Transcript Bedömningsutlåtande Parallella uppdrag.pdf

 Inre hamnen—Oskarshamn Bedömningsutlåtande efter parallella uppdrag – 2013‐12‐17 I Oskarshamn inleds under året ett av Sveriges största miljöprojekt, att sanera Oskarshamns hamnbassäng. Därmed öppnas möjligheten för Oskarshamn att expandera staden utmed den nära 2 km långa kajen. Här finns gynnsamma lägen i flera goda väderstreck, byggbar mark med tät vattenkontakt, möjligheten att utveckla stadskvaliteter i kommande gator och torg. Inre hamnen innebär också vissa svårigheter för stadsutveckling, exempelvis pågående miljöfarlig verksamhet i en anläggning för batteritillverkning samt en infrastruktur som är gjord efter industriverksamhet snarare än stadsliv. Under vintern 2013 annonserade Svensk Kärnbränslehantering AB genom sitt mervärdesavtal med Oskarshamns kommun ett kommande parallellt uppdrag för att få in intresseanmälan att medverka i uppgiften att skissa på Oskarshamns Inre hamn. 27 intresseanmälningar inkom. Ur detta material kontaktades tre team som bedömdes som de mest intressanta, och uppdraget beskrevs i ett program från april 2013. De tre uttagna teamen har varit: Team 1: Arken Arkitekter i samarbete med Gillark, Ekologigruppen AB och Trivector Traffic
Team 2: Nyréns arkitektkontor AB i samarbete med Sweco Infrastructure och Bengt Dahlgren AB
Team 3: Mandaworks, ADEPT, Hosper och WSP
Arbetet har drivits så att Oskarshamns kommun har träffat de deltagande teamen underhand i två så kallade mellanredovisningar . Den ena ägde rum i Oskarshamn och innefattade även en redovisning/workshop för invånare och olika slags intressenter i området. Den andra mellanredovisningen gjordes så att en arbetsgrupp från kommunen besökte respektive team. Efter varje mellanredovisning har kommunen sammanfattat sina tankar för att på så vis vägleda kontoren i det fortsatta arbetet. Den 27 september skedde så en slutredovisning där de inbjudna teamen redovisade sina resultat inför bedömningsgruppen. Under lunchtimmen skedde dessutom en förkortad presentation inför inbjudna exploatörer och andra aktörer. På sena eftermiddagen arrangerades också en presentation inför allmänheten i stadsteatern. 1
Programmet Programmet för uppgiften anger uppdragets syfte att föreslå en stadsbyggnadsstruktur som ska kunna tjäna som en användbar utgångspunkt för hur inre hamnen ska omvandlas från en industrihamn till en stadsdel i det framtida Oskarshamn. Det är en mycket stor omvandling som sannolikt kommer att ta flera decennier att genomföra. Samtidigt erbjuder projektet tillgång till en godsida med vattenkontakt, kajnära delar och mycket goda möjligheter att utveckla en attraktiv stad. Läget kring hamnbassängen kommer att kunna bjuda på utblickar, upplevelser, mötesplatser och bidra till att flytta staden närmare vattnet. Idéförslagen från kontoren ska ligga till grund för en etappvis detaljplanering av området. Några ledord i programmet är: 
Hållbar utveckling 
Blandat innehåll med bostäder och verksamheter 
Mötesplatser och offentliga rum 
Relation till omgivande stad 
Mångfald och studerade flöden 
Innovativa energilösningar Programmet redovisade förutsättningar, bakgrund, områdesbeskrivningar med mera som skulle ligga till grund för att lösa uppgiften. Uppgiften Två övergripande uppgifter formulerades i programmet:  Föreslå en helhetslösning för Inre hamnen med förslag på områdets huvudstruktur med markanvändning, byggnader, offentliga rum, trafik etc  Redovisa en genomtänkt strategi för hur stadsdelen ska utvecklas över tid I uppgiften framgår också att arbetet ska bedrivas i nära dialog med såväl beställare som medborgare. Inriktningsuppdrag I samband med delredovisningen i Oskarshamn 24 juni fick de olika teamen i uppdrag att lägga särskilt fokus på två av fem identifierade delområden. Ett område meddelades av beställaren, det andra fick teamet själv välja. Beställaren gav följande inriktningsuppdrag: Team 1: Brädholmen med Badholmen. Team 2: Terminalsområdet. Team 3: Norra delen med Kv Laxen. 2
Förslagen Övergripande Sammantaget konstaterar bedömningsgruppen att de deltagande kontoren alla har visat stort engagemang och skicklighet i att gripa sig an den stora uppgiften. Förslagen redovisar lösningar men reser också frågor som Oskarshamns kommun kommer att ha stor nytta av i det kommande arbetet. I bedömningsarbetet har vi resonerat kring fyra olika delar inom området: 
Brädholmen med Badholmen och åmynningen 
Skeppsbrokajen 
Terminalområdet med resecentrum 
Norra delen med kv Laxen Vid genomgång av förslagen konstaterar vi att förslagen förhåller sig relativt olika i hur man har tacklat uppgiften. Team 1:s förslag bygger på en tanke om en småstad med karaktär av trädgårdsstad. Team 2:s förslag illustrerar i stort en stad med tydliga kvarter. Team 3 arbetar med en struktur som på sitt sätt är friare men bygger på en tanke om en tänkt historisk strandlinje, vilket gett denna plan dess karaktär. De tre förslagen har också en ganska olika syn på offentliga rum där team 3 prioriterar möjligheten att bygga upp ett sammanhängande stråk med publika platser på vattensidan av nämnda historiska strandlinje innehållandes tydliga funktioner och aktiviteter. Team 1 visar offentliga rum i olika skalor där många av dem uppstår som ett resultat av en gaturumsgrammatik med småstadskaraktär. Team 2 har kraftsamlat till ett antal definierade stadsrum, i första hand torg, som placerats på utvalda platser. Andra skillnader är t. ex. placeringen av resecentrum och även placeringen av Ölandsterminalen, där de tre förslagen visar olika ställningstaganden. Samtidigt har inget av förslagen utnyttjat den möjlighet som byggnaden Verkstad 14 innebär, mer än att den har behållits utan tydliga tankar om användning och funktion. Av de broar som föreslås kommer team 3:s bro från Badholmen och söderut att ge nya möjligheter att röra sig till och från Badholmen samt runt den lagun som samtidigt skapas. Team 2:s bro från Brädholmen och norrut kommer likaledes att skapa nya rörelsemönster, även om en bro här blir längre och kanske måste göras öppningsbar, alternativt byggas högre. De flesta lösningar i förslagen har tydliga förtjänster och vilken väg man väljer att gå i framtiden har mycket att göra med vägval. När Oskarshamn växer är det viktigt att inte det nya området Inre hamnen ”tar över”. Gamla Oskarshamn som med sin stenstad representerar en karaktär, Besväret med sin gyttrade trähuskänsla representerar en annan typologi och det kommande Inre hamnen bör erbjuda ytterligare en karaktär. På så vis blir det kommande Oskarshamn en varierad och på olika sätt attraktiv stad där de olika delarna är av skilda typer och även visar olika årsringar i staden. Det finns mycket som talar för att Inre hamnen blir en vattenstad, en stadsdel för rekreation, umgänge, kanske turism, restauranger, båtliv, energitänk och vattennära delar. Triologin av stadstyper blir då den ordnade stenstaden (befintliga Oskarshamn), den pittoreska trästaden (Besväret) samt den omtolkade varvsstaden (Inre hamnen). Stenstaden kan här få en modern variant som skiljer sig i uttryck men talar samma språk. Bedömningsgruppen menar att länken till ”gamla” Oskarshamn har sin huvudsakliga pulsåder längs Hamngatan. Det är en naturlig utveckling av befintliga stråk och bör prioriteras framför en koppling 3
genom det pittoreska men rumsligt något oklara Besväret. När staden växer är det viktigt att samtidigt omhänderta dess nuvarande identitet och kanske originalitet. Det som skapar staden i framtiden kommer att vara behovet av en attraktiv livsmiljö. Att planera för en stadsdel som lever mer än två somriga månader om året är också en utmaning. Samtliga team har placerat viktiga publika byggnader som enligt idéerna om innehåll är relativt säsongsoberoende (energicentrum, akvarium, kallbadhus m.m.) vilket troligtvis är viktigt för områdets upplevelse vintertid. Att möjliggöra för bostäder och en viss mängd året runt‐verksamheter är viktigt. Även mötesplatser vintertid är viktigt, t ex möjligheten för mindre marknader, skridskoåkning etc. Alla tre förslag har på ett skickligt sätt fångat mycket av grunderna i uppgiften. De redovisar en väl anpassad skala och täthet för Oskarshamn, lägger stor vikt vid att ge förutsättningar för att ett vattenknutet stadsliv ska kunna växa fram utan att konkurrera med stadens centrumkärna. Förslagen rymmer mellan 950 och 1200 bostäder plus ytor för kontor, verksamheter, handel etc. För Oskarshamn är detta en mycket omfattande utbyggnad av staden och etappindelningen är därav av stor vikt. Strandpromenad Samtliga tre förslag har på övertygande sätt skapat promenadmöjligheter, en del av den framtida strandpromenaden i Oskarshamn, längs med vattnet genom området. Promenaden upplevs i samtliga förslag oprivatiserad och passerar förbi olika platser med varierande innehåll. Klimatanpassning Att anpassa stadsdelen till ett förändrat klimat och de följdeffekter som detta innebär har varit en utmaning. Den stora svårigheten är den förmodade havsvattennivåhöjningen, vilket generellt har lösts genom att höja färdigt golv på bostäderna i utsatta lägen – ofta genom att placera ett halvt nedgrävt garage under. Viktigt är då att offentliga lokaler och kommersiella publika lokaler ansluter till marknivå för att inte få döda och trista fasader på viktiga platser i stadsdelen. På vissa platser kan man också tänka sig att marknivån höjs något för att klara den uppsatta lägsta nivån för färdigt golv i bostäder på +2,7 meter. En annan aspekt på klimatförändringar är att öka infiltrerbar mark och lämna plats åt utjämningsmagasin exempelvis vid kraftiga nederbördsperioder. I synnerhet har team 3 beaktat denna aspekt. Genomförandestrategi En viktig del av de parallella uppdragen var att visa hur stadsdelen bör växa fram över tiden, dvs hur en lämplig etappindelning kan se ut. Förslagsställarna är ense om att staden bör växa inifrån och ut, vilket innebär att resecentrum och Brädholmen bör utvecklas först. Man menar också att publika byggnader och platser bör etableras och anläggas tidigt i processen för att visa på den kommunala investeringsviljan, locka exploatörer och inte minst för att få området att fungera optimalt. Därefter kan stadsdelen växa norrut eller söderut. En viktig aspekt i detta är tiden för när en framtida ny färjeterminal vid Månskensviken tas i drift, samt hur de privata marknadskrafterna på bohmansfastigheten agerar. Att stadsdelen utvecklas med start på norra delen är också hanterbart enligt förslagen. 4
Team 1: Arken Arkitekter i samarbete med Gillark, Ekologigruppen AB och Trivector Traffic Övergripande Förslaget är infallsrikt och presenterar många ideologiskt intressanta teser om hur en levande stad ska byggas och uppstå. Många och varierade referensexempel stödjer teserna. Resonemanget om städers attraktivitet och deras konkurrensförmåga känns ”up to date”. Förslaget redovisar en intressant strategidiskussion om hur man gör en ort attraktiv. Växtstrategin för ”den lilla staden” är välformulerad och högst användbar. Förslaget visar också vägar för processen med små markanvisningar för att stimulera mångformighet. Blandat innehåll och aktiva bottenvåningar tillhör förslagets ”recept”. De bägge ”verktygslådorna” med anvisningar för hur man ska nå småstadskvaliteter respektive undvika förortskaraktär är tänkvärda, om än ganska allmängiltiga. Ytterligare en ”verktygslåda” är den som redovisar en gatu‐typologi. Den bygger på en hög grad av blandning av trafikslag och att trafiken ”silas” snarare än leds till dominerande huvudstråk. Vi upplever att trafiklösningen för Skeppsbrogatan som upplevs som en stadsgata med tät bebyggelse och med flera ”knäckar” för att försvåra för onödig genomfartstrafik är intressant och borde kunna vidareutvecklas. Nyckeln i detta är att den i större grad än idag följer järnvägsspåret, vilket också innebär att man samlar bullerkällorna i gemensamma stråk. Ett frågetecken är hur brett detta stråk då blir, och om bredden inskränker på stadsmässigheten. Brädholmen med Badholmen och åmynningen Frågan man måste ställa sig angående Arkens småstadsanslag är om den framtida önskade identiteten i deras förslag på Brädholmen kommer att svara upp till stenstadens stadsatmosfär? Brädholmsanslaget visar på en öppnare stadstyp med historisk visuell koppling till brädstaplar som dock är lite långsökt. Bedömningsgruppen anser att en tätare bebyggelsestruktur vore önskvärt ‐ vilket också bedöms vara fullt möjligt inom den öppna nordiska stadstraditionen som förslaget uppvisar. Förslaget att plana ut höjdskillnaden till Besväret och på så sätt öka tillgängligheten till densamma har ett gott syfte. Dock är vår uppfattning att det finns en stark poäng i att inte ”sudda ut” den tydliga gränsen till Besväret utan låta det leva kvar i sin ”oåtkomlighet” från Skeppsbron. Gärna bebyggelse som tydligt ligger på respektfullt vertikalt avstånd från bebyggelsen på Besväret, men en uppfyllnad mot berget riskerar att den kulturhistoriska befintliga bebyggelsemiljön tappar sin tydliga identitet. 5
Förslagets bebyggelsetyper är generellt samlade till kvarter av olika storlek. De upplösta kvarteren med små friliggande enheter är den helt dominerande stadsbyggnadstypen i förslaget för Brädholmen. Vi har frågat oss om detta innebär att de i och för sig pittoreska kvaliteterna ändå blir för ”lika” överallt — att man borde kunna åstadkomma en något större variation i alla fall i stadsbyggnadsformerna. Kontrasten blir stor — för stor? — mot ”O‐ringens” grandiosa gest vilken knyter ihop Brädholmen och Badholmen i en storskalig, cirkulär form. Bebyggelsen här bryter tydligt ut sig och förstärker cirkeln som form. O‐ringen är starkt identitetsskapande och kan med rätt utformning säkert bli en attraktiv plats för spontan vistelse, bad och kreativitet. Kanske skulle förslaget ännu tydligare visat hur O‐ringen används – hur/var badar man, hur genomför man evenemangen och var tar man en kopp kaffe på en närliggande servering? Marinan har även den fått inordna sig i geometrin genom radiella ”strålar” av bryggor, vilket dock får den att kännas något utslängd. Kvarterens olika täthet visar på ett intressant sätt hur parkering kan lösas utan underjordiskt garage upp till en viss brytpunkt i exploateringsgraden. Såvida inte besöksparkeringar är tänkta att lösas i garage eller på det centrala torget – vilket vore synd – på Brädholmen är vi inte övertygade om att det finns parkeringsplatser i tillräcklig utsträckning med tanke på t ex den publika dragare som etableras på Brädholmen. Ett syfte med småskaligheten är att möjliggöra för flera, gärna mindre och lokala, exploatörer att kunna investera i Oskarshamn. Särskilt som det råder viss osäkerhet kring hur stark marknaden är. Badholmen har tagits i anspråk för bebyggelse snarare än behållit sin funktion som park. Vi är inte säkra på att detta är rätt angreppssätt utan att det riskerar att Badholmen kan upplevas något privatiserad? Den publika byggnaden på Brädholmen har en klok placering som kan hjälpa stadslivet genom att vara en stark målpunkt. Teamet har föreslagit att byggnaden innehåller en form av ”energirum”, en plats för demos, experiment, lek och konferenser. Ett plus är den flexibla möjligheten för det befintliga portalhuset, som på ett kreativt sätt vävts in i den nya stadsdelen och antingen kan behållas eller ersättas. Förslaget kopplar mycket väl ihop gammalt och nytt, inte minst i sättet att hantera anslutande gator in i området. Vi har dock brottats lite med frågan om digniteten på de tre stråk (två huvudvägar och ett gång‐/cykelstråk) som leder ut mot Brädholmen. Är de likställda, eller finns det ett huvudstråk som i större omfattning än de övriga uppvisar verksamheter och innehållsrika bottenplan? Om inte, mäktar området med tre liknande stråk? Vi upplever en viss avsaknad av formulerade offentliga rum i områdets täta kvartersstruktur, där den centrala parken/torget, som förvisso ligger vindskyddat, men inte utnyttjar vattenläget utan ligger placerad som ett resultat av småstadsidén snarare än utnyttjar vattenkontakten. De ”heta” platserna med stadsliv i rätt väderstreck med stora förutsättningar för t ex ett rikt restaurangliv har inte en självklar plats i förslaget för Brädholmen. Det flitiga användandet av kvartersstaden som princip har över huvud taget gjort att det halvoffentliga inte fått så stor plats, utan en polarisering inträffat där det halvprivata (=omslutna kvartersgårdar) samt det offentliga (=gaturum) dominerar. I förslaget har åmynningen tydliggjorts och fått ny identitetsskapande (kan knyta an till den historiska hantverksperioden) bebyggelse runt sig vilket bedöms positivt. Bebyggelsen sluter också gaturummet 6
mot Norra Fabriksgatan/Norra Strandgatan på ett bra sätt. Förutsättningarna för denna bebyggelse måste dock studeras i fördjupade riskanalyser. Skeppsbrokajen Skeppsbrokajens ”stipendiestugor” är, vad de än används till, ett sätt att på ett småskaligt och varierat sätt kan ge detta parti det liv som behövs för att knyta samman staden med terminalområdet. Stipendiestugorna blir emellertid så småningom så många i förslaget att de känns orealistiska att fylla. Det borde gå att hitta andra sätt att hitta användning för det vattennära läget. Stugorna på Skeppsbrokajen, som förvisso inte är så höga, riskerar också att störa stadens ”storslagna” front, med bland annat rådhuset, när man angör staden från havet. Färjeterminalsområdet med resecentrum Varvstadskvarteren med den urgrävda dockan är en tanke som är attraktiv. Dockans utnyttjande som ett offentligt rum med inslag av såväl vila, lek som rörelse har här kombinerats med en historisk närvaro i den gamla dockans form. Det offentliga rummet ser mycket tilltalande ut. Tanken om den södra delen som en varvsstad med tematisk inriktning är välfunnen. Välfunnen för platsen är också idén med att öka byggrätterna längs gatorna i villabebyggelsen i området i syfte att öka stadsmässigheten och exploateringsgraden. Överlag upplevs färjeterminalområdet trevligt med den slutna och tydliga kvartersstaden och ett tydligt bostadskvarter (kan också vara verksamheter) norr om rondellen som binder ihop Skeppsbrosträckan med Brädholmen. Här har också cirkulationsplatsen fått en rumsligare bearbetning med utlöparen från stadsparken som landar på terminalområdets kaj. Förslaget presenterar en idé för resecentrum där bussarna har sina hållplatser längs med Åsavägen istället för att angöra själva ytan inne på järnvägsstationens område. Vi är inte övertygade om att bussrangeringen utplacerad längs en lång sträcka medför optimal komfort åt resenärerna, även om den smygs in i en boulevardliknande gatumiljö. Idén är dock enkel, smart och lösningen troligtvis relativt billig. Väl värd att studera vidare. Norra delen med Kv. Laxen De norra delarna har hanterats genom att bygga vidare på den kvartersstruktur som kan skönjas i omgivningen. I första hand är det bostäder som tänkts, men förslaget ger också med sina torg/parkeringstorg utrymme för någon mer kundintensiv verksamhet såsom handel i första hand i de från industriepokens sparade byggnaderna. Den sparade byggnaden längst österut, en industrilokal, har tveksamt bevarandevärde. Förslaget står dock inte och faller med det. Däremot är anpassningen till och möjligheten att spara gamla industrijärnvägsspår i området kul. De offentliga rummen är i flera fall välformade och vällokaliserade, som t.ex. långtorgen/parkerna i de norra delarna. Här knyts staden ihop av långsmala siktlinjer mot vattnet, där kanske dock siktlinjen och den öppnade kontakten med skola/dagis/Länsmansängen i norr är den främsta förtjänsten och själva användningen mera oklar. Den östra långparken tar delvis ‐ dock inte tillräckligt ‐ upp skyddsavståndet från SAFT. 7
Team 2: Nyréns arkitektkontor AB i samarbete med Sweco Infrastructure och Bengt Dahlgren AB Övergripande Detta förslag bygger på fyra ståndpunkter: Kronjuvelerna, vilket är en tanke om att etablera sex identitetsskapande ”dragare” inom området, det mest spektakulära kanske ett akvarium på Brädholmen. Den andra ståndpunkten är den så kallade Hamnfamnen, vilket innebär att man etablerar en lång sammanhängande promenad som binder samman Kronjuvelerna till ett kontinuerligt offentligt rum med attraktioner. Den tredje ståndpunkten är en byggnadsstruktur som skapar många framsidor och vattennära lägen. Den fjärde ståndpunkten innebär kopplingar till det befintliga Oskarshamn vilket innebär att inre hamnen blir en del av stadens struktur. Som ett slags överlagring på dessa ståndpunkter har förslaget lyft fram fyra teman som man menar ska genomsyra arbetet: 
Stadsliv 
Trä 
Vatten 
Energi Bedömningsgruppen finner förslaget redigt, pedagogiskt presenterat, välfunnet med många ”kloka” lösningar. Trafiklösningen, som är en grundbult för kommande utveckling, kommer att innebära ett mera ”stadslikt” mönster än idag och betyda att trafikleder blir stadsgator. Ett frågetecken här är om Skeppsbrogatan fått en alltför rak sträckning, vilket kan motverka syftet med lägre fart och stadsgatekaraktär med följden att den idag upplevda barriären som gatan utgör inte överbryggas tillräckligt. Gatan övergår också i Hamngatan utan någon tydlig accent. De föreslagna bebyggelsetyperna visar en välgörande variation som kommer att ge inre hamnen skiftande kvaliteter. Bebyggelsetyperna är tydligt tänkta efter inte bara sig själva som form utan också vilka stadsrum de bildar mellan sig. Stadstypen i stort med slutna kvarter känns helt riktig och förslaget har på det sättet hittat ett bra förhållande till befintliga staden. Brädholmen med Badholmen och åmynningen Den stora, samlande platsen ”Hamntorget” är en generös gest och vi har brottats med den föreslagna skalan på denna plats. Vid detaljutformningen tror vi dock att med kanske fler träd, detaljeringar i 8
form av trapp‐partier och andra underindelningar i det stora rummet kan finna sin plats i den relativt lilla staden Oskarshamn, men en mindre skala som står i proportion till omgivande bebyggelse bör prövas. Kanske kan idén om en sandstrand, som team 3:s förslag visar och som tilltalar bedömningsgruppen, inkorporeras här. Hamntorget har en bra placering som samlande rum och torget tillvaratar möjligheten till goda solsidor. Förutsättningarna för att ett rikt restaurang/pub/caféliv ska växa fram här känns lovande. Även vattenkontakten tillvaratas på ett bra sätt; som en famn mot vattnet. Torget som plats för marknader, mindre evenemang eller skridskobana även under de kallare månaderna av året tror vi är värdefullt. Förslagets ”dockning” mot befintliga staden känns dock inte självklar med ett antal oklara platser och kopplingar till befintliga stråk och gator. Bland annat upplever vi ytan mellan Brädholmen och järnvägsspåren som identitetslös och lite ödslig, liksom cirkulationen vid resecentrum som skulle behöva en rumsligare bearbetning. Badholmens stora badanläggning är en grandios gest mot hamnmynningen och ”världen”. Vi har dock undrat om inre hamnen tål två så stora gester—Hamntorget och badet—och om inte Badholmen ska utvecklas på ett något stillsammare sätt efter sin egen skala och badanläggningen istället placeras i närheten av Hamntorget, där det också ligger mera skyddat, må vara inte med samma horisont som i det yttre läget på Badholmen. Vattenradhusen är en fyndig idé men bostadsformens kvaliteter kan diskuteras, vilande på och ovanför vattnet. Det känns som att den främsta förtjänsten är att man får en möjlighet att röra sig runt vikens inre, vilket dock i sin tur kräver en öppningsbar bro. Kommunikationen mellan Brädholmen och Norra delen skulle vinna mycket på denna lösning, inte minst skulle norra delen erbjudas värdefull ökad möjlighet till liv och rörelse. Förslaget står dock inte och faller med varken vattenhusen eller bron. De publika byggnaderna på Brädholmen har en klok placering som kan hjälpa stadslivet genom att vara en stark målpunkt. Teamet har föreslagit att byggnaderna innehåller akvarium med Östersjöns växt‐ och djurliv tillika centrum för Östersjöforskning, kulturhus samt kallbadhus med spa. Det befintliga portalhuset på Brädholmen har inte kunnat behållas i förslaget utan rivs. Frågetecken finns för parkeringslösningar på och till Brädholmen. De dragare och funktioner som etableras (torg, akvarium, kulturhus, badanläggning) kräver besöksparkeringar. Idén med att tydliggöra åmynningen och bygga nya broar är positiv för denna del av staden. Hamnbassängen och ån får en klarare definition och stadens landskapliga situation förtydligas. De vattennära radhusen längs norra kajen kommer att ge denna del av området en egen karaktär. Skeppsbrokajen Skeppsbrokajens röda matta känns som ett humoristiskt grepp som bedömningsgruppen har haft en del problem med att tolka. Kanske skjuter idén något över målet. Att berika Skeppsbrokajen med aktiviteter är dock välfunnet eftersom det också innebär att man kopplar ihop staden mot terminalområdet. Småbåtsmarinan har funnit en bra plats här och kommer att hjälpa till att levandegöra detta norrvända avsnitt. 9
Färjeterminalsområdet med resecentrum Terminalområdets hamnbassäng med kranhusen är en intressant idé. Övriga team har valt att ta fram den gamla dockan och göra till ett offentligt vattenrum. Bedömningsgruppen anser att båda idéerna är intressanta men att man nog i första hand ska undersöka möjligheten att ta fram den gamla dockan och försöka väva in denna i den nya stadsdelen. Det är inte en självklarhet att det är möjligt att gräva fram den av olika anledningar – och då är marinan med kranhusen en tilltalande utformning av området istället. Storgårdskvarteren upplevs tveksamma, kanske hade fler och mindre kvartersstrukturer skapat en mer spännande och variationsrik stadsdel. Vi tror att Gotlandshuset är en alltför stor volym som kanske är svår att göra ett bra hus av, och vi ställer oss också tveksamma till om marknaden är intresserade av denna typ av exploatering. Norra delen med Kv. Laxen De norra delarna av planområdet integreras mycket bra och ges ökade möjligheter att få ett flöde av människor i och med den föreslagna broförbindelsen från Brädholmen. Kajen på norra området bebyggs, men stråket närmast vattnet lämnas fritt och flera av de föreslagna byggnaderna kan troligtvis inrymma publika verksamheter i markplan. Några tydligt gestaltade offentliga rum utöver kajpromenaden föreslås inte, förutom solpanelsparken vars publika attraktion kan ifrågasättas. Den utgör dock ett klokt sätt att hantera de skyddsavstånd som SAFT ger upphov till. Kanske är det också så att det är svårt att motivera ett rikt stadsliv på en sån här perifer plats angränsandes till ett hamn‐/industriområde oavsett vad man fyller platsen med. Andra platser i planområdet kan vara bättre lämpade för detta. Forskningscentrat på Bohmanstomten är en bra användning av detta område, speciellt om en fördjupad riskanalys visar att inga andra verksamheter är möjliga här. Solparken är alltså en intressant tanke om utveckling av energikällor men bör kanske—hellre än fylld med bara solpaneler—erbjuda en variation av nya energikällor som ett slags experimentalfält, vilket också kan göra denna park publikt intresseväckande. I stort sett har norra delen hanterats som ett område för bostäder i kvartersstruktur. Två byggnader från industriepoken har behållits och fått ett nytt innehåll. 10
Team 3: Mandaworks, ADEPT, Hosper och WSP Övergripande Förslaget har som utgångspunkt att synliggöra och återuppliva sekvenser av kustlinjen och använda den för planens uppbyggnad. I det läge där denna tänkta kustlinje löper sker en transformation av bebyggelsen och skarven blir på så vis påtaglig. Bedömningsgruppen har besvärats av att idén om den illustrerade kustlinjen inte övergetts tidigare i förslagets utarbetande. Som verktyg och kulturhistoriskt grepp är denna tanke intressant, som verklighet blir den enligt vårt förmenande väl teoretisk. Den är en abstraktion som i verklighet blir svårbegriplig och åstadkommer i många fall krystade gränser och svårförståeliga övergångar. En andra utgångspunkt är att skapa en rad publika platser längs kajerna, platser som länkas samman till ett pärlband och skapar en sammanhängande stadsbyggnad. Det formuleras också i en serie ”loopar”, vilket är tänkbara rörelsemönster som skapar promenader och rörelser. Den inre loopen, kommunikationen mellan Skeppsbron och Badholmen bedöms ge många fördelar för stadslivet i Inre hamnen. En tredje utgångspunkt är att förstora planområdet i såväl söder som norr och skissera Oskarshamns utveckling långt utanför de gränser som hittills antagits. Detta är en ”vision 2050” som med sina dammluckor och vallar antar nästan venetianska — och kanske holländska — proportioner. Att se Oskarshamns utveckling i en längre framtid är förtjänstfullt men frågan är om ett så långt perspektiv är meningsfullt att göra i detta skede när det enda som vi kan vara säkra på är att mycket kommer att förändras. Vi måste möta framtiden med ”lagom” långa perspektiv. Förslaget har därmed gett svar på frågor som inte ställts. Förslaget har utvecklat en rad bebyggelsetypologier som ger helheten möjlighet till stor variation och mångformighet. Här finns såväl kvartersbebyggelse, framför allt i norr, som friare grändkaraktär i söder. Trafiklösningen är väl genomtänkt där trafikleder görs om till stadsgator och ett ”shared space” skapas i den knutpunkt där flest trafikslag och mest flöde förväntas. Förslaget har en genomgående stark kulturhistorisk koppling med flera intressanta grepp. Övergripande är givetvis den historiska strandlinjen som genomsyrar förslaget, men även den framtagna dockan från varvsepoken, de bevarade byggnaderna från norra delens industrihistoria eller ”stökigheten” på Brädholmen som kan kopplas till en äldre stadsbild är grepp som stärker områdets 11
kulturhistoriska koppling. Man har även varit varsam med stadens fasad mot vattnet (Skeppsbrokajen). Teamet får stort beröm för sina lockande och höga kvalitet på presentationer – såväl muntligt som bildmässigt. Brädholmen med Badholmen och åmynningen Brädholmen är i princip omformad till ett stråk som fullföljer rörelsen från ”gamla” Oskarshamn, genom ”Besväret” för att så småningom möta vattnet. Kring detta stråk finns offentliga rum i form av en sandstrand dockad till en plats/torg som emellertid vetter mot vägen, samt ett generöst men norrvänt däck med småbåtshamn. Den sammanhängande promenaden runt hamnbassängen är genomtänkt och kommer att bli upplevelserik. Det har dock betingat ett pris; de offentliga rummen på Brädholmen hänger bara svagt ihop med sin bebyggelse och riskerar att förlora sin kontakt med den. Sandstranden i ett inre, skyddat läge har rönt stor uppskattning i bedömningsgruppen även om den tekniskt måste tänkas igenom så att inte påförd sand försvinner ut i havet. En tanke är att låta stranden ligga separat från vattnet som en rekreationsmöjlighet och med mera ”byggda” sätt att ta sig ner i vattnet. De offentliga rummen på Brädholmen hamnar perifert och vänder sig utåt istället för att samla bebyggelsen kring sig. I synnerhet är de ”heta” platserna i rätt väderstreck och rätt omgivning/utblickar på Brädholmen inte självklart identifierade i förslaget. Detta är ändå den del av planområdet som anses ha störts potential att bli en förlängning av staden och stadslivet. Torget som delvis ersätter portalhuset är dåligt integrerat och ger en tveksam rumslighet när det gränsar till en trafikled. Förslaget tar hand om Hamngatan och Besvärsgatan på ett bra sätt och sammanlänkar dessa via nämnda ”shared space” i ett samlat stråk ut mot Badholmen. Övergången mellan nytt och gammalt känns mjuk och behaglig och stärker kopplingen mellan staden och hamnområdet. De stora parkeringsvolymerna sker i förslaget i garage under bebyggelsen, samt genom kantstensparkering längs gator. Vi är inte övertygade om att antalet besöksparkeringar är tillräckliga för de verksamheter och aktiviteter som planeras på Brädholmen och Badholmen. Åmynningen har likt övriga förslag tydliggjorts, men en stor skillnad här är att dess omgivning fått en parkliknande karaktär med promenadstråk vilket ser trevligt ut. Skeppsbrokajen Överlag finns en tilltalande lekfullhet i förslaget med starka idéer för de allmänna, publika platserna vilket är av högt värde. Att öka attraktiviteten på Skeppsbrokajen genom att göra det till ett ”parkstråk” med urbana planteringar och utformning är bra och skulle troligtvis bli en trevlig promenadsträcka. Bedömningsgruppen har emellanåt funderat på om sträckan blir tillräckligt intressant – om den håller ihop Brädholmen och söder tillräckligt? Med rätt utformning och ett antal aktiviteter är svaret förmodligen ja. Färjeterminalsområdet med resecentrum Terminalområdet med den urgrävda dockan är en tilltalande idé. Överlag har kvartersbebyggelsen fått en bra rumslighet och området ser spännande ut. Kanalidén övertygar dock inte; det är tveksamt om 12
en sådan åtgärd är motiverbar i ett redan vattennära läge. Vi tror inte heller på det illustrerade läget för gråvattenhantering med hänsyn till topografiska förhållanden. Idén för resecentrum med bussrangeringen öster om stationsbyggnaden i en naturlig vändrörelse är ny och intressant. Områdets höjdskillnader innebär en försvårande omständighet. Norra delen med Kv. Laxen Även det norra området med användningen av Boman‐tomten är värdefull som idé, och visar alternativ som förslaget är ensamt om. Resultatet är dubbelt; att flytta festivalplatsen hit har den konsekvensen med sig att den kommer att ligga perifert under överskådlig framtid, men ändå i ett vattennära och attraktivt läge. Den generösa parken tilltalar, så även aktivitetsparken längs norra kajen. Frågan är om staden och stadslivet mäktar att nå denna park som ligger i en återvändsgränd mot anslutande industri/hamn. Anspelet med olika aktiviteter och ett rikt och varierat innehåll i parken tilltalar bedömningsgruppen, vi bedömer nämligen att utformningen och innehållet måste vara oerhört starkt, annars riskerar lokaliseringen att hämma spontananvändningen. Parken som plats för evenemang, stora som små, anser vi vara mycket bra. Hela kajen längs det norra området har lämnats fri från bebyggelse (förutom en publik mindre byggnad) vilket är en generös gest mot allmänhet och stadens invånare. Kajen med sitt solläge och vackra utblickar över staden har stor potential oavsett om den utvecklas med byggnation eller utveckla som ett offentligt rum. Nyckeln och svårigheten ligger, som tidigare nämnts, i att få invånare och besökare att naturligt besöka den här platsen. Riskavståndet till SAFT är tveksamt behandlat. Parken upptar delar av det, i övrigt lokaliseras huvudsakligen hotell och kontor i stor omfattning inom detta område. I övrigt har norra delen i det stora hela hanterats som ett område för bostäder i kvartersstruktur. Två byggnader från industriepoken har behållits och fått ett nytt innehåll där den stora industribyggnaden har föreslagits få ett publikt innehåll vilket kan stärka parkidén ännu mer.
13
ANALYSBILD
1. BEBYGGELSESTRUKTUR
• SMÅSKALIG BEBYGGELSE
INSPIRERAD AV
NÄRLIGGANDE GAMLA
SMÅHUSSTRUKTURER.
• STOR DEL AV TILLGÄNGLIG
MARK BEBYGGD. FRÅN
VINDLANDE SMÅGATOR TILL
FORMAL CIRKELFORM. • BEBYGGELSEN KLÄTTRAR
UPP OCH ANSLUTER TILL
BEFINTLIG SMÅSKALIG
BEBYGGELSE. • PORTALHUSET
BÄDDAS IN I DET NYA.
• BEBYGGELSESTRUKTUREN
HÄRRÖR FRÅN DEN
HISTORISKA STRANDLINJEN,
VILKET GER SKELETTPLANEN
EN UPPDELAD OCH SPECIELL
FORM.
• BEBYGGELSEN ÄR
KONCENTRERAD TILL
BRÄDHOLMENS CENTRALA
DEL.
• STORA FRIYTOR BILDAS RUNT
OMKRING!
MANDAWORKS
• RELATIVT SETT STORSKALIG
BEBYGGELSE I FORM AV
ADDERADE KVARTER. • ENDA FÖRSLAGET MED
BOSTÄDER UTE I VATTNET.
• GENOM DEN RELATIVT HÖGA
BEBYGGELSE-STRUKTUREN
UPPSTÅR FRIYTOR.
NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
ARKEN
ANALYSBILD
2. TRAFIKRÖRELSER
• TRAFIKSTRUKTUREN
AVVIKER FRÅN DAGENS
STRÄCKNING I SÅ MOTTO
ATT VÄGEN FÖLJER SPÅRET
FÖR ATT DÄREFTER GÖRA
FARTDÄMPANDE SKARPA
SVÄNGAR. • TRAFIKSTRUKTUREN
FÖLJER I PRINCIP
DAGENS STRÄCKNING
MEN ANPASSAR
SIG STADSMÄSSIGT
TILL BEFINTLIGA
OCH NYA KVARTER.
MANDAWORKS
• TRAFIKSTRUKTUREN
FÖLJER I PRINCIP
DAGENS STRÄCKNING,
MEN ANPASSAR SIG
STADSMÄSSIGT TILL
BEFINTLIGA OCH NYA
KVARTER. • HAMNGATAN STÄRKS.
NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
ARKEN
ANALYSBILD
3. STRÅK - STADEN TILL VATTNET
• VALMÖJLIGHET MELLAN
FLERA ALTERNATIVA VÄGAR.
• ETT FINMASKIGT GATUNÄT
LEDER SUCCESSIVT NER
MOT VATTNET OCH
”O-KAJ RUMMET”.
ARKEN
• STRÅKET LEDER ÄNDA
UT MOT BADHOLMEN.
MANDAWORKS
• FLERA STRÅK LEDER NER
TILL DEN STORA TORGYTAN
SOM ÄR FÖRPLATS TILL
VATTENRUMMET. • STRÅKET LEDER VIDARE
UT MOT BRYGGAN OCH
BADHOLMEN. KVARTER SOM DELAR STRÅKEN
NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
• STRÅKEN FRÅN STAN SAMLAS
TILL ETT KLART HUVUDSTRÅK,
INBÄDDAT AV HUS. ANALYSBILD
4. PROMENADLOOP
• O-KAJ RINGEN FUNGERAR
SOM PROMENADSTRÅK.
• DEN FÖRESLAGNA BRON
FRÅN BADHOLMEN TILL
SKEPPSBRON MÖJLIGGÖR
EN RUNDPROMENAD
OCH SKAPAR EN
LUGN INRE BADVIK.
MANDAWORKS
• DEN FÖRESLAGNA
PROMENADLOOPEN
FÖRUTSÄTTER BYGGNATION
AV PIR UT ÖVER
DÖDERHULTSVIKEN.
NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
ARKEN
ANALYSBILD
5. TORGYTOR
• FLERA MINDRE TORGRUM. • O-KAJ BRYGGAN BLIR ETT
CIRKULÄRT VISTELSERUM
RUNT VATTNET.
NORRVÄNT
TORGRUM
INNESLUTET
TORGRUM
ARKEN
• BEACHEN EN SORTS
VISTELSERUM.
NORRVÄNT
TORGRUM
MANDAWORKS
• ETT STORT TORGRUM
SOM MED SINA
BRYGGARRANGEMANG
FORTSÄTTER UT I VATTNET.
MÖJLIG FÖRPLATS
NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
• FLERA OLIKA TORGRUM
I OLIKA VÄDERSTRÄCK
BELÄGNA I BEBYGGELSENS
PERIFERI.
ANALYSBILD
6. MÄRKESBYGGNADER
• ENERGIRUM FORUM
• BEBYGGELSEN RUNT O-KAJ
ENERGIRUM
BRÄDSTAPELTEMA
ARKEN
• KALLBADHUS PÅ
BADHOLMEN. PARASOLLER
SANDSTRAND
BAD
KALLBADHUS
MANDAWORKS
KRONJUVELERNA:
• KULTUREN
• AKVARIET
• KALLBADHUSET
MED BRYGGOR
KULTUREN
AKVARIET
KALLBADHUS
NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
• CITYBADET.
ANALYSBILD
7. OFFENTLIGA BAD/BÅTLIV
• INGEN UTTALAD BADPLATS,
MEN O-KAJ RINGEN KAN
UTNYTTJAS FÖR BAD. • BÅTBRYGGOR UTGÅR
RADIELLT FRÅN O-KAJ
RINGEN. • DEN FORMALA
ORGANISATIONEN AV
BRYGGORNA GÖR ATT
VISSA LIGGER I UTSATTA
RIKTNINGAR.
• INRE CIRKEL SVÅR ATT NÅ
MED BÅT.
• EN REKREATIV STRAND
I FORM AV EN BEACH I
SKYDDAT LÄGE BAKOM
BADHOLMEN, SAMT ETT
KALLBADHUS UTE PÅ
BADHOLMEN.
• HAR KVAR MARINAN
I BEFINTLIGT LÄGE. MANDAWORKS
• BADA PÅ BADHOLMEN IGEN!
KALLBADHUS OCH SPA
LÄNGST UT PÅ BADHOLMEN.
LÅNGT UTSKJUTANDE,
MAGNIFIKT MED UTSATT
LÄGE. • MARINAN TILL STOR DEL
OMLOKALISERAD TILL
SKEPPSBRON. ATTRAKTIVT
LÄGE MEN TRÅNGT.
• DEN INRE DELEN AV
DÖDERHULTSVIKEN SVÅR ATT
NÅ MED BÅT.
• BOSTÄDER I VATTNET HAR
BÅTPLATS I ANSLUTNING. NYRÉNS
BRÄDHOLMEN/BADHOLMEN
ARKEN
ANALYSBILD
1. BEBYGGELSESTRUKTUR
• TVÅ KLART FRILIGGANDE
BEBYGGELSESTRUKTURER
MED KVARNBERGET ”FRITT
EXPONERAT” EMELLAN. • KOMPLETTERANDE
BEBYGGELSE SYDVÄST OM
SPÅROMRÅDET.
• FÖRTÄTNING MED
SMÅSKALIG BEBYGGELSE
I CENTRALA PARTIET. ARKEN
• TVÅ KLART FRILIGGANDE
BEBYGGELSESTRUKTURER
MED KVARNBERGET ”FRITT
EXPONERAT” EMELLAN. • KOMPLETTERANDE
BEBYGGELSE SYDVÄST OM
SPÅROMRÅDET. • FÖRTÄTNING MED
SMÅSKALIG BEBYGGELSE
I SÖDRA DELEN AV
CENTRALA PARTIET.
MANDAWORKS
• SAMMANHÄNGANDE
BEBYGGELSESTRUKTUR I
RELATIVT STOR SKALA.
NYRÉNS
SÖDER
• FÖRTÄTNING I CENTRALA
PARTIETS SÖDRA DEL. ANALYSBILD
2. TRAFIKRÖRELSER/INFRASTRUKTUR
• ÅSAVÄGEN OMFORMAS MED
TRÄD I MITTEN.
ÖLANDSFÄRJAN
• BUSSHÅLLPLATS UTMED
GATAN.
• STADSGATA UTMED
SKEPPSBRON.
• RONDELLEN LIGGER KVAR.
BUSS
• VERKSTADSGATA
GENOMFARTGATA.
ARKEN
• ÅSAVÄGEN UTFORMAS SOM
BOULEVARD.
BUSS
N
ÄRJA
DSF
N
ÖLA
• BUSSTERMINALEN ÖSTER OM
STATIONSBYGGNADEN.
• STADSGATA UTMED
SKEPPSBRON.
• OMFORMAD, UTDRAGEN
RONDELL.
• VERKSTADSGATAN
GENOMFART ENDAST FÖR
BUSSAR. MANDAWORKS
ÖLANDSFÄRJAN
ÖLANDSFÄRJAN
• ÅSAVÄGEN SOM IDAG.
• BUSSTERMINALEN I ENLIGHET
MED KOMMUNENS IDÉSKISS.
• STADSGATA UTMED
SKEPPSBRON.
• RONDELLEN KVAR.
• VERKSTADSGATAN
GENOMFARTSGATA.
NYRÉNS
SÖDER
BUSS
ANALYSBILD
TVÄRANDE
TORG
3. PARKER OCH TORG
PLATS
STADSRUM MED
MARINT TEMA
SERVICE
TORG
ARKEN
TORG
TRAPPAD KAJ
RESETORGET
RESECENTRUM
PARK/TORG
PARK
MANDAWORKS
FÄRJETORGET
PLANTERADE TORGET
NYRÉNS
SÖDER
PLATS
ANALYSBILD
4. VATTENRUM
FÄRJELÄGE
AKTIVERAT
BÅTSTRÅK
BÅTAR
BÅTMUSEUM
DOCKAN
ARKEN
KANAL/BRYGGMILJÖ
FÄRJELÄGE
DOCKA MED
HUSBÅTAR
MANDAWORKS
FÄRJELÄGE
NYRÉNS
SÖDER
KRINGBYGGD
MARINA
ANALYSBILD
1. BEBYGGELSESTRUKTUR
MANDAWORKS
NYRÉNS
NORRA/BOHMANS
ARKEN
ANALYSBILD
2. BEBYGGELSE UTMED KAJSTRÅKET
• SMÅSKALIG BEBYGGELSE
UTMED ÅN/KAJEN.
• BÄCKENS KULVERTERING
ÖPPNAS UPP TILL EN DEL.
ARKEN
• GRÖN MILJÖ UTMED
FABRIKSGATAN.
• MINIMAL BEBYGGELSE
UTMED KAJSTRÅKET
• ÅTERSKAPA BÄCKMILJÖ
MANDAWORKS
• NYA BOSTÄDER/HUS/
BOKALER MED GODSIDAN
MOT ÅN/KAJEN.
• NYA BROAR.
• LÄNGS ÖSTERUT ANLÄGGS
ETT ENERGICENTRUM, FUD.
• OMSKAPAR DEN
KULVERTERADE
BÄCKEN TILL KAJ.
NYRÉNS
NORRA/BOHMANS
• DÖDERHULTS INFO-CENTER
I FORM AV ETT KRYSS.
ANALYSBILD
3. TORG/PARKER
• SJÖTORG ÖSTER OM
BÅTMUSEET.
• TVÅ GRÖNA LÄNKAR I FORM
AV LÅNGSTRÄCKTA PARKER. TORG
PARK
TORG
PARK EV.
EVENEMANGSPLATS
ARKEN
• BOHMANS PARK - GRÖN
OCH TÄT I NORR, MER
AV EN HÅRDGJORD
EVENEMANGSPLATS
NÄRMARE KAJEN OCKSÅ FÖR
IDROTT, HUSVAGNAR OCH
TIVOLI.
BOHMANS
PARK
• GRÖN LÄNK STÄRKER
KONTAKTEN MED CENTRUM.
EVENEMANGS
OMRÅDE
MANDAWORKS
• STADSNÄRA SOLPARK.
NYRÉNS
NORRA/BOHMANS
GRÖN
LÄNK
ANALYSBILD
4. SÄKERHETSAVSTÅND
SÄKERHETSAVSTÅND FÖR
BOSTADSBEBYGGELSE: 150
• 150 METER FRÅN SAFT.
• 25 METER FRÅN NORRA
STRANDGATAN. ARKEN
SÄKERHETSAVSTÅND FÖR
BOSTADSBEBYGGELSE: • 150 METER FRÅN SAFT.
• 25 METER FRÅN NORRA
STRANDGATAN. MANDAWORKS
SÄKERHETSAVSTÅND FÖR
BOSTADSBEBYGGELSE: 150
NYRÉNS
• 150 METER FRÅN SAFT.
• 25 METER FRÅN NORRA
STRANDGATAN. NORRA/BOHMANS
150