Transcript Nummer - Tetra Pak

Tetra Pak 2012
Tetra Pak
101
Magazine
Tema: Matslöseri
Nummer
101
© 2012. Tetra Pak International, Lund, Sweden. Code 6699 sv, 2012-08.
2012
Tetra Pak, , PROTECTS WHAT’S GOOD,
Tetra Brik®, Tetra Classic®, Tetra Evero®, TetraFino®,Tetra Gemina®,
Tetra Prisma®, Tetra Recart®, Tetra Rex®,Tetra Top®, och Tetra Wedge®
är några av de varumärken som tillhör Tetra Pak gruppen.
www.tetrapak.com
TETRA PAKS PROCESS- OCH FÖRPACKNINGSSYSTEM MARKNADSFÖRS AV, BLAND ANDRA
Webbkällor
http://www.fao.org/news/story/en/item/74192/icode/
http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/mb060e00.pdf?bcsi_scan_
b6eba8e9bd81f969=0&bcsi_scan_filename=mb060e00.pdf
http://www.europen.be/
www.gapminder.org
http://www.lovefoodhatewaste.com
http://www.europarl.europa.eu/
http://www.mckinsey.com/Insights/MGI/Research/Urbanization/Urban_world
http://www.unhabitat.org
http://www.wrap.org.uk
http://www.tastethewaste.com/
http://www.nrdc.org/living/eatingwell/saving-leftovers-saves-money-resources.asp
www.cityharvest.org/
http://www.feeding5k.org/businesses.php
Tetra Pak Magazine Nummer 101, 2012 ISSN 0346-301X.
Tetra Pak gruppens globala kundtidning produceras i Sverige och utkommer med två nummer per år. Den cirkuleras
i mer än 150 länder och finns på tio språk; engelska, finska, franska, japanska, kinesiska, polska, portugisiska, spanska,
svenska och tyska. Ansvarig utgivare: Christopher Huntley. Redaktör: Berit Schannong. Redaktionsråd: Khaled Ismail,
Dan Martin, Berit Schannong, Rolf Viberg, Paul Wharton. Producerad av: Tetra Pak International, Ruben Rausings gata,
221 86 Lund. Tel 046-362948, E-post [email protected] Grafisk formgivning: Wahlgren & Hansson, Malmö,
www.woh.se Papper omslag: Arctic Silk+ 250 g. Papper inlaga: Arctic Silk+ 130 g. Tryck: ExaktaPrinting Malmö. ISO
14001och FSC certifieringar.
Arabiska halvön Tetra Pak Manufacturing Ltd
Lot 88-103, Phase 3, Jcci, Warehouse City
21413 Jeddah, Saudiarabien
Tel +966-2 635 1515
Argentina och Uruguay Tetra Pak SRL
Maipú 1210, Piso 7º C1006ACT Buenos Aires
Tel +54-114 317 0400
Australien Tetra Pak Marketing Pty Ltd
2A Hill Road, Homebush Bay, N.S.W. 2127
Tel +61-2 8719 7300
Balkan Tetra Pak Production d.o.o. Beograd
Milutina Milankovica 11b, 11070 Belgrade, Serbien
Tel +381-11 2017 333
Baltikum Tetra Pak Baltic States
41 Mukusalas Str 1004 Riga, Lettland
Tel +371-760 2000
Belgien Tetra Pak Belgium NV/SA
A.Gossetlaan 28A Bus 1, 1702 Groot Bijgaarden
Tel +32-2467 6811
Brasilien och Paraguay Tetra Pak Ltda
Av.das Nações Unidas,4777– 10° andar
Ed.Villa-Lobos – Alto de Pinheiros
05477-000 São Paulo, SP
Tel +55-11 5501 3200
Centralamerika och Västindien Tetra Pak S.A.
Ave. Samuel Lewis y Calle 55 Obarrio
Edificio Plaza Globus, piso 7, Panama
Tel +507 2085800
Centralasien Tetra Pak Kazakhstan Ltd
22 Zenkov Street, 050010 Almaty, Kazakhstan
Tel +7 727 2598400, Fax +7 727 2582542
Chile Tetra Pak de Chile Ltda
Av El Bosque Sur 130, Piso 8 Las Condes,
676 0435 Santiago
Tel +56 2 940 7000, Fax +56 2 940 7091
Colombia och Ecuador Tetra Pak Ltda
World Trade Center, Calle 100 No 8A-55,
Torre C, Oficina 209, Bogota
Tel +57-1 628 3630
Egypten Tetra Pak Egypt Ltd
44 Palestine Street, New Maadi, Kairo
Tel +20-2 754 7420
Filippinerna Tetra Pak Philippines Inc
7/F Net One Center 26 St.Cnr. Third Ave
Crescent Park W Distr Bonifacio Global City
Taguig 1634, Metro Manila
Tel +632 976 3400
Finland Tetra Pak Oy
Meijeritie 2, 00370 Helsinki
Tel +358-207633611
Frankrike Tetra Pak France
420, rue d’Estienne d’Orves
92705 Colombes Cedex
Tel +33-1 56 47 5000
Förenade Arabemiraten Tetra Pak Gulf
Jebel Ali Free Zone, S-10107 South Zone, Dubai
Tel +971-4 8811222
Grekland Tetra Pak Hellas SA
56, Kifissias Ave & Delfon St,
15 125 Marousi, Athens
Tel +30-210 616 7500
Indien Tetra Pak India Pvt Ltd
Global Business Park, Tower C, 5th fl.
Mehroli-Gurgaon Rd 122001 Gurgaon, Haryana
Tel +91-124 256 5630
Indonesien PT Tetra Pak Indonesia
Jl. Buncit Raya Kav.100, Lantai 3 Jakarta 12510
Tel +62-21 7917 8000
Iran Tetra Pak Iran
1st fl. Khorshid Bldg.No.1264, Vali Asr Ave.
Tehran 1435674173
Tel +9821-82 139 000
Irland Tetra Pak Ireland Ltd
5th Floor, 1 Tuansgate, Belgard Square East,
Tallaght, Dublin 24
Tel +353-1 467 8000
Italien Tetra Pak Italiana SpA
Via della Resistenza 56/A, 42048 Rubiera (RE)
Tel +39-0522 263 411
Tetra Pak Food Engineering SpA
Via Saragat N. 4, 20054 Nova Milanese (MI)
Tel +39-0362 4951, Fax +39 0362 495 300
Japan Nihon Tetra Pak K.K.
Kioicho Fukudaya Bldg 6-12, Kioicho,
Chiyoda-ku, Tokyo 102-8544
Tel +81-3 5211 2111
Kanada Tetra Pak Canada Inc.
1610-16th Ave, Richmond Hill, Ontario L4B 4N6
Tel +1-905 780 6030
Kenya och Östafrika Tetra Pak (Kenya) Ltd
P O Box 78340, Nairobi
Tel +254 20 6909 000
Kina Tetra Pak China Ltd
29th fl, CITIC Sq, 1168 Nanjing Xi Lu,
Shanghai 200041
Tel +8621-3217 4688
Korea Tetra Pak Ltd
7F Ansung Tower, 737-35 Hannan-dong
Yongsan-gu, 140-895 Seoul, Sydkorea
Tel +82-2 799 2302
Malaysia och Singapore Tetra Pak (Malaysia) Sdn Bhd
1201 Level 12 Uptown 2, No.2 Jalan
SS21/37 Damansara Uptown,
47400 Petaling Jaya, Selangor Darul Ehsan
Tel +603 7724 7000
Mexico Tetra Pak SA de CV
Av.Ejército Nacional 843-B, Antara Polanco,
Torre Paseo, Acceso A-Piso 2, Col.Granada,
Del.Miguel Hidalgo, C.P.11520 México, D.F.
Tel +52-55 2122 8700
Nederländerna Tetra Pak B.V.
Oostelijke Randweg 48 4782 PZ Moerdijk
Tel +31-168 386 500
Tetra Pak Processing Systems BV
Hoofdveste 18, 3992 DG Houten
Tel +31-305 349 999
Nordafrika Tetra Pak Maghreb
69 rue Othmane Ibnou Affane, 3ème etage,
20000 Casablanca, Marocko
Tel +212 22 488150
Norge Tetra Pak AS
P.O.Box 477, 1327 Lysaker
Tel +47-67 83 30 00
Nya Zeeland Tetra Pak New Zealand Ltd
Level 3, 8 Pacific Rise, Mt Wellington, Auckland 1060
Tel +64 9 573 5588
Pakistan Tetra Pak Pakistan Ltd
316-Upper Mall, Lahore 54000
Tel +92-42 5710070-77
Peru och Bolivia Tetra Pak SA (Perú)
Av Victor A.Belaúnde 147 Centro Empresarial
Edif. Real Seis Ofic. 403 Lima 27
Tel +51 1 212 1060
Polen Tetra Pak Poland & Danube
Osmánska 14, 02-823 Warszawa
Tel +48-22 5434 000
Portugal Tetra Pak Ibéria
Av do Forte 12, 2790-072 Carnaxide
Tel +351-21 416 5600
Rumänien Tetra Pak Romania S.R.L.
1A, Ion Ionescu de la Brad St.,
Baneasa Airport tower, 3rd fl. BUCHAREST 1
Tel: +40 316206886
Ryssland och Vitryssland Tetra Pak A/O
8, Wilhelm Pieck str, 129226 Moskva
Tel +7-095 787 8000
Schweiz Tetra Pak Mid Europe
Europastrasse 30, 8152 Glattbrugg
Tel +41-44 804 6600
Slovenien, Kroatien och Albanien Tetra Pak d.o.o.
Spruha 36,Trzin, 1236 Ljubljana, Slovenien
Tel +386-1 5304 200
Spanien Tetra Pak Ibéria
Latón, 8 (Poligono Finanzauto)
28500 Arganda del Rey (Madrid)
Tel +34-91 876 9500
Storbritannien Tetra Pak Ltd
Bedwell Rd., Cross Lanes, Wrexham LL13 0UT
Tel +44-870 442 6000
Tetra Pak Processing UK Ltd.
Swan House, Peregrine Business Park
Gomm Road, High Wycombe HP13 7DL
Tel +44 870 442 6400, Fax +44 870 442 6401
Sverige och Danmark Tetra Pak Sverige AB
Ruben Rausings gata, 221 86 Lund
Tel: +46 46 36 10 00
Sydafrika Tetra Pak South Africa (Pty) Ltd
100 Electron Avenue, Isando, Gauteng 1600
Tel +27-11 570 3000
Taiwan Tetra Pak Taiwan Ltd
4, Wen Ming 3rd Street, Lin Kou Ind. Park 3,
Taoyuan 333
Tel +886-3 328 311114
Thailand Tetra Pak (Thailand) Ltd
1042 Soi Sukhumvit 66/1, Sukhumvit Road
Bangchak, Bangkok 10260
Tel +66-2 704 3000
Tjeckien och Slovakien
Tetra Pak Poland & Danube
Nova cesta 17, 140 21 Prag 4
Tel +420-2 6100 7111
Turkiet Tetra Pak AS
Buyukdere Cad. Nurol Plaza.
No: 255 A-Blok Kat:10, 34398 Maslak-Istanbul
Tel +90-212 444 68 78
Tyskland Tetra Pak Mid Europe
Frankfurter Str 79-81, 65233 Hochheim
Tel +49-6146 590
Tetra Pak Processing GmbH
Senefelder - Ring 27, 21465 Reinbek
Tel +49-40 600 910
Ukraina Tetra Pak Ukraine
Mezhigirska ul.82, 04080 Kiev 80
Tel +380-44 230 3939
Ungern Tetra Pak Poland & Danube
P O Box 200, Industrial Site
2041 Budaörs, Ungern
Tel +36-23 885 200
USA Tetra Pak Inc.
101 Corporate Woods Parkway,
Vernon Hills, IL 60061
Tel +1-847 955 6000
Venezuela Tetra Pak C.A.
Ave Francisco de Miranda Edif Torre KPMG
piso 7 Chacao Caracas 1060
Tel +58-212 277 71 00
Vietnam Tetra Pak Vietnam
235 Dong Khoi Str Metropolitan Bldg 14th fl,
District 1, Ho Chi Minh City
Tel +84-8 3825 7100
Västafrika Tetra Pak West Africa Ltd
8, Secretariat Road, Coker Village
Alausa Ikeja, Lagos, Nigeria
Tel +234-1 774 6727
Östra Medelhavet Tetra Pak East Med.
Mkalles 691 Centre, Beirut, Libanon
Tel +961-1-693 777
Österrike Tetra Pak Mid Europe
Am Euro Platz 2, 1120 Wien
Tel +43 1 897 2200
TETRA PAK Magazine
Kära läsare!
Dina synpunkter är viktiga för att hjälpa oss kunna förbättra Tetra Pak Magazine
och ge tidningen ett extra värde för Dig som läsare. Vi skulle därför uppskatta om
Du genomförde en läsarundersökning som tar mindre än 5 minuter av Din tid.
Var snäll och gå till följande länk på din dator:
https://www.surveymonkey.com/s/TetraPakMagazine_SV
eller scanna QR-koden hör på sidan med din telefon för at komma till enkäten.
Dina svar är helt anonyma.
Tack för att Du förmedlar Dina synpunkter till oss.
Berit Schannong, Redaktör
Tetra Pak International
Enkäten är öppen mellan september och oktober, 2012.
För att scanna QR-koden behövs en ’läsare’, som kan laddas ner på:
http://reader.kaywa.com/
Innehåll Nummer 101
4
4 Hur ser världen ut egentligen?
4
45
46
47
1
48
2 3
4
5
6
8 Globalisering
7
41
39
38
14
37
15
36
13
33
0
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
3
32
2
2
19
Vad vi kan göra
16 Mat över alla gränser
18
34
35
16
17
36
12
40
11
Sopor kan bli business
10 Städernas dragningskraft
10
42
9
43
8
40
▲
Förpackningen är en
del av lösningen
22
Bortkastad mat – ett gigantiskt slöseri
1
2
TETRA PAK Magazine

Välutvecklade länder 900 kg/pers
Den totala livsmedelsproduktionen för mänsklig
konsumtion är ca 900 kg per person och år i
välutvecklade länder – nästan dubbelt så mycket som
de 460 kg per år som produceras i mindre utvecklade
450 kg
regioner. Nästan hälften går till spillo av olika skäl och
det blir i själva verket bara ca 450 kg respektive 279 kg
som konsumeras.
Bortfall
Källa: FAO study Global Food Losses and Food Waste
Utvecklingsländer 460 kg/pers
Konsumtion
450 kg
181 kg
279 kg
”Världens produktion av livsmedel måste fördubblas till år
2050 för att möta efterfrågan från en växande befolkning.”
FAO/Food and Agriculture Organization (FNs livsmedelsorganisation).
Är det möjligt att bedriva ett hållbart
Man säger att vi måste öka livsmedels-
jordbruk, på ungefär samma yta som
produktionen, men pratar mindre ofta
idag, och föda nio miljarder män-
om att mer än en tredjedel av den
niskor som vi beräknas vara 2050?
mat som produceras i världen aldrig
Det går, men det kommer att krävas
hamnar i våra magar. Hur och varför
bra politik, hållbara investeringar och
det är så, ska vi försöka belysa i det
innovation – inte business as usual.
här numret av vår företagstidning.
Dilemmat är att det väldigt mycket
också handlar om marknader och handelspolitik, om lagring och transport,
om kunskapsbrist och inte minst om
ett stort matsvinn i hela livsmedelskedjan.
Hur ser världen ut egentligen?
Det finns länder på alla utvecklingsnivåer
och det går inte att dra en skarp gräns
mellan industriland och utvecklingsland.
De flesta människor är också moderna,
skaffar färre barn och lever allt längre.
Medellivslängden ökar globalt. 1960
var den genomsnittliga livslängden i
världen 52,5 år, idag är den nästan 70.
(Källa: Gapminder World)
Under lång tid har vi delat in världen
i I- och U-länder, vilket bygger på
föreställningen att världens länder kan
delas in i två grupper, en liten grupp
rika länder och en stor grupp fattiga.
Så är det inte längre – det finns länder
på alla utvecklingsnivåer och det går
inte att dra en skarp gräns mellan
I-land och U-land.
Det blir påtagligt om vi tittar på
utbildning, hur många barn en kvinna
föder och hur länge vi lever. Antalet
civilingenjörer som tar examen i Kina
respektive Indien är nu högre än i Västeuropa och USA tillsammans. I Brasilien
och Vietnam har man på 45 år gått från
att ha i genomsnitt sex till sju barn per
familj till två barn per familj. I Oman
och Vietnam har medellivslängden ökat
med 26 år sedan 1970 och ligger nu på
75 år.
På många håll pågår genomgripande
1950 gick det 12 arbetsföra personer på varje
förändringar av samhällsstrukturer och
person över 65 år. 2010 var siffran 9 och 2050
livsstilar beroende på urbanisering,
marknadsekonomi, modern teknologi
och sjukvård. Det leder också till förändrad matkultur med ökad efterfrågan
på mejeriprodukter och kött. I dessa
länder lever större delen av världens
folk, runt fem miljarder människor. De
är moderna, skaffar färre barn och lever
allt längre. Men fortfarande lever en
miljard människor i länder med dålig
tillväxt, som är beroende av de andras
stöd och välvilja för att kunna resa sig.
förväntas den ha sjunkit till 4. Japan, Tyskland
och Italien ligger idag sämst till med 3 arbetsföra personer per äldre invånare.
(Källa: Population Reference Bureau 2010)
8
TETRA PAK Magazine
Urbanisering och globalisering
– belastning eller utväg?
Urbanisering och globalisering är två drivkrafter som i snabb takt förändrar
människors sociala och ekonomiska villkor, oftast till det bättre.
Världens länder blir alltmer integre-
Den ökande tonvikten på livsmedels-
rade och beroende av varandra för
säkerhet och resurstillgänglighet får
varor, tjänster, arbetskraft, kapital och
globala livsmedels- och dryckesföre-
• förebyggandet av livsmedelsavfall,
information. Människors rörlighet över
tag, ledande detaljhandelskedjor och
• den privata sektorns ansvar för att
nationsgränserna ökar och tre procent av
beslutsfattare att ändra inriktning i
världens befolkning bor i länder där de
viktiga frågor som rör:
inte är födda. Världen är också en plats
där hälften av invånarna bor i städer
och där få producerar den mat som alla
ska leva av.
Hälften av jordens sju miljarder
människor bor i städer. År 2050
kommer 75 procent att vara stadsbor
– det får effekter, bland annat på
livsmedelssystemen.
• konkurrensen om land och vatten
(livsmedelsproduktion eller annat),
möta miljömål och sociala mål.
Stadsodlingar växer sig allt starkare och innebär att
människor producerar mat i ett urbaniserat område för
sig själva och för stadens marknad. Brist på samordning
och övergripande styrning kan dock medföra onödiga
produktförluster och hygieniska problem.
10
TETRA PAK Magazine
Städernas
t
f
a
r
k
s
g
n
i
dragn
blir
rna, men städerna
i utvecklingslände
t
he
er
nn
sy
i
år,
n är
rna varje
ark. Stadstillväxte
kor flyttar till städe
ce och beboelig m
Miljontals männis
rvi
se
r,
tu
uk
str
ra
inf
uda
. Inget
a för att kunna erbj
stiger nackdelarna
alltmer ansträngd
ntial som vida över
te
po
iv
sit
po
en
ha
r kan skapa
FN, men den kan
och även om städe
ing
er
nis
oundviklig, skriver
ba
ur
an
ut
isk tillväxt
er är viktiga för en
tid uppnått ekonom
stadsportarna. Städ
r
fö
land har i modern
an
inn
a
ss
de
n
garna på
ningar som även ka
finns också lösnin
h miljöeffektiva lös
många problem, så
oc
gi
er
en
r
fö
a
rn
hete
och de ökar möjlig
ekonomisk tillväxt
lkor för människor.
bidra till bättre vil
TETRA PAK Magazine
11
12
TETRA PAK Magazine
Människor söker sig till städerna i jakten på utbildning, arbete, service och nöjen.
Paradoxalt nog kan städerna vara vår
De kommande decennierna kommer
bästa chans till en hållbar framtid på
den mesta befolkningstillväxten att
lång sikt – bland annat för att större
Hälften av världens
delen av jordens befolkning kommer
befolkning bor på tre
att samlas på en allt mindre yta, och
för att urbanisering i sig är en mäktig
faktor för minskade födelsetal.
Människor flockas i städerna i jakten på
procent av jordens
landyta.
3%
ske i urbana områden, framförallt i
världens fattigare länder. I Afrika och
Asien fördubblas antalet stadsbor mellan
åren 2000 och 2030. 2050 kommer en
miljard människor att bo i kinesiska
städer, 900 miljoner i Indiens städer
och Lagos i Nigeria får dagligen flera
ett bättre liv – med utbildning, arbete,
tusen nya invånare. Antalet afrikanska
service och högre levnadsstandard.
hushåll som ökar sin köpkraft förväntas
Rika på nätverk och möjligheter drar
växa med 50 procent de närmaste tio
städerna till sig välbärgade som fattiga,
åren. (Källa: McKinsey 2010)
talanger som lycksökare, unga som
rika. Idag svarar ungefär hundra städer
För att garantera också de fattigas rätt
för 30 procent av världsekonomin och
att bo i städerna under drägliga förhål-
nästan all innovation.
landen, konstaterar FN's medlems-
TETRA PAK Magazine
i
Idag lever 41 procent av asiaterna och
39 procent av afrikanerna i städer.
stater att det behövs en helhetssyn
Det kan jämföras med 70 procent i
med ett kretsloppstänkande och att
Europa, USA och andra industriländer.
man planerar långsiktigt för utrymme,
vatten, avlopp, livsmedelsförsörjning,
utbildning och inte minst avfallshantering. De flesta städer i världens
fattigare länder växer fort och ofta
okontrollerat. Om villkoren i slumområden och kåkstäder förbättrades,
skulle dess invånare bli en tillgång för
landet, istället för en belastning.
13
14
TETRA PAK Magazine
Storskaligt och
småskaligt, sida vid sida
Städerna breder ut sig över områden
som tidigare har varit bra odlingsmark,
och den närliggande odlingsarealen
minskar. Det gör att stora mängder
mat måste transporteras från en lands-
Gatumaten fortsätter att
bygd allt längre bort, och avstånd och
utvecklas. En grov uppskatt-
tid mellan produktion och konsumtion
ning är att 2,5 miljarder
växer. Det i sin tur ökar kraven på koordinering i hela livsmedelskedjan och
människor runt om i världen
inte minst på ordentliga förpackningar
köper färdiglagad mat och
och mer förpackad mat för att inte för
dryck "on-the-go" varje dag.
Jämsides med utvecklingen av en
storskalig, modern livsmedelshandel,
frodas också en småskalig verksamhet
mycket livsmedel ska gå till spillo på
med bland annat öppna marknader,
vägen. Urbaniseringen gynnar också
som har stor betydelse för både säljare
människans värsta konkurrenter om
och konsumenter i storstäder, framför-
födan; mikroorganismer, insekter och
allt i Asien. Här ingår gatuförsäljning
gnagare.
av färdiglagad mat, något som växer
snabbt även globalt och med allt
större och mer sofistikerat utbud.
Mycket matavfall från öppna marknader hamnar
efter dagens slut på sophögen där det ruttnar och
släpper ut metangas.
TETRA PAK Magazine
15
Leveranssystem av typen just-in-time har gjort
många storstäder sårbara, då de har en matreserv
på endast några få dagar.
Den småskaliga handeln behöver mer
förpackningar för att öka livsmedelssäkerheten, men också för att underlätta hanteringen, för konsumenternas
bekvämlighet och för att reducera
80%
matavfallet. I Mexico City, till exempel,
produceras dagligen 5 100 ton orga-
niska sopor, varav 600 ton kommer från
den stora grossistmarknaden CEDA.
80 procent av marknadens avfall går
till deponi och ruttnar bort med stora
metangasutsläpp som följd. Lokalt
arbetar man med att utbilda försäljarna
i hur man komposterar avfallet och
använder det i odlingarna.
Den centrala marknadsplatsen, Central de Abasto, i Mexico City
är den största i landet och en av de största i världen.
16
TETRA PAK Magazine
Ju längre väg maten rest, desto viktigare
att inte slänga den i onödan, för då blir
alla utnyttjade resurser på vägen helt
bortkastade.
TETRA PAK Magazine
17
Mat över alla gränser
Mat från fjärran länder fyller de flesta konsumenters skafferier
och kylskåp. Utan den internationella handeln med livsmedel hade
matutbudet på de flesta håll varit ganska magert.
Handeln med livsmedel sker på bred,
ställs det höga krav på alla led för att
Hantering, teknik och lagstiftning:
global basis. På grund av olikheter
mat och dryck på ett säkert sätt, och
exempelvis lagring, förpackning, kylning.
som rör klimat, naturresurser, arbets-
med minsta möjliga spill, ska distribu-
Transporter och infrastruktur: som
kraft, råvaror, etc., har det uppkommit
eras från produktionsplats till konsu-
vägar, fordon, järnväg, flygplatser och
något som brukar kallas en interna-
ment. Alla länder är idag, delvis eller
hamnar.
tionell arbetsfördelning. Tillgång och
helt, beroende av livsmedelsimport
Logistikutbud: till exempel marknader
mångfald begränsas därmed inte av
och/eller livsmedelsexport.
och butiker, baserat på efterfrågan och
växtsäsonger eller vad som kan odlas
behov.
lokalt. Idag finns alla möjligheter att
Ett distributionssystem av matvaror
frakta ömtåliga färskvaror över hela
består av flera delar, som i kombination
jordklotet. I en sådan livsmedelskedja,
möjliggör en fungerande livsmedels-
som kan vara lång och komplicerad,
kedja, till exempel:
18
TETRA PAK Magazine
Konsumenterna vill ha färska produkter av hög kvalitet, en hög servicegrad
och ett brett sortiment. Det ställer både tillverkare och detaljhandel inför
utmaningar i sin varulogistik.
En ny världsordning
Den internationella handeln med livs-
Allt du vill ha och när som
helst
medel ökar, och fler företag etablerar
I storstädernas enorma utbud finns
utan kylkedja till de platser där de flesta
sig utanför hemlandet. Risken att
alla kategorier livsmedel tillgängliga,
konsumenterna bor. Stora kvantiteter
investera i utvecklingsekonomier har
förpackade som oförpackade, året om,
mat transporteras runt i världen för att
minskat, eftersom ländernas finansiella
ibland dygnet runt. Konsumenternas
ge fler valmöjligheter för konsumenter
tillgångar och välstånd ökar. Vi kan
behov och önskemål växer och detalj-
som vill betala för det, men också för
därför ana en ny världsordning med en
handeln infriar dem. Det ska finnas
att förse människor med näring och
mer diffus fördelning av den ekonomis-
nybakat bröd på hyllorna, även sent på
hälsosamma produkter som de annars
ka makten. På den globala livsmedels-
kvällen och frukt och grönsaker måste
inte hade haft tillgång till.
marknaden råder en osäkerhet om hur
se fräscha ut; ett torkat salladsblad, en
snart efterfrågan på livsmedel ska flytta
krokig gurka, en fläck på äpplet – allt
sin tyngdpunkt från Europa och USA
sorteras bort i butikerna. Flygfrakt och
till allt rikare kunder och konsumenter
lagringsteknik har gjort det möjligt för
i främst Kina och Indien. En sådan
människor på nordliga breddgrader att
förflyttning kommer även att påverka
äta färsk frukt även på vinterhalvåret.
utvecklingen av nya förpackningslös-
Aseptisk process- och förpacknings-
ningar som kan minska matsvinnet.
teknik gör att känsliga och närings-
rika livsmedel, exempelvis mjölk, kan
förpackas där korna finns och fraktas
Det ligger en stor glädje och
njutning i att kunna köpa
mat från hela världen.
Den globala livsmedelshandeln gör det
möjligt för människor som flyttar till ett nytt
land att ta med sig sin matkultur.
En del
platse
r är me
r lämp
Transporter av mat
Antalet livsmedelstransporter liksom
ade än
andra
för att
odla v
issa pro
dukter.
transportavstånd ökar i takt med att
utsläpp av växthusgaser. Istället bör
produktionen specialiseras och blir
man ta en helhetsbild och säkerställa
alltmer storskalig. När klimatfrågorna
att livsmedel produceras så miljöeffek-
Den största klimatbelastningen per
debat-teras hävdar många att närpro-
tivt som möjligt, på de bäst lämpade
kilo transporterade livsmedel står
ducerade varor är bättre för miljön;
platserna. Det ger till exempel högre
i själva verket vi konsumenter för.
avståndet mellan producent och
koldioxidutsläpp att odla tomater i
Många personbilstresor till och från
konsument krymper och produkter
uppvärmda växthus i norra Europa än
mataffärer och gårdsbutiker har större
behöver inte lastas om eller lagras i
att frakta dit dem från Spanien där de
negativ inverkan på miljön än vällfyllda
energikrävande kylrum. Det stämmer
odlas på friland. Den bästa lösningen
långtradare på väg till stormarknader.
om man enbart fokuserar på transpor-
är energieffektiva transporter med
Det finns naturligtvis fördelar med en
terna, men det är inte de som står för
välfyllda lastutrymmen och väl anpas-
ökad regionalisering av livsmedelsin-
de största utsläppen av växthusgaser –
sade förpackningar, samt i större
köp, men det är omöjligt att produ-
det gör jordbrukets produktion. Trans-
utsträckning utnyttja båt och tåg, de
cera alla livsmedel lokalt i en modern
porterna svarar för ca 20-30 procent
bästa miljöalternativen i förhållande
värld om vi ska klara av att föda en
av livsmedelsproduktionens totala
till mängden transporterad produkt.
växande befolkning.
Konserv i kartong
!
Nyckeln till effektiva och
hållbara varuflöden är välfyllda
lastutrymmen och välanpassade
förpackningssystem. Ett exempel är skiftet från konservburkar
av plåt och glas till rektangulär
kartongförpackning, som
Tetra Recart.
TETRA PAK Magazine
Inter
kan f
livsm
natio
örse
edel
nell h
männ
ande
l och
effek
tiva f
örpa
som
cknin
närin
de an
gar
g
o
c
nars
h häl
inte h
sosam
ade h
ma
af t ti
llgån
g till.
iskor
med
21
Bortkastad mat
– ett gigantiskt slöseri
Mer än en tredjedel av alla de livsmedel som
produceras blir fördärvade eller slängs i soptunnan. Det är ett enormt och onödigt slöseri
med naturens begränsade resurser.
Otillräckliga marknadssystem orsakar
stora matförluster i utvecklingsländer.
TETRA PAK Magazine
23
Matbortfall är av olika karaktär och
resten är duglig mat som slängs i
förekommer i alla delar av livsmed-
onödan, och gör att vi i slutändan
elskedjan, från odling, produktion,
måste producera mera än vi konsu-
förädling och distribution till detalj-
merar. Detta s.k. svinn kan definieras
handels- och konsumtionsleden. Fat-
som: livsmedel som slängs men hade
tigare länder drabbas värst av förluster
1,3 miljarder ton
kunnat konsumeras om de hanterats
i de främre leden – ibland av klimatre-
av den årliga livs-
annorlunda. Svinn kan relateras till
laterade orsaker, men oftare i brist på
jordbruksteknik, lagringsmöjligheter,
medelsproduktionen
förpackningar och infrastruktur, samt
i världen når aldrig
även orätt politik och brist på utbild-
konsumenternas magar.
ning, kunskap och rådgivning.
konsumentbeteende, kvalitetsregler,
detaljhandelspraxis och dålig koordination i livsmedelskedjan.
I Europa, Nordamerika och Australien
slängs 95-115 kg mat per person och
I medel- och höginkomstländer sker
år, i Afrika söder om Sahara och i södra
det stora matbortfallet i de sista leden
och sydöstra Asien, slängs 6-11 kg per
och den största andelen efter det att
person och år. Omkring dubbelt så
konsumenten inhandlat maten. Runt
mycket kasseras på odlingsfält, i fabri-
hälften är oundvikligt matavfall som
ker och i detaljhandeln tillsammans.
ben, skal, kaffesump, etc. medan
FN:s livsmedelsorganisation FAO refererar till en global siffra på 1.3 miljarder
ton producerade livsmedel per år som
aldrig konsumeras.
24
TETRA PAK Magazine
Bortfall i primärproduktionen
Det första bortfallet av mat sker i produktionsledet, hos bonden, fruktodlaren,
bagaren, fiskaren, etc. och kan bero på väderproblem, insektsangrepp, mögel och
liknande, eller på brister i hantering, transporter och lagring. Förluster av mjölk kan
uppstå på grund av sjukdomar hos kor och leda till flera procents mindre avkastning. Kvalitetskrav är också en källa till svinn, som tyvärr inte har med smak eller
näringshalt att göra. Detaljhandeln vill ha ”perfekta” varor framförallt när det gäller
frukt, grönsaker, rötter och knölar som därför klassificeras efter storlek, form och
utseende. Om inte utseendenormen uppfylls kasseras produkterna, och detta leder
ofta till en överproduktion för att vara på den säkra sidan.
Spill i förädlings- och grossistleden
Produktspill i livsmedelsindustrin kan uppstå vid produktbyte i en processlinje eller
vid fel i produktionen, eller för att man har fått skadade råvaror. I grossistledet kan
förluster härledas till lagring, hantering, transporter och utgångna datum. För mjölk
uppstår förluster på grund av spill och kvalitetsförsämring under tranport mellan
gård och mejeri, men också vid mjölkbehandlingen och vid förädling till exempelvis yoghurt eller ost. Ett överutbud av färskvaror, som frukt, grönsaker, bröd,
fisk och skaldjur gör att mycket får slängas. En stor del av grossistledets matavfall
består av returnerade produkter från butikerna. Ett exempel: en enda leverantör av
ett visst brödmärke i Stockholm redovisar en returnerad mängd bröd motsvarande
30 m3 per vecka.
TETRA PAK Magazine
En stor supermarket kan på en dag kasta dugliga varor motsvarande mat för hundra personer.
Utsortering i butikerna
I butikerna sker ett bortfall på grund av distributionsskador, felaktig hantering,
misstag med leveranser, dåliga förpackningar, utgångna datum, mm. Detaljhandlarnas ambition är att ha hyllorna fulla och att det som exponeras ska se bra ut,
vilket betyder att man har en viss marginal som man låter gå till svinn. Allt som inte
håller tillräckligt hög kvalitet utseendemässigt, eller närmar sig gränsen för ”bäst
före” sorteras bort, oavsett i vilket skick produkterna är. Konsumenternas bristfälliga kunskaper om datummärkning eller hur frukter ska se ut när de är som bäst att
äta, bidrar också till att butiker kasserar prima varor. Eftersom det är opraktiskt att
skicka tillbaka varor till leverantören, och ofta oekonomiskt att sälja ”kort datum”
till sänkt pris, väljer de flesta butiker att slänga, och stora mängder mat går därför
till en sopcontainer i onödan.
25
Matavfall är ett
allvarligt miljöproblem – avsevärt
större än det att
kasta bort en
förpackning som
bevarat och skyddat
livsmedlet hela
vägen hem till
konsumenten.
Svinn i restaurangbranschen
I restauranger, snabbmatskedjor och storkök kastas
en ansenlig mängd mat vid lagring, tillagning, servering, och igen lika mycket efter servering. Det beror
ofta på överdrivna portionsstorlekar, stora menyer
och brist på utbildning för dem som hanterar maten.
Svinnet är extra stort från bufféer. Av alla skolmåltider i USA, Storbritannien, Australien och Europa
hamnar 24-35 procent i slaskhinken.
Matslöseri i hemmen
Alla hushåll ger upphov till hushållsavfall, varav
hälften är i form av mat. Ungefär hälften av detta
är svinn, d v s mat som hade kunnat ätas om den
behandlats annorlunda. Då ingår inte det som
spolas ner i avloppet eller överbliven mat som ges
till husdjur. I den totala livsmedelskedjan svarar
hushållen för det enskilt största svinnet av livsmedel.
Omfattningen börjar växa fram i alltfler rapporter
och undersökningar, och det visar sig att minst en
femtedel av matpengarna går direkt i soporna.
Den största anledningen till att vi konsumenter
kastar mat är att vi har lagat för mycket, till exempel för mycket ris, pasta eller potatis, och att bröd,
frukt och grönsaker lagrats på felaktigt sätt eller för
länge. Barnfamiljer kastar mycket tillagad mat som
blivit kvar på tallrikarna och mejeriprodukter hälls
rakt ut i vasken. Passerat bäst före-datum är ett stort
skäl för många att kasta mat. Vissa hushåll anser sig
ha råd med det och tycker det är pinsamt att spara
rester. Som konsumenter underskattar vi gärna hur
mycket mat vi slänger och brist på tid och kunskap
gör att många inte mer än nödvändigt engagerar
sig i matlagningen.
TETRA PAK Magazine
I Storbritannien har WRAP/Waste &
Konsumenternas förståelse för datum-
Resources Action Programme samlat
märkningen är bristfällig. Den brittiska
in data, som lett till flera åtgärder som
livsmedelsorganisationen FSA (Food
ska minska de brittiska hushållens totala
Standards Agency) har kommit fram till
matavfall, som förra året uppskattades till
att bara 36 procent känner till att man
7.2 miljoner ton. Av detta var 4.4 miljoner
i de flesta fall kan använda mat som
ton rent slöseri, d v s mat som inhandlats
passerat bäst före-dag. I Sverige är det
men inte ätits upp eller matrester som
bara en av tio som förstår skillnaden
kastats.
på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”. Generellt har konsumenter en
Datummärkning kan öka
slöseriet
mycket stark tro på datummärkningen.
Mycket talar för att en del av de
tror mera på en stämpel på förpack-
regelverk och kontroller som skapats
ningen än på sina sinnen och kastar
i syfte att öka kvalitet och livsmedels-
produkter med just utgånget datum
säkerhet också leder till att helt duglig
utan att lukta eller smaka på dem först.
mat slängs. Produkter datummärks
av tillverkaren som en fingervisning,
till exempel med bäst före, sista
försäljningsdag eller för vissa varor
sista förbrukningsdag. I vissa länder är
datummärkningen reglerad enligt lag.
Det är inte ovanligt att producenter
stämplar sina förpackningar med ett
datum trots att de vet att produkten
håller sig betydligt mycket längre utan
att försämras. Mjölk är ett exempel på
en vara som kan användas minst en
vecka efter bäst före-datum.
Datummärkning gör att mycket mat
kasseras i affärerna. Konsumenterna
söker efter längsta möjliga hållbarhet
och ratar varorna med korta datum.
Ibland säljer butikerna ut sådana
produkter för halva priset, men oftast
går varorna till en sopcontainer, ibland
via en leverantör som i vissa fall först
ersätter butikernas returnerade produkter för att sedan själv slänga dem.
27
!
Många människor
anser sig ha råd att
kasta mat.
Framförallt ungdomar och yngre vuxna
Om alla konsumenter tar mjölken längst bak
i hyllan, ökar svinnet i butiken. Om butiken
lockar med köp tre betala för två, kan det öka
svinnet i hemmet.
28
TETRA PAK Magazine
Hushåll i industriländer slänger ungefär en tredjedel av
den mat man köper. Största delen samlas upp av lokala
sopsystem, varav en del går till återvinning, men det mesta
deponeras, ruttnar och bildar metan, en kraftfull växthusgas.
Fakta om matslöseri
• Ungefär lika mycket mat går till spillo i hög- och
medelinkomstländer som i mindre utvecklade länder,
670 respektive 630 miljoner ton, men av olika skäl.
(Källa: The study Global Food Losses and Food
Waste/SIK/FAO)
• 30-50% av maten i utvecklingsländerna är otjänlig
som människoföda på grund av bristfällig
förpackning och distribution, jämfört med 2-3%
i Västeuropa och andra industriländer. (Källa: En
uppskattning från WHO/World Health Organisation).
• Frukt och grönsaker, rötter och knölar, är de
livsmedels som slösas bort mest. (Källa: The study
Global Food Losses and Food Waste/SIK/FAO)
• Det onödiga matsvinnet i USA svarar för 25 procent
av färskvattenanvändningen och fyra procent av
landets totala oljeförbrukning. (Källa: USDA/US
Department of Agriculture)
• Inom EU kastas tre miljoner ton bröd varje år. Det
motsvarar Spaniens hela årsbehov. (Källa: Taste the
Waste, Schnittstelle Köln/Thurnfilm 2011.)
• Om det totala matavfallet i Sverige minskade med
20 procent skulle samhället spara minst 12 miljarder
kronor per år i minskade miljökostnader och genom
företags- och privatekonomiska besparingar.
(Källa: Naturvårdsverket)
i
TETRA PAK Magazine
29
Ett onödigt resurstagande
är inte bara förlorade resurser och
tas i anspråk över hela livsmedelsked-
Att kasta livsmedel är ett enormt
pengar. Det medför också att betydligt
jan. Det skulle också avsevärt reducera
slöseri. Mat som är inhandlad och
mer mat produceras och hanteras än
användningen av gödningsmedel och
tillagad och sedan slängs är till ingen
vad som slutligen säljs och konsumeras,
bekämpningsmedel, samt minska jord-
nytta. Den har producerats, förpackats,
vilket har en stor negativ miljöpåverkan.
försämringen och metangasutsläppen
från soptippar. Om vi kunde minska
transporterats och lagrats och tagit i
anspråk både råvaror, energi, vatten
En minskning av matslöseriet skulle
matslöseriet till hälften, skulle det få
och förpackningar helt i onödan. Mat
innebära att mindre resurser för
samma effekt på det globala klimatet
som kastas istället för att konsumeras
samma mängd konsumerad mat skulle
som om vi tog bort var fjärde bil från
vägarna.
Förluster av mejeriprodukter i olika regioner
30 %
25 %
20 %
Konsumtion
15 %
Distribution
10 %
Förädling
Efter skörd
5%
0%
Jordbruk
Europa
Nordamerika
& Ocanien
Industrialiserade
Asien
Afrika söder
om Sahara
Nordafrika, Västoch Centralasien
Syd- och
Sydostasien
Latinamerika
(Källa: FAO study Global Food Losses and Food Waste)
Om maten inte är säker
Livsmedel som inte är säkra ska inte konsumeras och går därför till spillo. Det kan
ske vid underlåtenhet att uppfylla minimistandard för livsmedelssäkerhet och kan
påverka säkerhetsstatusen hos ett företag eller ett helt land. Mat kan bli otjänlig
genom att naturliga gifter bildats i produkten, vid kontakt med förorenat vatten
eller om den innehåller rester av farliga bekämpningsmedel och veterinärmedicinska läkemedel. Ohygieniska hanterings- och lagringsförhållanden, bristande
temperaturkontroll och otillräckliga förpackningar kan också leda till ohälsosamma
livsmedel.
30
TETRA PAK Magazine
Våga lita på din syn, lukt och smak!
Bäst-före-datumet lurar oss ofta att kasta bort maten i onödan, innan den blivit dålig. Har mjölkens datum gått ut? Lukta och smaka på den innan du häller
ut den i köksvasken.
Andelen mat i konsumentledet som aldrig äts upp.
(Uppskattad viktprocent)
■ Industrivärlden
▲ Latinamerika, Väst- och Centralasien
● Övriga världen
MJÖLK
ROTFRUKTER
FRUKT & GRÖNSAKER
■ 20.6 %
▲ 11 %
●6%
■ 19 %
▲5%
● 2.5 %
■9%
▲3%
● 0.5 %
KÖTT
■ 10 %
▲7%
●3%
SPANNMÅL
■ 24 %
▲ 11 %
●2%
FISK & SKALDJUR
■ 17.5 %
▲4%
●2%
TETRA PAK Magazine
31
Varför slänger vi mat?
Dyrt för konsumenten
Konsumenter uppmuntras ofta att köpa mer mat än
de behöver. Köp tre betala för två är ett exempel och
överdimensionerade portioner av färdigmat är ett annat.
Restauranger som erbjuder bufféer till fast pris sporrar
kunderna att överfylla sina tallrikar. Att slänga mat är dyrt.
I Storbritannien har man räknat ut att landet totalt sett
betalar drygt tio miljarder pund för utmärkt mat som inte
någon äter upp. Det blir £420 om året för varje hushåll
som går rakt ner i soptunnan. (Källa: WRAP 2008).
De främsta orsakerna till att vi slänger mat,
som vi hade kunnat äta om den behandlats
annorlunda är:
✔
❏
Köpt för mycket
✔
❏
Matrester på tallriken
✔
❏
Passerat bäst före-datum
✔
❏
Tveksamt utseende, doft eller smak
✔
❏
Mögel
✔
❏
Rester vid tillagning
i
32
TETRA PAK Magazine
Vad vi kan göra – det handlar
om kunskap och fantasi
TETRA PAK Magazine
33
Utveckla småskaligheten
och Bangladesh samarbetar vi på Tetra Pak och vårt systerfö-
Många menar att livsmedelsdebatten också borde handla
retag DeLaval med kunder, myndigheter och organisationer
om fattigdomsbekämpning, vilket innebär att köpa mer livs-
i s.k. ”Dairy Hubs”, för att utveckla den lokala mejeriindustrin
medel från fattiga länder och minska jordbrukssubventioner
och integrera mjölkproduktion och mjölkinsamling med
i rika länder. Ett sätt för småbönder att förbättra sin ekonomi
mejerier som kan processa och förpacka mjölken. I Kina har
är att kunna producera mer mat än för det egna behovet och
vi ett stödprogram som inkluderar demonstrationsbaser,
sälja överskottet. Brist på investeringar, effektivisering och
vilka fungerar som värdefulla modeller när det gäller god
modernisering förföljer emellertid det småskaliga jordbruket
praxis för kvalitetsledning och hantering av råmjölken.
och den landsbygd där 70 procent av världens hungriga bor
och arbetar. FAO rapporten Global Food Losses and Food
Över hela världen bedriver Tetra Pak fortlöpande forskning
Waste betonar detta, samt vikten av att utbilda småbönder
och utveckling kring hur lokala produkter kan tas till vara
och skapa bättre kopplingar mellan säljare och köpare, så att
och användas till näringsrika drycker. Vid sidan av mjölk har
mer mat kan avyttras och mindre bli fördärvad.
bland annat frukt, soja, ris, majs, kassava och durra använts.
Genom att använda ett lands eller en trakts råvaror utvecklas
Stora mängder mjölk går till spillo när den inte kan behand-
jordbrukssektorn och dryckerna får en smak som är anpassad
las, lagras och förpackas på rätt sätt. I bland annat Pakistan
till lokalbefolkningens preferenser.
Hibiskusdryck, lokalt kallad Bissap, är en ren
Senegalesisk produkt från SIAGRO. Tropiska
kokosnötter från Filippinerna omvandlas till nyttig
och behändig juice som blivit en het trend i många
länder.
Nya användningsområden för lokalt producerade
grödor hjälper till att utveckla jordbrukssektorn
och minska råvaruförluster.
34
TETRA PAK Magazine
Spara i förädlingsledet
kan det uppstå vid produktbyte i en
kan reducera produktspillet med 50
Många företag sätter upp håll-
processlinje, vid fel i produktionen, el-
procent vid indirekt UHT-behandling
barhetsmål som går hand i hand
ler för att man har fått skadade råvaror.
av tjockflytande produkter. Med
med de kommersiella målen, där
Mjölksvinn i ett mejeri kan variera från
Tetra Therm® Aseptic Drink för drycker,
minskade driftskostnader och mi-
några tiondels procent till flera procent.
kan man i ett produktionsflöde minska
nimering av produktionsspill ingår.
Även små reduktioner ger stora bespa-
vattenförbrukningen med upp till
Någon form av produktspill i livs-
ringar. En minskning av spillet med 0,1
80 procent. Det finns även en stor po-
medelsindustrin är närmast ound-
procentenhet i ett mejeri som har en
tential vatten att spara i diskprocessen
vikligt. I ett mejeri, till exempel,
årlig invägning av 120 miljoner kg mjölk
om man väljer rätt utrustning.
skulle ge en vinst på 120 000 kg mjölk
Utsikterna att minskade produktions-
som kan säljas.
förluster och mindre vattenförbrukning
Det är också viktigt att undvika förluster
kan ge stora vinster, ekonomiskt, mil-
av dyra och ömtåliga ingredienser som
jömässigt och etiskt, driver på utveck-
mjölksyrabakterier eller kostfiber. Med
lingen av teknik och processdesign,
doseringssystemetTetra FlexDos
produktionsplanering, automatisering
TM
kan funktionella ingredienser blandas
och kontrollmetoder. WCM/World
i produkten med hög precision och
Class Manufacturing är ett samlings-
utan spill i flöden med mycket hög
namn för effektiva produktionspro-
hastighet. Tetra Therm Aseptic Visco
cesser bl.a. för att undvika alla slags
är en annan effektiv processenhet som
förluster.
®
TETRA PAK Magazine
Det är viktigt att hitta en balans mellan mängden
förpackningsmaterial, produktskydd och kostnad
för att nå hållbara lösningar med minsta möjliga
produktsvinn.
35
36
TETRA PAK Magazine
Sopor kan bli business
Miljönyttan som uppstår om vi
återanvänder eller återvinner
mat uppväger aldrig den
miljöbelastning som uppstått
när maten producerades.
Det primära är att arbeta för att onödigt svinn inte
uppstår i något led. Därefter att återanvända, och
slutligen återvinna eller utvinna näring och energi ur
den kasserade maten. Politiska miljömål har förändrat marknaden för olika typer av organiskt avfall.
Storskalig kompostering i snabbt tempo förhindrar
biologiskt nedbrytbart avfall från att skickas till
deponi, något som blir allt vanligare. Efterfrågan på
biogas har ökat och är ett alternativ för kasserade
livsmedel när de inte kan återanvändas på annat sätt.
Biogas bildas när organsikt material, bl.a. matavfall,
får brytas ner av mikroorganismer i en syrefri miljö – i
motsats till förruttnelse som bildar växthusgasen
Stora mängder matavfall från livsmedelsbutiker går till deponi,
där det ruttnar och bildar metangas. Quest Recycling, LCC
i USA är ledande på innovativa återvinningslösningar som
hjälper företag ta ansvar för miljön. Bland annat har man
utformat en serie program för Wal-Mart, världens största
detaljhandelskedja, som minskar deras deponerade matavfall
och omvandlar det till värdefulla resurser.
metan.
TETRA PAK Magazine
37
Sogo&Seibu co., Ltd, japansk detaljhandelskedja, tar hand om matavfallet från
sina butiker och restauranger. En kompoststation omvandlar det på kort tid till
jord, som sedan används för att odla grönsaker som säljs i Sogo&Seibus butiker.
38
TETRA PAK Magazine
Många bäckar små…
annan möjlighet för butiker kan vara
Genom att skänka mat till behövande
att placera utsorterade färskvaror i ett
kan vi mildra effekterna av matslöse-
kylskåp vid butikskassorna och erbjuda
riet. I många länder finns matbanker
dem till behövande och hemlösa.
som samlar in dugliga men osäljbara
livsmedel åt välgörenhetsorganisa-
På olika sjukhus i USA har man lyckats
tioner. City Harvest i New York, till
minska matsvinnet genom att väga allt
exempel, samlar varje år in mer än
avfall från storköken innan det ham-
15 miljoner kilo överbliven mat från
nade i soporna. På så sätt lyckades
tillverkare, butiker, personalmatsalar,
man synliggöra för dem som jobbade i
Bagerier och butiker överproducerar
restauranger och gårdar. Maten dist-
organisationen vad som producerades
för att tillfredsställa konsumenternas
ribueras gratis till runt 600 biståndsor-
för mycket. Köksavfallet minskade med
krav på färskt bröd. Allför ofta går de
ganisationer och hjälper till att ge mat
en tredjedel under loppet av ett år.
osålda bröden rakt ner i en sopcontai-
åt mer än en miljon New York-bor som
(Källa. Filmen Taste the Waste)
ner, men påhittiga bagare i Tyskland
annars inte kunnat äta sig mätta. En
blandar gammalt bröd med pellets
som sedan värmer upp bakugnarna.
Andra bagerier maler ner osålda bröd
och säljer det vidare som djurfoder.
(Källa. Filmen Taste the Waste)
Det är enkelt att
slänga mindre mat
• Planera inköpen
– skriv inköpslista.
• Undvik impulsköp, t ex ’’tag 3 betala för 2’’.
• Undvik storförpackningar av färskvaror.
• Tänk på att datummärkningen är en fingervisning.
• Laga inte för mycket mat.
• Laga mat på rester och fantasi.
• Gör matlådor av överbliven mat.
• Vid kort datum, frys in istället
för släng.
• Skivat bröd kan frysas och
användas skiva för skiva.
• Ta med matresterna hem från restaurangen och ät senare.
TETRA PAK Magazine
39
Varför duger inte dessa?
Detaljhandeln anser att konsumenterna inte köper frukt
och grönsaker med avvikande utseende. Undersökningar
visar emellertid att så länge smaken inte påverkas köper
man gärna roliga och deformerade produkter.
!
Vi lär oss att inte slösa med
energin – men glömmer bort
att mat är också energi.
Bättre matekonomi
Livsmedelskunskap som förr var en
självklarhet i ett hushåll, förs inte
längre vidare till nya generationer. Det
är snart bara de som är över 55 år som
kan något om färskvaruhantering och
hur man tar tillvara mat. Utbildning i
skolorna och politiska initiativ är möjliga utgångspunkter för att förändra
konsumentattityderna. Med planering,
kontroll och kunskap kan man undvika att kasta mat och därmed spara
pengar.
40
TETRA PAK Magazine
Förpackningar ska förhindra att livsmedel förstörs
i leveranskedjan och i hemmen. Det är inte alltid
konsumenterna förstår betydelsen.
Förpackningen är en del av lösningen
– inte problemet
Livsmedelsförpackningar utsätts ofta för kritik och ses av vissa som orsak till avfallsproblemet. Men avfallet från livsmedelsförpackningar förbleknar i jämförelse med de bekymmer som matavfallet orsakar.
Förpackningars miljöpåverkan har
Livsmedelsförpackningars huvudsak-
påpekats oftare än deras nytta och
liga uppgift är att skydda produktin-
positiva egenskaper har förts fram.
nehållet från fysisk skada och hålla
Om förpackningar inte fanns – skulle
borta bakterier. Det produktsvinn som
mycket mer mat kasseras för att den
sparas tack vare förpackningen har be-
blir förstörd innan den används. Och
räknats till tiofalt mer än det avfall som
hur mycket mer onödig miljöpåverkan
själva förpackningen skapar. I mindre
skulle uppstå för att mat produceras
utvecklade länder går mer än 30 pro-
utan att konsumeras? Syftet med att
cent av alla livsmedel förlorade enbart
förpacka livsmedel är att spara resur-
på grund av dåliga förpackningar,
ser, inte att slösa med dem.
brist på förpackningar och otillräckliga
lagrings-, transport- och kylmöjligheter. I andra länder, där förpackningar är
självklara, är siffran betydligt lägre.
TETRA PAK Magazine
41
42
TETRA PAK Magazine
Förpackningars stödjande roll
De flesta ansträngningar för att minska
hungern i världen fokuserar på att öka
livsmedelsproduktionen, bygga hållbara
näringskedjor och se till att maten blir
tillgänglig till ett överkomligt pris. Men det
är också viktigt att göra något åt det faktum
att upp till 50 procent av den årliga världsproduktionen av livsmedel försvinner mellan odlingsplats och konsument. Mat går
förlorad överallt på grund av övermognad
och bristfällig lagring, produkter krossas,
oxiderar, vattenskadas eller attackeras av
skadedjur och mikroorganismer – för det
mesta på grund av dåliga eller inga förpackningar alls.
Förpackningar börjar därför ses som en
allt viktigare del för en tryggad livsmedelsförsörjning, inte minst aseptiska system.
”Förpackningen är det i särklass mest lättillgängliga medlet vi har när vi ska försörja
världen. Förpackningen ska ses som en del
av lösningen inte en del av problemet”,
säger Julian Carroll, tidigare VD på EUROPEN, Bryssel (The European Organisation
for Packaging and the Environment).
TETRA PAK Magazine
43
Om mat och dryck i låg- och med-
I sin strategi för minskat matslöseri
elinkomstländer i högre grad kunde
har FN:s livsmedelsorganisation FAO
behandlas och förpackas ändamåls-
(Food and Agriculture Organisation)
enligt, skulle mycket mer kunna tas
betonat vikten av lokala och billiga
till vara och distribueras ut till de
process- och förpackningslösningar,
människor som bäst behöver det. Det
förpackning vid källan samt innovation
gäller särskilt i länder där infrastruktur
av förpackningsteknik och material.
och klimat sätter snäva gränser för
Man förespråkar också lättnader i
färskvarors hållbarhet. Betydelsen av
regelsystem utan avkall på produkt-
aseptiska process- och förpacknings-
säkerhet, och bättre kordinering mellan
lösningar betonas därför alltmer, ef-
aktörer i värdekedjan, bland annat när
tersom förpackningarna på ett säkert
det gäller konsumentinformation.
sätt bevarar känsliga produkter som
mjölk, juice, vatten, m.m. i månader
Med tanke på miljön
utan konserveringsmedel eller kyla.
Människor behöver få mer kunskap om
att matavfall är ett allvarligt miljöpro-
Systemet är kommersiellt sterilt, vilket
innebär att produkten inte får försämras under lagring och inte innehålla
mikroorganismer som kan vara ohälsosamma eller kan föröka sig.
Med aseptiska förpackningssystem kan säkra och
näringsrika livsmedel säljas i små traditionella
blem. Det är en vanlig missuppfattning
butiker i avlägsna landsbygdsområden eller i
att exempelvis några gram plast runt
trånga städer med dålig infrastruktur.
en gurka är ett värre miljöhot än en
förstörd och bortkastad gurka. För
konsumenterna blir dock förpackningen en större angelägenhet eftersom
det ställs krav på den efter användningen. Ansvaret men också bördan
tycks växa i takt med att källsortering
och återvinning av hushållssopor
utvecklas.
Av kostnads- och miljöskäl väljer
många förpackningstillverkare att
använda mindre material. Det kan
i sämsta fall leda till en ökning av
förstörda produkter och onödigt produktspill om förpackningen inte längre
skyddar produkten mot de påfrestningar den utsätts för, eller om själva
förpackningen blir kantstött och därför
Energianvändningen minskar om livsmedelsförpackningar
kan förvaras i rumstemperatur, jämfört med kylförvaring.
44
TETRA PAK Magazine
Dr Ruben Rausing, Tetra Paks grundare (1895-1983):
“En förpackning ska spara mer än den kostar”
– det betyder att den kund- och samhällsnytta förpackningen gör ska uppväga det resursutnyttjande och den kostnad framställningen av den innebär.
packningstillverkaren kan bidra med
Den globala förpackningsindustrin
förpackningar som går att återförsluta
arbetar framgångsrikt med att utveckla
bortkastad. Det har hänt att transport-
och är lätta att tömma och inte minst
effektivare förpackningssystem utifrån
förpackningar för butiksförpackade
förpackningar som har en bra skydds-
behov och önskemål från producenter,
livsmedel blivit sämre och därmed
barriär för ljus, syre och fukt. Tydlig
detaljhandel och konsumenter. Man vill
ökat produktsvinnet.
information och begriplig datum-
öka förpackningarnas hållfasthet och
märkning är också nödvändigt för att
samtidigt minska deras miljöpåverkan.
vi konsumenter ska sluta slänga fullt
Man vill också öka livsmedlens hållbar-
dugliga produkter i förtid.
het för att få längre hållbarhetsdatum
Rätt förpackning för alla
behov
Att minska matspillet är en utmaning
och därmed mindre matslöseri. Efter-
där alla kan bidra. Konsumenterna har
frågan på aseptiskt fyllda karongför-
ett stort ansvar för hushållningen i det
packningar kommer därför att öka de
egna köket och industri och detalj-
närmaste åren, framförallt i Sydamerika
handel kan göra mycket för att underlätta för dem. Till exempel genom att
Förpackningar ska hjälpa
tillhandahålla fler förpackningsstorlekar
till att reducera den totala
som passar olika konsumenters behov,
miljöpåverkan där mat-
särskilt enpersonshushållen som blir allt
fler. Konsumenten i sin tur kan ta sitt
avfall är en stor del.
ansvar genom att köpa livsmedel i rätt
storlek då det finns möjlighet. För-
Konsumenter köper inte skadade
Konsumenten kan ta sitt ansvar genom
att köpa livsmedel i den mängd och
förpackningsstorlek som motsvarar
behovet.
förpackningar, vilket betyder att det
viktigaste för en livsmedelstillverkare
är att välja den förpacknings- och
distributionslösning som ser till att
produkten är säker och intakt hela vägen från produktionen till matbordet.
”De avfallsbesparingar man kan göra
genom att förbättra hantering och
förpackning i kedjan från jord till bord,
skulle generera lika mycket mat som
produceras varje år i hela EU eller i
USA”, säger Julian Carroll, EUROPEN.
och Asien (källa: Freedonia). Fördelar
som bekvämlighet och kostnadseffektivitet talar även för en global ökning.
TETRA PAK Magazine
45
49 miljoner skolbarn över hela världen får mjölk
eller andra näringsrika drycker i Tetra Paks
förpackningar. Uppskattningsvis 30 miljoner bor i
låginkomstländer, där en förbättring av hälsa och
utbildning är nödvändig för en positiv utveckling.
Erfarenhet visar att skolmjölk kan fungera som en
katalysator för att utveckla hela värdekedjan för
mjölk i ett land.
Förpackningars tekniska egenskaper
kan påverka hur mycket mat vi slänger.
Följande exempel gör skillnad och är också
egenskaper som konsumenterna uppskattar.
• Skyddar innehållet
• Hygienisk
• Lätt att öppna
• Möjlighet att återförsluta
• Lätt att portionera produkten
• Lätt att tömma helt och hållet
• Flera volymstorlekar
• Förvaring i rumstemperatur
Mjölktillgången kan variera stort
under året i många länder. När den
är hög går mycket mjölk till spillo om
den lokala industrin inte kan ta hand
om överskottet. När det är svårare
tider räcker mjölken inte till. Med en
aseptisk lösning kan all mjölk processas och förpackas när det är goda
tider och överskottet lagras, utan
kylförvaring, för tider med underskott i
mjölkproduktionen.
i
46
TETRA PAK Magazine
Dessa bilder berättar vad familjer i olika länder,
kulturer, och samhällsnivåer äter under en vecka.
Melanders i Bargteheide,
Tyskland
nd
la
sk
Ty
Casaleses i Cuernavaca,
Mexico
ex
M
Livsmedelsförvaring:
kyl-frys.
ic
o
Tillagningsmetod:
gasspis.
Tillagningsmetod:
electrisk spis, mikrovågsugn
och utomhusgrill.
Livsmedelsförvaring:
kyl-frys, frysbox.
TETRA PAK Magazine
Med modern process- och förpackningsteknik produceras hållbara livsmedel som kan transporteras runt världen
och konsumeras färska långt senare. Det leder till att konsumenter på norra halvklotet förväntar sig färsk frukt och
grönsaker året om till relativt låg kostnad och konsumenter i utvecklingsländer, efterhand som deras ekonomier
förbättras, kan köpa livsmedel för att det är enkelt snarare än av nödvändighet.
© Peter Menzel & Faith D’Aluisio
Natomos i Louakourou,
Mali
Tillagningsmetod:
vedeld
M
i
al
Livsmedelsförvaring:
naturlig torkning.
Al Haggans i Kuwait City,
Kuwait
Tillagningsmetod:
gasspis (2 st), mikrovågsugn
Ku
w
ai
t
Livsmedelsförvaring:
kyl-frys.
47
48
TETRA PAK Magazine
Var rädd om maten!
På 1700-talet trodde man att inom hundra år skulle
för att kunna mätta jordens befolkning i framtiden
jorden inte förmå föda alla människor, och att hung-
måste vi få ut ännu mer livsmedel och foder med de
erkatastrofer och sjukdomar skulle sätta stopp för
resurser vi redan har. I det perspektivet är det också
ytterligare folkökning. Då liksom nu var mikroorganis-
klokt att minska matslöseriet.
mer, som orsakar sjukdomar och fördärvar livsmedel,
de naturliga fienderna. Men med intelligens, uppfin-
För att göra livsmedel säkra och tillgängliga överallt,
ningsrikedom och effektivitet har vi människor lyckats
och minska matslöseriet – använd förpackningar.
lösa tidigare oöverstigliga problem och därmed kunnat utvidga gränserna för befolkningsutvecklingen.
Livsmedelsproduktionen har ökat, inte bara för att vi
blivit fler människor utan till stor del för att människor
fått mera pengar i plånboken och att konsumtionen
per person ökat. Vi har fått säkrare mat och mat som
förpackas och distribueras över hela världen. Men
TETRA PAKS PROCESS- OCH FÖRPACKNINGSSYSTEM MARKNADSFÖRS AV, BLAND ANDRA
Webbkällor
http://www.fao.org/news/story/en/item/74192/icode/
http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/mb060e00.pdf?bcsi_scan_
b6eba8e9bd81f969=0&bcsi_scan_filename=mb060e00.pdf
http://www.europen.be/
www.gapminder.org
http://www.lovefoodhatewaste.com
http://www.europarl.europa.eu/
http://www.mckinsey.com/Insights/MGI/Research/Urbanization/Urban_world
http://www.unhabitat.org
http://www.wrap.org.uk
http://www.tastethewaste.com/
http://www.nrdc.org/living/eatingwell/saving-leftovers-saves-money-resources.asp
www.cityharvest.org/
http://www.feeding5k.org/businesses.php
Tetra Pak Magazine Nummer 101, 2012 ISSN 0346-301X.
Tetra Pak gruppens globala kundtidning produceras i Sverige och utkommer med två nummer per år. Den cirkuleras
i mer än 150 länder och finns på tio språk; engelska, finska, franska, japanska, kinesiska, polska, portugisiska, spanska,
svenska och tyska. Ansvarig utgivare: Christopher Huntley. Redaktör: Berit Schannong. Redaktionsråd: Khaled Ismail,
Dan Martin, Berit Schannong, Rolf Viberg, Paul Wharton. Producerad av: Tetra Pak International, Ruben Rausings gata,
221 86 Lund. Tel 046-362948, E-post [email protected] Grafisk formgivning: Wahlgren & Hansson, Malmö,
www.woh.se Papper omslag: Arctic Silk+ 250 g. Papper inlaga: Arctic Silk+ 130 g. Tryck: ExaktaPrinting Malmö. ISO
14001och FSC certifieringar.
Arabiska halvön Tetra Pak Manufacturing Ltd
Lot 88-103, Phase 3, Jcci, Warehouse City
21413 Jeddah, Saudiarabien
Tel +966-2 635 1515
Argentina och Uruguay Tetra Pak SRL
Maipú 1210, Piso 7º C1006ACT Buenos Aires
Tel +54-114 317 0400
Australien Tetra Pak Marketing Pty Ltd
2A Hill Road, Homebush Bay, N.S.W. 2127
Tel +61-2 8719 7300
Balkan Tetra Pak Production d.o.o. Beograd
Milutina Milankovica 11b, 11070 Belgrade, Serbien
Tel +381-11 2017 333
Baltikum Tetra Pak Baltic States
41 Mukusalas Str 1004 Riga, Lettland
Tel +371-760 2000
Belgien Tetra Pak Belgium NV/SA
A.Gossetlaan 28A Bus 1, 1702 Groot Bijgaarden
Tel +32-2467 6811
Brasilien och Paraguay Tetra Pak Ltda
Av.das Nações Unidas,4777– 10° andar
Ed.Villa-Lobos – Alto de Pinheiros
05477-000 São Paulo, SP
Tel +55-11 5501 3200
Centralamerika och Västindien Tetra Pak S.A.
Ave. Samuel Lewis y Calle 55 Obarrio
Edificio Plaza Globus, piso 7, Panama
Tel +507 2085800
Centralasien Tetra Pak Kazakhstan Ltd
22 Zenkov Street, 050010 Almaty, Kazakhstan
Tel +7 727 2598400, Fax +7 727 2582542
Chile Tetra Pak de Chile Ltda
Av El Bosque Sur 130, Piso 8 Las Condes,
676 0435 Santiago
Tel +56 2 940 7000, Fax +56 2 940 7091
Colombia och Ecuador Tetra Pak Ltda
World Trade Center, Calle 100 No 8A-55,
Torre C, Oficina 209, Bogota
Tel +57-1 628 3630
Egypten Tetra Pak Egypt Ltd
44 Palestine Street, New Maadi, Kairo
Tel +20-2 754 7420
Filippinerna Tetra Pak Philippines Inc
7/F Net One Center 26 St.Cnr. Third Ave
Crescent Park W Distr Bonifacio Global City
Taguig 1634, Metro Manila
Tel +632 976 3400
Finland Tetra Pak Oy
Meijeritie 2, 00370 Helsinki
Tel +358-207633611
Frankrike Tetra Pak France
420, rue d’Estienne d’Orves
92705 Colombes Cedex
Tel +33-1 56 47 5000
Förenade Arabemiraten Tetra Pak Gulf
Jebel Ali Free Zone, S-10107 South Zone, Dubai
Tel +971-4 8811222
Grekland Tetra Pak Hellas SA
56, Kifissias Ave & Delfon St,
15 125 Marousi, Athens
Tel +30-210 616 7500
Indien Tetra Pak India Pvt Ltd
Global Business Park, Tower C, 5th fl.
Mehroli-Gurgaon Rd 122001 Gurgaon, Haryana
Tel +91-124 256 5630
Indonesien PT Tetra Pak Indonesia
Jl. Buncit Raya Kav.100, Lantai 3 Jakarta 12510
Tel +62-21 7917 8000
Iran Tetra Pak Iran
1st fl. Khorshid Bldg.No.1264, Vali Asr Ave.
Tehran 1435674173
Tel +9821-82 139 000
Irland Tetra Pak Ireland Ltd
5th Floor, 1 Tuansgate, Belgard Square East,
Tallaght, Dublin 24
Tel +353-1 467 8000
Italien Tetra Pak Italiana SpA
Via della Resistenza 56/A, 42048 Rubiera (RE)
Tel +39-0522 263 411
Tetra Pak Food Engineering SpA
Via Saragat N. 4, 20054 Nova Milanese (MI)
Tel +39-0362 4951, Fax +39 0362 495 300
Japan Nihon Tetra Pak K.K.
Kioicho Fukudaya Bldg 6-12, Kioicho,
Chiyoda-ku, Tokyo 102-8544
Tel +81-3 5211 2111
Kanada Tetra Pak Canada Inc.
1610-16th Ave, Richmond Hill, Ontario L4B 4N6
Tel +1-905 780 6030
Kenya och Östafrika Tetra Pak (Kenya) Ltd
P O Box 78340, Nairobi
Tel +254 20 6909 000
Kina Tetra Pak China Ltd
29th fl, CITIC Sq, 1168 Nanjing Xi Lu,
Shanghai 200041
Tel +8621-3217 4688
Korea Tetra Pak Ltd
7F Ansung Tower, 737-35 Hannan-dong
Yongsan-gu, 140-895 Seoul, Sydkorea
Tel +82-2 799 2302
Malaysia och Singapore Tetra Pak (Malaysia) Sdn Bhd
1201 Level 12 Uptown 2, No.2 Jalan
SS21/37 Damansara Uptown,
47400 Petaling Jaya, Selangor Darul Ehsan
Tel +603 7724 7000
Mexico Tetra Pak SA de CV
Av.Ejército Nacional 843-B, Antara Polanco,
Torre Paseo, Acceso A-Piso 2, Col.Granada,
Del.Miguel Hidalgo, C.P.11520 México, D.F.
Tel +52-55 2122 8700
Nederländerna Tetra Pak B.V.
Oostelijke Randweg 48 4782 PZ Moerdijk
Tel +31-168 386 500
Tetra Pak Processing Systems BV
Hoofdveste 18, 3992 DG Houten
Tel +31-305 349 999
Nordafrika Tetra Pak Maghreb
69 rue Othmane Ibnou Affane, 3ème etage,
20000 Casablanca, Marocko
Tel +212 22 488150
Norge Tetra Pak AS
P.O.Box 477, 1327 Lysaker
Tel +47-67 83 30 00
Nya Zeeland Tetra Pak New Zealand Ltd
Level 3, 8 Pacific Rise, Mt Wellington, Auckland 1060
Tel +64 9 573 5588
Pakistan Tetra Pak Pakistan Ltd
316-Upper Mall, Lahore 54000
Tel +92-42 5710070-77
Peru och Bolivia Tetra Pak SA (Perú)
Av Victor A.Belaúnde 147 Centro Empresarial
Edif. Real Seis Ofic. 403 Lima 27
Tel +51 1 212 1060
Polen Tetra Pak Poland & Danube
Osmánska 14, 02-823 Warszawa
Tel +48-22 5434 000
Portugal Tetra Pak Ibéria
Av do Forte 12, 2790-072 Carnaxide
Tel +351-21 416 5600
Rumänien Tetra Pak Romania S.R.L.
1A, Ion Ionescu de la Brad St.,
Baneasa Airport tower, 3rd fl. BUCHAREST 1
Tel: +40 316206886
Ryssland och Vitryssland Tetra Pak A/O
8, Wilhelm Pieck str, 129226 Moskva
Tel +7-095 787 8000
Schweiz Tetra Pak Mid Europe
Europastrasse 30, 8152 Glattbrugg
Tel +41-44 804 6600
Slovenien, Kroatien och Albanien Tetra Pak d.o.o.
Spruha 36,Trzin, 1236 Ljubljana, Slovenien
Tel +386-1 5304 200
Spanien Tetra Pak Ibéria
Latón, 8 (Poligono Finanzauto)
28500 Arganda del Rey (Madrid)
Tel +34-91 876 9500
Storbritannien Tetra Pak Ltd
Bedwell Rd., Cross Lanes, Wrexham LL13 0UT
Tel +44-870 442 6000
Tetra Pak Processing UK Ltd.
Swan House, Peregrine Business Park
Gomm Road, High Wycombe HP13 7DL
Tel +44 870 442 6400, Fax +44 870 442 6401
Sverige och Danmark Tetra Pak Sverige AB
Ruben Rausings gata, 221 86 Lund
Tel: +46 46 36 10 00
Sydafrika Tetra Pak South Africa (Pty) Ltd
100 Electron Avenue, Isando, Gauteng 1600
Tel +27-11 570 3000
Taiwan Tetra Pak Taiwan Ltd
4, Wen Ming 3rd Street, Lin Kou Ind. Park 3,
Taoyuan 333
Tel +886-3 328 311114
Thailand Tetra Pak (Thailand) Ltd
1042 Soi Sukhumvit 66/1, Sukhumvit Road
Bangchak, Bangkok 10260
Tel +66-2 704 3000
Tjeckien och Slovakien
Tetra Pak Poland & Danube
Nova cesta 17, 140 21 Prag 4
Tel +420-2 6100 7111
Turkiet Tetra Pak AS
Buyukdere Cad. Nurol Plaza.
No: 255 A-Blok Kat:10, 34398 Maslak-Istanbul
Tel +90-212 444 68 78
Tyskland Tetra Pak Mid Europe
Frankfurter Str 79-81, 65233 Hochheim
Tel +49-6146 590
Tetra Pak Processing GmbH
Senefelder - Ring 27, 21465 Reinbek
Tel +49-40 600 910
Ukraina Tetra Pak Ukraine
Mezhigirska ul.82, 04080 Kiev 80
Tel +380-44 230 3939
Ungern Tetra Pak Poland & Danube
P O Box 200, Industrial Site
2041 Budaörs, Ungern
Tel +36-23 885 200
USA Tetra Pak Inc.
101 Corporate Woods Parkway,
Vernon Hills, IL 60061
Tel +1-847 955 6000
Venezuela Tetra Pak C.A.
Ave Francisco de Miranda Edif Torre KPMG
piso 7 Chacao Caracas 1060
Tel +58-212 277 71 00
Vietnam Tetra Pak Vietnam
235 Dong Khoi Str Metropolitan Bldg 14th fl,
District 1, Ho Chi Minh City
Tel +84-8 3825 7100
Västafrika Tetra Pak West Africa Ltd
8, Secretariat Road, Coker Village
Alausa Ikeja, Lagos, Nigeria
Tel +234-1 774 6727
Östra Medelhavet Tetra Pak East Med.
Mkalles 691 Centre, Beirut, Libanon
Tel +961-1-693 777
Österrike Tetra Pak Mid Europe
Am Euro Platz 2, 1120 Wien
Tel +43 1 897 2200
Tetra Pak 2012
Tetra Pak
101
Magazine
Tema: Matslöseri
Nummer
101
© 2012. Tetra Pak International, Lund, Sweden. Code 6699 sv, 2012-08.
2012
Tetra Pak, , PROTECTS WHAT’S GOOD,
Tetra Brik®, Tetra Classic®, Tetra Evero®, TetraFino®,Tetra Gemina®,
Tetra Prisma®, Tetra Recart®, Tetra Rex®,Tetra Top®, och Tetra Wedge®
är några av de varumärken som tillhör Tetra Pak gruppen.
www.tetrapak.com