsbosatta
32
mellanbladet Avbrottsinfo på våra hemsidor.
Direktdebiteringen av räkningar upphör i enlighet med en EU-förordning
senast den 31.1.2014. Borgå Energi har förberett sig för det här i god tid och
ändrar direktdebiteringen till antingen e-faktura eller direktbetalning.
– Om kunden godkänner faktureringsändringen behöver han eller hon inte
göra något. Vi gör ändringen i samarbete med kundens bank, förklarar Borgå
Energis ekonomi- och förvaltningsdirektör Merja Wilkman.
Kunderna får i början på hösten ett meddelande med närmare uppgifter
om den kommande ändringen.
E-fakturan sänds till kundens nätbank, där den kan sättas till automatisk
betalning. Alternativt kan kunden själv godkänna fakturan.
Det är lätt att börja använda den avgiftsfria tjänsten.
– Man går in på Borgå Energis hemsidor – www.borgaenergi.fi
– och klickar där på Min Energi -ikonen. Sedan väljer man kundrapportering och registrerar sig med hjälp av kundnummer och
förbrukningsplatsens nummer, vilka framgår av elräkningen, råder
Nordström.
Efter det här kan man återvända till första sidan och i menyn
välja till exempel elförbrukningsrapporter. På skärmen öppnar sig
en stolpgraf, som visar elförbrukningen. Man kan välja månatlig,
daglig eller timvis förbrukning. Föregående dags avläsningar är
tillgängliga från och med middagstid följande dag.
Och det här är inte de enda fördelarna. Nordström nämner till
exempel möjligheten att sätta larmgränser för elförbrukningen. Om
förbrukningen stiger över larmgränsen får kunden ett e-postmeddelande om saken.
– En sommarstugeägare, som håller en basvärme på i stugan, kan
via Min Energi -tjänsten kontrollera att värmen fungerar som den
skall, och slipper åka till stugan för den sakens skull.
Tack vare fjärravläsningen är det lättare än tidigare för Borgå Elnät
att till exempel lokalisera stormskador. Det är till stor nytta i synnerhet i skärgården, där elfel i stugor och fritidsbostäder till följd
Som användare av sms-tjänsten får du kl. 07-22 information i realtid
om elavbrott på grund av fel eller planerade arbeten. Avbrottsinformationen gäller högspänningsnätet.
Borgå Energi använder i allt större utsträckning internet, e-post och
sms för att så omfattande som möjligt kunna täcka sina kunders behov
av information då störningar uppstår i eldistributionen.
Det är också målsättningen med den nya elmarknadslagen, som
träder i kraft i höst. Lagen stadgar en skyldighet för innehavaren av elnätet att omedelbart informera elkonsumenterna ifall eldistributionen
avbryts i betydande omfattning, till exempel i situationer då störningarna är omfattande.
Distributionsnätets innehavare är dessutom skyldig att ge en bedömning av hur länge avbrottet varar och hur omfattande det är.
– En god kundbetjäning förutsätter ju redan att kunderna så fort
som möjligt får information om störningar och deras längd. Det har
varit ledtråden för oss när vi effektiverat vår störningsinformation,
säger driftschef Mikael Hämäläinen.
Med Min Energi -tjänsten kan man följa med hushållets
elförbrukning på månads-, dags- eller timnivå.
Direktbetalning är enligt Merja Wilkman avsedd för kunder, som inte använder nätbank.
– Den fungerar på samma sätt som den nuvarande direktdebiteringen.
Kunden får uppgifter om räkningen på önskat sätt, till exempel per post.
Banken, som fått en kopia av räkningen, debiterar den sedan automatiskt
från kundens konto på förfallodagen.
För en nätbankskund är e-fakturan det bästa alternativet. Enligt Wilkman
kan den tas i bruk redan nu.
– När man kompletterar e-fakturan med automatisk betalning är räkningen lika lätt att betala som med direktdebiteringssystemet.
Att ändra direktdebiteringen till e-fakturering medför inga nya kostnader
eller bankavgifter.
tar man i bruk via ikonen
Tjänsten elavbrottsinfo till mobilen
.borgaenergi.fi
www
,
på första sidan på hemsidan
El till bostaden på
studieorten kan köpas
av Borgå Energi
Att börja studielivet och flytta hemifrån innebär ofta en
stor omställning i den ungas liv. Plötsligt skall man stå
på egna ben och sköta om en hel del praktiska saker, till
exempel el, som man inte behövt tänka på så länge man
bott hemma.
Elektriciteten kan ingå i studiebostadens hyra eller
också skall hyresgästen själv ingå ett elavtal. Ett sådant
kan man sluta med vilket elsäljande bolag som helst. En
studerande från Borgå kan köpa sin el av Borgå Energi
även om han eller hon bosätter sig i till exempel Åbo.
– Vi kan sköta hela avtalsprocessen, hjälpa den studerande med själva avtalet och förklara vad man betalar
för och åt vem. Vi ger också råd om hur man kan spara
energi, berättar Janette Englund.
Hon poängterar att det är viktigt att man kontaktar
elbolaget i god tid före inflyttningen för att försäkra sig
om att inga tilläggskostnader uppkommer för en eventuell påkoppling av elektriciteten.
– Olika bolag har litet olika regler och tariffer och
därför är det idé att göra ett avtal genast då man vet
inflyttningsdatum, råder Englund, som svarar för Borgå
Energis elförsäljning till privatkunder.
33