Transcript 3 ölrätter Mikrobryggerier Karljohan

Bolaget
en tidning från systembolaget
nr 3 sep–dec 2013
Vad är
klockan?
Lär dig tyda våra ölklockor
742
3 ölrätter Mikrobryggerier Karljohan
Ny varuindelning Sober October Alkohol & cancer
Nyfiken på öl?
LLiten
iten eeller
ller p
påtaglig
åtaglig b
beska?
eska? V
Vii a
använder
nvänder ssmakmakklockor
k
lockor fför
ör a
att
tt b
beskriva
eskriva hur
hur vår
vår ö
öll ssmakar.
makar.
V
ill d
uv
eta m
er o
mv
ad ssom
om ssärskiljer
ärskiljer o
lika
Vill
du
veta
mer
om
vad
olika
ö
ch hur
hur d
uk
ombinerar d
em m
ed m
at?
öll o
och
du
kombinerar
dem
med
mat?
V
älkommen iin
no
ch hämta
hämta en
en folder
folder i någon
någon
Välkommen
och
a
vv
åra b
utiker eller
eller b
esök ssystembolaget.se
ystembolaget.se
av
våra
butiker
besök
innehåll
ledare
bolaget september 2013 3
bolaget nr 3 sep–dec 2013
4 Säsong: Härliga höst!
Med hösten kommer både långkok
Var det
bättre förr?
och svamp.
8 Fråga Systembolaget:
Frågor och svar
649
9
9 Dryck: Vad är klockan?
Nu är det dags för ölets smakklockor.
13 Destillerat: Notiser från
dryckesvärlden
14 Mat & dryck: 3 ölrätter
Vi lagar tre ölrätter till olika grad av beska.
20 Fakta: Lättviktsglas
Några gram hit eller dit spelar större
roll än du kanske tror.
22 Alkohol & hälsa: Alkohol
och cancer
Sambandet är tydligare än man tidigare
har insett.
23 Fakta: Alkoholforskning
Systembolaget stöder alkoholforskningen.
Följ
för att
att
Följ färgerna
färgerna för
hitta
sortiment
hitta rätt
rätt i vårt sortiment
14
Vill
oss.
Villdu
duha
ha hjälp,
hjälp, fråga
fråga gärna
gärna oss.
24 Dryck: Mikrobryggerierna
Vi följer upp mikrobryggeritrenden.
RÖDA
VINER
RÖDA
VINER
26 Porträtt: Karljohan VITA
VINER
VITA
VINER
Träffa svampskogens konung. ROSÉVINER
ROSÉVINER
Delas
in in
efter
land,
Delas
efter
land,
därefter
pris.
därefter
pris.
28 Förr och nu: Våra dryckesval
Vad har vi lagt, lägger och kommer att
lägga i varukorgen?
30 Om Systembolaget:
Ny varuindelning
Nu inför vi en ny och smartare
CIDER& &
CIDER
BLANDDRYCKER
BLANDDRYCKER
Delas
från
torr
och
Delas
in in
från
torr
tilltill
sötsöt
och
sedan
i alfabetisk
ordning.
sedan
i alfabetisk
ordning.
dryckesindelning i våra butiker.
32 Råvara: Humle och malt
Möt ölets själar.
34 Destillerat: Notiser från
dryckesvärlden
35 Fakta: Lågalkoholvin
Du har väl inte missat den senaste
trenden i vinets värld?
38 Sober October: Drick mindre
– upptäck mer!
39 Tävling: Vad kan du om
mat & dryck?
I det här numret tar vi bland
annat en titt på vad våra kunder
la i varukorgen för några decennier sedan. För oss som var med
då lockar artikeln fram både
skön nostalgi och igenkännande
leenden. Eller vad sägs om namn
som Kir och Lantvin?
Jag minns själv när mitt
vinintresse vaknade i slutet av
1970-talet. Eftersom jag gillade
sötsaker föll det sig naturligt
att blanda det söta rumänska
rödvinet Oltina med fransosen
Châtelet. I dag förstår jag inte
hur jag tänkte, men då var det
enligt mina smaklökar den optimala drycken. Vad mina vänner
tyckte lät de mig omtänksamt
nog slippa höra.
Sedan dess har allas vår
kunskap om, och intresse för,
dryck ökat rejält, och för att
möta detta gör vi nu om vår
tio år gamla dryckesindelning
i Systembolagets butiker – allt
efter dina önskemål som kund.
MOUSSERANDE
MOUSSERANDE
Nu ärfrån
placeringen
mer logisk,
Delasininfrån
torrtilltillsöt
söt
samt
Delas
torr
samt
och
det är
lättare
att hitta det
rosé.Därefter
Därefter
i land
och
pris.
i irosé.
i land
och
pris.
du söker. Mer om detta direkt
efter artikeln om våra historiska
smakpreferenser.
ÖL
ÖLMest krut lägger vi dock på
Delas
Delasininefter
efteröltyp
öltypoch
och
den
dryck
som
just nu tronar
därefter
därefteri alfabetisk
i alfabetisk
överst på trendtoppen – ölet.
ordning.
ordning.
Det finns massor att berätta om
öl, och därför får den ädla brygden extra stort utrymme i detta
APERITIF
APERITIF&&
nummer.
DESSERT
DESSERT
30
Här
Härhittar
hittardu
duvåra
vårasöta
sötavita
vita
viner, portviner och andra
viner, portviner och andra
starkviner.
starkviner.
ALKOHOLFRITT
ALKOHOLFRITT
Letar du efter alkoholfritt? Titta
Letar du efter alkoholfritt? Titta
efter de vita hyllorna i butiken!
efter de vita hyllorna i butiken!
SPRITDRYCKER
SPRITDRYCKER
38
Delas in i ljus och mörk sprit,
Delas in i ljus och mörk sprit,
därefter i alfabetisk ordning.
därefter i alfabetisk ordning.
Whisky delas in efter land och
Whisky delas in efter land och
sedan i alfabetisk ordning.
sedan i alfabetisk ordning.
Staffan Brännstam
Chefredaktör
säsongstema
4 bolaget september 2013
Nu drar det ihop sig till höst, och då smakar öl, långkok och
svamp extra bra. I detta nummer bjuder vi på tre ölrätter med
dryckesrekommendationer, berättar allt om öl, guidar dig genom
butikernas nya sortimentsindelning och presenterar Karljohan.
Härliga höst
text Staffan Brännstam foto: Magnus Skoglöf, Jakob Fridholm, Håkan Hjort, Plattform/Johnér
Höstens nyheter
Nu lanseras höstens drycker,
som ska passa till säsongens lite
rustikare maträtter, där vilt och
svamp inte sällan spelar huvud­
rollen. Vi presenterar också
några nyheter i butikerna.
– Vi utvecklar hela tiden
sortimentet efter våra kunders
önskemål, och de största nyhe­
terna nu i höst är en ny varu­
indelning och att sortimentet i
varje butik bättre motsvarar
den lokala efterfrågan, säger
Sara Norell, inköpschef. Mer om
det nedan och på sidan 30.
sex månader och längre i mån
av efterfrågan och tillgång.
l Ett 50-tal butiker släpper ex­
klusiva varor varje månad,
utom i januari och juli.
l Vinkällarbutikerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö har än så
länge samma lanseringsdatum
som de 50 butikerna – varje
månad utom i januari och juli.
l Vi lanserar även exklusiva
varor på webben en till två
gånger i månaden på systembolaget.se, alltid på torsdagar.
Våra lanseringar i korthet:
Sommarens nyheter finns i
Mer om våra lanseringar på
systembolaget.se.
l
Nyheterna är numera
utplacerade bland
liknande varor på butikshyllorna. Du hittar
dem lättast genom
den orangefärgade
hyllkantsetiketten
”NYHET”.
›
bolaget september 2013 5
säsongstema
6 bolaget september 2013
Maten
Bolagets kock, Per Gustafson, lagar tre
rätter som var och en är skapad för att
samspela med öl och då speciellt med
hänsyn tagen till olika grader av beska.
Det bjuds på irländsk lammpaj
(Shepherd’s pie), högrevslångkok med
karljohanssvamp och rotfrukter samt
burritos. Till samtliga rätter får du givetvis tips om vilken öltyp och vilka beskaklockor som passar bäst.
Läckerheterna hittar du på sidan 14.
Dryckerna
I september lanserar vi flera olika öltyper.
Det kommer såväl ljus som mörk lager
från Sverige, Tjeckien, Storbritannien
och Afrika. Även på ale-sidan lanseras
både ljust och mörkt öl, och två av dem är
dessutom glutenfria. Föredrar du porter
blir du förhoppningsvis inte heller besviken. Och har du svårt att bestämma dig
kanske du uppskattar ett blandpack med
fyra olika öl – lager, pils, IPA (india pale
ale) och imperial stout.
Vi släpper runt 20 vita viner från ett
tiotal länder, och druvorna varierar
stort. Ett av vinerna är CO2-neutralt
(CO2 = koldioxid), vilket betyder att man
har kompenserat för vinets klimatpåverkan.
Rödvinerna uppgår till ett 40-tal, och
de kommer från hela världen. Flera av
dem är etiskt märkta, och här finns också
ekologiskt odlat samt CO2-neutralt vin.
Bland de mer exklusiva nyheterna
sticker en svensk dessertdryck ut – en
is-cider av 100 procent naturlig must
från svenskodlade äpplen och helt utan
tillsatser!
Alkoholfritt
I september lanseras fem alkoholfria
drycker, och så här års passar det bra
med såväl mjukt, fruktigt och aromatiskt
veteöl som frisk och lätt pärlande äppelmust. Båda är framställda av ekologiskt
odlade råvaror.
bolaget september 2013 7
CSR
CSR står för Corporate Social Responsibility, eller kort och gott ”Hållbarhet” på
svenska. Det gäller att hushålla och helst
minimera slitaget på såväl människor
som miljö. Detta blir allt viktigare för allt
fler, och Systembolaget är inget undantag. I detta nummer tar vi en titt på vad
den senaste trenden – lättviktsglas –
betyder från besparingssynpunkt.
Dryckesreportagen
I det stora dryckesreportaget får du följa
med vår expert Jenny Gabrielsson in i
ölets värld, där hon lär dig allt som är
värt att veta om den ädla brygden – inte
minst beskan, som är något av ölets
signum och till stor del avgör hur det
passar till olika maträtter.
I den andra dryckesartikeln återknyter vi kontakten med några av landets
mikrobryggerier för att se vart trenden
tog vägen. Häng med!
Till ett gräddigt
högrevslångkok
med karljohanssvamp och rotfrukter smakar
en mörk, tjeckisk
lager med måttlig
beska allra bäst.
På gång i höst
Dryckesintresset och kunskapen om
våra varor ökar hela tiden, vilket betyder
att våra kunder ställer nya och högre
krav på oss. Bland annat efterfrågas en
ny och mer kundanpassad indelning av
sortimentet.
– Efter några månaders test i utvalda
butiker över hela Sverige har vi hittat en
modell som motsvarar önskemålen,
säger Åsa Zettergren, projektledare.
Den 2 september bjuder vi därför på
en del förändringar i våra butiker.
– För att göra det lättare att hitta det
du söker hos oss förnyar vi varuindelningen, säger Åsa. Den främsta nyheten
är att vi nu delar in vin efter land och
smaktyp. Därefter kommer priset. Öl och
sprit sorteras tydligare efter typ och färg.
Vidare kommer varje butiks sortiment
att styras av dina önskemål och förväntningar som kund. Det betyder att varje
butik ska erbjuda de produkter du som
kund helst vill hitta på hyllorna.
Läs mer på sidan 30. n
”Nu lanseras höstens drycker,
som ska passa till säsongens
lite rustikare maträtter.”
Smakfulla nyheter
på den alkoholfria
fronten!
fråga systembolaget
8 bolaget september 2013
De vanligaste frågorna är:
1. Hur gör jag för att beställa en
vara som inte finns i butiken eller i
sortimentet?
2. Finns eller var finns produkten jag
söker?
3. Vilken dryck passar till min
maträtt?
Maria Bergnäs,
chef Kundrelationer
Provnings­
protokoll
Svar: Gränsen för starköl går vid 3,5
volymprocent, men de flesta öl är
starkare än så – de ligger ofta kring
5–6 procent.
Det stämmer att gränsen för
starköl tidigare (till 1 juli 1977) låg
på 4,5 procent, men då mättes öl
i viktprocent i stället för som i dag
i volymprocent. Vid en jämförelse
kan sägas att det gamla mellanölet
var 3,6 viktprocent, vilket motsvarar
4,5 volymprocent.
Johan Ahlstedt,
Systembolagets ölinköpare
Förut kunde man skapa och skriva
ut ett provningsprotokoll från sin
inköpslista/mina viner.
Jag ser inte hur man kan göra
det i dag. Finns den tjänsten kvar?
Protokollförare
Vilket vin passar bäst till mörk
choklad?
Åke Jönsson
Svar: Till mörk choklad passar inte
vin speciellt bra, särskilt inte rött.
Däremot passar söta starkviner,
med bränd ton och aromer som
påminner om torkad frukt, helt
perfekt! Några exempel är madeira
malvoisie, tawny port och moscatel
de setúbal. Ett sött körsbärsvin är
en annan tanke.
De enda rödviner som passar bra
är de söta italienska reciotovinerna.
Mattias Österman,
Kundtjänst
Nykterist
på jobbet
Jag undrar om det är praktiskt
möjligt att arbeta hos er om man
är helnykterist. Om man alltså
inte dricker några alkoholhaltiga
drycker alls.
Joel
Svar: Javisst, men du måste vara
med på provningarna i butik och
på kurs (och spotta givetvis) för att
erhålla de kunskaper du behöver för
att kunna ge tillräcklig service till
våra kunder.
Jakob Stenson,
Kundtjänst
Fenomenal
kundtjänst
Jag tycker att er kundtjänst är
fantastiskt bra! De svarar alltid lika
proffsigt och säkert på mina frågor,
och det är sällan man får vänta.
Men det måste ju finnas fler än jag
som har upptäckt den fenomenala
tjänsten, och nu undrar jag hur
många frågor ni får och vad det är
folk oftast vill veta.
Karin i Örebro
Svar: Tack för dina varma ord om
Kundtjänst!
Under 2012 besvarade vi 93 800
samtal och 36 800 mejl, det vill
säga drygt 130 000 ärenden. Till
detta kommer sociala medier som
Facebook och Twitter.
Alkoholsvagt
starköl
Läste i Bolaget att öl med en styrka
på 4,5 % är lite alkoholsvagare
än ”vanligt” öl, men 4,5 % trodde
jag var starköl medan det gamla
mellan­ölet höll 3,6 %. Så var det väl
i alla fall förr?
Pelle
Ljuskänsligt?
Jag håller på att bygga en isolerad
jordvinkällare utanför Malmö och
undrar hur känsligt rödvin är för
ljus. Ingången ligger mot norr, så
direkt solljus blir det inte. Dock
kommer mitt hus, vars fasad ligger
2,5 meter bort, att reflektera solen
mot ingången, och då tanken är att
dörren ska vara av glas är jag tacksam för de råd ni kan ge. Hur farligt
är det om dagsljus kommer in? Ska
jag välja glas som aktivt tar bort
ultravioletta strålar? Funkar klart
glas, eller måste det vara tonat?
Martin, Malmö
Svar: Vin är oerhört känsligt för
ljus, så det bör vara kolmörkt i din
källare.
Jakob Stenson,
Kundtjänst
Till Systembolagets kundtjänst kommer många frågor om våra produkter, våra
butiker och vår service. Några av dem tar vi upp på den här sidan. Om du har en
fråga eller synpunkt kan du kontakta kundtjänst, tel tel 0771-83 83 00, e-post
[email protected] eller fax 08-503 327 41. Du kan också skriva till
Bolaget, Systembolaget, 103 84 Stockholm eller mejla [email protected].
illustration: darling clementine/agent molly
Mörk choklad
och vin
Svar: Gör så här:
● S
ök upp önskad dryck på
www.systembolaget.se.
● M
arkera artikeln så att du ser
”produktkortet” och bilden på
flaskan.
● K
licka på ”Lägg till i Mina sidor”.
● N
är du hittat alla drycker går du
in på ”Mina sidor”.
● K
licka på ”Mina drycker”.
● M
arkera de drycker som du vill
ska ingå i provningen.
● T
ryck på den blå knappen
”Dryckes­protokoll”.
● B
yt plats på sorterna om du
önskar.
● S
kriv ut.
Jakob Stenson,
Kundtjänst
dryck
bolaget SEPTEMBER 2013 9
Vet du vad
klockan är?
Del 3. Öl
I de senaste två numren av Bolaget har vi utforskat våra vita
och röda viner, och nu har turen äntligen kommit till vår
mest populära varugrupp – öl.
text Jenny Gabrielsson foto Hans Bjurling, Jan Bengtsson/Johnér, Stockfood
652
Beska
Fyllighet
Sötma
›
dryck
10 bolaget SEPTEMBER 2013
Ö
l kommer i många olika
skepnader och stilar,
och intresset växer hela
tiden. När stilarna är
många kan det vara svårt
att hitta sin egen favorit.
För att göra det enklare
att hitta och välja har vi gett ölen smakklockor
och delat in dem i olika typer.
Öltyper
Vi sorterar in ölen utifrån typen: ljus lager,
ale, veteöl, porter och stout, mörk lager och
andra öltyper.
En ljus lager är inte bara en ”stor stark”, och
stilarna inom gruppen varierar från lätt, ljus
lager med liten beska till fylligt öl med tydlig
beska. Ljus lager utgör cirka 95 procent av
allt öl som produceras och är också den typ
av öl som vi säljer allra mest av. Det är också
den historiskt sett yngsta öltypen. Mörk
lager varierar i stil från fyllig och maltig
med sötma till torr och bitter med knäckiga
aromer. Den mörka lagern kallades från början för öl i bayersk stil.
I veteöl används, som namnet antyder, en
stor del vete i stället för bara kornmalt, och
det gör ölet lätt, mjukt och runt, ofta med
en liten citruston. En del veteöl smaksätts
också med kryddor som pomerans och
koriander. Ofta säljs ölet med jästfällning i
flaskan, vilket gör det lite grumligt. Bli alltså
inte förskräckt när du häller upp ett veteöl
för första gången – jästfällningen tillför extra
smakrikedom.
Bland våra ale är variationen i färg och stil
stor. Ale jäser i högre temperatur än lager
och blir därför ofta fruktigare i stilen, ofta
med måttlig till tydlig beska och smakrikedom och inte sällan med rostade toner. En
klassisk brittisk bitter har normalt en tydligt
maltig karaktär, medan en ale i belgisk stil
ofta är fyllig och lite syrlig. Sorter som amerikansk india pale ale har i stället en tydligt
humlearomatisk karaktär.
Porter och stout har en mycket mörk,
nästan svart, färg. Smaken brukar vara
rostad och tydligt eller påtagligt besk med
aromer som påminner om kaffe och mörk
choklad. Porter är ofta, men inte alltid, sötare än stout.
I vinvärlden finns många regler och lagar
som bestämmer vad som är ett vin. I ölets
värld finns få definitioner, och därför kan
man hitta en massa spännande och udda
drycker som klassas som öl. Under andra
öltyper hittar du exempelvis spontanjäst
öl och en del smaksatt öl. Spontanjäst öl är
främst känt som en belgisk specialitet och
smaksätts ibland med frukt eller bär som
körsbär och hallon. Smaken är syrlig och
nästan helt utan beska.
Besk, beskare, beskast
De flesta öltyper är mer eller mindre beska,
och förutom att sortera under öltyper har
vi också gett dem tre smakklockor – beska,
fyllighet och sötma. Det unika för öl är just
klockan för beska.
Öl tillverkas generellt av malt, humle, jäst
och vatten, och beskan kommer från humlen.
Man kan vara olika känslig för beska, och det
någon upplever som mycket beskt känner en
annan knappt alls. Hur mycket beska man
gillar är alltså en smaksak, och olika grader
av beska passar också till olika typer av mat.
Därför har vi delat in ölen i fyra olika beskagrupper baserat på deras klockvärden.
Liten beska: Tycker du om öl som är lätt,
friskt och inte så beskt? Då ska du leta bland
öl med liten beska. Dessa öl har ett klock-
Under- eller
överjäst?
Överjäsning sker i rumstemperatur
under några dagar, och när jäsningen
är klar flyter jästen upp till ytan och kan
skummas av. Ale, veteöl och stout är
exempel på överjästa öl. En del alesorter får jäsa en andra gång – i buteljen!
Underjäsning sker vid 5–12°C och pågår under längre tid än överjäsning.
Efter den första jäsningen lagras ölet
vid 0°C och får därefter efterjäsa
några veckor. När jäsningen upphör
sjunker jästen till botten, vilket gett
processen benämningen underjäst.
Ljus och mörk lager är exempel på
underjästa ölsorter.
bolaget SEPTEMBER 2013 11
241
Beska
Fyllighet
Sötma
Öl med liten beska, som ljus
lager och veteöl, passar bra till
mat med hetta, som mexikanska
burritos, indisk tikka eller
thailändsk curry, men också till
skaldjursrätter som moules
frites eller en skaldjursplatå.
värde mellan 1 och 3 för beska, och här hittar
du bland annat våra veteöl och en hel del ljus
lager.
Bland ölen med liten beska hittar du också
spontanjäst öl som kriek och geuze, som
dessutom har en tydlig syrlighet.
Måttlig beska: Föredrar du mer maltigt,
fruktigt öl kan du söka bland ale, mörk lager
och ljus lager med måttlig beska. Dessa öl har
ett klockvärde på 4–6, och här hittar du de
flesta av våra ljusa lageröl men även smakrik,
fyllig ale och mörk lager med rostade toner.
Tydlig beska: Om smakrikt öl med mycket
beska är din melodi kan du leta bland de öl
som har tydlig beska. De har klockvärden 7–9
för beska, och här dominerar ofta humlen,
som förutom tydlig beska också ger smak och
doft som påminner om allt från tallbarr och
maskrosor till ananas. Här trängs traditionell
bitter med modern india pale ale och klassisk
pilsner med tydligt maltig karaktär. Här hittar
du också en hel del porter och stout med tydligt rostade toner.
Påtaglig beska: Är du en av dem som både
klarar av och uppskattar riktigt rejält beskt öl
kan du leta bland dem med påtaglig beska. De
har en beskaklocka på över 10, och här hittar
du ofta öl från våra lanseringar av små partier –
ofta i moderna, hårt humlade ölstilar.
”Att servera ett gott öl till finmiddagen
är inte längre otänkbart utan
ytterligare en möjlighet till spännande
mat- och dryckupplevelser.”
›
dryck
12 bolaget SEPTEMBER 2013
En lämplig kavaljer
Att servera ett gott öl till finmiddagen är
inte längre otänkbart utan ytterligare en
möjlighet till spännande mat- och dryckupplevelser. Allt fler restauranger börjar också
specialisera sig på just öl och mat. Men hur
ska man tänka när man matchar måltiden
med öl, och hur påverkar beskan?
Våra grundsmaker (sötma, syra, sälta, bes­
ka och umami) påverkar varandra när de
kombineras. Sötma i maten ökar exempelvis upplevelsen av syra i drycken, medan
sälta i maten minskar upplevelsen av syra i
drycken. Samma grundsmak dämpar också
vanligtvis sig själv – sötma i maten minskar
exempelvis upplevelsen av sötma i drycken.
Beska, däremot, är den enda grundsmak
som förstärker sig själv. Och det är inte bara
beska i maten som förstärker beskan i ölet –
sötma, umami och hetta i mat gör också att
ölet upplevs beskare.
För den som gillar beska är det inget problem,
men ska man bjuda ett större sällskap på middag kan följande riktlinjer vara en bra guide:
Öl med liten beska, som ljus lager och veteöl, passar bra till mat med hetta, som mexikanska burritos, indisk tikka eller thailändsk
curry, men också till skaldjursrätter som
moules frites eller en skaldjursplatå.
Klassisk ljus lager med måttlig beska är ofta
ett perfekt matöl som passar bra till många
olika typer av maträtter, bland annat svensk
husmanskost som fläsklägg med rotmos,
kalops och stekt strömming med lingon. Det
passar också till rustika rätter från Medelhavsområdet, krämiga soppor och eleganta
fiskrätter. Ja, till det mesta, faktiskt.
En fylligare öl med måttlig till tydlig bes­
ka, som en ale eller en pilsner, passar bra
till mustiga köttgrytor och gärna lite fetare
mat som fish’n’chips eller rustik mat från
Centraleuropa som korv eller schnitzel.
Sälta och fett i maten dämpar upplevelsen
av beska, och exempelvis isterband med
gräddstuvad potatis eller panerad ost med
tartarsås klarar också av att matcha ett riktigt beskt öl.
Öl med påtaglig beska passar bäst som sällskapsdryck eller som en aperitif, då beska
sätter fart på aptiten.
Bara början
Intresset för öl blir alltså bara större och
större, precis som det utbud och den otaliga
mängd stilar man har att välja mellan. Och
en sak är säker, ölets renässans har förmodligen bara börjat.
Serverings­
temperatur?
Ljus lager – Serveras sval, 8–12°C.
Mörk lager – Serveras källarsval, cirka
12°C.
Veteöl – Serveras kylt, cirka 8°C.
Ale – Serveras rumstempererad eller
vid cirka 12°C.
Porter & Stout – Serveras gärna vid
16–18°C.
Spontanjäst öl – Serveras kylt,
cirka 8°C.
På Systembolaget kan du välja
mellan drygt 1 600 ölsorter
från 60 olika länder.
destillerat
bolaget september 2013 13
Hannahs
zinfandelmeny
Hannah Dalälva jobbar i systembutiken på Nygatan i Skellefteå. Hennes
Hannah Dal
älva
stora intresse är mat och dryck, och
kunskapen är stor – Hannah har tagit högskoleexamen i gastronomi, och sommelierexamen
är på gång. Här tipsar hon om en härlig höstmiddag
som passar till ett vin av druvan zinfandel.
– Denna 3-rätters höstmeny är komponerad för
dig som inte vill dricka mer än ett glas vin till varje
rätt och ändå hitta harmoni mellan glas och tallrik
genom hela måltiden – utan att behöva öppna tre
flaskor.
– Jag har en förkärlek till zinfandel eftersom den
är född och uppvuxen i Kalifornien, vilket även jag
är! Zinfandelviner är generöst fruktiga i sin stil och
har en härlig syltighet och toner av smörkola. Det
gör den till en perfekt druva för både nyblivna och
erfarna rödvinsdrickare.
●
Här är rätterna:
1. Merguez med pumpa.
2. Lammfilé med manchego-lasagne och aromatisk
buljong.
3. Balsamvinägerkokta plommonskivor med getost
och choklad-espressoreduktion.
Bon appétit!
Recepten hittar du här: systembolaget.se/bolaget
Ingen
rökighet (1)
Liten rökighet
(2–4)
Tydlig rökighet Påtaglig rökighet
(5–8)
(9–12)
Whiskyns rökighet
Nu presenterar vi rökighetsklockor som kommer att underlätta dryckesvalet för alla whisky­
älskare.
– Varifrån kommer då rökigheten?
Maltwhisky görs av korn som blötläggs ett par
dygn för att börja gro. Därefter torkas kornet i
torveldade ugnar eller kölnor, och det är under
torkningen som rökigheten uppstår.
foto: colourbox
●
Twitter och Facebook
Vill du få mer inspiration om mat & dryck?
Följ oss på facebook.com/systembolaget och twitter.com/systembolaget!
Merguez med pumpa passar
utmärkt till zinfandel.
Vi flaggar
för språken
Har du undrat vad flaggorna på våra namnskyltar betyder? Jo, de visar att personen som
bär dem behärskar de språken. Det finns max tre
flaggor på en och samma skylt – kan man fler
språk prioriteras dem man är bäst på.
Den kanske mest ögonbrynshöjande flaggan
är Gotlandsflaggan, som avslöjar att bäraren talar
gutemål. Bland våra 423 butiker är det i dags­
läget den i Liljeholmen som är mest flerspråkig –
här talas hela 16 (!) språk.
●
mat & dryck
14 bolaget SEPTEMBER 2013
Ölmat
Tid: 45 minuter
Svårighetsgrad: Lätt
bolaget SEPTEMBER 2013 15
I vår- och sommarnumret utforskade vi vilken mat som
fungerar till rött vin med olika strävhet och vitt med olika
mycket sötma. Nu tittar vi närmare på öl och beska och
vilken typ av mat som passar till.
text Jenny Gabrielsson & Staffan Brännstam foto Magnus Skoglöf
recept Per Gustafson/PS Matsal styling Sanna Fyring Liedgren
hur stor roll spelar ölets olika
egenskaper – främst beskan – när
man ska kombinera mat och dryck?
För att bringa klarhet i den frågan
lagade vi tre olika rätter som sedan
provades till ett dussin öl – allt från
den ljusaste lagern till den mörkaste
portern. Resultatet var tydligt –
beskan är viktig.
Irländsk lammpaj
(Shepherd’s pie)
4 personer
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
8
00 g mjölig potatis
1 purjolök
1 msk rapsolja
5
00 g lammfärs
2
tomater
2
vitlöksklyftor
2
msk HP-sås
2
msk worcestershiresås
2
dl gräddmjölk (1 dl grädde
och 1 dl mjölk, 3 %)
5
0 g smör
1 äggula
2
msk smör, till formarna
2
dl riven cheddarost
S
alt och peppar
1. Sätt ugnen på 250°. Skala potatisen och lägg den i en gryta med lättsaltat vatten. Koka upp och låt koka
20 minuter.
2. Skiva och skölj purjolöken.
3. Värm upp rapsoljan i en stor stekpanna. Låt purjolöken småputtra så
den blir mjuk utan att ta färg. Lyft upp
purjolöken och lägg den på ett fat.
4. Lägg färsen i pannan och fördela
med en träslev. Låt den brynas en
stund. Salta och peppra.
5. Skär tomaterna i tärningar. Skala
och finhacka vitlöken. Tillsätt vitlök
och tomater i färsen, rör om och låt
det hela småkoka cirka 5 minuter.
6. Krydda med HP-sås och worcestershiresås.
7. Slå av vattnet från potatisen och
låt den ånga av på spisen så att allt
vatten dunstar bort
8. Pressa potatisen och tillsätt
gräddmjölk, smör, äggula, salt och
peppar. Rör moset fluffigt med en
gaffel och tillsätt hälften av osten.
9. Smörj ugnssäkra portionsformar
med smör och slå färsen i bottnen
på formarna. Fördela purjolöken
ovanpå, täck med ett lager potatismos och strö över resten av osten.
10. Gratinera cirka 10 minuter, tills
moset fått fin färg.
11. Servera gärna med en god grönsallad.
Glutenfri: Rätten är glutenfri.
Laktosfri: Byt ut smör och grädde
mot laktosfria alternativ.
Kockens kommentar: En härlig
variant av en klassisk Shepherd’s
pie där vi brynt lammfärsen och
tillsatt färsk tomat och purjolök för
ännu mer smak.
Smakpanelens kommentar:
En underbar, smakrik och rustik
hösträtt som man inte kan låta bli
att älska. ”Kärlek i en liten form –
tröstemat.” Lite fylligare öl som en
ale eller mörk lager med måttlig till
tydlig beska var det som passade
bäst till.
Dryckestips
Panelens val faller på en mörk,
tjeckisk lager med måttlig
beska.
6 beska
7 fyllighet
2 sötma
På en smakrik andraplats kommer en mörk brittisk ale med
beskaklocka 8.
8 beska
7 fyllighet
2 fruktsyra
ALKOHOLFRITT VAL
1930 Staropramen
Non-Alcoholic, Tjeckien (0,5 %)
4 beska
4 fyllighet
1 sötma
Klockorna måste inte vara exakta
utan ger mer en fingervisning.
›
mat & dryck
16 bolaget september 2013
Burrito California
5 layers
4 personer
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
2
dl gräddfil
1 gul lök
2
vitlöksklyftor
2
msk olivolja
1 /4 anchochili
1 dl vatten
2
dl kokta svarta bönor
2
avokador
1 lime
2
tomater
1 /2 msk olivolja
6
tortillabröd
2
dl riven cheddarost
S
alt och svartpeppar
1. Sila av gräddfilen i kaffefilter,
gärna ett par timmar i förväg.
2. Hacka gul lök och vitlök och fräs
i olivolja med hackad anchochili.
Slå på vattnet och låt det puttra så
att vattnet kokar bort. Mixa allt med
mixerstav.
3. Häll av och skölj de kokta svarta
bönorna, mosa dem i en skål och rör
ner lök- och chiliblandningen.
4. Skala och mosa avokadorna, pressa
i limesaft och salta och peppra.
Halva smakpanelen
mitt i maten.
5. Finhacka tomaterna och lägg dem
i en sil, salta och peppra, ringla över
olivoljan.
6. Stek tortillabröden snabbt i torr
panna. Fördela bönröra, sedan
tomater, cheddarost, avokado och
till sist gräddfil på bröden. Rulla
ihop tortillorna i smörpapper och
dra åt papperet hårt till ”smällkarameller”.
7. Skär upp rullarna på mitten och
servera tre halvor per person.
Glutenfri: Byt ut tortillabröden mot
glutenfritt alternativ.
Laktosfri: Byt ut osten och grädd­
filen mot laktosfria alternativ.
Kockens kommentar: En fusion
mellan en klassisk burrito och en
”five layer dip”. En five layer dip är
precis vad det låter som: en dippsås
i flera lager – bönor, salsa, crème
fraiche eller gräddfil, ost och
grönsaker.
Smakpanelens kommentar: En
fräsch, mild och krämig rätt där
ancho­chili tillför en härlig arom.
Bäst till var en ljus lager med liten
till måttlig beska.
Dryckestips
Godast till den milda och krämiga
rätten smakar en ljus mexikansk lager med liten beska.
2 beska
3 fyllighet
1 sötma
Hack i häl kommer en belgisk
ale med beskaklocka 4.
4 beska
7 fyllighet
3 sötma
En ljus svensk lager med måttlig
beska hamnar på tredjeplatsen.
6 beska
6 fyllighet
1 sötma
ALKOHOLFRITT VAL
1952 Mariestads Alkoholfri
(0,5 %)
4 beska
4 fyllighet
1 sötma
Klockorna måste inte vara exakta
utan ger mer en fingervisning.
›
bolaget september 2013 17
”En fusion mellan en klassisk
burrito och en ’five layer dip’.”
Tid: 30 minuter
Svårighetsgrad: Lätt
mat & dryck
18 bolaget september 2013
Tid: 45 minuter +
5 timmars kokning
Svårighetsgrad: Medel
bolaget september 2013 19
Stekaren Per Gustafson.
”En fantastiskt vacker och
oemotståndligt god rätt
som andas höst!”
Gräddigt högrevslångkok med karljohanssvamp och
rotfrukter
4 personer
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
8
00 g högrev
3
rödlökar
2
msk smör
C
a 2 liter vatten
5
färska lagerblad
1 /2 dl torkad karljohanssvamp
mixad till grovt pulver
1 msk hel kryddpeppar
1 tsk torkad timjan
1 msk svartpeppar
1 msk salt
2
–3 palsternackor
3
–4 morötter
1 liten rotselleri
5
dl grädde
2
msk hackad bladpersilja
1 50 g färsk svamp, gärna
karljohan
1. Skär köttet i cirka 6 cm stora bitar.
2. Skala och skär rödlöken i stora
bitar.
3. Salta och peppra köttet, bryn det
väl i smör i en gjutjärnspanna.
4. Tillsätt vatten så att det täcker
köttet och löken med marginal. Lägg
i den mixade svampen och alla
kryddor.
5. Låt köttet sjuda på svag värme
under lock cirka 5 timmar. Plocka
upp köttbitarna, sila köttbuljongen
och spara den.
6. Medan köttet kokar, ansa och skär
alla rotfrukter i långa bitar. (Tillsätt
rotfruktsspillet i grytan.)
7. Koka rotfrukterna i grädde med
salt tills de är mjuka, cirka 10 minu­
ter. Lyft upp rotfrukterna och slå
ihop grädden med köttbuljongen.
Koka ihop till en simmig konsistens.
8. Stek svampen i smör, krydda med
salt och peppar.
9. Värm köttet i såsen vid servering,
toppa med rotfrukterna och hackad
persilja. Strö över svampen och
servera.
Glutenfri: Rätten är glutenfri.
Laktosfri: Byt ut smör och grädde
mot laktosfritt alternativ.
Kockens kommentar: En modern
variant av kalops med stora bitar
långkokt högrev smaksatt med
kryddpeppar, färska lagerblad och
torkad karljohanssvamp.
Smakpanelens kommentar: En
fantastiskt vacker och oemotståndligt god rätt som andas höst! Söta
rotfrukter, smakrik gräddig sås,
stekt karljohanssvamp och kött som
bokstavligen faller sönder. Godast
till var en mörk lager och en ale med
måttlig till tydlig beska.
Dryckestips
Bäst till den möra högreven
smakar en mörk, tjeckisk lager
med måttlig beska.
6 beska
7 fyllighet
2 sötma
Snudd på lika bra passar en
belgisk ale med beskaklocka 4.
4 beska
7 fyllighet
3 sötma
Tredjeplatsen tar en smakrik
brittisk ale med tydlig beska.
8 beska
7 fyllighet
2 sötma
ALKOHOLFRITT VAL
1922 Weihenstephaner
Hefeweissbier Alkoholfrei,
Tyskland (0,5 %)
Ett mjukt och aromatiskt tyskt
veteöl funkar finfint till maten.
1 beska
2 fyllighet
1 sötma
Klockorna måste inte vara exakta
utan ger mer en fingervisning.
fakta
20 bolaget september 2013
Ett lättare val
Tror du att det måste vara en tung glasflaska för att det ska
vara hög kvalitet på vinet? Eller att miljövänliga alternativ
alltid är dyrare? Tänk om. Erfarenheter och en ny studie visar
att så inte är fallet. Systembolaget ser gärna att vikten minskas
på glasflaskorna för att minska klimatpåverkan.
text Rebecka Blomberg
bolaget september 2013 21
systembolagets csr-ansvariga Lena
Rogeman står och bläddrar i ett 40-sidigt
dokument som just kommit från en oberoende konsult i Storbritannien.
– Det här var roligt att läsa – nu har vi
underlag som visar att det är möjligt att öka
andelen lättviktsglas även i Sverige. Det
innebär att vi kan fortsätta jobba för att införa fler miljöanpassade förpackningar till
samma kvalitet, som inte heller blir dyrare.
Det handlar alltså om lättviktsglas – glasflaskor som väger max 420 gram* i stället för
genomsnittliga 480 gram. Kan ynka 60 gram
verkligen göra så stor skillnad? Svaret är ja.
Utan inverkan på vare sig kvalitet eller pris.
– Om vi kunde minska vikten på alla våra
vinflaskor till 420 gram skulle koldioxidutsläppen minska med tio procent, viket
motsvarar ungefär 20 000 flygresor mellan
Stockholm och London.
– Det är en oerhörd vinst för miljön, fortsätter Lena. Den miljöutredning vi gjorde
2011 visade att ungefär en tredjedel av vår
totala klimatpåverkan kommer från alla
våra förpackningar. Om vi kan minska en
glasflaskas vikt kan vi direkt minska dess
negativa miljöpåverkan.
Men det har dykt upp frågor längs vägen
om det varit möjligt över huvud taget:
– En av de stora frågorna har varit om det
har funnits global tillgång på lättviktsglas i
de länder våra produkter kommer från, men
den här studien visar att det gör det i de allra
flesta fall.
Det är de vanligaste modellerna av glasflaskor som kan bytas ut till lättviktsglas.
– Det finns ett antal flaskmodeller där det
helt enkelt inte finns en global tillgång på
lättviktsglas.
foto: colourbox
lättviktsglas införs i allt större utsträck-
ning i flera andra länder, i takt med att både
leverantörer, handeln och kunderna förstår
miljönyttan samtidigt som varken kvalitet
eller pris påverkas negativt. Lena nämner
både Kanada och Storbritannien som föregångare inom området.
– Många tror att en tung flaska auto-
matiskt innebär ett exklusivt vin. Den här
studien visar att det är fel – lättviktsglas påverkar inte kvaliteten.
Huruvida priset påverkas råder det där­
emot delade meningar om. Å ena sidan går
det åt mindre glas vid tillverkningen, transporterna blir billigare och det ryms fler flaskor inom samma kolli, vilket är bra både för
ekonomin och för miljön. Å andra sidan är
efterfrågan på dessa flaskor lägre, vilket kan
leda till högre priser. Enligt rapporten som
Lena håller i sin hand lutar det dock åt att
lättviktsglas blir billigare.
”Många tror att
en tung flaska
automatiskt
innebär ett
exklusivt vin.”
Lena berättar att de har påbörjat dialoger
med leverantörerna om att införa lättviktsglas i större utsträckning, och de ställer sig
positiva, säger hon:
– De flesta har ett utbrett miljötänk och
vill bidra till arbetet med att minska utsläppen.
Bolaget har pratat med några leverantörer
med lättviktsglas i utbudet. De säger sig bara
ha fått positiva reaktioner från kunderna,
även om några tycker att den lättare flaskan
upplevs innehålla ett billigare vin. Men
inte heller leverantörerna ser att kvaliteten
påverkas av den mer miljövänliga förpackningen. Den oro som fanns att lättviktsglas
lättare skulle gå sönder i transporten visade
sig vara obefogad.
Lena berättar vidare om leverantörernas
erfarenheter:
– Viktigast för kunden är att vinet i sig är
av bra kvalitet. Att det är lättviktsglas eller på
annat sätt miljövänligt kommer för många
som ett andrahandsval. Därför är det så bra
att lättviktsglas kan hålla samma goda kvalitet, samtidigt som det är mer miljövänligt.
Att det är lättare att bära hem produkten är
ett plus som kunden får på köpet.
– En annan producent menar att dagens
konsumenter är så medvetna att någon dag
kommer lättviktsflaskor att vara ”ett måste”.
det finns alltså många vinster med lätt-
viktsglas jämfört med tyngre glas. Man får
fortfarande fördelarna med glasflaska från
kvalitetssynpunkt men minskar miljöbelastningen. För medarbetarna i butik blir också
arbetsmiljön bättre.
– Att öka andelen lättviktsglas i sortimentet är en ambition vi har på sikt, och det
kommer att bli en löpande process, berättar
Lena. Vi tror att alla tjänar på att byta till
lättviktsglas: miljön, Systembolaget, kunderna och leverantörerna. Det vore olyckligt
att inte utnyttja denna möjlighet.
– Men det hänger ju också på att kunderna
väljer flaskor som har lättviktsglas. Ju fler
som föredrar lättviktsglas, desto större blir
miljönyttan. n
* Det finns ingen vedertagen definition av
lättviktsglas. Systembolaget utgår från
420 gram, vilket också studien gör.
Fakta
Om Systembolaget minskade vikten
på alla vinflaskor till 420 gram skulle
koldioxidutsläppen minska med tio
procent, vilket motsvarar:
l 7 000 ton koldioxidekvivalenter,
eller
l 20 000 flygresor Stockholm–
London, eller
l 26 000 bilresor Trelleborg–Kiruna,
eller
l 226 000 personers årsförbrukning
av hushållsel.
dryck & hälsa
22 bolaget september 2013
Alkohol kan
ge cancer
Svenska forskare har visat att råttor som får en daglig,
låg dos alkohol löper ökad risk att få cancer. Nu visar en
förstudie på människa att sambandet finns även hos oss.
A
text Joachim Stokstad foto Stockfood
Dag Jenssen
foto: Bosse Johansson
tt rökning kan orsaka cancer
har vi vetat länge. Ett samband
mellan alkohol och cancer har
däremot inte varit lika känt och
uppenbart. Men i dag ser forskarna allt klarare kopplingar mellan alkohol
och den fruktade sjukdomen, inte minst tack
vare svenska forskare.
Dag Jenssen, professor vid Institutionen
för molekylär biovetenskap vid Stockholms
universitet, har i samarbete med andra
forskare i EU kunnat visa att råttor som
under fyra veckor får dricka vatten med tio
procent alkohol får tre gånger fler skador på
arvsmassan än de som bara dricker vatten.
Skador som alltså ökar risken för cancer.
– Det unika med den här undersökningen
är att den konstaterar skador på DNA redan
vid mycket låga doser, genom en ny metod
som kan användas för att studera både människor och djur, säger Dag Jenssen.
Bolaget träffar honom när han föreläser om
sina fynd för Systembolagets ledning – som
blir märkbart tagna när han berättar att den
mängd alkohol som råttorna fick i sig motsvarar 1–2 glas vin om dagen för människan.
De former av cancer som alkoholen kan ge
är främst bröstcancer, munhålecancer samt
cancer i tjock- och tunntarm. Detta är vetenskapligt fastställt, menar han.
Men, undrar någon, det finns väl ganska
många som dricker 1–2 glas vin utan att
drabbas av cancer?
– Ja, men problemet när man studerar
detta är att cancer inte utvecklas förrän efter
5–20 år. Dessutom har alla människor olika
gener och därmed olika benägenhet att få
skador på arvsmassan. Därför går det i dag
inte att säga hur mycket risken ökar hos var
och en.
– Men vi vet nu säkert att alkohol ger en
speciell typ av DNA-skador som är svårreparerad och som resulterar i en allvarlig
genetisk skada.
Kommer vi någonsin få veta vem som
riskerar att drabbas av cancer på grund av
alkoholintag? Det är hans förhoppning.
– Vi söker efter tidiga markörer och
Ann-Therése Enarsson
Systembolaget
finansierar forskning
Sedan mitten av 1980-talet har Systembolaget årligen
satsat runt tre miljoner kronor på forskning kring
alkohol.
forskar vidare kring vilken mängd alkohol
det handlar om. Men vi har redan i en liten
obekräftad förstudie på människor fått indikationer på att människans DNA får samma
skador som råttans. I nästa steg vill vi göra
en vetenskapligt hållbar studie. Får vi pengar
till det kan ett resultat finnas inom ett, två år.
Kan han som forskare njuta av alkohol
när man ser så skrämmande resultat? Jodå.
Själv dricker Dag Jenssen gärna ett glas rött
vin till mat. Men han hoppas mildra skadeverkningarna genom att få i sig rejält med
andra antioxidanter till frukost: apelsinjuice
med fruktkött, 100 mg vitamin E, en multivitamintablett samt torkade eller frysta blåbär.
– Vi har inte lyckats hitta den perfekta
antioxidanten mot alkoholens skador på
arvsmassan, och mina val är mer baserade
på känsla. Men det kan ju aldrig vara fel att få
i sig antioxidanter, speciellt i naturlig form
från frukt och bär.
I övrigt anser han att en varierad kost är
bästa receptet – ingen blir vare sig lycklig eller
frisk av att enbart äta blåbär.
– Vi vet ju att orsaken till cancer till 50
procent står att finna i vår livsstil och till 25
procent i vad vi äter och dricker. n
text Joachim Stokstad
forskning är ingenting som ligger i
System­bolagets uppdrag från ägaren
staten.
– Nej, det här gör vi för att ta vårt sociala ansvar, säger Ann-Therése Enarsson, som ansvarar för Systembolagets
satsning på forskning.
– Vi stöder alkoholforskningen för
att bidra till kundernas och beslutsfattarnas ökade kunskap om sambandet
mellan alko­hol och hälsa. Då kan fler
ta medvetna beslut med omtanke om
varandra.
Dessutom ökar förväntningarna på
företagens samhällsengagemang, menar
hon.
– När vi intervjuar kunder märker
vi att de vill att vi även ska vara en
kunskaps­leverantör – de vill att vi ska
kunna ge dem information om mer än
hur mat och dryck passar ihop.
I forskningssammanhang är tre miljoner kronor inte jättemycket, men varje
krona räknas.
– Vi stöder flera olika projekt, i stället
för att satsa allt på ett kort. Och vi prioriterar samhällsvetenskaplig forskning
snarare än biomedicinsk. Alltså mer
fokus på till exempel sambandet mellan
alkohol och våld, prisnivåns betydelse
för konsumtionsutveckling och alkoholrelaterade skador, hur konsumtionen
skulle förändras om matbutiken fick
sälja alkohol, etcetera.
– Dag Jenssens biomedicinska forskning är fantastiskt intressant och viktig,
men den samhällsvetenskapliga forskningen ligger på efterkälken.
Systembolagets råd för alkoholforskning bildades 1986. Det är helt oberoende, och verksamheten administreras
av CAN (Centralförbundet för alkoholoch narkotikaforskning). Ett stort antal
projekt får anslag.
Systembolaget delfinansierar också en
professur i klinisk alkoholforskning vid
Lunds universitet. Och för att stimulera
forskning kring ungdom, idrott och alkohol har man ett resestipendium för unga
alkoholforskare på 30 000 kronor. n
foto: magnus fond
bolaget september 2013 23
dryck
24 bolaget september 2013
Medvind för
mikrobryggerierna
Antalet mikrobryggerier i Sverige har mer än
tredubblats de senaste tre åren. Orsaken är ökat
intresse från både restauranger och konsumenter.
text Jacob Härnqvist foto Reuters/Scanpix, Stockfood
Lokalt producerade
drycker
Lokalt producerade drycker finns
normalt i de tre butikerna närmast
produktionsstället. Dryckerna kan
även erbjudas i fler av våra 422 butiker om det finns en efterfrågan i just
dessa butiker. Detta gäller naturligtvis även lokalt efterfrågade produkter som inte är närproducerade.
Som kund kan du också beställa
lokala och småskaliga artiklar ur
beställningssortimentet till valfri
butik i hela Sverige. För att göra en
grovsökning på vår hemsida kan du
klicka på ”Beställningssortiment”,
välja fliken ”Finns i butik” och sedan
filtrera på land/län.
En bryggare kontrollerar ett
vörtprov under tillverkningen
av en indian pale ale.
bolaget september 2013 25
F
ör tre år sedan uppskattades
det totala antalet svenska
mikro­bryggerier till ungefär ett
tjugotal. I dag är siffran runt
sjuttio, enligt färsk statistik
från Svenska Ölfrämjandet. En impone­
rande utveckling, även om marknadsande­
len för de små bryggerierna fortfarande är
marginell.
– Vi mikrobryggerier har ungefär fyra
procents marknadsandel. Men om vi jobbar
hårt kan vi nog fördubbla vår marknad om
några år, menar Adam Norman på Beerbliotek
i Göteborg. Adam tillägger att det inte är
något självändamål att växa och bli större.
Poängen är att göra öl som intresserar och
engagerar.
– Växer vi är det bara kul, men det är inte
syftet. Vi vill bara bli bra på det vi gör och
driva ett mikrobryggeri med känsla och kva­
litet. Vi vill tycka om vårt öl. Och att andra
också ska tycka om det.
Ökad medvetenhet om smak
Adam Normans inställning verkar känne­
tecknande för många av de svenska mikro­
bryggerierna. Det handlar inte bara om
kommersiellt genomslag utan minst lika
mycket om att hitta nya och spännande
smakupplevelser. Och denna passion för det
hantverksmässiga och småskaliga har vuxit
sig starkare även hos krogbesökare och res­
tauranger, menar Adam.
– Finkrogarna satsar mycket mer på hant­
verksöl nu. För några år sedan satsade ingen
restaurang här i Göteborg på finöl, men nu är
det en enorm skillnad.
Det bekräftas av Fredrik Tunedal på Pang­
Pang Brewery i Stockholm.
– Folk har börjat brygga öl själva hemma,
vilket innebär ett smakmässigt uppvak­
nande. Jag bryggde själv öl hemma medan
jag jobbade på krogen för fem år sedan. Efter
ett tag smakade mitt eget öl bättre än det jag
serverade på jobbet. Då var det självklart att
börja dela med sig, och det var så mitt eget
bryggeri startade.
Mellan nördigt och folkligt
Om de stora bryggerierna står för de säkra
korten är mikrobryggerierna alltså lite mer
experimentverkstad. Många utgår från
samma ölsorter i grund och botten men gör
sedan sina egna variationer inom ramarna,
menar Fredrik Ek på Brekeriet i Djurslöv
utanför Malmö.
Fat på hög i ett tyskt klosterbryggeri, där man bryggt öl
sedan mitten av 1400-talet.
”Samtidigt som
boomen växer
lär sig publiken
att köpa
kvalitet.”
– Det finns en uppsjö bryggerier som gör
sina egna versioner av brown ale, porter och
india pale ale. Själva satsar vi på skånskt
lantöl i stilen saison*. Den här typen av öl är
relativt ovanlig på den svenska marknaden.
Även PangPang jagar nya nyanser, bland
annat genom en amerikansk pale ale gjord
på fyra sorters svensk malt och tre sorters
humle.
Beerbliotek sammanfattar sin egen
approach som en fin balans mellan det folk­
liga och det nördiga.
– Vi vill gärna släppa öl som är intressant
utan att vara extremt. Det viktiga för oss är
att göra opastöriserat och ofiltrerat öl med
ett brett sortiment och en ännu bredare
publik. Vi gör ett antal väldigt olika ölsorter,
bland annat black pale ale gjord på 30 procent
vetemalt. Vi har också en ale kryddad med
chili och några pale ale gjorda på råg. Vi hittar
på roliga recept som vi tror kan funka.
Kvalitet och samarbete avgör
Hur ser då framtiden ut för mikrobryggerier­
na? Det beror lite på vem man frågar. Fredrik
Ek menar att antalet mindre bryggerier
snart når en kritisk massa.
– Senaste året har antalet exploderat – det
har i princip kommit ett nytt bryggeri varje
månad. Det kan nog bli som i Danmark, där
det kom väldigt många bryggerier för två år
sedan med utslagning som följd. Samtidigt
som boomen växer lär sig publiken att köpa
kvalitet, så den som har de bästa produk­
terna kommer att klara sig.
Det håller Fredrik Tunedal med om.
– Den stora utmaningen är att få en eko­
nomiskt gångbar produktion utan att tappa
kvaliteten. De flesta småbryggerier har efter­
frågan men saknar möjlighet att förvalta den
på ett bra sätt.
Ett sätt som rekommenderas kan vara
samarbete, åtminstone enligt Adam på
Beerbliotek.
– Bryggerierna har en fin anda av samar­
bete mellan sig i dag, där vi hämtar och läm­
nar fat till varandra, lånar ut utrustning och
så vidare. Det viktiga är att vi fortsätter att
hjälpa varandra under den här utvecklings­
perioden som vi har framför oss.
Till gagn för både nördar och vanliga död­
liga, kan förmodas. n
* Saison är en ljus ale som har sina rötter i vallonskt bondgårdsöl. Ölet har en tydlig fruktighet
i smak och doft och en törstsläckande syrlighet.
porträtt
26 bolaget september 2013
Karljohan drabbad av
gul svampsnylting.
Upplands landskapssvamp.
Karljohan
Den ståtliga karljohanssvampen är en av skogens
mest älskade delikatesser, och den förgyller allt från
fisk och kött till pasta och såser.
text Staffan Brännstam foto Elliot Elliot/Johnér, Michael Krikorev
stensopp, eller karljohan, är enligt en un­
dersökning bland svampplockare vår mest
uppskattade matsvamp. Tyvärr även bland
sniglar och larver (mask går inte i svamp),
ekorrar och skogsmöss, så det gäller att
hinna först när svampen börjar poppa upp i
augusti.
Karljohan finns i hela landet och trivs i
flera olika skogstyper. Ofta hittas den utmed
vägar och stigar och vid skogsbryn men kan
också växa i täta granplanteringar. Och när
den ”går till” brukar den uppträda rikligt.
Efter någon vecka brukar den dra sig tillbaka
för att i bästa fall dyka upp igen efter ytterli­
gare några veckor.
Namnet har den fått efter Karl XIV Johan,
som blev så betagen i arten att han försökte
odla den. Det latinska namnet är inte mindre
fascinerande РBoletus edulis betyder ӊtlig
klump”.
Soppar känns igen på sitt skumgummilik­
nande rörlager på hattens undersida. Sverige
är bortskämt med många goda soppar, men
det finns två arter man ska undvika. Dels
den giftiga djävulssoppen, som bara hittats
på Gotland, dels gallsoppen som är oätlig på
grund av sin bittra gallsmak.
Trist nog angrips stensoppen av gul
svampsnylting, vilket gör svampen oätbar.
Hos drabbade exemplar slutar hatten att
växa medan foten sväller upp till gigantiska
proportioner. Efter ett tag blir hela svampen
täckt av en vit mögelhinna, och till sist faller
den ihop, gul, lös i köttet och illaluktande.
Stensoppen kan tillagas på de flesta sätt
och även konserveras och torkas. Blötlägg­
ningstiden är för övrigt väldigt kort för denna
svampart – det räcker med en kvart. På äldre
exemplar gör man dock bäst i att plocka bort
det svampiga rörlagret.
Allra läckrast anses de unga och fasta ex­
emplaren vara. De liknar champagnekorkar,
vilket också är ett vanligt namn för dem.
Till nyligen kunde man också äta karl­
johan rå, men eftersom det framkommit att
detta tillsammans med alkoholhaltiga drycker
kan orsaka illamående vill vi bestämt avråda
från det. n
Äpplena
regerar!
Äppeltider och äppelrätter. Vill du
veta mer om hur du kan använda
äpple i maten på nytt vis? Hur du
matchar dessa nya äppelrätter med
dryck – med eller utan alkohol?
Välkommen in och hämta en
folder i våra butiker eller besök
systembolaget.se/apple. Här hittar
du recept med äpplen, artiklar om
äppeldrycker och mycket annat.
om systembolaget
28 bolaget september 2013
På 1980-talet
var det disk­
butiker, Lantvin
och returflaskor
som gällde.
På 1990-talet
gjorde bag-in-box
entré, och efter en
småtrög start blev
förpackningen
mäkta populär.
I går, i dag,
I dag har många
kändisar gett sig in
i dryckessvängen.
Rapparen Petter är
inget undantag med
sitt alkoholfria mousserande vin P.Lex.
bolaget september 2013 29
En titt i dryckernas
backspegel.
1970
På 1970-talet var okryddat brännvin populärt, och vinet skulle komma från Frankrike.
Härtappat och Kir var på tapeten. Starköl
tog mer plats då dagligvaruhandeln förbjöds
att sälja mellanöl 1977.
det 875 registrerade leverantörer). Strax därefter kom både tetran och bag-in-box. Tetran
blev genast populär, medan boxen tog lite mer
tid på sig. Alkoläsk och cider dyker också upp
i slutet av 1990-talet. Och så klampar elefant­
ölet in i sortimentet.
i morgon
Kommer du ihåg Kir och Lantvin? Häng med på en resa
från 1970 till 2020 och se vad vi lagt, lägger och kommer
att lägga i varukorgen.
text Anna Martinsson foto Maths Nestlander, Fredrik Sandberg/Scanpix,
Adam Falk/Winter Projects, Getty
1980
Storsäljarna var desamma under 1980-talet.
Kunderna uppskattade Lantvin, det skramlades med returflaskor och skruvkorken var
vanlig. Sveriges första vinprovning i tv sändes, och där slängde sig Carl Jan Granqvist
ofta med uttrycket ”lång svans”. Den tredje
torsdagen i november stod yuppisarna i kö
för att köpa Beaujolais nouveau. Riojan var
populär, och den attraktionen höll i sig långt
in på 1990-talet.
1990
Under 1990-talet sker stora förändringar. Nya
världen gör entré med länder som USA, Chile,
Sydafrika och Australien. Våra kunder börjar
också intressera sig mer och mer för druvsorter (cabernet, chardonnay, shiraz etcetera).
Vin & Sprit förlorade sitt leverantörsmonopol
och in kom en mängd nya aktörer (i dag finns
2000
Svensken har bytt ut Frankrike mot Spanien
som favoritland för vin. Dessutom hamnar
Italien ordentligt på vinkartan. Champagnen
bubblar upp i och med millennieskiftet, och
den behåller ännu en framträdande position
i sortimentet. Om boxen hade det lite tungt
på 1990-talet så bokstavligen exploderar
försäljningen nu. Amarone når en bredare
kundkrets och skruvkorken gör comeback.
Det börjar också bloggas om öl.
2010
Decenniet inleds med Sydafrika på första­
platsen, men snart kör Italien om.
Kändisvinerna dyker upp och blir populära. Kunderna visar allt större intresse för
specialöl, mikrobryggerier och lokalproducerat öl. Kunderna är betydligt mer insatta
när det gäller mat och dryck i kombination
och ställer krav därefter på våra rekommen­
dationer. Det kunskapas via bloggar, tv-program, tidningar, twitter, facebook etcetera
– överallt finns tips och råd kring mat och
dryck. Den miljövänliga PET-flaskan dyker
upp i hyllorna, och kunderna börjar upptäcka det alkoholfria sortiment.
Framtiden
”Hälsa är vår nya religion.” Intresset för och
tillgängligheten till lågalkoholdrycker ökar.
”Connoisseur-kulturen” har vuxit fram inom
hela detaljhandeln, med specialaffärer och
personal som har extra kunskap om produkterna. Naturligt är inne och anses hälsosamt,
vilket också gynnar miljövänliga varor och
tjänster. Det ställer även krav på tydlig
märkning och relevant produktinformation
för att säkra att man köper ”äkta vara”. ”Klimatsmarta” förpackningar blir allt fler. Att
”göra gott” samtidigt som man handlar gör
att etiskt märkta produkter allt oftare läggs i
varukorgen. Valet av varor förstärker också
ens personliga image – det man lägger i varukorgen får en att känna att ”jag är jag, och jag
är unik”. n
I framtiden kommer hälsotrenden
och miljömedvetandet att växa sig
ännu starkare.
om systembolaget
30 bolaget september 2013
Nytt
på ditt Systembolag
I september hände någonting i din butik. Sortimentet är inte längre
identiskt med det i någon annan Systembolagsbutik. Utbudet är ännu mer
anpassat utifrån den lokala efterfrågan, och vi har också passat på att ändra
placeringen av öl, vin och sprit i butiken.
text Anna Martinsson och Jenny Gabrielsson illustration Kollo
Vi har lyssnat, testat
och flyttat om
Den största skillnaden hittar du bland våra
viner, som nu delas in efter land i alfabetisk
ordning och sedan pris. Våra kundundersök­
ningar och tester visar att det är just så du
som kund vill ha det.
För att hjälpa dig att hitta i butiken skyltar
vi extra tydligt, och givetvis finns våra med­
arbetare på plats för att hjälpa till.
Sedan maj i fjol har vi testat den nya varu­
indelningen i två butiker – i Söderhamn och
på Nybrogatan i Stockholm – och frågat kun­
derna vad de tyckt.
Vi vet därför att det kan kännas lite rörigt i
början men att det efter en kort inkörnings­
period blir både lättare och mer inspirerande
att botanisera bland dryckerna i våra hyllor.
Vill du veta mer? Prata med personalen i din
butik eller besök oss på systembolaget.se. n
Varje butik mer unik
D
e senaste tio åren har mycket
hänt på den svenska dryckes­
fronten. Dina kunskaper och
ditt intresse för våra varor har
ökat och ställer i dag mycket
högre krav på vårt sortiment. Därför vill vi
bli både bättre och snabbare på att anpassa
vad vi har på hyllan utifrån dina önskemål.
Sortimentet i din butik planeras och köps
in med Systembolagets samlade kunskap
om hela världens drycker. Trendspaning,
blindprovning och kvalitetssäkring är några
av våra viktigaste verktyg, och de påverkar
vilka drycker som ska hamna i din butik.
Men vi spanar inte bara ut i världen. Vi
lägger också örat mot marken och lyssnar
in vad du och andra kunder vill ha i just er
butik.
Från och med september kan du därför
märka skillnader i din butiks sortiment.
Kanske hittar du fler ölsorter att välja mellan,
eller fler viner från ett visst ursprung eller i
en viss prisklass.
Letar du efter något speciellt? Prata med
personalen i din butik så hjälper de dig
gärna. n
Drycker från
hela världen
Nu blir vi
mer lokala
n
bolaget september 2013 31
Följ färgerna för att
hitta rätt i vårt sortiment
Vill du ha hjälp, fråga gärna oss.
MOUSSERANDE
RÖDA VINER
VITA VINER
Delas in från torr till söt samt
i rosé. Därefter i land och pris.
ROSÉVINER
Delas in efter land,
därefter pris.
ÖL
Delas in efter öltyp och
därefter i alfabetisk
ordning.
CIDER &
BLANDDRYCKER
Delas in från torr till söt och
sedan i alfabetisk ordning.
APERITIF &
DESSERT
Här hittar du våra söta vita
viner, portviner och andra
starkviner.
ALKOHOLFRITT
Letar du efter alkoholfritt? Titta
efter de vita hyllorna i butiken!
SPRITDRYCKER
Delas in i ljus och mörk sprit,
därefter i alfabetisk ordning.
Whisky delas in efter land och
sedan i alfabetisk ordning.
…
… till oss här i
Västra Frölunda
Systembolagets
app nu nära dig
Vårt utbud styrs nu ännu
mer av din efterfrågan
Nu kan du se alla varor som finns på
hyllan i just din butik. Letar du en
specifik vara? Appen hjälper dig att
hitta den i en butik nära dig. Och
självklart berättar den vilken hylla
varan finns på.
humle & malt
32 bolaget SEPTEMBER 2013
Ölets urgamla
balansakt
bolaget SEPTEMBER 2013 33
Beska och basmalt, IPA och red ale. De invigda diskuterar
mängder av nya och gamla begrepp. Men hur kan
öl egentligen skilja sig så mycket åt? Möt ölets två
huvudaktörer – malt och humle!
De små humlekottarna tillför
smak, beska och kraft.
text Jonas Sjöstrand foto Stockfood
D
ryckesvanorna i vårt land har
förändrats. Vad det handlar
om är ett växande vinintresse
som fått sällskap av en vilt jä­
sande ölentusiasm. Öl är i dag
något som inte bara intas väl kylt och i stora
klunkar, och även om dess två tyngsta kom­
ponenter dansar som de så länge gjort i sitt
sökande efter rytm och balans är några av
stegen faktiskt nya.
Att återgå till grunderna kan i detta heta
ölklimat kännas svalkande. Vad bidrar malt
med, vad bidrar humle med?
Till att börja med – vatten och jäst ger
långt mer än bara vätska och procent. Men
av ölets fyra element är det främst de två
andra som står för den enorma variatio­
nen. Återfunna på varsin sida i vågskålen
kompenserar den enes friska beska för den
andres fylliga sötma. Å ena sidan eftersträ­
vas harmoni och jämvikt, å andra sidan kan
endera medvetet framhävas.
från början var malt. Dess debut i ölform
är svår att datera, men vi kan anta att stär­
kelserika spannmål spontanjäst i samband
med brödets födelse under den yngre sten­
åldern. Flera sädesslag omfattas i begreppet
malt. I öl förekommer dock vete-, råg- och
havremalt endast ihop med kornmalt, då de
på egen hand inte ger vörten tillräckligt med
förjäsbart socker.
Socker, ja. Underlaget för alkoholfram­
ställning. På bryggarspråk talar man om
utjäsning, det vill säga i vilken mån alkohol­
jäsningen lämnar kvar något av maltens
sötma. Mängden malt i relation till vatten
spelar här huvudrollen, ett förhållande som
även påverkar ölets fyllighet och viskositet.
Alkohol, sötma, kropp – där har vi maltens
arbetsområde!
Dessutom ger malten åtskilliga smaker.
I mälteriet framställs olika typer, och hur
bryggaren väljer att blanda dessa fastställer
ölets stomme, färg och smakdjup. Skillnad
görs mellan bas- och specialmalt. Oavsett
öl utgör basmalt lejonparten. Kolsvarta sor­
ter som stout, vars malt delvis rostats hårt,
innehåller ändå mindre delar specialmalt.
Typisk specialmalt är havremalt, rågmalt
och chokladmalt. Bland basmalten hittar vi
bland annat pilsnermalt, pale ale-malt och
münchnermalt.
Vad för sorts smaker rör det sig då om? Ut­
präglat maltiga öl är exempelvis brown ale,
märzen och bocköl. I dessa har humlen fått
stå tillbaka för mer brödiga, vinösa nyanser.
Toner som knäck, kaffe och rök härrör också
från malten.
och nu flyttar vi blicken till vågens andra
skål. Där hittas små kottar – en nätthet som
är direkt avhängig koncentrationen. Här
pratar vi enstaka gram per liter vätska.
Humle tillför smak, beska och kraft, och
i dagens nya respekt för öl värderas dessa
karaktärsdrag högt. Många av oss vill ha
sitt öl rustikt aromatiskt och tjusas av de
mest humlestinna varianter. På 1100-talet,
då humlen slog igenom som komplement
till malt och vatten, var det i stället dess
konserverande egenskaper som hölls för
oumbärliga.
Örter, grape, apelsinblom – humle förärar
ölet otaliga välsmaker. Exakt bukett beror
både på valet av sorter, på mängden och på
vilket sätt den tillsätts.
Bitter-, smak- och aromgiva beskriver
de olika tidpunkter då den kokande vörten
humlas. Bittergivan sätter beskan, medan
de andra – senare i koket – förser ölet med
desto fler aromintryck. Även torrhumling,
det vill säga att tillsätta humle efter koket,
är i dag vanlig och ger ölet en mycket kraftig
humlekaraktär.
Det är en uppsjö humlesorter, nya och
gamla, som påträffas i världens öl på en
marknad mer svallande utbredd än någon­
sin. Humledominerade ölstilar som IPA
(india pale ale), APA (amerikansk pale ale)
och modern lager kan rymma sådana som
Amarillo, Cascade eller Chinook. Normalt an­
vänds olika humle i samma öl – i bittergivan
önskas hög halt alfasyra (beskt ämne) funnet
i till exempel tyska Magnum. Som arom­
humle däremot petas gärna mildare och mer
”Humle tillför
smak, beska och
kraft.”
aromatiska typer i, som tjeckiska klassikern
Saaz eller fint blommiga Tettnanger.
Bland allroundhumle – lämpliga i samtliga
givor – kan flitigt nyttjade Challenger eller
bäriga Nelson Sauvin nämnas, den senare
framodlad år 2000 – bara ett av exemplen på
allt som hänt i humlevärlden på senare år!
Malt och humle. Efter tusentalet år i
symbios har antalet kombinationer mellan
dem blivit nästan omätligt. I bryggarkonsten
ingår en mängd ställningstaganden, av vilka
jäsningsprocessen är central. Men att få till
balansen mellan dessa två kontrasterande
väsen definierar ett gott öl. Vi ska inte
glömma att den humliga IPA:n även är djupt
maltig. Eller att den brittiska maltbomben
old ale spelar med massor av härligt bittra
motvikter.
Ölets kropp och krydda. Dess lekamen och
örtagård. En samverkan som kan innebära
mellanmörka malttyper med rivigt citrus­
fruktig smaksättning. Eller mjuk havremalt
med en blandning jordiga aromgivor. Nya
humlesorter i en ölstil som återuppstått.
Varde malt, varde humle. Och det vart öl. n
destillerat
34 bolaget SEPTEMBER 2013
foto: Bryan Reinhart/scanpix
Svampkokboken
Oktoberfesten
I Bayern är Oktoberfesten en av årets
stora höjdpunkter. Lördagen den 21 september slår Münchens borgmästare en
tappkran i den första ölkaggen, och sedan
pågår festligheterna till den 6 oktober.
Oktoberfesten såg dagens ljus redan 1810
och har med tiden kommit att bli ett av
världens största ölevenemang.
Har du inte möjlighet att åka till Tyskland?
Lugn, du kan ändå få ett smakprov –
Systembolaget lanserar hela 14 oktoberöl
i september.
– Varför heter det Oktoberfesten när
den börjar i september?
Den första Oktoberfesten hölls i just
oktober, för att fira den bayerska kronprinsens bröllop. Sedan dess har festen både
förlängts och tidigarelagts så att den huvudsakligen äger rum i september – främst
för att dra nytta av det varmare vädret.
●
Vi nordbor älskar att plocka svamp, men
alla vet inte hur man bäst tar hand om sin
fångst. I Svampkokboken bjuder svam­
parnas mästare, Pelle Holmberg, hans fru
Ingrid och deras goda vän kocken Dieter
Endom på ett 50-tal recept som garan­
terat tar dina smaklökar till den sjunde
himlen. Och skulle korgen vara tom när du
kommer hem från skogen finns det även
recept för ”köpesvamp”.
Du får också lära dig hur olika svampar
passar bäst med varandra eller med olika
tillbehör. En grundkurs i rensning, frysning
och torkning får du på köpet.
Att svamp dessutom är hälsosam, fiber­
rik och fri från både socker och kolhydrater
gör det inte sämre.
Boken kan du vinna i tävlingen på
sidan 39.
Almedalsdrinken 2013
Är du nyfiken på årets
Almedals­drink? Den är skapad
av Örjan Åstrand – en av finalisterna i Årets Bartender 2013 –
som även tog fram receptet för
2012 års drink.
●
Här är receptet:
0,5 dl hallon
2 cl färskpressad citronsaft
1 cl outspädd hallonsaft
Mineralvatten
Mosa hallonen, tillsätt citron- och
hallonsafter. Lägg i isbitar och
fyll upp med mineralvatten. Rör
om och garnera med citronskiva.
Läs mer här: almedalsdrinken.se
Dr Sven
svarar
Här svarar dr Sven
Andréasson vid alkohol­
kliniken Riddargatan 1 i
Stockholm på vanliga frågor om alkohol. Har
du själv en fråga är du välkommen att höra
av dig till Bolaget.
Det sägs ofta ”en gång
alkoholist – alltid alkoholist”.
Stämmer det?
SVAR: Det stämmer för en mindre del av alla
som utvecklar alkoholberoende – men inte för
det stora flertalet. Upprepade vetenskapliga
studier har funnit att majoriteten av de personer som var alkoholberoende vid ett tillfälle inte
längre var det vid uppföljningar 3–5 år senare.
För de flesta är alltså alkoholberoende ett tillstånd man kommer in i men också går ut ur.
För denna stora grupp kan ofta begränsade råd och korta behandlingsinsatser vara
tillräckliga för att snabbare komma ur problemen. Flera studier visar också att det stora
flertalet kommer ifrån sina problem utan någon formell behandling alls; de har då oftast
fått stöd från sin familj eller den närmsta vänkretsen. Avgörande för tidsförloppet är hur
omfattande beroendet har blivit. För en mindre
grupp, med stor tyngd i sitt beroende­tillstånd,
antar beroendet kronisk karaktär. Här krävs
ofta längre och återkommande
behandlingsinsatser.
fakta
bolaget SEPTEMBER 2013 35
Hälsotrend
ger viner med
mindre alkohol
Vinden vänder. Nu är det
nämligen viner med lägre
alkoholhalt som börjar
efterfrågas. Detta efter
att vi druckit oss mätta på
alkoholstinna diton. Och det
är hälsotrenden som ligger
bakom.
text Johan Franco Cereceda
illustration Darling Clementine/Agent Molly
D
et är faktiskt inte mer än
knappt fyrtio år sedan vi fortfarande drack mer sprit än vin
i Sverige. Men sedan slutet av
1970-talet har utvecklingen
gått fort, och allt pekar på att vinets popularitet i Sverige håller i sig. Under många år
har vi lagt fokus på druvan, att lära känna
karaktären i ett chardonnay- eller cabernet
sauvignon-vin, något vi också blivit riktigt
duktiga på.
Sedan finns en rad andra tydliga tendenser – hur vi under några år fullkomligt älskade viner från Rioja, sedan skulle det vara
sydafrikanskt och i dag står rekordmånga
amaroneviner på matbordet i folkhemmet.
Det vi vet är att många vinkonsumenter i
Sverige är förbehållslösa i sin konsumtion
såtillvida att vi inte styrs av traditioner, gammal vana eller en ängslighet i att göra fel.
Det finns med andra ord en stor kunskap
när det gäller att välja vin.
Kanske kan det delvis ses som en reaktion
›
fakta
36 bolaget SEPTEMBER 2013
mot viner med hög alkoholhalt som strömmat
in, för nu är det nyordning i vinkonsumtionen, och den stavas låg alkoholhalt. Jo, viner
med lägre alkoholhalt än vanligt. Vi har ju
sedan ett tjugotal år tillbaka vant oss vid att
vinerna blir allt eldigare, smakar mer, har
högre alkoholhalt kort och gott, och numera
är det väl knappast någon som höjer på ögonbrynen när det står 15 volymprocent på rödvinsetiketten. Samtidigt tycks många mena
att det blir för mycket. Den stora trenden
bland många vinmakare världen över är att
nu dämpa alkoholen, göra vinet mer tillgängligt och snarare elegant än kraftfullt. Det gör
de eftersom konsumenterna efterfrågar det.
Lågalkoholviner är nu inte vin per definition, eftersom ett vin enligt EU:s lagstiftning
måste innehålla minst 8,5 procent. Dessa
viner har alltså en lägre alkoholhalt, allt från
alkoholfritt till omkring fem, sex procent.
– Rent tekniskt har de beteckningen vinbaserad dryck. Det är samtidigt en kommu-
nikationsutmaning, eftersom man inte får
kalla drycken för vin, säger Mats Olauson,
kategorichef för rött vin och ansvarig för lågalkoholvin på Systembolaget, och fortsätter:
– Men eftersom konsumentefterfrågan
finns ska vi också kunna erbjuda konsumenterna det. Det finns i dag dessutom ett antal
etablerade produkter som vi tycker håller
hög kvalitet. Vi tror därför att vi kan fylla ett
gap i sortimentet.
om vi blickar bortom Sveriges gränser ser
vi att lågalkoholviner tar en allt större andel
av vinmarknaden i exempelvis England. Här
såldes över 7 miljoner liter lågalkoholvin
förra året, och inget tyder på att trenden,
där liksom här, är på väg att svänga. Snarare
tvärtom.
Men varför vill vi ha just viner (eller vinbaserad dryck, om vi ska vara korrekta)? Visst,
en reaktion mot viner med hög alkoholhalt
är en förklaring, men det finns en annan som
säger en del om det samhälle vi lever i: hälsotrenden.
– Vi har en stark hälsotrend, och dricker
man ett glas mitt i veckan vill man ändå känna sig fräsch dagen efter. Jag tror att många
tycker att vanligt vin helt enkelt innehåller
för mycket alkohol, menar Mats Olauson.
Samtidigt är ju alkohol en smakbärare, och
om man tar bort den försvinner en hel del av
karaktären i ett vin. Detta skapar möjligen
ett problem, då vi har en benägenhet att, lite
orättvist, jämföra lågalkoholvinet med ett
traditionellt vin med dubbelt så hög alkohol­
halt. Som vinproducent ser man snarare
detta som en utmaning.
Problemet med att sänka alkoholhalten
i ett vin är att man då samtidigt tar bort de
aromämnen som är lösliga i alkohol. Dessutom upplevs vinet som lite surare när alkoholen reduceras, eftersom den skänker en
viss sötma.
Regleringen för aromatiserat vin är minst
bolaget SEPTEMBER 2013 37
”Nu är det nyordning
i vinkonsumtionen,
och den stavas
låg alkoholhalt.”
lika hård som regleringen för ”vanligt” vin,
och gör man aromatiserat vin är det bara
tillåtet att göra det på en druvbaserad dryck.
Det finns många olika metoder för att producera vin med lägre alkoholhalt. En av dem
är helt enkelt att göra ett traditionellt vin
och sedan blanda ut det med vatten. Metoden kan möjligen uppfattas som kontroversiell, men med rätt näsa och bra sensorisk
förmåga kan balansen bli riktigt bra. Det är
ju trots allt slutresultatet som är det viktiga,
även om regleringen kring framställande av
lågalkoholvin måste följas.
en annan teknik är omvänd osmos, då vinet
pressas genom ett membran som stoppar en
del av alkoholen. Denna metod är vanlig när
man som vinproducent vill reducera vinets
alkoholhalt någon procent.
Några producenter använder sig av ett
slags destillation under reducerat tryck. Då
sänks kokpunkten, vilket betyder att aro-
merna bibehålls på ett mycket bättre sätt.
Efter destillationen tillförs den mängd alkohol producenten vill ha.
Det kan ju låta enkelt, och det är det – på
ett teoretiskt plan. Men i praktiken handlar
det om att kunna tekniken, ha en ganska
kostsam maskinpark och därtill jobba
grundligt med sensoriken, så att vinerna får
bra balans, trots den relativt låga alkoholhalten. Ofta tillsätts dessutom, när det gäller
viner med lägre alkoholhalt, ett druvjuicekoncentrat för att uppnå önskad smakprofil.
Men oavsett om vinet nu inte är ett vin per
definition har man från Systembolagets sida
valt att placera det bland övrigt vin.
– Vi varuplacerar dem med vanliga viner
och tilläggsinformerar så att kunderna ska ha
lättare att hitta dem, berättar Mats Olauson.
Trenden är med andra ord tydlig – viner
eller aromatiserade vindrycker vinner terräng, och Sverige är en av de första marknader som hänger på, även om vi som sagt
Sök på alkoholhalt
Nu kan du enkelt söka på alkoholhalten på vår hemsida systembolaget.se.
1. Gå till sökfunktionen
2. Välj varugrupp
3. Välj alkoholhalt under ”fler kategorier” längst ner i sökrutan
4. Skriv in ett intervall
Läs mer: www.systembolaget.se/Dryckeskunskap/Om-vin/Lagalkoholviner/
också ser ett uppsving i exempelvis England.
Hälsotrenden är avgörande men också önskan att kunna ta ett glas till middagen och
ändå känna sig fräsch dagen efter – något
som är inte minst viktigt att tänka på när
man själv bjuder på middag. Det traditionella vinets naturliga plats är ju matbordet,
och det gäller förstås även vin med lägre
alkoholhalt. n
fakta
38 bolaget SEPTEMBER 2013
Drick
mindre
& upptäck mer!
Under oktober lär
alkoholförsäljningen i
Skellefteå gå ner rejält. Då
genomförs nämligen för
andra året i rad kampanjen
Sober October – som utan
pekpinnar men med humor
vill få oss att reflektera över
hur vi dricker och varför.
text Rebecka Blomberg
foto Leif Andersson, Susanne Lindberg/Norran
D
et hela började som en dis-
kussion bland några medarbetare på mediahuset Norran:
Levde de verkligen som de
ville?
– Vi pratade om att många av oss dricker för
mycket alkohol – en dyster tradition som bidrar till flera av våra vanligaste folksjukdomar,
säger Anna Magnusson, en av initiativtagarna.
– Det finns många sociala normer kring
alkohol som gör att det ofta är lättare att
dricka än att låta bli. Vi ställde oss helt enkelt
frågan: ”Vad händer om vi en månad låter bli
att dricka och i stället hittar på andra saker att
göra?”
Det är den enkla idén bakom Sober October,
ett globalt koncept som förra året kom till
Sverige och Skellefteå. Inspiration fick de
bland annat från Australien, Storbritannien
och USA, där snarlika kampanjer arrangerats
i årtionden.
Skellefteåkampanjen lyckades på kort tid
engagera kommun, näringsliv, föreningar,
organisationer och privatpersoner. Budskapet
löd: Drick mindre, upptäck mer!
Och det var precis vad Skellefteåborna gjorde. Och de gjorde det så bra att man i år vill
sprida budskapet ännu mer och visa på fler
alternativ till vad man kan göra i stället för
att dricka slentrianmässigt. Som after works
på träningsanläggningen och prova-på-dans,
föreläsningar med intressanta personer eller
provningar av det alkoholfria sortimentet.
– Det här är en jättebra grej, säger Stefan
Hofvenberg, butikschef på Systembolaget
Solbacken i Skellefteå. Vi märkte stor skillnad i vår butik förra oktober. Vi bjöd på alkoholfritt i butiken, och många var intresse­­rade
av vad som passade till olika maträtter. Försäljningen av vårt alkoholfria sortiment ökade
enormt under kampanjen. Vi är självklart
redo även i år.
– Målet med Sober October-kampanjen är
främst att få deltagarna att reflektera över
sin alkoholkonsumtion och att inspirera
till egna ställningstaganden. Med hjälp av
humor och utan att moralisera. Dyker det
vi kunde ge 35 000 kronor till bland annat
Kvinnojouren och Stadsmissionen. I år hoppas vi på dubbla antalet medverkande.
Systembolagets dotterbolag IQ – som
bland annat uppmärksammar aktiviteter
som förebygger eller begränsar alkoholens
skadeverkningar – har utsett kampanjen till
ett IQ-projekt.
– Sober October är ett mycket bra exempel
där man lyckas involvera och engagera en hel
stad i en viktig fråga, säger IQ:s Cecilia von
Schedvin. Jag hoppas att fler städer tar efter
Skellefteå! n
Läs mer: www.soberoctober.se, www.iq.se
”Vad händer om vi en månad låter
bli att dricka och i stället hittar på
andra saker att göra?”
upp något tillfälle där du ändå vill dricka
alkohol kan du köpa ett frikort för 100–200
kronor – då får du dispens att dricka vid det
tillfället, säger Åsa Stocksén, projektledare
för kampanjen.
Och det finns många goda skäl att delta.
Förutom reflektion och roliga aktiviteter
skänker kampanjen 20 kronor per anmäld
deltagare till välgörande ändamål.
– Förra året var runt tusen privatpersoner och tjugo företag med. Det innebar att
Anna Magnusson, initiativtagare,
och Åsa Stocksén, projektledare för
kampanjen Sober October i Skellefteå.
tävling
bolaget SEPTEMBER 2013 39
Vad kan du om
mat och dryck?
Bolaget
Bolaget är en tidning för
Systembolagets kunder och
tar upp allt från goda mat- och
dryckeskombinationer till
alkoholens baksidor. Tidningen
utkommer fyra gånger per år
och hämtas gratis i våra butiker.
Nästa nummer kommer den
2 december 2013.
Vinn Svampkokboken!
Bolaget, Systembolaget AB,
103 84 Stockholm.
Tel 08-503 300 00,
[email protected].
Ansvarig utgivare:
Kerstin Wallentin.
Chefredaktör:
Staffan Brännstam.
Korrektur: Peje Hasselqvist.
Formgivning: Martina Grönwall,
Aller Custom Publishing.
Omslagsfoto: Magnus Skoglöf.
Prepress: Aller Media AB.
Tryck: Sörmlands Grafiska AB.
ISSN: 1651-2170.
Redaktionen ansvarar endast
för beställt material. Citera oss
gärna, men ange källan.
Ljudtidning: Bolaget finns
även som ljudtidning
[email protected] eller
08-39 91 40.
1. Gränsen för starköl?
A n 3,6 viktprocent
B n 3,6 volymprocent
C n 3,5 volymprocent
2. Boletus edulis?
Ätlig klump?
A n Äcklig klump
B n Ämlig klump
C n Ätlig klump
3. Shepherd’s pie?
A n Irländsk lammpaj
B n Irländsk skinnpaj
C n Irländsk skinkpaj
4. Cascade?
A n Malt
B n Humle
C n Dumle
5. Tydlig rökighet i whisky?
A n Klockan 2–4
B n Klockan 5–8
C n Klockan 9–12
Följ färgerna
för att
6. Geuze?
A n
Överjäst öl
hitta rätt i vårt
sortiment.
B n Underjäst öl
Vill du ha hjälp, fråga gärna oss.
C n Spontanjäst öl
7. Genomsnittlig vikt på en vanlig
RÖTT VIN
VITT VIN
ROSÉVIN
MOUSSERANDE
Vi delar in mousserande
viner från torr till söt samt
i rosé. Därefter i land och
pris.
Köpställen
Vi delar in våra viner
i länder och därefter
prisordning.
Från ölmat, sid 14–19:
Allt kommer från Norrgavel
CIDER &
förutom bestick, träslev
och
BLANDDRYCKER
skärbräda som är privata.
Vi delar in cider & blanddrycker
från torr till söt och sedan i
alfabetisk ordning.
norrgavel.se
ALKOHOLFRITT
Vi placerar våra alkoholfria
drycker på särskilda platser
i butiken, titta efter de vita
hyllorna i butiken.
flaska?
A n 420 gramÖL
B n 450 gram
C n 480 gram
Vi delar in öl efter öltyp
och därefter alfabetisk
ordning.
8.
APERITIF &
DESSERT
=?
A n Aperitif & dessert
SPRIT
B n Cider & blanddrycker
C n Alkoholfritt
Här hittar du våra söta vita
viner, portviner och andra
starkviner.
Vi delar in våra spritdrycker
i ljus och mörk sprit, därefter
i alfabetisk ordning.
Vi delar in vår whisky i länder
och sedan i alfabetisk ordning.
9. Vanligt vin enligt EU?
A n Minst 5,5 procent
B n Minst 8,5 procent
C n Minst 12,5 procent
10. Lanserades i Sverige på 1990–
talet?
A n Lantvin
B n Bag-in-box
C n Beaujolais nouveau
Tävlingen i Bolaget nr 1/13
1. Bäst till vår lammentrecôte?
B Kryddigt & mustigt
2. Tannin är detsamma som …?
B Strävhet
3. Var finns populäre Petter?
B Liljeholmen
4. Vilka har intervjuats om våra nya kläder?
C Kunderna och personalen
5. Hur många projekt stöttas av IQ?
B 1 100
6. Ett annat namn på Rödnos?
B Discovery
7. Kan man dricka vitt vin till ost?
C Ja, det går utmärkt
8. Varifrån kommer det mesta av
rödvinets färg?
C Skalen
9. Hur gammal kan en sparris bli?
B 20 år
10. Hur många artiklar erbjuder
Systembolaget?
B Cirka 13 500
Vinnare: Bengt Andersson, Skultuna;
Anders Björkman, Gamleby; Laila Elgh,
Göteborg; Olof Gumaelius, Falun; Raija
Jernberg; Hägersten; Iréne Larsson,
Vetlanda; Mona Lundvall, Simrishamn;
Trude Løvstad, Oslo; Benny Rosberg,
Motala; Mejt Tezel, Mörarp.
Grattis! Priset, boken AnsvarsFULL,
kommer på posten.
Posta ditt svar senast
den 26 november till:
”Tävling”, Systembolaget, 103 84 Stockholm.
Du kan också lösa tävlingen på hemsidan,
systembolaget.se/bolaget, eller mejla till:
[email protected]. De tio först dragna
rätta svaren vinner.
namn
adress
postnr
ort
Nyfiken på rökighet?
LLiten
iten eller
eller påtaglig
påtaglig rökighet?
rökighet?
Lär
mer
om
whisky
och
Lär dig
dig m
er o
mw
hisky o
ch rrökighetsklockan
ökighetsklockan
och
och om
om hur
hur rökigheten
rökigheten påverkar
påverkar smaken.
smaken.
Välkommen
och
V
älkommen iin
no
ch hämta
hämta
een
n ffolder
older i någon
någon av
av våra
våra butiker
butiker
besök
eeller
ller b
esök ssystembolaget.se
ystembolaget.se