Transcript Bengt Persson

TILLGÄNGLIG UTBILDNING FÖR ALLA
CONVENTUM ÖREBRO
7 MAJ 2013
BENGT PERSSON
HÖGSKOLAN I BORÅS
Vad kan vi lära av historien?
Differentieringsfrågan
 En verklig välgärning för svagt begåvade barn… för skolan i sin
helhet en vinst att från de vanliga årsklasserna avskilja den
tyngande barlast som blott hämmar farten. (Svensk Skoltidning
1890)
Differentieringsfrågan
 Ett och annat kunde anföras mot förslaget … men de många
farorna ur såväl pedagogisk som moralisk synpunkt av en sådan
skilsmässa - för såvitt det ej gäller rena idioter - är enligt vårt
förmenande av långt större betydelse. (Svensk Skoltidning 1890)
Differentieringsfrågan











Idioter
Imbecilla
Debila
Intellektuellt efterblivna
Dumma
Normalt utvecklade
Goda begåvningar
Mycket goda begåvningar
Överlägsna begåvningar
Mycket överlägsna begåvningar
Ytterst sällsynta begåvningar
(Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok 1944)
- 24
25 - 49
50 - 74
75 - 84
85 - 94
95 - 104
105 - 114
115 - 124
125 - 149
150 - 174
175 -
Normalfördelning
.
Specialundervisning
 Idag erhåller mellan 35 och 40 procent, ibland
upp till 60 procent av eleverna i grundskolan
tidvis undervisning på timmar som kallas
specialundervisning. Samtidigt med denna
kvantitativa expansion har ordet förlorat sin
innebörd av special-pedagogisk metodik. Endast
27 procent av undervisningen utförs av
specialutbildade lärare. (SOU 1974:53)
Kritiken mot specialundervisningen
 The teaching profession has complied with the expansion of the
special needs sector because mainstream teachers have an
interest in avoiding dealing with special needs pupils and special
education teachers need referrals to remain in business.
(Sunderland, 1989)
Kritiken mot specialundervisningen
 ...as an institutional practice of public education, special
education, I will argue, prevents education from confronting its
failures, and thus ultimately precludes meaningful reform. (Skrtic,
T. 1991)
Varför inkludering? Hur behandlas frågan i den
pågående reformpolitiken? Och hur ser det ut i vår
omvärld?
Omfattande ökning av specialpedagogiskt stöd I
segregerade former I Danmark och Norge
…inclusive education is not an end in itself but a
means to an end. It is about contributing to the
realisation of an inclusive society with the
demand for a rights approach as a central
component of policy making. Thus, the question
of inclusion is fundamentally about questions of
human rights, equity, social justice and the
struggle for a non-discriminatory society.
(Barton, 2008)
Educational disadvantage should be addressed by
providing high quality education and targeted
support, and by promoting inclusive education. ...
Education should promote intercultural
competences, democratic values and respect for
fundamental rights and the environment, as well as
combat all forms of discrimination, equipping all
young people to interact positively with their peers
from diverse backgrounds. (Council of the
European Union 2009, s. 4)
Inkludering kan handla om…
… elever med olika slag av
funktionsnedsättning eller i behov av
särskilt stöd.
… huruvida en elev är inkluderad i den
dagliga skolpraktiken eller ej
… att utveckla en skola för alla
… utbildning för alla eller Education for
All (EFA)
… om en tankestil där inkludering utgör
en vägledande princip för det
pedagogiska vardagsarbetet men där
det vidare syftet är ett mer inkluderande
samhälle
VAD SÄGER SKOLINSPEKTIONEN?
Verksamheterna ska präglas av ett inkluderande
synsätt och utgöra en trygg miljö där det inte
förekommer kränkande eller diskriminerande
behandling. Dessa grundläggande förutsättningar
ska gälla alla barn och elever oavsett om de har en
funktionsnedsättning eller inte. (Skolinspektionen,
2009)
RCIW
Vid Högskolan i Borås är inkludering ett prioriterat
forskningsområde och utgör sedan 2011 ett av de lokala
målen i den nya lärarutbildningen.
Arbetsgruppen Research and Capability in Inclusion and
Welfare (RCIW) utgörs av professorerna
Bengt Persson och Julie Allan samt universitetslektorerna
Anita Norlund, Elisabeth Persson, Per-Åke Rosvall och
Marianne Strömberg.
Arbetsgruppen åtar sig FoU-uppdrag inom områden med
inriktning mot inkludering och stöd för utsatta
elevgrupper.

FALLET ESSUNGA
ETT MÅLMEDVETET ARBETE
Essunga kommun i siffror
Yta
Invånare
Anställda
Företagare
(exkl jordbruk)
Kommunal
skattesats
236 km2
5 595 st
512 st
275 st
22,00 kr
ESSUNGA KOMMUN
- 3 små skolor
- Ingen gymnasieskola
- 20 % av 25-åringarna har högskolestudier
- < 50 % av 19-åringarna behöriga för högskola 2009
- 15 % av befolkningen över 16 år har högskoleutbildning
jämfört med 29 procent i riket
UTGÅNGSLÄGE 1:
Den nationella statistiken visade att Essunga kommun var
bland de absolut sämsta i landet
UTGÅNGSLÄGE 2:
 Heldagsskola
 ”Liten grupp” (Oasen, Amiralen)
 Flera särskolegrupper
 Elever plockades ut till specialundervisning
 Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång)
 Flera skolvägrare
 25 % av eleverna var någon annanstans än i ordinarie klassen
Öppna jämförelser, grundskola år 9
vårterminen 2007 – 2010, Essunga kommun
Uppnått målen i alla
ämnen, andel elever
Behörighet till
gymnasieskolan, andel
elever
Procent
Rangordning
Procent
Rangordning
2007
62,8
287
76,9
289
2008
78,1
120
91,4
90
2009
80,6
99
93,1
67
2010
96,3
3
100,0
1
Ifrågasättandet
Efter ett drygt år av positiv publicitet inträffade det
intressanta att medias intresse ändrade karaktär. Det
började med ett blogginlägg hösten 2011 där betygsresultat
och resultat från nationella prov 2010 jämfördes. Detta
föranledde Dagens Nyheter att under rubriken ”Mirakelskola
gav eleverna överbetyg” ifrågasätta den positiva
uppmärksamheten och hävda att eleverna i Nossebro
”knappt når medelmåttiga resultat”. Artikeln citerades flitigt
och även framträdande pedagogikforskare stämde in i
kritiken. Äntligen hade sanningen kommit fram, resonerade
man.
”Man har satt glädjebetyg. Skolinspektionen nämner att
provresultaten i matematik inte motiverar så höga betyg”.
”Nossebro sätter överbetyg på elevernas medelmåttiga
kunskaper. Det är så de gjort för att kunna börja kalla sig
Sveriges bästa skola. Det är vidrigt. När skolans lärare och
rektor fuskar, vad ger det för signaler till eleverna?”
”Hur kommer det sig att forskare i pedagogik, skolvårdande
myndigheter och en samlad journalistkår okritiskt verkar ha
accepterat Essunga kommuns beskrivning av
resultatutvecklingen?”
”Ingen har heller varit misstänksam – det går inte att på tre
år ta en skola från botten till toppen då det gäller elevernas
kunskapsutveckling.”
RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV
2006-2011 ÅRSKURS 9
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
SVENSKA
91
91
94
95
98
100
94
ENGELSKA
93
90
95
89
99
99
97
MATEMATIK
69
91
80
85
84
95
91
RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV
2006-2011 ÅRSKURS 5
2009
2010
SVENSKA
90
97
ENGELSKA
94
92
MATEMATIK
96
98
Projektets syfte:
 Att identifiera och analysera faktorer av
betydelse för den ökade måluppfyllelsen
 Att följa två årskullar under gymnasieåren
med fokus på ämnena engelska,
matematik och svenska
http://www.liber.se/Facklitteratur/Pedagogik/Allman-pedagogik/Inkludering-och-maluppfyllelse/
Några resultat
Ett forskningsbaserat arbetssätt
”Det har ju varit en massa tyckande i skolan och när vi nu bygger detta
arbete på forskning och lyckas väldigt bra så vallfärdar världen hit.
Om ingen tidigare har byggt någonting på forskning i skolan utan
bara gissat och chansat och kört efter eget huvud, så är det en
katastrof.”
Ett auktoritativt och trovärdigt
ledarskap
”Någonstans en bit in på terminen så insåg jag att nu måste jag
bestämma, nu måste jag säga att jag bestämmer. Jag tror att det
har varit en trygghet. Jag tror att det har haft betydelse att jag sa att
nu har vi tre mål, alla ska lyckas, alla ska lyckas i klassrummet, alla
ska vara inkluderade. Fanns inget att välja på. Nu är det detta vi ska
göra.”
Att dra åt samma håll
”Det tycker jag är en gåta. Det är ju så att det är ju det första man
tänker att nu kommer några, man har ju sett den här teorin att en
tredjedel går i framkant och så är det en massa som hänger med
och så är det några som släpar efter och protesterar.”
Bryggan mellan socialtjänsten och
skolan
”Det handlar om elever som har bekymmer på fritiden, som har en svår
social situation men där vi kan se att genom att finnas till för dem i
skolan så ökar chansen att de lyckas i skolan. Och genom att lyckas
i skolan ökar förutsättningarna för dem att lyckas på fritiden. Att inte
hamna i skiten.”
Att lyckas i den vanliga klassen
”Det var ju den enda lösningen, ja, vad ska vi göra nu? Vi skickar dem
till Oasen. Men vi kan ju inte vara hur många som helst. Det blir ju
ingen specialundervisning att ha så många elever av olika typ
samlade, med olika behov. De var ju jätteolika. Det finns ju många
anledningar till att man behöver specialundervisning.”
Förändringsarbete med eller utan
extra resurser
”…calls for inclusion – eliminating special education placements and
redeploying resources into mainstream settings – will be understood
to mean that all children can survive on a regular education diet; that
money saved by downsizing special education can be returned to
taxpayers.” (Fuchs och Fuchs, 1997)
Litenhetens förtjänster och
svagheter
Ett problem med litenheten är sårbarheten. Det är svårare att nå
synergieffekter i en liten organisation och konsekvenserna av t ex en
felrekrytering kan bli svåra. Den danske pedagogikforskaren Niels
Egelund (2006) hävdar med stöd i en analys av PISA-resultat att
elever i stora skolor presterar bättre än elever i små skolor.
Pedagogiskt ledarskap i
klassrummet
Forskning visar att ett auktoritativt ledarskap i klassrummet präglat av
såväl värme och stöd som struktur och kontroll, är framgångsrikt.
(Baker, Clark, Maier & Viger 2008).
Att inte slå sig till ro
”Men vi är ju inte klara på något sätt. Vi får aldrig tro att vi är klara för
då är det kört tror jag. Och det skulle ju se väldigt illa ut om vi har
pratat inför andra människor om vad vi har gjort för bra saker, och
så börjar det gå dåligt för oss. Så därför måste vi hel tiden hålla oss i
framkant.”
Några råd för ett framgångsrikt
förändringsarbete
 Kartläggning av verksamheten och en
pedagogiskt grundad analys
 Incitament för förändring
 Utmaning av synliga och osynliga
traditioner
 Resurser och användning av resurser
 Processuppföljning eller följeforskning
 Komplementära kompetenser
 Auktoritativt ledarskap
 Arbetslag ad hoc
 Forskningsanknytning och vetenskaplig
förankring
 Ändamålsenlig kompetensutveckling
 Den specialpedagogiska verksamheten
 Personalens arbetsbelastning
 Skola och socialtjänst