Transcript Gränslösa effekter

Gränslösa effekter
Arbetsplatser lär nytt genom Inclusive Europe – GUIDE 2
nya verktyg
nya kontakter
nya insikter
Lär av det andra lärt sig
Projektet Inclusive Europe är ett Socialfondsprojekt i Stockholmsregionen
med syfte att utbilda och inspirera organisationer i regionen att använda lärdomar
från andra länder för att utveckla sin egen verksamhet. Detta kallas transnationellt samarbete och har skett framför allt genom 150 utländska studiebesök till 12
länder, i huvudsak till Östersjöregionen.
Projektet har verkat i ca tre år och har arrangerat olika
Transnationellt
utbildningar för ca 400 deltagare i alltifrån EU-kunskap till
samarbete är roligt
konkreta kunskaper hur man gör för att verkställa ett transnationellt utbyte, dvs komma i väg på en resa och planera
och värdefullt för
för hur erfarenheterna sedan ska tas till vara på hemmaplan.
att utveckla både dig
och din verksamhet!
Utbildningarna har varit alltifrån ett 20-tal korta halvdagskurser till tre långa årsutbildningar som inkluderat faktiskt
utbyte av erfarenheter i andra länder. De mest omfattande har skett i process med
certifiering av deltagarna som resultat. Lärandet har alltså skett i två steg, dels genom
utbildning inför, dels genom lärandet under studiebesöken. Utbildningarna har gjorts
med syfte att ge inspiration till utveckling på de arbetsplatser och de organisationer
som deltagit i projektet. Här visar vi på vilka sätt projektet har bidragit till förändring.
Vilka lärdomar har projektet lett till - för individer såväl som
deras organisationer och regionen? De insikterna vill vi presentera
i den här broschyren, som följer upp Gränslösa Lösningar.
Läs, lär och inspireras - för transnationellt samarbete är både
roligt och värdefullt för att utveckla både dig och din verksamhet!
Anne-Marie Flood, projektledare Inclusive Europe
Gränslösa Effekter är en skrift som producerats av Arbetsmiljöforum i Norden AB för Inclusive Europe och
som finansierats av Europeiska Socialfonden. Den sammanfattar och visar på exempel på de lärdomar och
effekter som projektet Inclusive Europe har åstadkommit. Denna folder kan också beställas på engelska som pdf.
2
• Projektledare/författare: Anne-Marie Flood 0707-24 04 00, kontakta mig gärna. • Redaktör: Eva Berlin
• Layout: Monika Fenchel • Illustrationer: Sophie Käll Fenchel • Tryck: Repro 8 • ISBNnr: 978-91-8705121-0 • Copyright: Arbetsmiljöforum i Norden AB, Inclusive Europe. April 2014
Trio från Arbetsförmedlingen besökte
kollegor från Italiens motsvarighet till vår
Diskrimineringsombudsman. Sid 27
Två entreprenörslärare från Lettland i möte
med fyra gymnasielärare från Stockholm och
Huddinge. Sid 29
Amila Konjhodzic och
Mandana Kolahdozan
reste till Tyskland. Sid 31
Innehåll
4 frågor till Åsa Lindh, GD, ESF rådet........................................................................................ 4
Så får arbetsplatser verktyg för att lära
• Modell 1: Learning by doing.................................................................................................. 8
• Modell 2: The Fifth Element................................................................................................ 11
• Professor Per Erik Ellström om arbetsplatslärande................................................................. 13
Projektet ger effekter på tre olika nivåer
• Individuella......................................................................................................................... 14
• Organisatoriska.................................................................................................................... 20
• Regionala............................................................................................................................ 24
Fyra områden viktiga för hållbart arbetsliv
• Jämställdhet, integration och förebygga diskriminering......................................................... 26
• Entreprenörskap och sociala innovationer............................................................................ 28
• Sysselsättning och arbetspraktik............................................................................................ 30
• Rehabilitering och funktionsnedsättningar........................................................................... 32
Projektledarens lärdomar......................................................................................................... 33
3
Att utsatta ungdomar får nya chanser
i Europa tillhör vinsterna med transnationell samverkan. Det tycker
Åsa Lindh, GD för ESF-rådet.
4
1
frågor till Åsa Lindh,
GD för ESF-rådet
Hur ser du på värdet i stort av transnationell samverkan under den
gångna programperioden?
Förväntningarna på goda resultat och mera långsiktiga effekter var inledningsvis höga. Efter ungefär halva programperioden kunde man dock konstatera att
förväntningarna inte helt infriats och både kommissionen och ett antal medlemsstater, däribland Sverige, vidtog olika åtgärder för att förbättra och effektivisera
samarbetet.
Det var i vissa fall svårt att påvisa det faktiska mervärdet av att projekten samarbetat transnationellt. Många projektägare har inte lyckats integrera det transnationella samarbetet i den övriga projektverksamheten.
4
Samtidigt har många projekt bidragit till en rad värdefulla kontakter och ett
ömsesidigt lärande.
Sverige har kunnat bidra med goda exempel och metoder vad gäller t ex kompetensutveckling av personal inför omställningar och inte minst, jämställdhetspolitik. Till ömsesidig nytta har de transnationella mobilitetsprojekten för ungdomar
varit: Sverige deltar i ett nätverk som förbereder mera hållbara system för att
underlätta eftersatta ungdomars rörlighet inom EU.
2
Finns det något man kunde ha gjort för att stimulera ännu mer transnationell samverkan?
3
Vad händer med det transnationella arbetet i nästa programperiod?
4
Vilken uppmaning vill du skicka med till intresserade läsare av vår broschyr?
Arbetet måste bedrivas på flera nivåer: projektnivå, programnivå och EU-nivå,
dvs Kommissionen. På projektnivå finns ett behov att öka kunskapen och medvetenheten hos projektaktörer om värdet av transnationellt samarbete och att ha
rätt komptens. ESF-rådet, regionalt och nationellt, har att tillse att en god stödstruktur finns tillgänglig.
Kommissionen har haft en central roll för att stödja medlemsstaterna vad gäller
att påvisa mervärdet av transnationellt samarbete.
För Sveriges del kan inriktningen sammanfattas i följande punkter:
• Från kvantitet till kvalitet, dvs transnationella projekt måste präglas av hög
kompetens och professionalitet; innehållet i projekten är viktigare än antalet
projekt.
• Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar, dvs samarbetet måste
bygga på att man identifierat ett antal likartade problem som bäst löses med
gemensamma krafter.
• Tydligt europeiskt och/eller makroregionalt mervärde, dvs projekten måste
kunna visa hur de bidrar till förbättringar och policyutveckling på EU- och/
eller makroregional nivå.
Framtida projektaktörer bör skaffa sig kunskaper om det transnationella samarbetets roll i EU inom sysselsättnings- social-, integrations- och utbildningspolitiken.
Minst lika viktigt är att man har rätt kompetens och en god planering. Här har
de tre ESF-projekten i Stockholmsregionen – Inclusive Europe, Networking
Europe och TransNet – varit goda exempel.
5
Så får arbetsplatser
verktyg för att lära
Att få pröva själv, vikten av inflytande i arbetslivet och att lärande
ska vara knutet till den dagliga verksamheten. Det är viktiga utgångspunkter för det arbetsplatslärande som förmedlats genom
Inclusive Europes modell.
Projektet Inclusive Europe är ett Socialfondsprojekt i Stockholmsregionen med syfte att
utbilda och inspirera organisationer i regionen
att använda lärdomar från andra länder för att
utveckla sin egen verksamhet.
Detta kallas transnationellt samarbete och
har skett framför allt genom studiebesök –
exempelvis för att se hur Finland jobbar med
minoritetsfrågor eller hur Italien använder
mikrokrediter.
sedan ska tas till vara på hemmaplan. Det har
varit ett krav att delta i utbildningarna för att
få resa iväg.
Utbildningarna har varit korta halvdagskurser till långa årsutbildningar som inkluderat
faktiskt utbyte av erfarenheter i andra länder.
De mest omfattande har skett i process med
certifiering av deltagarna som resultat.
Lärandet har alltså skett i två steg, dels
genom utbildning inför, dels genom lärandet
under studiebesöken.
Projektets inriktning och omfattning
Projektet har verkat i ca tre år och utbildat ca
400 deltagare i alltifrån EU-kunskap till konkreta kunskaper hur man gör för att verkställa
ett transnationellt utbyte, dvs kommer i väg
på en resa och planerar för hur erfarenheterna
Teorierna bakom
Framför allt två teorier om lärande har utgjort teoretisk utgångspunkt, dels Learning
by doing, dels utvecklingsmodellen The fifth
element.
>>
7
Modell1: Learning by doing
Roger Schanks (1999) tolkning av John Deweys
modell för Learning by doing.
Vilja
Prova
Förstå
Kunna
>>”Learning
by doing” i processträning
Vi har bedömt, att någon form av upplevelsebaserad pedagogik är nödvändig för att få bestående resultat.Vi ville att våra deltagare inte
bara skulle få kunskap – utan också skapa sina
egna erfarenheter – att lära sig att kunna.
Hållbarhet är en av EU-projektens viktigaste utmaningar för att skapa bestående förändring. Därför valde vi den pedagogiska modellen ”Learning by doing” som det bästa sättet
att etablera en hållbar och djup kunskap och
förmåga. ”Learning by doing” är en metod
som kombinerar: Vilja lära, förstå vad som
behövs. Prova att göra det. Och att kunna
lyckas eller lära av sina misstag.
Då upplever du tillfredsställelsen när du
märker att du kan det du har lärt. Alla dessa
8
element är inkluderade i vårt processträningsprogram. (Se modell 1.)
Pedagogiken härstammar från slutet av
1800-talet då man började intressera sig för experimentell pedagogik och betonade vikten av
att bygga vidare på egna erfarenheter och att
pröva själv. Lärandet skulle ha verklighetsanknytning. Bland de första anhängarna av dessa
teorier fanns bl a den kände skolpedagogen
Maria Montessori.
Utgår från egna kunskaper
Det är med andra ord en problembaserad, anpassningsbar pedagogik som bygger på att man
integrerar ny kunskap med det man redan vet
och som ger utrymme för eget arbete. Syftet är
att lärandet ska bli mer kreativt genom analys
Andra aha-upplevelser som många deltagare berättat
om är hur viktigt det har varit att fundera på hur man
ska presentera sin egen verksamhet.
och konceptualisering, dvs genom att försöka
hitta faktorer som är viktiga för framgång.
I vårt fall har det t ex handlat om att stötta
de som redan är vana vid transnationellt arbete
att själva ta fram en transnationell strategi för
sin egen verksamhet.Vi har pekat på vilka
beståndsdelar som en strategi bör ha och sedan
har de själva, och många gånger i dialog med
de övriga kollegorna, delat med sig av sina
erfarenheter och därifrån valt de vägval som
känns viktiga för den egna verksamheten. Detta har varit fallet för dem som gått vår processutbildning Transnational Cooperation Experts.
Lärarens roll är att vara mentor och hjälpa
eleven med problemlösning genom att ställa
frågor. Målet är att själv kunna hitta sina lösningar.
Som filosofen Aristotoles en gång sa: ” För
de saker vi måste lära oss innan vi kan göra
dem, lär vi oss genom att göra dem ”.
Vilja genom förebilder
I våra utbildningar har vi låtit våra deltagare
få en viss teoretisk grund kryddad med olika
exempel från olika organisationer och projekt.
Här har vi skapat intresse och motivation =
Vilja.
Vi har t ex låtit det sociala företaget Basta få stå modell för hur man kan jobba med
transnationell utveckling. För Basta är transnationellt samarbete en del av deras ständiga
utvecklingsarbete. Basta grundades 1994 och
har inspirerats av Italiens San Patrignano – ett
socialt företag som hjälper drogmissbrukare
och kriminella till ett bättre liv i egen försörjning. Se Gränslösa lösningar, sid 22.
Förstå genom eget försök
Därefter har vi låtit deltagaren förbereda ett
eget transnationellt utbyte. Genom att träna
tillsammans och bygga upp sina förberedelser
stegvis har vi ökat deltagarnas förståelse för
vad som behövs för ett framgångsrikt utbyte =
Förstå.
Här var en vanlig svårighet att få förståelse
från sin organisation för att det krävs tid för arbetet – och många har vittnat om att det varit
mycket viktigt att ha kurstillfällena som ”avsatt
tid” för att kunna fokusera på arbetet.
Den interna ”införsäljningen” av den potentiella nyttan av erfarenhetsutbyten utomlands har därför varit en viktig dimension som
många fått förståelse för efterhand. Genom
den interna införsäljningen har man också fått
mycket lättare att få accept för de nya idéerna
när man senare kommit hem och introducerat
dem i sin egen organisation.
Andra aha-upplevelser som många deltagare
berättat om är hur viktigt det har varit att fundera på hur man ska presentera sin egen verksamhet för någon som jobbar i andra system.
Genom att fundera på sin egen presentation
har man börjat undersöka hur andra länders
system fungerar, till exempel Arbetsförmed- >>
9
9
Några har underskattat betydelsen av att läsa på i förväg
och blev därför tvungna att spendera stor tid under själva
studiebesöket med att förklara för varandra.
>>
lingen i Tyskland, och den grundförståelsen
har visat sig vara mycket värdefull och sparat
mycket tid när man väl besökt sina partners
utomlands.
Några har underskattat betydelsen av att läsa
på i förväg och blev därför tvungna att spendera stor tid under själva studiebesöket med att
förklara för varandra hur den egna organisationen fungerar. Därmed fick man mindre tid
att komma till kärnpunkten, nämligen erfarenhetsutbytet; hur gör ni och vad kan vi lära oss
av det?
Försöka och misslyckas
Att lära och misslyckas är en del av processen
– först när man försöker börjar den egentligt
djupa inlärningen = Försöka.
Förberedelsearbetet har innehållit element
som att:
• Söka kontakter i andra länder, att t ex få
kontakt med en Arbetsförmedling i Polen,
eller andra organisationer som arbetar för att
få ut arbetslösa i arbete. Ett sådant exempel
är Caritas, Polen som jobbar både med unga
arbetslösa, men också med att rehabilitera
funktionsnedsatta till arbete.
• Etablera kontakten, dvs komma överens om
villkoren, göra för sig vad man själv kan
bidra med och vad man får lära och slutligen
att genomföra riktiga utbytesmöten utomlands. (För mer info om var man kan hitta
kontakter, se våra 10 tips och råd i Gränslösa
10
lösningar. Eller se vår hemsida www.inclusiveeurope.se) För en del har det varit enklare,
andra har fått leta länge innan de har fått rätt
organisation att besöka.
En annan svårighet har varit att hitta och
välja lämplig transnationell part. Många har
använt varandras kontaktnät eller fått tips av
kursledarnas kontakter för att bygga sina egna
nya nätverk i Europa. Det är alltid lite lättare
att kunna referera till någon som för motparten är känd – och det förkortar också tiden för
kontaktskapandet.
Några har varit lite för tuffa när de har
etablerat sina första kontakter och därför fått
svårighet att öppna dörrar. Men genom att
ändra sin approach i kontaktsökandet har de
sedan lärt sig hur det fungerar bättre. Man
måste inte bara be om att få lära sig av andra –
man måste också erbjuda något som andra kan
vara intresserade av att få lära från deltagarnas
egen verklighet.
Kunna genom att visa
Detta har följts av att man fått redovisa sina
erfarenheter både för andra deltagare i kursen – men också för sin egen organisation. Att
dela med sig av sin resa och framför allt visa
kollegor och ledning att det finns möjligheter
att använda andras arbetssätt och metoder för
att utveckla den egna verksamheten. Detta har
gett självförtroendet att kunna demonstrera för
andra kollegor att man kan = Kunna.
Modell2: The Fifth Element
Källa: Europeiska nätverket EUWIN och ESF’s
Temagrupp A&O.
komponenter
Arbetsorganisation
Struktur
och system
Reflektion
och innovation
Arbetsplatsens
samarbete
Resultat
Det goda arbetet
Hållbar organisation Prestation
The Fifth Element
En annan utgångspunkt är lärdomarna från
det europeiska nätverket EUWIN ”EUropean
Workplace Innovation Network” som arbetar
med att sprida lärdomar om arbetsplatslärande
och innovationer. Den svenska partnerorganisationen i detta EU-nätverk var Linköpings
Universitet – Helix Vinn Excellence Centre
– en forskningsgemenskap som arbetar för en
ökad förståelse för hållbar kompetensutveckling och arbetsplatslärande.
Linköpings Universitet är även involverade
i temagruppen inom ESF A&O (Arbetsplats-
omställning och lärande i arbetslivet). A&O har
arbetat för att belysa gott arbetsplatslärande.
EUWIN-nätverket har tagit fram en modell
för vad det är som ger verklig förändring och
utveckling på en arbetsplats. De kallar den för
”The Fifth Element”.
Modellen visar att de bästa effekterna får
man om man fokuserar på fyra viktiga komponenter:
• Arbetsorganisation
• Struktur och system
• Reflektion och innovation
• Arbetsplatsens samarbete.
>>
11
En stor del av poängen var att våra deltagare skulle få
utbyta kunskaper med människor i andra länder – och sedan
förmedla dessa vidare i sin egen organisation.
>>
Då skapas bästa effekterna och det goda
arbetet som ger en hållbar organisation.
I vårt fall innebär det att vi har strävat efter
att i så hög grad som möjligt komma innanför
”skinnet” på de organisationer vi har samverkat med. Att inte bara utveckla våra kursdeltagare, utan också hjälpa dem att försöka
förändra sina arbetsplatser – att förändra deras
strukturer och system genom att skapa nya
arbetssätt och metoder.
Medarbetaren ska involveras
De europeiska lärdomarna bygger på insamlat
material från en av EU:s organisationer för
analys och research Eurofund och studien
European Working Conditions Survey.
Där konstateras att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med lärande på jobbet
är medarbetarens involvering i arbetets utveckling, något som också professor Per-Erik
Ellström betonar.
Man kan konstatera att där ligger Norden
långt framme, samtliga länder hade höga tal
på medarbetarengagemang i den studien.
Danmark, Finland, Sverige och Nederländerna ligger på ett index på över 6 på en 7-gradig skala, medan EU-snittet är ca 4,8 när det
gäller medarbetares deltagande i organisatoriska frågor.
Sydeuropa och de forna östeuropeiska
medlemsländerna ligger lägst. Undantaget är
Baltikum som har anammat ett sätt att arbeta
12
med arbetslivsfrågor som i högre grad liknar
den nordiska modellen.
Undersökningen visar också att det finns ett
starkt samband mellan medarbetares inflytande
och möjligheterna till informellt och formellt
lärande på arbetsplatsen. Nära 60 procent av
alla anställda i de organisationer som hade
hög grad av medarbetareinflytande hade fått
utbildning av olika slag. Att förändra arbetet
med hjälp av nya arbetssätt som man hittar
inspiration till genom sitt transnationella arbete
kommer att leda till ett fortsatt arbetsplatslärande för dem som inte varit med från början.
Vi har alltså goda förutsättningar att kunna få
till lärande på arbetsplatserna i Sverige.
Detta var något vi förstås ville bygga på i
projektet, eftersom vi inte bara ville erbjuda
en utbildning för individen utan påverka hela
arbetsplatsens organisation.
Dela med andra
Andra viktiga ingredienser för att åstadkomma
förändring är förutom att lära nytt också att
dela erfarenheter och kunskaper med andra,
visar rönen från bl a Temagruppen A & O som
studerat många av de Socialfondsprojekt som
lyckats.
Detta var av största vikt i projektet. En stor
del av poängen var att våra deltagare skulle
få utbyta kunskaper med människor i andra
länder – och sedan förmedla dessa vidare i sin
egen organisation.
”Ha en plan för hur de nyvunna
insikterna ska användas på jobbet”
Vill du att en utbildning ska leda till utveckling i jobbet?
Koppla den till verksamheten och arbetsuppgifterna.
Det säger professor Per-Erik Ellström, Linköpings universitet.
Att gå en kurs eller göra studiebesök kan vara trevligt för individen, men vill man
få effekter på jobbet måste man börja med behoven där och ha en plan för hur
de nya kunskaperna ska tas till vara. Detta kräver att ledningen är engagerad.
Detta är slutsatser av Per-Erik Ellströms forskning. Han är en svensk auktoritet när det gäller utbildning och lärande i arbetslivet.
– Kopplingen till det man gör på arbetsplatsen är viktig både för att motivera
individen och för att få resultat. Det är viktigt att få använda det man lärt sig,
annars är det lätt att glömma de nya kunskaperna.
Lärande kan ske på olika sätt:
• Man lär sig själv, dvs skickas på utbildning utanför jobbet.
• Man lär sig på jobbet, en kurs hålls på plats, exempelvis ihop med Komvux.
• Man lär av andra genom studiebesök, nätverk, etc.
Professor
Per-Erik
Ellström.
Uppföljning är a och o
Projektet Inclusive Europe har haft inriktning på det senare. Med utgångpunkt från
behov på den egna arbetsplatsen har deltagarna sökt europeiska partners att lära av.
– Det är en utmärkt metod. Även här är det viktigt att ha en plan för hur de
nyvunna insikterna ska kunna användas på jobbet när man kommer tillbaka.
Dvs ledningen måste vara involverad.
Man ska se utbildningar som ett led i verksamhetsutveckling, inte som något
som sker vid sidan om, påpekar han. Uppföljning är a och o.
Arbetsplatslärande kommer att bli mer och mer intressant, bl a som en följd av
ökat intresse för lärlingsutbildningar. Arbetsplatser och högskolor, m fl utbildningsanordnare har skäl att samverka mer än vad som sker idag, tycker Per-Erik Ellström.
Viktigt är en kultur av öppenhet och tillit, att medarbetare och ledning har en
dialog och att det finns utrymme att reflektera över gjorda erfarenheter.
– Vi har sett att kollegial handledning fungerar bra, dvs att någon arbetskamrat delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Text: Eva Berlin
13
Vi delar in lärdomarna i de som skett på individuell,
organisatorisk och regional nivå. En del var förväntade,
andra oväntade, men likväl värdefulla.
Projektet gav effekter
på tre olika nivåer
1. Individ Fick nya infallsvinklar
88 procent av deltagarna anser att deras perspektiv har vidgats.
Överhuvudtaget är de allra flesta positiva, visar våra utvärderingar.
Vi har kommit fram till resultaten nedan, dels
genom våra uppföljningsenkäter från resor,
dels genom vår utvärderare Ecorys, men också
via en egen uppföljningsintervju bland våra
deltagare.
Sex typer av individuella lärdomar framträder, nämligen:
• Ny utblick
• Säkrare på engelska
• Ökad förståelse för andra länder
• Nytt perspektiv på Sverige
• Ökad förståelse för EU
• Nya kontakter över sektorsgränserna.
14
Ny utblick
Att förbereda en presentation av sin egen
verksamhet för människor som inte är bekanta
med våra svenska system gör att många har fått
fundera på hur man ska beskriva den på ett
begripligt och pedagogiskt sätt. Detta har gjort
att många deltagare har börjat fundera på sitt
arbete på ett nytt sätt.
När man väl kommer till ett annat land
och får höra om hur andra jobbar med motsvarande frågor så vidgas perspektivet ytterligare. Det man då tar med sig hem är att man
börjat tänka annorlunda och ser möjligheter >>
lärande på olika nivåer – individ
15
35 procent av våra deltagare anser att de har utvecklat
sin engelska genom sitt deltagande i projektet och känner sig
säkrare på de facktermer som gäller för arbetsmarknaden.
>>
Ny utblick: NYA FILMKONTAKTER
Lotti Fred, Stockholms
läns landsting, Kulturförvaltningen, åkte till flera
länder runt Östersjön för
att hitta partners i ett samverkansprojekt inom film.
”Jättebra projekt! Jag
Lotti Fred.
har både fått möjlighet att
formalisera mina kunskaper och att utvidga mina filmkontakter runt Östersjön.
De organisationer jag besökte i Lettland
och Litauen ska nu delta i vårt nya
EU-projekt.”
Ny utblick: NYTTIGT REFLEKTERA
”Det mest värdefulla var att reflektera över sin egen verksamhet och egna
processer. Särskilt viktigt var det med
diskussionerna om det praktiska arbetet,
som vi gjorde tillsammans med andra
svenska kollegor i mötet med de lettiska”.
Det säger Hans Almgren, Huddinge
kommun, som reste till Lettland och
Polen i en gemensam resa mellan kommuner för att identifiera samverkansmöjligheter inom skola, ungdomsarbetslöshet, funktionsnedsatta, miljö och sociala
innovationer.
16
och idéer till utveckling genom att man tagit
del av andras arbetssätt och märkt att de också är bra och möjliga.
88 procent av deltagarna anser att man
genom projektet har fått vidgade perspektiv.
Säkrare på engelska
Många ser engelskan som ett hinder i
början – men ofta handlar det om att man
är ovan. Genom att förbereda sig i förväg på
de speciella arbetsrelaterade orden har man
skaffat sig en ökad säkerhet. När man sen
träffar andra som också har engelskan som
andraspråk (oftast) så upplever man att det
inte är så jättenoga om inte allt är perfekt.
Man förstår varandra ändå. Trots att ingen är
helt perfekt.
35 procent av våra deltagare anser att de har
utvecklat sin engelska genom sitt deltagande i
projektet.
Ökad förståelse för andra länder
Vi råder alltid våra deltagare på utbytesresor att
läsa på om det land de ska resa till och vi har
också tillhandahållit en hel del beskrivningar
om ländernas system när det gäller de frågor
som är aktuella på arbetsmarknaden. Många
upplever då att trots att det kan se olika ut i
andra länder, så har vi alla ungefär samma frågor att tackla och jobba med.
85 procent av deltagarna säger att de har fått
ökad förståelse för andra länder.
>>
Ökad förståelse: DET GÅR ÄVEN MED KNAPPA RESURSER …
”Det är mycket nyttigt att se hur andra arbetar. Det är inte bara pengar som avgör hur resultatet
blir. Mycket kan göras om man ”tänker till”. Har man knappa resurser så går det ändå. Problemen
är lika i de flesta länder. Man kan ta lösningar från andra länder och forma om till vår verklighet.”
Deltagare om kommunresan till Polen.
Ökad förståelse: NY SYN PÅ
”Vansinnigt kul att se hur man gör i andra länder – lär mig mycket av detta. Jag
kommer att ta med mig en del av idéerna
jag har fått till mitt arbete på kulturförvaltningen. Jag har också bjudit in mina
kontakter i Berlin till en konferens i ett
EU-projekt vi har i Huddinge i maj 2014.
Mina kontakter i Prag har jag inbjudit att
samarbeta kring våra stråkelever.”
Det säger Eva Sjögren van Berkel, som
reste till både Berlin och Prag för att få
idéer till nya kultursatsningar.
”Vi i Sverige är väldigt byråkratiska – vill
ofta mer än vad vi kan göra.”
Det säger Åsa Öberg, Lidingö kommun, som åkte till Finland, Lettland och
Tyskland för att undersöka det arbete
som görs för funktionsnedsatta.
KONTAKTER FRÅN BERLIN
BYRÅKRATIN I SVERIGE
Ökad förståelse: LÄTTARE ATT
LÄRA NÄR MAN HAR TRÄFFATS
Vilma Mori, Nacka Kommun reste med
på kommunresan till Lettland för att
hitta inspiration om kommunikation till
medborgare.
”Jag har lärt mig mer om samarbete
och kommunikation med andra länder.
Det blir mer levande och lättare att lära
av varandra när man har träffats. Kommunikationen inom EU är mycket viktig
för att vi ska utvecklas tillsammans.”
lärande på olika nivåer – individ
Ökad förståelse: BJUDER IN
Eva Sjögren van Berkel från Huddinge har
inspirerats av en utställning från Berlin.
17
Nytt perspektiv: BRA VILLKOR I SVERIGE
”Man upplever att man har det bra i Sverige i mångt och
mycket, när det gäller anställningsvillkor, löner etc.”
Marie Stålhammar,
Järfälla kommun.
>>
Nytt perspektiv: VI ÄR
BRA PÅ MÅNGA SAKER
Sirpa Köngäs, Järfälla kommun, reste till
Lettland.
Ӏven om Sveriges
PISA-resultat visar sig
Sirpa Köngäs.
vara dåligt så är det fanstatiskt att kunna se att vi fortfarande är
mycket bra på många andra saker.”
Nytt perspektiv på oss själva
En viktig bieffekt är att deltagarna upptäcker
att vi många gånger har det mycket bra i Sverige, både när det gäller arbetsförhållanden och
privat. Man inser att i andra länder måste man
ofta klara sig med mycket sämre resurser och
förutsättningar. Det skapar förstås en ödmjukhet inför situation i Sverige.
88 procent anser att projektet har bidragit
till att de har fått vidgade perspektiv på sin
egen verksamhet.
Ökad förståelse för EU och gemenskapen
förståelse för EU: MER INTRESSE
”Jag har fått mer intresse för vad
EU-samarbete kan leda till. Vi har redan
tagit emot ett utländskt studiebesök.”
Deltagare från Stockholm Baltic
Exchange.
förståelse för EU NYA INBLICKAR
”Jag har fått nya inblickar över Europas
länder och är bättre rustad inför min resa!”
Deltagare från Lidingö stad, Ö-gruppen.
18
Inclusive Europe förmedlar många kunskaper
om poängen med EU, hur EU styrs, etc under
våra utbildningar, men det är först när deltagarna börjar prata med varandra och läsa om
hur vi kan samverka genom de olika EU-programmen som man förstår nyttan och idén
bakom EU.
Att samarbeta ger ökad kompetens och ett
minskat avstånd till andra kulturer. Detta i sin
tur ger grunderna för känslan av att finnas i
en gemenskap och ett sammanhang som är
värdefullt för både välfärd och fred i vår del
av världen. 42 procent av deltagarna tycker att
projektet bidragit till att de fått ökad förståelse
för EU.
Det är först när deltagarna börjar prata med varandra
och läsa om hur vi kan samverka genom de olika
EU-programmen som man förstår nyttan …
Nya kontakter med andra över
sektorsgränserna
Nya kontakter:
EGET NÄTVERK
FÖR DIALOG
I TNC Expert Program
gjorde samtliga individuella utbytesresor
men framför allt skapade alla en transnationell strategi i sin
egen organisation.
”Jag har fått
tillgång till ett fantastiskt nätverk över
sektors- och landsgränserna”, säger alla
deltagarna.
Gruppen har skapat ett eget nätverk
som ska fortsätta hålla dialogen levande.
lärande på olika nivåer – individ
En mycket värdefull och av många påtalat som
en mycket viktig effekt är att man börjat att
samarbeta och förstå hur kollegor i andra delar
av den egna regionen arbetar.
Detta har lett till att man vidgat sitt nätverk och i många fall också startat samarbe-
ten med andra deltagare i de utbildningar
man medverkat i.
Framför allt så har man börjat samarbeta
över sektorsgränserna, vilket ger värdefulla
samverkansmöjligheter för regional utveckling. 81 procent av deltagarna tycker att
deltagandet har givit dem större kontaktnät
regionalt.
Några av de nyutexaminerade deltagarna ur TNC Experts Program
vid diplomutdelning.
19
”Miljöfrågorna är ett
av de viktigaste, mest
uppenbart när det gäller
nedsmutsningen av
Östersjön, ett problem
som vi ju delar med
sju andra EU-länder.”
20
2. Organisation Utbildning på plats ger ringar på vattnet
Nyttan för den egna organisationen har stått i fokus när projektet inbjudit till
att delta i ett transnationellt utbyte. 94 procent av deltagarna anser att de
kommer att ha stor nytta av det de lärt under tiden.
sig att det får i deras arbete. Detta har gett ett
starkare ägarskap hos ledare och organisation,
att insatserna ska leda till utvecklingsarbete och
transnationell samverkan.
Komma in i organisationerna
I våra skräddarsydda utbildningar har vi kunnat komma än längre in i organisationerna, då
vi har erbjudit utbildningar på plats för allt från
ledning till medarbetare anpassade till organisationens behov och fokusfrågor.
Vi ser genom våra uppföljningar att detta har
lett till starkare effekter och bidragit till större
påverkan och bättre förutsättningar för att starta
utvecklingsarbete. Projektet har presenterat
idéer till utveckling från andra länder kopplade
till organisationens utvecklingsbehov.
>>
Arbetsorganisation: ”VI PLANERAR UTBYTE”
Åsa Öberg och Minna Sokura, Lidingö stad, reste till Riga, Lettland.
”Vi har fått inspiration, motivation och glädje att göra förbättringar i vårt arbete med metoden Supported Employment och annat stöd till människor med funktionshinder. Vi har gjort en
hel del reflektioner. Vi skulle gärna besöka RIGA – daglig verksamhet igen, då det blev lite kort
med tid där och det var mycket intressant att träffa arbetslösa som kommit ut i arbete. Vi hade
redan innan vår resa gått Supported Employment (SE) utbildningen och var i startgroparna
med att börja med SE-metoden ute i vår verksamhet.
Vi har nu hösten 2013 börjat med metodhandledning i SE. Vi ska så småningom börja titta
på någon form av utbyte mellan de organisationer som vi besökte. Kanske praktikantutbyte?”
lärande på olika nivåer – organisation
Den teori om arbetsplatslärande som inspirerat
arbetssättet i Inclusive Europe, nämligen
The Fifth Element (se sid 11) - är inriktad på
att åstadkomma en hållbar arbetsorganisation
som skapar utveckling och förändring. De
bästa effekterna får man om man har fokus på
fyra viktiga komponenter:
• Arbetsorganisation
• Arbetsplatsens ”samarbete”
• Reflektion och innovation
• Struktur och system.
Vi har försökt att införa dessa dimensioner i
vårt projekt på följande sätt:
Vi har krävt av våra processdeltagare att
ha en stark och väl förankrad motivation till
varför de ska ingå i våra långa utbildningar och
kunna klargöra den nytta som de förväntar
21
samarbete: Engagera kommunen
i fler samarbeten
Inom Värmdö kommun
har man de senaste åren
framgångsrikt deltagit i
flera EU-projekt, främst
inom skola och omsorg.
”Vi tittar nu på möjligheten att engagera
Olle Lövenkommunen i fler samarbe- heim.
ten och inom fler områden.
Miljöfrågorna är ett av de viktigaste,
mest uppenbart när det gäller nedsmutsningen av Östersjön.”
Kommunen har deltagit i projektet
Inclusive Europe, ledningsgruppen har
fått skräddarsydd utvecklingsdag och har
medverkat i projektets styrgrupp.
”Vi har fått delta i skräddarsydda
utbildningar liksom studieresor. Tillsammans med några andra stockholmskommuner besökte vi Lettland och Polen.
Mycket inspirerande och lärorikt”, säger
Olle Lövenheim, affärsutvecklare i Värmdö kommun.
samarbete: enheter träffas
”Vi har genom projektet haft ökat samarbete både mellan våra egna avdelningar
på HK och också med andra av våra
enheter inom regionen.”
Det säger Lena Holm Lundvall,
Arbetsförmedlingen, som gjorde ett studiebesök med kollegan Sofia Eugenzon
Persbeck till Italien för att studera deras
likabehandlingsarbete.
22
reflektion: POLEN STUDERAR
INKLUDERING I VANLIG KLASS
Nacka kommun arrangerade en stor EUdag under våren 2013 följt av att flera
av s k utvecklingsantenner (medarbetare med särskilt uppdrag att spana och
ge input från EU) har involverats i att
försöka hitta inspiration att utveckla sina
respektive förvaltningar.
För att möjliggöra detta hade de flera
förberedelser före resorna till Lettland
och Polen som de inbjudits att delta i.
Sedan följdes resorna av en gemensam
uppföljning för många medarbetare för
att sprida erfarenheterna ytterligare
inom organisationen.
Utbildningsenheten har genom Eva
Westin fått en kontakt med ett polskt
projekt – SMOK som kommer att besöka Nacka med en grupp lärare för att
studera hur funktionsnedsatta inkluderas
i ordinarie klasser.
Eva Westin har inspirerats genom två
utbytesresor till Lettland och Polen. Den
polska gruppen stannar en vecka i maj.
Lärargruppen ska delta i utbildningen
under några dagar och
göra studiebesök även
på andra av kommuners
skolor. Sannolikt kommer
detta att resultera i ett
fortsatt samarbete och
utbyte i andra riktningen
Eva Westin.
också.
Vi vet att om man är fler som får uppleva och
lära nytt så är det mer troligt att det nya lärandet
orkar få fäste i organisationen.
>>
Arbetsorganisation
Samarbete
Många av våra deltagare har uppmuntrats att
delta tillsammans med andra kollegor från
arbetsplatsen. Vi vet att om man är fler som
får uppleva och lära nytt så är det mer troligt
att det nya lärandet orkar få fäste i organisationen.
Reflektion och innovation
Vi har också begärt att alla ska redovisa sina
Struktur och system
Framför allt i vår TNC Expert-utbildning
har vi stöttat våra kursdeltagare att skapa en
transnationell strategi i sin egen organisation.
Detta medför att vi har möjlighet att påverka
att man styr sin verksamhet mot transnationalitet som möjlighet för utveckling. Projektet har
haft som ambition att påverka genom att bygga
starka deltagare som ska bidra till sina organisationers utveckling.
Inclusive Europe har genom utbildningens
inriktning bidragit till att 11 aktörer i stockholmsregionen fått sk transnationella eller internationella strategier; bl a MUCF, Landstinget,
Basta, Södertälje, Stockholm, Nacka, Lidingö,
Solna, Järfälla och Huddinge kommuner.
Struktur och system: FLER SKA JOBBA EU-ORIENTERAT
”Lidingö stad satsade på flera skräddarsydda utbildningstillfällen, t ex hur
man riggar ett EU projekt, vilka EU-fonder som finns och hur EU fungerar.
Dessutom gjordes en särskild insats för stadens ledningsgrupp.”
Det säger internationella samordnaren Jeccika Eriksson, som är nöjd med att
fler fått praktisk kunskap om hur man skapar hållbara europeiska samarbeten.
Jeccika Eriks”Dessutom är fler motiverade att jobba EU-orienterat och vi har fått konson.
kreta exempel på organisationsförbättringar genom de studieresor som gjorts.
Satsningen har även gjort att stadens ledningsgrupp har fått reflektera hur vi ska lägga upp
vårt fortsatta internationella arbete.”
lärande på olika nivåer – organisation
Ett av de viktigaste målen för vårt projekt är
att stimulera till och identifiera exempel på
hur man kan hitta nya arbetssätt, verktyg och
metoder som kan utveckla arbetet och den
egna arbetsplatsen. Många av våra deltagare har
tagit med sig detta från sina utbytesresor och
därmed börjat förändra sin egen arbetsplats.
erfarenheter i sin egen organisation, så att man
skapar förståelse och delaktighet.
23
3. Region Ny kontakt mellan organisationer
De främsta regionala lärdomarna är att deltagare från olika typer av
organisationer har fått mer kontakt och börjat samarbeta med varandra
genom de olika projektinitiativen.
Många deltagare har fått kontakt med intressanta nätverk både regionalt och internationellt, som de har gått med i efter inspiration
från projektet eller varandra.
Nätverken handlar både om transnationellt
arbete och andra mer tematiserade som t ex
nätverket Effektnet, det regionala EU-samordnarnätverket, det europeiska Edge Cities, EIGE
(likabehandling) och Östersjönätverket Union
of the Baltic Cities, för att nämna några.
24
Många regioner har utvecklat regionförbund för att på det sättet underlätta samverkan.
Eftersom Stockholmsregionen inte har
något sådant, har det varit särskilt viktigt att
vi har kunnat bidra till sektorsövergripande samverkan mellan flera aktörer i viktiga
utvecklingsområden som t ex arbetsmarknadsfrågor, ungdomsarbetslöshet, inkludering
av funktionshindrade i arbetslivet eller sociala
innovationer.
”De mest värdefulla erfarenheterna har
varit att få synpunkter och byta erfarenheter
i diskussionerna med de andra kollegorna.”
ny kontakt: BERIKANDE MED NYTT NÄTVERK
ny kontakt: BRA MED NYA IDéER
”Det är alltid bra att träffa andra – både
svenskar och de på plats. Ofta kommer
man på saker som berikar. Nyttigt att
höra hur andra gör.”
Deltagare från kommunresan till Polen.
ny kontakt: SUVERÄN UTBILDNING
Monika Rosenqvist, Solna
stad, reste till Bryssel för
att hitta samverkanspartners med andra satellitstäder.
”Projektet har varit
otroligt bra och flexibelt
Monika
upplagt, anpassat efter
Rosenqvist.
deltagande organisationers behov. EU-strategutbildningen var
helt suverän för att utveckla både regionala och transnationella kontakter.”
Kristina Blixt.
ny kontakt: VÄRDEFULLA SYNPUNKTER FRÅN ANDRA KOMMUNER
”De mest värdefulla erfarenheterna har varit att
få synpunkter och byta
erfarenheter i diskussionerna med de andra
kollegorna. Jag har blivit
väldigt inspirerad av
Hans Almbåde
Nacka och Järfälla
gren.
kommuners arbete.”
Det säger Hans Almgren, Huddinge
kommun, som deltog i kommunresa till
både Lettland och Polen kring årsskiftet
2013-14.
lärande på olika nivåer – region
Kristina Blixt, Basta, reste till Kroatien för att besöka organisationer som jobbar
med olika program för människor i utanförskap.
”Jätterolig kurs – bra grupp från olika sektorer. Det har varit mycket berikande att träffa kommuner, Arbetsförmedlingen mm och få ett bra nytt nätverk.”
25
Inclusive Europe har haft särskilt fokus på fyra teman:
Jämställdhet, integration och motverka diskriminering,
Entreprenörskap och sociala innovationer, Sysselsättning och
arbetspraktik samt Rehabilitering och funktionsnedsättningar.
Fyra områden viktiga
för hållbart arbetsliv
1. Jämställdhet, integration och motverka diskriminering
Sverige ligger i topp på många mätningar när det gäller jämställdheten och även
när det gäller vår diskrimineringslagstiftning. I många länder ute i Europa pågår
motsvarande arbete med andra utgångspunkter som vi har mycket att lära av.
I Sverige har kvinnor i arbetaryrken på punkt
efter punkt sämre villkor: sämre anställningstrygghet, mycket deltidsarbete, svagt inflytande
över sina arbetstider och arbetstider som ofta
är förlagda till kvällar och nätter, visar LO:s
Jämställdhetsbarometer för 2014.
Vad gäller diskriminering har vi t ex
mycket att göra när det handlar om minoritetsgrupper och äldre. Att vara funktionsnedsatt eller att t ex vara homosexuell är
verkligen inte heller problemfritt på arbetsmarknaden.
26
Och även när det gäller integration har
vi fortfarande långt kvar. Den frågan har ju
alltmer ställts på sin spets, inte bara i Sverige
utan i hela Europa genom den ökande rasismen och främlingsfientligheten som breder
ut sig.
Exempelvis har både Portugal och Malta infört olika system för att belöna/märka
ut organisationer som utmärker sig inom
likabehandlingsarbetet. Något som årligen
publiceras och ger positiva sidoeffekter som
påverkar andras utvecklingsarbete.
Trion från Arbetsförmedlingen tillsammans
med kollegor från Italiens motsvarighet till vår
Diskrimineringsombudsman.
Mångfald i Italien
Från Arbetsförmedlingen reste tre personer;
Sofia Persbeck Eugenzon, Lena Holm Lundvall
och Paola Moscatelli Bergnehr till Italien för
att studera insatser kring likabehandling och
mångfald. De besökte både den italienska diskrimineringsombuds-myndigheten och Byrån för
mänskliga rättigheter. Besöket har redan blivit
återgäldat av de italienska organisationerna
under året.
Två reste vidare till Finland i samma syfte.
Dessa resor har inspirerat deltagarna att
utveckla likabehandlingsarbetet på Arbetsförmedlingen. Under perioden 2010-2012
genomförde myndigheten en stor antidiskrimineringsinsats riktad till medarbetare vad avser
romer.
I kommande programperiod önskar man nu
jobba vidare med fler insatser inom likabehandling och mångfald och de kommer också att
söka ett eget Progress-projekt för att utveckla
detta arbete vidare. Under våren 2014 kommer
Inclusive Europe att arrangera frukostseminarier
kring detta tema.
Solna stad åkte till Lettland för
att studera likabehandlingsarbete. De besökte bland annat
Apeirons, en ideell organisation som drivs av personer med
funktionsnedsättning och deras
vänner samt den lettiska Polishögskolan.
Apeirons arbetar bland annat med informationsinsatser,
utmärkelser och jobbmatchning.
Medarbetare på polishögskolan
berättare hur de arbetar för att
motverka hatbrott mot HBTQ-personer. De genomför i samarbete med frivilligorganisationer
kompetensutvecklingsinsatser för
poliser, jurister och domare med
flera yrkesgrupper.
Erfarenheterna har gett många
nya idéer och inspiration till det
egna utvecklingsarbetet. ”Hur man
på alla nivåer
använder EU-samarbetet som hävstång i sitt utvecklingsarbete samt
engagemanget
Eva Lipe vid
hos alla vi träffade Lettlands
State Police
imponerade på
College
oss”, säger Moberättar om
nika Rosenqvist,
hur de arbeinternationell
tar mot hatsamordnare och
brott riktade
ledare för gruppen mot HBTQ
personer.
från Solna.
motverka diskriminering exempel
Mot hatbrott i Lettland
27
Entreprenörskap exempel
2. Entreprenörskap och sociala
Nya idéer om hur unga kan starta företag finns på flera håll i Europa, bl a har
Köpenhamn en innovationshub. Kanske
får Södertälje något liknande?
Aktiva medarbetare annonserar
att de finns på plats på innovationshuben i Köpenhamn.
mötesplats FÖR UNGA
Södertälje Näringslivsenhet,
Campus Telge med Eva Helen,
reste till Danmark och Tyskland
för att besöka sk innovationshubar, eller mötesplatser för
idéutbyte. Läs om besöket i
Danmark i vår broschyr Gränslösa lösningar.
Det har gett grogrund för idéer
om något motsvarande i Södertälje. Med stöd av Inclusive Europe
har Södertälje ansökt om och
blivit beviljade en förstudie för att
skapa förutsättningar för ett sådant initiativ. Här ska arbetslösa
ungdomar bli en del av kommunens tillväxtarena. Man skapar en
kreativ miljö där embryo till nya
idéer och jobb skapas för unga
arbetslösa i Södertälje.
28
Att skaffa en anställning är för många det enda
alternativet för att självständigt kunna försörja
sig. För en del kan starta eget vara språngbrädan till en försörjning som passar bättre
med den situation man befinner sig i och den
person man är. Att stimulera entreprenörskap
är alltså en viktig funktion för att få en stark
arbetsmarknad. EU anser att stimulansen av
entreprenörer är en viktig del av Europas utveckling. De påtalar också att det är alla de små
företagen som faktiskt många gånger har störst
betydelse för ett lands tillväxt.
Nya vägar till entreprenörskap
Europa behöver fler entreprenörer och Kommissionen söker hela tiden nya vägar för att
stimulera entreprenörskap. En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer
ut i arbetslivet idag, enligt Skolverket.
Utbildningsväsendet behöver anpassa sig
för att kunna bemöta förändringarna. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som
kunskap om egenföretagande. Det handlar om
att ta fram och utveckla elevers inneboende
nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Kommissionen samarbetar med alla medlemsländer för att underlätta erfarenhetsutbyte
och skapa en bättre kultur för entreprenörer.
innovationer
Varje år arrangeras ”European SME Week” för
att stimulera och förbättra attityden till entreprenörer.
Många gånger är det svårt för grupper i
samhället att starta eget, som till exempel för
invandrare som inte är bekanta med de regelverk och system som reglerar företagande.
Därför satsar EU speciellt på dessa grupper.
Andra former för entreprenörskap som
kooperativ och sociala företag kan också få en
avgörande roll för att skapa mer arbetstillfällen
– särskilt för dem som står långt utanför arbetsmarknaden. Socialt entreprenörskap möjliggör
inkludering och skapar därmed också ekonomiska tillväxten, varför EU även ger stimulans
till dessa typer av verksamheter.
Sverige ligger efter
Sociala innovationer kan omfatta socialt företagande, men kan också handla om att hitta
lösningar på våra samhällsproblem på nya sätt.
Här ligger Sverige efter många andra länder
som t ex Italien eller England.
Entreprenörskap och sociala innovationer
finns runt om i Europa och vi har mycket att
lära och inspireras av andra inom detta område.
Huddinge och Stockholms kommuner möjliggjorde för fyra lärare från gymnasieskolan – två lärare från varje enhet att resa till
både Lettland och Danmark för att hämta
inspiration till hur man lägger upp entreprenörskapsutbildning i gymnasieskolan.
Deltagarna har nu planerat ett utbyte mellan skolorna för både lärare och elever.
Man har också idéer om att stötta sina
entreprenörselever att starta sociala företag och i dessa erbjuda arbete för ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Reste gjorde: Helen Palmheden
och Susanne Langkjaer från Stockholm
samt Michael Lindqvist och Diana Bonn
Persson från Huddinge.
Utbytet har lagt grunden för ett samarbete och nu väntar de på ett utbyte
under våren 2014.
Två entreprenörslärare från Lettland i möte
med Stockholm/Huddinges fyra lärare.
Entreprenörskap exempel
SKOLOR LÄR UT FÖRETAGANDE
29
Sysselsättning exempel
30
Varva teori och praktik
HJÄLPER UNGA FÅ JOBB
Christina Erenvidh och Sirpa
Köngäs, Järfälla
kommun, reste
sommaren 2013
till Hamburg,
Tyskland för att
Christina
studera insatser
Erenvidh.
mot ungdomsarbetslöshet.
De träffade på många spännande initiativ som bl a ”Onestop-shop” inom Jugendberufsagentur och studerade den s k
”Dual education”, metoden som
används för unga som inte kan/
vill studera heltid. Man kombinerar då teoretisk utbildning med
regelbunden arbetspraktik.
Detta har stimulerat Järfälla
att ansöka om en förstudie för att
satsa på insatser för arbetslösa
ungdomar som står långt utanför
arbetsmarknaden. Förstudien
heter Unga Vuxna på gång.
3. Sysselsättning och arbetspraktik
Den tyska modellen när unga utan jobb
och studier får praktisera utomlands,
får lärlingsutbildning eller tar del av
andra metoder för att varva teori och
praktik och lära av äldre har intresserat svenska arbetsförmedlare.
EU gynnar principen om en arbetsmarknad
för alla och vill att arbetskraften ska flytta
mer och vara mobil. EU-länderna utgör alltså
en öppen arbetsmarknad. Förhållandena ser
väldigt olika ut runt om i Europa. När det är
tuffa förhållanden i arbetsmarknaden i ett land
börjar arbetskraften därför röra sig till andra
länder i sökandet efter arbete.
Det är inte bara arbetsbrist som leder till
mobilitet. Den andra sidan av myntet är förstås
när kvalificerad arbetskraft söker sig till de
länder som har de mest attraktiva villkoren och
de högsta lönerna.
Nya vägar för arbetslösa
Det finns ett omfattande samarbete i Europa
mellan de olika offentliga arbetsförmedlingarna – Public Employment Service, som träffas
regelbundet för att utbyta erfarenheter. Genom
deras Europeiska arbetsförmedling EURES
kan EU-medborgare få hjälp att söka och man
förmedlar jobb eller praktik över gränserna.
Det finns många andra sätt att etablera
möjligheter för arbetslösa att få praktik och
utbildning utomlands. Oftast sker detta genom
samarbete mellan olika organisationer som på
olika sätt har gemensamma nämnare.
Ett mycket omfattande ungdomsprogram
Sverige kopierar Tyskland
Många svenska organisationer börjar nu
kopiera denna framgångsrika tyska modell och
skickar ut ungdomar på praktik utomlands.
Flera organisationer har provat modellen på
ungdomar som har neurologiska funktionsnedsättningar om lättare autism och asperger.
Dessa ungdomar visar stor utveckling efter sina
utlandsvistelser.
Det man då åstadkommer är inte bara
arbetslivserfarenheter, utan också en förstärkt
självkänsla, att klara sig med språket och klara
av att resa och bo utomlands. Dessutom bryter
man de många gånger destruktiva sociala miljöer ungdomen tidigare befunnit sig i.
Från Arbetsförmedlingen har Robert
Nyholm och Christina Erenvidh och Sirpa
Köngäs från Järfälla studerat denna modell, Se
Gränslösa lösningar sid 21 och 29.
Unga lär av äldre
Amila Konjhodzic från Stockholms stad reste till Tyskland
2012 för att studera bl a arbetsmarknadsinsatser för grupper
som står långt ifrån arbetslivet.
Idag genomför Amila Konjhodzic, tillsammans med kollegan
Mandana Kolahdozan, en förstudie som handlar om att hantera
de demografiska utmaningarna
som vi står inför. Förstudien har
fått stöd av projektet och ska
undersöka förutsättningarna för
ett nytt projekt som ska överlappa gapen i kunskapsöverföring
mellan generationer för att skapa
fler arbetstillfällen.
Sysselsättning exempel
för att få praktik utomlands är Tysklands
IDA-program – Integration durch Austauch
(Integration genom utbyte), där man söker upp
och mobiliserar de mest exkluderade ungdomarna på arbetsmarknaden (de s k NEET’s Not
in Education, Employment or Training) och
erbjuder dem arbetspraktik runt om i Europa.
Programmet visar mycket bra resultat med
en återgång till utbildning eller sysselsättning
för ungdomarna på mer än 65 – 80 procent.
Detta program har i stor grad bidragit till att
sänka den tidigare höga ungdomsarbetslösheten i Tyskland till en nivå på omkring 7-8
procent (2014) från tidigare drygt 17 procent
(2005-2006).
Amila Konjhodzic och Mandana
Kolahdozan, JobbTorg Stockholm, vill genomföra projekt
inom Generationsväxling för att
skapa nya jobb.
31
Rehabilitering exempel
UNGA MED FUNKTIONSHINDER
Vågar sälja hantverk
Försäkringskassan har gjort flera
utbytesresor genom våra program för
att studera metoder för att få ut funktionshindrade i arbete. Man har också
tagit till sig den stora skillnaden i
inställning jämfört med Sverige, nämligen att man utgår ifrån målgruppens
förmåga och inte begränsningar.
Resorna har bl a bidragit till att de
ansökt och fått beviljat en förstudie –
”Ung Resurs i Stockholm”, som ska
leda till inkludering i arbetslivet för
unga funktionsnedsatta.
Ögruppen, Lidingö med tre medarbetare:
Catarina Larsson, Anna Bourgstedt och Jenny
Bourke besökte Das Raue Haus i Hamburg
under en vecka hösten 2013.
Där fick de inspiration till en hel del nya
åtgärder, t ex att våga sälja de hantverk som
skapas i verksamheten kommersiellt och till
marknadsmässiga priser, att starta teaterverksamhet med sina deltagare mm som de kan
jobba med på Lidingö. Nu följer ett utbyte av
deltagare med LSS-stöd och personal mellan
de två organisationerna. ”Detta är mycket viktigt för vår verksamhet”, säger Jenny Bourke.
4. Rehabilitering och funktionsnedsättningar
Få länder ger samma ekonomiska trygghet vid rehabilitering som Sverige.
Men det finns mycket att lära, bl a att vi i Sverige är för inställda på att hitta
stöd för de hinder individer har, i andra länder ser man snarare till förmågor.
Den svenska välfärdsmodellen med Försäkringskassan som en väl etablerad institution för
trygghet vid sjukdom, olyckor och behov av
rehabilitering har skapat ett trygghetssystem
som saknar motstycke i många länder i Europa.
Därför kan det vara lätt att tro att vi inget
har att lära av andra när det gäller exempelvis
rehabilitering tillbaka till arbete.
Söker man en motsvarighet till Försäkringskassan så hittar man det för det mesta inte i andra länder. Givetvis finns det system som fångar
upp dem som varit sjuka – om än på annat sätt
än hos oss. I många länder har kyrkan och välgörenhetsorganisationer varit instanser som tagit
32
stort ansvar. Den frivilliga sektorn i dessa länder
spelar fortfarande en större roll för den här typen av insatser än vad som är fallet i Sverige.
Det finns mycket att lära av dessa organisationer, som många gånger gör väldigt innovativa och bra insatser – ofta med små medel.
I Sverige har vi börjat bli alltmer medvetna
om denna ännu så länge outnyttjade resurs att
samarbeta med när det gäller rehabilitering
och arbetspraktik.
De bästa exemplen från Europa visar att
metoden Supported Employment kombinerad med en Job Coach ofta är framgångsrika
insatser.
Projektledarens lärdomar:
Lyckade resor, men
vi är ingen resebyrå …
Sammantaget har projektet Inclusive Europe varit mycket lyckat
och påverkat tre av fyra organisationer. Det finns dock en hel del vi
kunde ha gjort annorlunda med facit i hand, bland annat större
insatser för att få med ledningarna, summerar Anne-Marie Flood.
”Detta var det bästa jag gjort i år”. Det tyckte
Maxim Bessmert, Arbetsförmedlingen, efter
en resa till forna Östtyskland, där han träffade
arbetsmarknadsenheten.
Mötet gav uppmärksamhet i media och själv
hämtade Maxim Bessmert hem idéer om hur
man kan jobba med lärlingsutbildning, något
som Arbetsförmedlingen nu kommer att implementera.
Det här är ett bra exempel på vad jag som
projektledare hoppats att Inclusive Europe
skulle medföra, nämligen nya konkreta idéer om
hur man utvecklar sitt arbete.
Maxim Bessmert, t h, vid studiebesök på Volvo
i Halle för att studera insatser mot ungdomsarbetslöshet.
Få kontakter för framtiden
Ett annat syfte med transnationalitet – nämligen nya europeiska kontakter för
framtiden – var flera med om att uppnå, bland andra Idah Klint, utredare på
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Hon reste till Tyskland tillsammans med kollegan Eva Thiez för att undersöka vilka ungdomsarbeten som
pågår där som man skulle kunna inspireras av i Sverige.
>>
33
>>
”Jag har fått ett stort nätverk av kollegor och jag fick tillfälle att reflektera över
mitt eget arbete”, säger hon.
150 utländska studiebesök i 12 länder – huvudsakligen Östersjöregionen, men
även England, Spanien, Italien och Belgien – blev alltså resultatet av Inclusive
Europes verksamhet under två och ett halvt år. De vanligaste inslagen under studieresorna var utbyte av erfarenheter med europeiska kollegor, workshops och i
några fall deltog man i seminarier eller genomförde en sk jobbskuggning.
Än mer tid att förbereda behövs
Vi är stolta över att vi lyckades överträffa målen med 50 % och kunde erbjuda
betydligt fler att göra utbytesresor än vad vi trodde från början.Vi borde dock ha
lagt ner mer tid på förberedelser inför starten av projektet och lagt än större vikt
vid att kommunicera att utbytesresorna inte kunde göras isolerat. Tanken var ju
en helhet där behov på det egna jobbet, utbildning, resor och nya insikter skulle
leda till förändringar på organisationsnivå. Några blev irriterade över att de inte
bara kunde resa vart och hur de ville och verkade betrakta projektet som en resebyrå. Tre deltagare hoppade av vår skräddarsydda utbildning pga detta.
Vi borde även lagt än mer fokus på sociala koder vid interkulturella kontakter.
Det blir lite fel när man t ex välkomnas i ett annat land av kostymklädda högre
tjänstemän och deltagarna själva dyker upp i fritidskläder…
För att få åka iväg måste deltagarna först delta i någon av de utbildningar vi arrangerade innan, dels i ett sk öppet program med varierat utbud av ett 20-tal kurser på en
halv till heldag med inriktning på allt från kunskaper om EU, fonderna, Östersjöstrategin till hur
EU:s medlemsländer jobbar inom olika områden.
Dels i processorienterade utbildningar som pågick under längre tid – oftast ett halvår till ett år:
• Stockholm Baltic Exchange Program – för
mindre erfarna.
• Transnational Cooperation Experts Program –
för dem som gått vidare i sitt arbete.
• Skräddarsytt Baltic Exchange Program – en
miniversion anpassad för respektive organisation.
Lidingö kommun åkte exempelvis till
Eva Thiez och Idah Klinth från MUCF vid ett av
Hamburg
för att titta på stadsbyggnad inför
deras tyska studiebesök för att studera olika
insatser för unga i Tyskland.
sin egen utveckling av stadsdelen Torsby.
34
”Vi borde dock ha varit än tydligare med att processutbildningarna krävde mycket eget arbete – och varför
det var ett viktigt inslag i lärandeprocessen.”
Våra deltagare var till övervägande del nöjda med utbildningarna. Merparten
av de öppna utbildningarna gav betyget på 3,5 - 4 på en femgradig skala. Allra
nöjdast var deltagarna i programmet för TNC Experts som värderade sin tillfredsställelse med utbildningen till 7 på en 10-gradig skala.
Vi är stolta över att våra processutbildningars innehåll kunde planeras och godkännas av en transnationell panel före kursstart. Något som borgar för att utbildningarna har fortsatt stark förankring bland våra transnationella intressenter.
Vi borde dock ha varit än tydligare med att processutbildningarna krävde
mycket eget arbete – och varför det var ett viktigt inslag i lärandeprocessen. Bara
två tredjedelar fullföljde vår utbildning för de mindre erfarna – Stockholm Baltic
Exchange. Många slutade pga nytt jobb, men merparten för att det tog mer tid än
de hade möjlighet att avsätta.
Att ha med organisationernas ledning i projektet är viktigt och vi borde ha
lagt ner än mer kraft på detta.Vi ställde krav på att deltagarna själva skulle göra
det arbetet, men det hade säkert underlättat för dem och för projektet om vi från
Inclusive Europe hade lagt in mer insatser.Vi kompenserade lite av detta under
sista året när vi erbjöd skräddarsydda utbildningar. Det gjorde att vi kom närmare
organisationerna och kunde anpassa våra insatser direkt efter deras aktuella behov.
Många har inspirerats
Mycket lyckat var att vi snabbt i starten fick med oss polska National Supporting
Institution som ett tvillingprojekt som gjorde liknande insatser som våra i Polen.
Vi hade inte räknat med detta, men det ledde till många goda och värdefulla
erfarenheter och utbyten oss emellan under projektets gång. De ställde också upp
som värdefullt stöd till flera av våra deltagare som reste till Polen.
Vi är glada över att vi lyckats inspirera så många av våra deltagande aktörer till
påbörjade förändringsarbeten och transnationella utbyten.Vi kan säga att mer än
75 procent av alla våra deltagande organisationer på något sätt har påverkats. Eller
som Kerstin Sjösvärd uttryckte det efter en resa till Lettland och England med
kollegor där de presenterade en modell från projektet Arbetssam:
”Jag har blivit medveten om att man kan ha ett europeiskt synsätt.”
35
”Gränslösa effekter” ger dig en fördjupad bild av de lärdomar som
projektet Inclusive Europa gjort, på såväl individuell som organisatorisk
och regional nivå. Du får veta mer om vilken påverkan det har haft på
deltagarna och de förändringar som börjat spira tack vare projektet.
Skriften har producerats av Arbetsmiljöforum i Norden AB genom projektet Inclusive Europe,
som finansierats av Europeiska Socialfonden. Den sammanfattar och ger exempel på de insatser
som har genomförts. Se www.inclusiveeurope.se.
Arbetsmiljöforum, som har drivit Inclusive Europe, är ett medie- och utbildningsföretag.
Arbetsmiljöforum står bakom tidningen Du&jobbet, arbetslivsdagar som WorkingLife,
utbildningar, nätverk för arbetsmiljöengagerade, m m. Se www.arbetsmiljoforum.se.
Socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige
förvaltas den av myndigheten Svenska ESF-rådet. Se www.esf.se.
36