Transcript Dokumentationen - ABF

*
*
*
*
*
*
*
Mångkultur och livskvalitet
Skärgårdskvinnoseminarium
28-30.9.2012
Kumlinge
1
Administrativ huvudman:
ABF-Åland
www.abfaland.ax
[email protected]
Dokumentationsansvarig:
Sara Strandberg
Dokumentation:
Sara Strandberg
Sanna Karlsson
Sonja Pettersson
Tryckeri:
Mariehamns Tryckeri Ab
Skärgårdskvinnoseminariet har möjliggjorts med stöd från:
Skärgårdssamarbetet
Ålands landskapsregering, penningautomatföreningen
Ålands kulturdelegation
Konstsamfundet
Svenska kulturfonden
William Thyrings fond
Lions Brändö-Kumlinge
Kumlinge kommun
Brändö kommun
Föglö kommun
Brändö Lax
Enklinge Marthaförening r.f.
Viking Line
2
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Sedan 1986 har skärgårdskvinnoseminarierna arrangerats i de tre skärgårdsregionerna,
Stockholm, Åland och Åboland. På senare år har också kvinnor från den estniska skärgården medverkat.
1992 arrangerade en grupp kvinnor i Kumlinge det 6:e skärgårdskvinnoseminariet. 2012 var det 20 år
sedan. Det gjorde att vi, Airi Pettersson, Eivor Englund-Karlsson och Mia Hanström beslöt att bilda en
arbetsgrupp och planera ett seminarium. Vi bestämde att Mia skulle åka till Ingmarsö och bjuda in till
Kumlinge 2012 och så var bollen i rullning. Efter en del planerande och pengasökande involverades också
andra kvinnor i kommunen, bl.a. Camilla Hellberg, Annika Fredriksen, Pia Strandberg Ring-Maj Engblom,
Anita Engblom, Satu Numminen, Camilla Olin, Galina Rumjantseva, Sirli Õunapuu, Gunilla Henriksson,
Sara Strandberg och Kora Klapp, sammanlagt var vi 15 stycken i arbetsgruppen. Utöver alla andra som på
olika sätt hjälpte till.
Den 28-30 september samlades drygt 100 kvinnor i Kumlinge, det var nästan 50 fler än vi tänkt från början.
På programmet stod föreläsningar och verkstäder av olika slag, festligheter, uppträdande, nätverkande,
erfarenhetsutbyte, mm. Ett gediget och ambitiöst program såsom det också var för 20 år sedan. Vår idé
var att skapa många olika mötespunkter i olika sammanhang för att underlätta för nya kontakter.
Vi valde att lägga avgiften lågt och att man istället själv kunde välja boendestandard, allt från golv till
gästhem. Huvudkvarteret var skolan som verkligen ger möjligheter med sitt kök, gymnastiksal och många
rum. Vi valde också att inte inkludera någon alkohol i vårt arrangemang, även om trenden är att alla vuxna
festligheter ska innehålla alkohol.
Rubriken för alla skärgårdskvinnoseminarium är Kvinnor vill bo i skärgården, vi valde underrubriken
mångkultur och livskvalitet och lade extra vikt vid vällagad lokalproducerad mat vilket vi tycker att vi
lyckades med i allt från hemgjort örtte till rökt abborre. Rubriken gjorde också att vi valde att ordna ett
panelsamtal med inflyttade kvinnor, vilket var intressant då det visade sig att inte alla har inflyttade från
andra länder på sina öar vilket i sig kan ses som en utmaning. Vi valde också att presentera ett
ungdomsprojekt, då en stor utmaning också är hur man ska få unga att intressera sig för en framtid i
skärgården.
Det är väldigt mycket arbete med ett seminarium, men det har varit väldigt kul och berikande att arbeta
tillsammans och varje ö behöver olika former av arrangemang för att vitaliseras. Spännande är att
Skärgårdskvinnoseminariet har överlevt så länge utan någon organisation, det säger något om behovet
som finns för kvinnor på öarna att mötas.
Nästa seminarium blir i Estland och vi ser fram emot att bara vara deltagare och själva ha lite mer tid att ta
del av program och samtal, något som för en arrangör lätt drunknar i allt fixande.
Mia Hanström, Airi Pettersson och Eivor Englund-Karlsson
Delar av arbetsgruppen
3
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Marlene Öhberg
Efter introduktion och välkomstord av Mia Hanström, både som projektledare och kommunstyrelsens
ordförande, talade Marlene Öberg om hur kvinnoseminariet uppstod en gång i ett stort kök i Björkö med ett
mindre antal kvinnor och hur det har växt till att bli den årliga tradition det är för många kvinnor idag. En
enkät som kvinnorna fått fylla i på förhand om seminariet presenterades, se axplock från den på sid. 20.
Marlene talade vidare om nätverket som fenomen och hur ett nätverk består.
Ett nätverk – en struktur av enheter kopplade till
varandra genom relationer.
Hon menar att ett bestående nätverk bygger på tre
komponenter:
-ledarskap
-safety in numbers (tillräckligt många)
-meningsfullhet
Ett gott ledarskap kräver
• trygghet
• struktur
• jämlikhet
• olika roller
• utveckling
• uthållighet
• flexibilitet
• kreativitet och lekfullhet
Safety in numbers
Trygghet i att vara tillräckligt många, det ska vara möjligt att tillkomma och avvika utan att grunden för
nätverket rubbas. Visshet i att ingen ensam bär nätverket på sina axlar.
Meningsfullhet
Människan har behov av anknytning och närhet till andra, samtidigt som vi har behov av avskildhet,
distans och självständighet. Öhberg talar om det genuina kollektivet, som bygger på den enskilde
individens självständighet, att ha inflytande i kollektivet samt ett äkta deltagande.
[email protected]
***************************************************************************************************
Mycket att ta med sig.
Stämning, energi, kloka och
visa ord, vänskap och glädje.
4
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Lovisa Arlid, åländsk projektledare, och Sara
Strandberg, ordförande för Skunkskärgårdsungdomarnas intresseorganisation,
presenterade under eftermiddagen Skunks
tvååriga ungdomsdemokratiprojekt ”Young Voices
in the Archipelago” (YV), som drivs tillsammans
med Skärgårdsstiftelsen i Stockholm. Projektet
finansieras av Central Baltic INTERREG IV A
Programmet 2007-2013 och Ålands landskapsregering. De ledde även några interaktiva
övningar, där deltagarna bland annat fick fundera
över som vad de tycker är viktigast för att kvinnor ska välja att bo i skärgården. Det blev en god spridning
mellan alternativen bättre kommunikationer, ökad satsning på kvinnligt företagande, bättre service, bättre
kulturliv och något annat. Vidare funderades det på huruvida det stämmer att barn har fler idéer än vuxna
och om livskvalitén är högre hos den som bor i skärgården. Frågeställningarna gav upphov till intressanta
och intensiva diskussioner i mindre grupper. Metoden används ofta i YV och Skunks ungdomsarbete i
syfte att dels formulera för sig själv vad man tycker i olika frågor men också att uttrycka sin åsikt och inse
att den har betydelse. Som ung är det lätt att avfärdas med ord som ”din tid kommer” och alltför sällan tar
man hänsyn till ungas åsikter och tankar i frågor som berör dem.
***************************************************************************************************
På fredagskvällen samlades deltagarna i St. Anna kyrka för att landa i sig själva och på Kumlinge, genom
att reflektera över självkänsla. Christina Johansson välkomnade alla med folkvisetoner på violin.
Tillställningen var som en föreläsning/föreställning med Camilla Hellberg som talare. Hon berörde ämnet
självkänsla utgående från sina egna erfarenheter. Föreläsningen varvades med musikinslag av
ovannämnda violinist och av ungdomskören under ledning av Sara Strandberg. Tanken var att ge
lyssnaren utrymme att för sig själv reflektera över sin egen relation till självkänsla. Lyssnaren fick sedan
själv inleda samtal om det efteråt med sina medsystrar eller låta det hela vara en intern process.
5
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Camilla Hellberg säger: "Det var väldigt roligt att tala i kyrkan. Jag kände en stark kontakt till deltagarna
och fick kraft och energi av dem att dela med mig av en av de viktigaste stunderna i mitt liv. Det gläder mig
att många kom fram och tackade och sa att de upplevde temat som relevant. Christinas violin och körens
sång spelade en avgörande roll i att skapa den fina stämning som växte fram."
Efter kyrkan var det dags att gå tillbaka till skolan för att äta middag.
[email protected]
I kören medverkade Calle Pettersson, Mathilda Holm, Emilia Engblom,
Felicia Nordlund, Sofia Lahtinen och Marija Pettersson från Kumlinge.
***************************************************************************************************
På lördagsmorgonen samlades många av deltagarna till yoga under ledning av Eivor Englund-Karlsson.
”Det blev en otrolig start på lördag morgon, vi var närmare 40 personer. Alla mattor från korridorerna togs
in i gymnastiksalen och vissa satt på stolar utöver alla jumpamattor. För mig blev det en enorm
överraskning och ett minne för livet”, säger Eivor.
[email protected]
Metoden
6
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Karunesh hjärtchakrameditation
Denna rörelsemeditation som görs till ett specifikt musikband av Karunesh löser spänningar,
frigör hjärtats energier och den skänker utövaren frid och inre balans. Du rensar ut mental och
emotionell ballast och tar istället till dig sådant som du verkligen vill ha och behöver i ditt liv.
Meditationen är uppdelad i tre sektioner eller tre olika huvudmoment. Det första momentet är
uppdelat i fyra faser: NORD ÖST VÄST SYD och slutligen den fjärde fasen HELHET. Där binder du
samman de tre första faserna till en sammanhängande rörelse - en helhet.
NORR representerar din vilja att hålla fokus på det nya du vill ta in i ditt liv
ÖSTER representerar det nya i ditt liv
VÄSTER representerar ett långt liv med god hälsa
SÖDER står för kraft, mod och styrka att ta emot det nya
Under det första momentet, som sammanlagt tar ca 28 minuter står du upp vänd åt norr.
Rak i ryggen, händerna med handflatorna vilande in mot hjärtchakrat. Ögonen slutna.
Andas lugna, djupa andetag samtidigt som du går fram och tillbaka i de olika väderstrecken.
DET INRE TEMPLET
När gongen ljuder sätter du dig ner. Dra upp knäna mot hakan och luta huvudet mot knäna.
Ta tag runt låren eller runt knäna. Sitt på detta sätt med slutna ögon, andas långa djupa andetag och
lyssna till den oerhört vackra musiken.
TIBETANSKA KLOCKOR
När musiken tystnar lägger du dig på rygg. Lägg gärna en filt eller liknande över dig så att du inte får kallt.
Slut dina ögon, andas långa djupa andetag långt ner i magen och slappna av fullständigt.
Under en knapp kvart fylls nu luften av vackra tibetanska klockor. Djupa kraftfulla, lätta spröda klockor som
för dig djupt ner in i avspänning och vila.
Ligg kvar en kort stund och sträck ut ordentligt innan du efteråt sedan reser dig upp igen. Mjukstarta sedan
om du kan, om du måste ut i vardagen igen.
Detta är en mycket djupgående, kraftfull meditation. Om du känner att känslorna pockar på, att tårar, sorg,
ilska eller andra känslor vill upp - kämpa inte emot utan släpp fram det som vill fram. Släpp upp till ytan det
som vill och behöver komma upp.
Denna meditation kommer med regelbundet utövande ge dig både glädje, kraft och djup inre frid.
Sammanställd och översatt till svenska av Göran Boll
***************************************************************************************************
Vi ska börja med en egen
yogagrupp nästa vecka i vår by!
7
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
trenden med närmat och nordiskt - medveten matkonsumtion och kvinnan som smakförebild.
Harriet Strandvik
Projektledare Ny Nordisk Mat, hushållslärare, måltidscoach, egenföretagare
Vi har en likriktning i smaken - de unga vaggas in i matindustrin redan från ett tidigt stadium
(barnmatsburkar och sedan sötad massproducerad färdig mat). Allt färre barn får idag uppleva hemlagad
smak- och nyansrik mat i hemmen. Då den offentliga måltidens kvalitet även försämras är detta ett faktum.
Smakmetoden SAPERE - om att uppleva med sina sinnen kan vara en bra metod att förebygga detta och
ge barnen en chans att bli en mera mångsidig matkonsument.
Eftersom den moderna människan blivit van, med start då kylskåpet kom in i hemmen, att konsumera
"anonym mat". Den nya strömningen med närproducerat, bondens marknad, skördefest och liknande
arrangemang gör en stor framgång som motvikt till denna anonyma och förpackade mat. Konsumenten vill
gärna veta var maten kommer ifrån och ha en relation till den. Ny Nordisk Mat, (ministerrådets program) vill
lyfta det nordiska köket både nationellt och internationellt och värna om de smakskatter som finns i vår
unika matregion.
Kvinnan är fortfarande en mycket viktig traditionsbärare och smakförmedlare. Jag uppmanar alla att vara
en god smakförebild för de unga. Att erbjuda dem goda matminnen. De egna matminnena från barndomen
är starkt etablerade och är lika viktiga idag som det var i den egna barndomen.
harrietstrandvikconsulting.blogspot.com/
***************************************************************************************************
I diskussionen efter Harriets föreläsning framkom att det sänds dubbla budskap från myndigheter gällande
småskalig närproduktion. Samtidigt som man uppmuntrar till småskalighet och lokalproduktion, ges stöd
endast till storskaliga eller samordnade producenter. Under och efter seminariet samlades åsikter och ett
gemensamt uttalande gjordes, se sid 20.
Oj, dessa rökta abborrar. Nam!!
8
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
EvaMaria Mansnerus,
Konstnär & bildkonstlärare
Vi började med allmän presentation och sedan fick alla söka efter en diktrad ur en samling med
finlandssvenska diktare som jag hade med mig. De tio deltagarna fick skriva upp raden de valt på en
papperslapp för att spara den till ett senare tillfälle. Medan de var upptagna med detta klädde jag
arbetsbordet med papper och så samlades alla runt bordet med varsin pensel och palett i handen. Alla
fick börja måla fritt medan jag läste en dikt av Nina Cassian. När dikten var slut fick alla flytta sig ett steg
till höger och börja måla igen medan jag läste en ny dikt av N.C.....osv... tills pappret var fullt av färg och
dikterna var slut.
Nästa moment var att med hjälp av en liten ram, ca 5x7 cm, välja ut vackra bitar ur målningen och märka
dessa bitar genom att rita av ramen. Hundratals bitar valdes ut och dessa bitar klipptes ut och klistrades
upp på vita papper i A5 format. Det blev en väldig massa små vackra "tavlor" med vita ramar.
Därpå fick alla välja bland de små "tavlorna", det gällde att välja en som passade ihop med den egna
diktraden. Utifrån denna inspiration var det nu dags att skapa en egen bild i större format, A3 eller A4.
Jag hade tagit med mig en mängd olika material, alltifrån stålpennor med svart flytande tusch till
vattenfärg, till paljetter, till broderigarn, till oljekritor, till grafitkritor, till lim, till...till...till... guldfärg...mm!
Deltagarna, som nu var inspirerade började arbeta med alla material och fortsatte så tills nästa moment.
Nu ville jag ge exempel på hur man metodiskt kan betrakta bilder och i det utgick vi från den berömda
finska målningen "Sårad ängel" av Hugo Simberg, en målning som har ett starkt och gripande innehåll. Vi
ägnade tid till att både analysera och tolka målningen och sedan fortsatte vi med att gå igenom vars och
ens bild med den uppmärksamhet en personlig bild förtjänar.
Bilderna, som hade diktraden och de små målningarna som inspirationskälla, var väldigt berörande,
vackra, och innehållsrika och jag tror att alla i gruppen kände sig glada. Själv är jag tacksam över att ha
fått dela den här dagen och det här arbetet med de här fina kvinnorna.
EvaMaria
[email protected]
9
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Marlene Öhberg,
Pedagog
Ordverkstadsdeltagarna jobbade med dikt och bild i förenat uttryck. Inspirerade av platser i naturen skrev
de haikudikter som presenterades under festkvällen i form av ett bildspel.
[email protected]
HAIKU
Skärgårdens kvinnor,
närproducerat goda
som saft av lingon.
Blåbär och lingon
ändå malvan så klargrön
skäggriska, höstjord..
Fast förbindelse
uppstår vid vägens krökning
Det finns inget val.
10
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Camilla Hellberg
Dramapedagog
Sex kvinnor lekte tillsammans under dramaverkstaden. Deltagarna var underbara, generösa och modiga
att utforska andning, avslappning och hur fokusering påverkar kroppsuttrycket. Vi värmde upp kroppen
genom att dansa, sedan lekte vi med hur olika kvaliteter påverkar kroppsuttrycket (att vara som en slöja,
en boll, en pinne). Sedan gjorde vi
andningsövningar ur metoden
Fitzmaurice Voicework som hjälper att
lösa upp andningen och spänningar i
kroppen och ladda den med ny energi.
Vi delade våra erfarenheter med
varandra och avslutade med att göra
samma övningar som vi gjort i början
för att märka vilken utveckling som
skett. Samtliga deltagare konstaterade
att de kände sig friare, piggare och
mjukare i kroppen. Lekfullheten satt i
hela kvällen och vi dansade vidare
tillsammans på slutfesten och släppte
loss. Det var en fröjd att ha så öppna
och fina deltagare!
[email protected]
***************************************************************************************************
Linda Karlsson
Designer, egenföretagare, driver Labelled Fashion Recycling
I retromodeverkstaden jobbade vi utgående från att var och en hade möjlighet att ta med ett plagg som de
ville göra om till något nytt. Utöver det fanns det möjlighet att av gamla trikåplagg klippa tunna mattrasor
för att virka korgar och att av slipsar göra mobilfodral och rosbroscher.
De flesta av deltagarna började
flitigt arbeta med att klippa
trikåplagg och virka korgar i olika
storlekar och färger. Några hade
med sig plagg hemifrån som under
handledning fick nytt liv, en kofta
blev halsduk, benvärmare och en
liten brosch och en klänning
fållades, blev ärmlös och fick
vackra broderier utav gamla
halsband som applicerades kring
urringningen. En mycket rolig och
kreativ dag som inspirerade
deltagarna att fortsätta hemma med
återvinningsmode.
[email protected]
11
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Ester Miiros
Pedagog, företagsekonom, egen företagare
Bland Ålands sysselsatta befolkning är 8 av 100 kvinnor företagare, medan 16 av 100 män är det. Det
innebär direkt att kvinnor har färre förebilder, eftersom många kvinnor är enmansföretagare, och det är
också fler män som syns i media i egenskap av företagare. När forskningen om kvinnors företagande
inleddes på allvar i Norden var det Carin Holmquist och Elisabeth Sundin som kartlade karaktären av
kvinnors företagande. De sammanfattade det i tre meningar 1989:
1. Kvinnor är företagare inom de flesta branscher, det finns en otroligt bredd.
2. Kvinnors företagande är osynligt, det verkar inte noteras i samhället, och
3. Kvinnors företagande är en del av hela livssituationen - en del blir företagare för att de har små barn och
vill jobba hemifrån, andra blir företagare först när barnen flyttat hemifrån.
Och med det som utgångspunkt började vi vår workshop med en s.k. "Snabbpresentation", där
deltagarna i bland annat berättade om varför de valt att bli företagare, vilka deras styrkor är, vad de är
stolta över och vad de ser som kommande utmaningar.
Till deltagarnas starka sidor hörde lyhördhet, drivkraft,
mod, entusiasm, envishet, att kunna inspirera, att
tycka om människor, vara ärlig, trivas med sig själv, att
tycka om nya saker, att starta upp, att vara
företagsam, ha fantasi. Alla dessa är utmärkta delar i
att vara företagare. Vi är vårt eget varumärke.
Bland orsaker till varför de blivit - eller funderade på att
bli - företagare hörde bland annat att man får
bestämma, att det funnits förebilder, att andra tyckte
man skulle, att det är kul, att det fanns ett behov, att
det är livskvalitet.
Enligt forskningen är drivkraft och mod viktiga ingredienser. Och att du tror på din idé. Och skall det bära
sig så gäller det att man möter någons behov, erbjuder en tjänst/vara som någon annan behöver, vill ha
eller längtar efter och betalar för.
Ser man på företagande i allmänhet, brukar man dela in det i ett nödvändighetsföretagande och ett
möjlighetsföretagande. Det första kännetecknas av att det inte funnits andra möjligheter till att försörja sig.
Det är det vanligaste i länder med låg BNP, men också starkare i glesbygden och i skärgården.
Möjlighetsföretagandet bygger på att man ser en möjlighet (upptäcker ett behov) och märker/vet att man
kan möta det, att man har ett val och att man vill det man gör.
Till deltagarnas utmaningar hörde val av olika slag; vad skall jag göra, hur skall jag välja i den här
situationen? Det kunde handla om att få företaget igång, att hitta nätverk, att hitta balansen, fokus, få mer
fritid, kunna driva en lönsam verksamhet utan att hela tiden vara närvarande och andra liknande beslut.
Och eftersom företagandet är en del av hela vår livssituation, så gjorde vi Livshjulet och var och en fick
fundera över sin egen situation när det gäller: 1. arbete, 2. ekonomi, 3. familj, 4. relationer, 5. fritid, 6. hälsa
- både fysisk och psykisk, 7. boende och 8. personlig utveckling. Livshjulet är en tårta delad i åtta bitar,
och ju nöjdare du är med en del, desto större del av tårtbiten är färgad. Med det här enkla verktyget
blir våra livsområden mycket tydliga, både dem vi är nöjda med och dem som vi inte är helt nöjda med.
Och då kommer den viktiga, men helt personliga frågan: "Vad är du beredd att göra för att förändra din
situation?" Det gick vi inte alls in på under workshopen, men jag hoppas att frågan gror i oss alla, för att
stärka vår livskvalitet. Livshjulet kan man göra för sig själv sådär en gång per år, som ett "Utvecklingssamtal" med sig själv.
12
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Vi tittade också på en s.k. SWOT-analys av företaget/företagaren. Vilka är mina styrkor och svagheter
som företagare/i företaget? Vad finns det för möjligheter och hot i omgivningen? Vad kan jag göra? Vad
vill jag göra? Vart vill jag med mitt företag?
Och därifrån gick vi vidare till att "klippa och klistra" och göra Målbilder: "I den bästa av världar var är
jag 2017?", om fem år alltså? Vad är viktigt i mitt liv och i mitt företag? Varje deltagare gjorde en karta
med bilder och text, och vi presenterade dem för varandra. Viktigt för mig t ex är att få göra en skillnad,
hitta ett team att samarbeta med, bevara lekfullheten, ha frihetspengar, få vandra, vara en vis människa och snäll (Jag citerar: "Snällhet kan ha många ansikten; att vara närvarande i ett möte och lyssna
uppmärksamt, att vara generös med uppmuntran och beröm, att kunna acceptera det som varit och gå
vidare i livet och att vara snäll mot sig själv"), jag vill ha en balans i livet, tid för lugn och eftertanke.
Företagande för mig är frihet och stimulans.
Sedan avslutade vi med att öva en s.k. hisspresentation, en kort och kärnfull presentation av mig och
mitt företag, där fokus ligger på vad du som kund/besökare får genom att använda mina varor/tjänster, och
"kroken" - möjlighet till fortsatt kontakt (en broschyr, hemsida). Beskriv alltså vad du gör, för vem och
väv gärna in lite "magi", använd dig själv, dina känslor, din passion och ditt engagemang - det är
effektfullt. Bland deltagarna var det någon som sade: "November i skärgården är grå och vacker.
November i stan är bara grå och trist. Kom till oss" - ungefär så. Jag kände som åhörare direkt: JA, det vill
jag göra! Då har hisspresentationen den där blandningen av fakta och magi som väcker mitt intresse och
ger mig en känsla av att det är vad jag vill/behöver. Och det andra exemplet var företagaren som har
skärgårdens godaste jordgubbar - enligt kunderna, och när ett barn säger: "Jag vill ha Gittas potatis", så
gör det en skillnad. Vilken tyngd! Använd alltså andras goda kommentarer och omdömen. Skriv små
skyltar med citat. Lyft fram det som du är bra på, det du - och andra - tycker om. Vi skall gemensamt och
på alla fronter bekämpa "Jante", som vill sänka oss med tankar som "Du skall inte tro att du är något..."
Vi är var och en ansvariga för oss själva och våra val. Någon har sagt: "Livet drabbar oss, men vi kan
välja hur vi förhåller oss till det som vi är med om". På samma sätt som vi kan välja våra kläder kan vi välja
våra tankar.
LYCKA TILL med att blir synlig först för dig själv och sedan för andra! LYCKA till med liv och
företagsamhet!
Ester
[email protected]
***************************************************************************************************
Lotten Andersson från Finnhamn
Vad lockar dig till kvinnoseminariet?
-Min mamma har varit på olika seminarium, och hon
rekommenderade mig att komma med förra året, och
jag tyckte det var roligt så ja valde att komma i år
igen. Sedan är det roligt att träffa andra människor.
Du deltar i företagarverkstaden. Vad har du för
sorts företag?
-Med mina föräldrar har jag ett turistföretag med bl.a.
krog och vandrarhem. Jag har även ett eget företag,
där jag kör svävare och städar.
13
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Kora Klapp
Livs- och METAmedicine Health Coach utbildad
i Tyskland, USA och i Norden. Driver Hasslebo "Skärgårdens Ekologiska Friskhem" på
Kumlinge efter permakulturens principer.
Permakultur - organiskt helhetstänk för odling,
boende, hälsa och samhället! Begreppet
"permaculture" infördes av två australiensare,
Bill Mollison och David Holmgren, som
utvecklade konceptet "permanent agriculture bestående lantbruk" anpassade till lokala
ekosystem. Naturens mångfald, samspel och
nischer står som förebild för energieffektiva,
vackra, kreativa och autonoma lösningar som
inte enbart omfattar odlingssätt men även byggande och företagande.
Verkstaden gick ut på att utforska permakulturens tolv principer tillsammans. Inspirerande bilder på
permakultur i aktion, samt en samling av egna och andras erfarenheter som bekräftar de enstaka
principerna, leder oss till insikt att samma grundtankar kan användas i alla möjliga områden i livet. Med
dessa principer i bakhuvudet övade vi oss i att coacha varandra genom individuella frågeställningar.
Ytterligare övningar som meditation i nuet, stimulering av periferiseende och skärpning av alla sinnen,
skapar jordning och kreativitet som resurser för hållbar problemlösning.
Verkstadens tema passade jättebra in i sammanhanget med andra presentationer från självkänsla till
matkultur och politiskt inflytande i skärgårdsfrågor, och vi ser att permakulturens resonemang ligger
kvinnliga tankemönster mycket nära.
[email protected]
***************************************************************************************************
Inger Nygård
Textilhantverkare
Under workshopen tovade alla deltagare egna
personliga vantar. Ett blött och ibland också
svettigt jobb. Deltagarna hade lite olika
erfarenhet av tovning, några var helt nybörjare
medan andra tovat tidigare men med lite annan
metod. När man tovar vantar får man in mycket
kunskap om tovningens grunder, som varför
det är viktigt med gott förarbete och att arbetet
först skall filta ihop sig innan själva valkningen
börjar. Under arbetets gång hann vi också med
lite materiallära och annat smått och gott. Att
tova med så stor och blandad grupp är en utmaning, men alla fick ett par vantar med hem!
[email protected]
14
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Soile Vartiainen
Ekologisk entreprenör
Från matverkstaden spreds härliga dofter under lördagseftermiddagen. Här spann man vidare på
temat närmat, med ekologiska och närproducerade råvaror och mängder av örter. På menyn stod
bland annat timjankex och kolrabbistuvning.
[email protected]
Tove Eriksson från Nagu
Har du varit på något seminarium förut?
Nej, det här är första gången och det är
intressant och trevligt!
Vad lagar du för något?
Kolrabbistuvning med hackad persilja.
Kommer alla som är med i verkstaden att
smaka på maten som lagas?
-Ja, alla kommer att få provsmaka!
Recept, se sid 21.
***************************************************************************************************
Sara Tobiasson
Bildlärare
I den skapande verkstaden använde deltagarna sig av återvunnet material för att skapa konstverk på
temat Skärgårdsidentitet. I händerna på den skapande gruppen bytte vardagens bekanta föremål skepnad
och fick plötsligt helt ny betydelse.
[email protected]
Marita Hillerström från Kimito
Vad skapar du?
-Konstverk av skedar, bl.a en hängare.
Varför åker du på kvinnoseminarium?
-För att jag tycker att det är trevligt att träffa
så många kvinnor.
15
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Ålands landskapsregering bjöd gästerna på en
specialdesignad Ålandspannkaka
med sviskonkräm och grädde, skapad
av kvällens festfixare Satu Numminen.
Från skärgårdsflicka till lantråd
Ålands lantråd Camilla Gunell (s) besökte seminariet och talade på
temat ”från skärgårdsflicka till lantråd”. Camilla, född och uppväxt på
Lappo i Brändö kommun, blev lantråd år 2011, samma år som Åland
firade 90 år som självstyrt område. Att det tog 85 år innan den första
kvinnan, Viveka Eriksson (lib) valdes till lantråd på Åland och alltså hela
90 år innan en småbarnsmamma fick chansen, talar sitt tydliga språk om
hur man har sett på kvinnor och makt genom tiderna. Att sedan Camilla
Gunell slog rekord i personliga röster i valet 2011 visar att det finns en
vilja till förändring i maktstrukturerna, och att kvinnor på lika villkor som
män skall vara med i utformningen av det åländska samhället.
Eftermiddagens verkstäder presenterade sina
arbeten, Camilla Olin ledde ett samtal om
skärgård och integration med de två inflyttade
åländska kvinnorna Kora Klapp, Natalia Erofeeva
och Tina Sjövall, projektledare på integration.ax.
Kumlingebandet The 5 Esses spelade innan det
bjöds upp till dans, först till tonerna av dragspel och
sedan lite rivigare takter.
Sofia Lahtinen, Simon Engblom,
Victor Schåman, Sonja Pettersson
och Sanna Karlsson är The 5 Esses!
16
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Mia Hanström,
bosatt på Kumlinge och konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete.
Jag valde att presentera några av de ramar och föreställningar som identifierats som motkrafter för en
jämlik utveckling och gav sedan utrymme för reflektion kring hur det tar sig uttryck i våra livssituationer och
vad man kan göra åt det.
Kulturella föreställningar och uppdelning
Jämställdhet är ett område som man kan ha många åsikter om. Det finns olika medvetna och omedvetna
värderingar som kan ligga som grund för vad man tycker. Men jämställdhet är också ett kunskapsområde
som det idag finns forskning och fakta om. Under passet generaliserade jag kring kön/genus. Att göra det
är i sig en motsättning i sig om man som jag menar att kön inte ska begränsa människor möjligheter men
det är en metod för synliggöra mönster och fenomen. För mig är ett konstruktivt sätt att förhålla sig till
problemet är att se varje individ som unik, att tolka olikheter mellan könen som kulturella och sociala
konstruktioner. Alltså, att vi på grund av vår omgivning och dess förväntningar fostras till pojkar eller
flickor. Detta utifrån vad kulturen vi lever i säger om hur män och kvinnor skall vara och uppföra sig.
Forskning visar också att skillnaderna inom könen på många sätt större än mellan könen. Mänskligheten
innehåller en oerhörd mångfald och vårt traditionella sätt att kategorisera människor utifrån stereotypa
könsmallar leder bara till mindre mångfald.
Här finns också det så kallade Genuskontraktet som
historieprofessor Yvonne Hirdman lyft fram som en
outtalad överenskommelse som vi måste förhålla
oss till oavsett om håller med eller inte.
Genuskontraktet
Gruppen män är överordnad gruppen kvinnor.
Två principer
Åtskiljandets princip; håll manligt och kvinnligt isär
Värderandets princip; mannen är normen, det
normala och allmängiltiga.
Diskussion kring konsekvenser av dagens kulturella
bilder och förväntningar och hur genuskontraktet
tar sig uttryck i våra skärgårdssamhällen:
Organisationsmönster
Kvinnor och män organiserar sig ofta i två skilda organisationsformer eller strukturer. Pojkar tränas mer i
den hierarkiska, som känns igen från kyrkan, militären, näringslivet och politiken, en form med en tydlig
ledare, där beslut förankras hos dem som är överst i hierarkin. Hierarkin är en form där man skall tävla och
försöka klättra allt högre upp. Flickor tränas mer i klungformen som har en ledare som leder genom
relationer. Där handlar det mer om att var omtyckt eller i värsta fall inte omtyckt, att vara i centrum och inte
i periferin. Både klungformen och den hierarkiska strukturen är bra och användbara vid olika tillfällen och
båda formerna har sina nackdelar. Båda formerna kan användas för att förtrycka, utesluta, härska och
båda formerna kan användas till att fatta demokratiska beslut. Men vad det gäller kvinnor i offentligheten
så drabbar dessa mönster kvinnor. Kvinnors strävan att alla ska var på samma nivå är bra, men får
förödande konsekvenser när det leder till att man förminskar sig eller föraktar, kritiserar och förlöjligar
andra kvinnor som tar sig fram sticker ut och är framgångsrika. ”Ett mönster av vi ska alla vara på samma
nivå, vad tror hon att hon är”. Män har i mycket högre grad ett mönster av att stödja varandra oavsett om
det är bra eller dåligt. De ser ner på dem som det går dåligt för och backar upp dem som det går bra för.
17
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Diskussion kring erfarenheter av dessa mönster:
Avslutningsvis några råd för egen utveckling och förändring som ju kräver ett ständigt arbete och
utöver kunskap om strukturer och fenomen behöver man:
Att söka bra och tydliga förebilder också av sitt eget kön.
Att man tillåter sig själv att pröva nytt, tillföra sig nya tankar och nya upplevelser.
Att man vågar tänka större än sig själv.
Att man ger sig tid att reflektera bland annat över sitt sätt att kommunicera och agera.
Att man avsätter tid för sig själv (den tiden måste man ta sig, den får man inte automatiskt).
Att man skaffar sig en egen bas att stå på och blir ”tung”.
Att man inte behöver få bekräftelse från andra (ha egna stödnätverk).
Att man kan säga nej och sätta gränser.
Vågar söka och ta emot kritik och våga misslyckas.
Mia Hanström
miahanstrom.blogspot.com
[email protected]
***************************************************************************************************
skapad av Marlene Öhberg för Skärgårdskvinnoseminariet 2012.
Må Skärgårdskvinnoseminariet få
överleva för alltid!
Det är fantastiskt att se hur man
gör på andra håll, på andra öar..
Det har sin charm att vi inte är en registrerad
förening. Stor betydelse har också det att vi får
se så många olika orter i våra skärgårdar.
Skärgårdskvinnoseminariet är gemenskap,
gränslöshet, omtanke, frihet, öppenhet,
nyfikenhet, kreativitet, kraft, glädje, humor...
Enkelheten och
engagemanget!
Jag tror att man som skärgårdsbo
behöver träffa likasinnade, människor
som värderar naturnära, hållbart
skärgårdsliv och vill gärna bidra till att
skärgården hålls "levande".
Det finns en glädje i att mötas. Den grupp som
tar på sig att ansvara för nästa års träff tar på
sig ett fantastiskt ansvar och det fungerar alltid
tack vare engagerade kvinnor.
Seminariet är både
roligt och viktigt.
Det har gett glädje, inspiration och
självförtroende, man har alltid varit
initiativrikare en tid just när höstmörkret
annars hotar att sänka sig över en.
Ser fram emot att träffas igen!
18
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Kumlinge
Kumlinge kommun ligger mitt i Ålands skärgård. Det är ungefär lika lång resväg
till fasta Åland som till det finska fastlandet. Kumlinge kommun består av ungefär
800 öar, varav de fyra största har bofast befolkning. Kommunen har ca 350
invånare- på huvudön Kumlinge bor 211 personer, på Enklinge 89, på Seglinge 43
och på Björkö 12 personer.
Många jobbar inom sjöfart, både på landskapets skärgårdsfärjor och på större rederier. Den kommunala
sektorn är också en stor arbetsgivare, med förvaltning, grundskola för åk 1-9, daghem och åldringsvård.
Egenföretagandet är utbrett, framförallt inom turism och servicenäringar.
I Kumlinge finns en rik föreningstradition och idag verkar över 15 olika föreningar i kommunen, allt från
traditionella byalag och jaktlag till hälsofrämjande Folkhälsan och ungdomsfrämjande Skunk och Kumlinge
sjöscouter.
Den som besöker Kumlinge bör inte missa öns Kyrka, helgad åt S:ta Anna. Kyrkan är byggd på 1300-talet
och unik i och med dess välbevarade takmålningar.
Det lokala infobladet Kumlinge Nytt ges ut varje månad- det kan också läsas på kommunens hemsida!
För mer information, titta gärna in på www.kumlinge.ax
***************************************************************************************************
Kvinnoseminariet på kartan
© Linus Strandberg
I årets kvinnoseminarium på Kumlinge deltog kvinnor från Ålands,
Åbolands, Stockholms samt Estlands skärgård.
19
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Tack för väl genomfört arrangemang!
Generösa gulliga arrangörer!
Tro och inspiration,
ny vänskap,
påminnelser om
varför det är så
värdefullt att bo i
skärgården, men
också en insikt om
att jag behöver
definiera vad jag vill
ha i mitt liv och mitt
samhälle och vad
jag kan göra för det.
Stärkt självkänsla, klar över beslut jag har att fatta.
Mysigt med mattor på golven och blommor och pynt!
Styrka och avslappning. Idé
om att bilda egen yogagrupp.
Magen full av god mat.
Nya utvecklingstankar för
framtiden och kulturen.
Jag tar med mig den
positiva inställningen
från er alla till framtiden,
ert leende, era roliga
berättelser, era goda
matrecept och solsken
från Åland.
Inspiration att planera och organisera min framtid lite annorlunda.
Jag har fått tillbaka min tro på mitt drömliv i skärgården.
Att det i en såhär stor grupp av kvinnor
finns väldigt olika typer av individer. Håller
med om att det inom gruppen kvinnor finns
större variation än vad det finns mellan
gruppen ”kvinnor” och gruppen ”män”.
Det blir svårt att slå Kumlinge i frågan
om aktiv information och mängden av
kunskap. Men räds inte! Alla har en
intressant historia. Vi ses!
***************************************************************************************************
Galina Rumjantseva och Svetlana
Smirnova lagade maten under
kvinnoseminariet och fick stående
ovationer för sina smaksensationer!
20
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
sprunget ur diskussion under och efter Harriet Strandviks föreläsning om nordisk matkultur, närmat och
medveten matkonsumtion.
Skärgårdens lantbruk måste få ha livsförutsättningar
Grundtankar för ett diversifierat och livskraftigt samhälle är att "One size does not fit all".
Det går inte att utforma en god politik som enbart strävar efter stora enheter, om man samtidigt vill bevara
det unika som den åländska skärgården (tillsammans med den rikssvenska och fastländska skärgården)
representerar.
Skärgården är speciell: den har på liten yta en synnerligen variationsrik miljö, därav mindre
sammanhängande åkrar, små och splittrade tegar. Vill man fortsättningsvis ge människor möjlighet att
försörja sig inom lantbruk också i skärgården, måste man skräddarsy ett skärgårdsprogram som
accepterar små enheter.
Det arbete som skärgårdsbor utför för att upprätthålla vårt gemensamma kulturarv bör underlättas.
De som vill (eller är tvungna att) ha småskalighet måste få finnas. I det finns också ett stort kommersiellt
värde; man kan namnge sina får vilket kan göra marknadsföringen av ull, skinn, kött mycket mer personlig,
man kan synliggöra den historia som döljer sig bakom hantverk (mormors mönster) och matproduktion.
Med kunskap och inspiration kan man utveckla sättet att paketera och lyfta fram det unika, småskaliga,
närproducerade och kanske även ekologiska mathantverket och -produktionen.
Värdet av den här typen av närproducerade, personliga produkter är enligt aktuella trender mycket stort
(PeM Harriet Strandvik, hushållslärare, projektledare och konsult).
Det behöver inte finnas något motsatsförhållande mellan stor- och rationell drift inom lantbruk och
livsmedelsproduktion och småskaliga mångsysslerijordbruk. Genom kartläggning och medvetenhet om
vilka insatser som gör en skillnad kan man på Åland inom självstyrelsens ram smidigt skapa bra
verksamhetsförutsättningar både för stora och små.
Ett exempel som lyfts upp är hur man enkelt och med god avsikt kan återföra marker som länge legat i
träda i systemet. Genom att lära hur man gjort i andra regioner, t ex Åbolands skärgård behöver vi inte
uppfinna alla lösningar själva. Genom ett aktivt utbyte och lärande stärker vi både vår kunskap och våra
nätverk.
Vi upprepar: "One size does not fit all", vilket också EU noterar i sina utvärderingar om näringspolitik och
näringsfrämjande åtgärder.
Företagarkvinnor och -män i skärgården är mångsysslare. Det är en god grund för innovation (dvs
nytänkande som skapar mervärde) och problemlösning, vilket vårt samhälle definitivt behöver under
utmanande tider.
Lördagen den 29.9.2012
enligt uppdrag
Ester Miiros
en av hundra deltagare på Skärgårdskvinnoseminariet i Kumlinge.
21
Skärgårdskvinnoseminarium
Kumlinge 28-30.9.2012
Laga Soiles örtdelikatesser!
(Ny)potatis, fetaost och rosmarin
Kålrabbistuvning med persilja
1 kg. god potatis
Fetaost i tärningar
Hackad rosmarin
3 msk. rypsolja
½-1 tsk. örtsalt
300-400 g. kålrabbi
2 dl. vatten
½ tsk. salt
en klick smör
2 msk. vetemjöl
kokspad
grädde
rikligt med klippt persilja
Tvätta och torka potatisen. Hacka
rosmarin fint. Blanda allt utom
fetaosten i en bunke. Rör om så att
potatisen blir inoljad. Lägg på plåt och
ställ in i ugnen på 200°. Ta ut efter 10
min. och fördela fetaosten jämnt över
potatisen. Grädda ytterligare 10-15
min. tills potatisen är genomgräddad.
Timjankex
75 g. smör
1 dl. mjölk
½ pkt jäst
3 ½ dl. mjöl
Äggvita (för pensling)
Finklippt timjan
Salt
Rödbetsbiffar med pepparrotskräm
för 4-6 personer
4 medelstora rödbetor
Skorpmjöl
Örtkryddor
Grovt salt
Grädda i 225° i ca 7-8
min.
2 dl. Crème Fraiche
½ dl. riven pepparrot
1 syrligt äpple
2 msk. Dijonsenap
Färskost med vitlök och örter
1 l. filmjölk
1-2 vitlöksklyftor
Färska örter
Örtsalt
Tvätta rödbetorna grundligt och koka
dem mjuka i saltat vatten. Skala och
skiva dem i 1 cm. tjocka skivor. Mortla
kryddorna med det grova saltet och
vänd ner blandningen i skorpmjölet.
Vänd rödbetsskivorna i skorpmjölet
och stek dem i smör eller olja ett par
minuter på var sida.
Värm filmjölken tills den ystar sig. Häll genom
ett kaffefilter. Spara vasslen. Blanda ner vitlök
och örtsalt i massan, späd med vasslen till
lämplig, bredbar konsistens.
22
∼ Mångkultur och livskvalitet ∼
Sverige
Inger Ljung
Evalis Helmer
Synnöve Stenhaugen-Mattsson
Gun Tjulander
Ulla Ljungberg
Lena Eklund
Margit Roxell
Anette Lannermo
Ylwa S Borg
Birgitta Weldert Cederwall
Pia Landelius
Ulla Holmbäck
Astrid Lövros
Yvonne Skanlert Werner
Sozy NewtonHedelin
Ulla Andersson
Lotten Andersson
Margareta Lundqvist
Lena Baudin
Birgit Salomonsson
Anita Skoglund
Christina Molin
Solveig Benn
Anna Lindström
Jinger Bremberg
Axianne Gerdman
Kerstin Eliasson
Agneta Kockum
Kerstin Jurdell
Monica Sabel
Catharina Westerlund
Lisbeth Sandal
Anita Österberg
Finland
Tiina Lehtonen
Kaija Hilke
Maarit Munkki
Irmelin Salonius
Marjatta Karikoski
Helena Laakonen
Maria Carling
Lillemor Kivistö
Maggie Salmela
Viola Eksten
Monica Aaltonen
Carita Blomkvist
Margita Hillerström
Gunveig Österman
Lilian Lundell
Birgit Karlsson
Birgitta Rosenberg
Ingrid Sandman
Tove Eriksson
Carita Forsman-Rudels
Ros-Mari Eskills
Tiiti Mendelin
Eila Sanila-Bergman
Laura Nilsen
Marianne Jokinen
Estland
Aino Allkivi
Eha Salus
Marju Terr
Ene Sarapuu
Reet Bergman
Marika Adman
Marika Malmet
Det är så roligt att få träffa
kvinnor, prata, skratta, diskutera
och uppleva saker tillsammans!
23
Åland
Kora Klapp
Gunilla Henriksson
Clary Åkerfelt
Pia Strandberg
Maria Perämaa
Kerstin Sand
Monica Stjernberg
Margareta Granlund
Johanna Nordman
Anita Engblom
Gun-Britt Mattsson
Airi Pettersson
Mia Hanström
Eivor Englund-Karlsson
Ester Miiros
Harriet Strandvik
Camilla Gunell
EvaMaria Mansnerus
Satu Numminen
Sara Strandberg
Lovisa Arlid
Camilla Hellberg
Camilla Olin
Sara Tobiasson
Inger Nygård
Marlene Öhberg
Soile Wartianen
Linda Karlsson
Sonja Pettersson
Sanna Karlsson
Hagar Törnroos
Tina Sjövall
Karina Eskills
Annika Fredriksen
Sirli Õunapuu
Anna Karlsson
Eva Nordling
Siv Lindholm
Barbro Sundback
Skärgårdskvinnoseminariet i slutet av september 2012 lockar ett
hundratal kvinnor från olika delar av östersjöområdet. Det är tredje
gången seminariet arrangeras i Kumlinge kommun och årets tema är
mångfald och livskvalitet, ett tema som ligger väl i tiden. Intressanta
föreläsningar och diskussioner med tid för eftertanke blandas med
kreativa verkstäder, regnpromenader, festligheter, sång, dans och
mängder av närproducerad och ekologisk mat tillagad med känsla
och finess.
Seminariet är precis som tidigare sprunget ur ideell kvinnokraft, stort
tack till alla som gjort det möjligt och tack alla deltagare.
Vi ser nu fram emot skärgårdskvinnoseminariet 2013 som arrangeras
i Estland!
Brändö Lax
24
Enklinge Marthaförening r.f.