Transcript Här - Botaniska trädgården

Lunds Universitetshistoriska Sällskap
Christer Hjort
Tel 070-528 7008
E-post: [email protected]
PRESSMEDDELANDE
December 2012
Mångårig bok över exotisk plats
älskad av lundabor och besökare
Alla riktiga universitet har en botanisk trädgård. Så inleder Bengt Olle Bengtsson, ordförande
för Lunds universitetshistoriska sällskap, årsboken för 2013. Den berättar om Botans första
322 år, som inleddes i området norr om Domkyrkan. På 1860-talet flyttades den botaniska
trädgården till Tornalyckan, utanför östra stadsvallen och gav samtidigt plats för det nya
universitetshuset mittemot Akademiska Föreningen.
Inte bara växter
Botan sträcker sig idag över nära åtta hektar och hyser 7000 odlade växtarter, varav 2000 i
växthusen. Tillsammans med Domkyrkan är det Lunds främsta besöksmål. Omkring 500 000
lundabor, studenter och turister hittar årligen in genom Botans ständigt öppna grindar. Det är
den mest tillgängliga trädgård man kan tänka sig. Besökare får ha med sig hunden, gå på
klippta gräsmattor och ha picknick. Hundratals par har förlovat sig här. Botans program med
temadagar avlöser varandra från vår till höst.
Under 35 år var Lennart Engstrand föreståndare och efterträddes av Marie Widén, båda
disputerade i systematisk botanik. De är också författare till årsboken och guidar läsaren
genom trädgårdens spännande historia. I lätt blandning förmedlar de sina kunskaper om
människor, byggnader och – naturligtvis! – växter från när och fjärran. Här framställs
trädgården som en plats för såväl eftertänksamhet som framtidsoptimism.
Snålheten bedrar visheten
Konsistoriet snålade med arvoderingen av akademiträdgårdsmästaren. Det ledde till ett förfall,
som fick självaste Carolus Linnaeus, ung student på 1720-talet, att överge Paradislyckan i
Lund för lärdomsstaden i norr. Utvecklingen kunde ha tagit en helt annan riktning; det kunde
ha blivit Lund och Linné som hade ingått i en evig och sedermera världsberömd symbios. Nu
blev det inte så. En av Linnés lärjungar, Eric Gustav Lidbeck, utsågs till föreståndare, och
hoppades kunna tillgodose rikets behov av siden genom odlingar av vita mullbärsträd.
Omkring 50 000 träd planterades på Paradislyckan, men under några svåra vintrar frös såväl
silkeslarver som odlingar bort.
Andra namnkunniga efterföljare som föreståndare var medicinprofessorn Johan Jacob
Döbelius, fysiografen Anders Jahan Retzius, Carl Adolf Agardh och hans son Jacob Georg,
båda professorer i botanik. Det var den senare, mest känd som expert på alger, som drev på
beslutet om flytten från Lundagård och bygget av växthus och institutionsbyggnad på
Tornalyckan. Fler byggnader tillkom i slutet av 1800-talet: Gula Villan (Botaniska
laboratoriet) och senare Botaniska museet intill Östra Vallgatan.
Märkvärdigheter
Botan har med sina medarbetare, forskare och föreståndare, trädgårdsmästare och andra gjort
Lunds universitets botaniska trädgård känd över hela världen – från Spetsbergen till Namibia
och i modern tid Kina och Borneo, för att nämna ett par exempel.
I den vackert illustrerade boken gör författarna nedslag bland träd och rara växter i park och i
rabatter för att i nästa ögonblick beskriva den mäktiga kottepalmen som nära nog håller på att
växa genom taket på palmhuset. Bland märkvärdigheterna finns två hundraåriga tulpanträd,
ginko som endast odlas som hanträd, judasträdet som flyttades med från gamla Botan 1865,
sumpcypressen vid Agardhsdammen och de tre mammutträden i södra delen, det högsta nära
20 meter. Näsduksträdet med ursprung i mellersta Kina väcker uppmärksamhet och
blomningen rapporteras ofta i media. En art av bergbambu, som blommar med 110 års
mellanrum, upptäcktes i trädgården av Lennart Engstrand. Till sevärdheterna hör också
samlingen av Skånska stenar, Stenoren, i Botans sydöstra hörn.
I växthuset finns det nio besöksavdelningar, var och en med sitt eget klimat. Den berömda
jättenäckrosen i dammen blommar sommartid om natten och i den regnskogsfuktiga
växthusmiljön hittar man hundra orkidéarter. I kaktushuset odlas suckulenter i ökenklimat och
de köttätande växterna håller till i medelhavsavdelningen.
Giftfritt
Botan beslöt på 1990-talet att trädgården skulle skötas utan gifter. Utomhus sker
ogräsbekämpningen på mekanisk väg. Det betyder också att det finns gott om insekter och
därmed fåglar. Det är i växthusen de stora problemen med giftfri odling finns. För att
biologisk bekämpning ska bli framgångsrik, så måste personalen ha full kontroll över
odlingarna med de omkring 20 olika arterna nyttodjur i arbete, t ex parasitsteklar och
gallmyggor mot bladlöss.
Radio och TV
Botan har kanske den mest omfattande utåtriktade verksamheten vid universitetet. De flesta
av oss har lyssnat till naturpanelen, som svarar på frågor i radions morgonpigga Naturmorgon.
Föreläsningar och kurser i botanik, hortikultur och naturvård hålls varje år för tusentals
personer i Botan eller på olika platser i framför allt Sydsverige. I Torparprojektet efterlystes
gamla kulturväxter i TV-programmet Gröna Rum och här hittade man den nygamla
Skymningsstjärnan bland inskickade plantor.
Ett material odlat för att användas i universitetsundervisningen fungerar precis lika bra för
barngrupper, skolor och allmänhet. Botan som kunskapsbank, kunskapsförmedlare och
opinionsbildare har en given plats i samhället. Verksamheten utvecklas ständigt och vem vet –
kanske förverkligas Marie Widéns dröm att omvandla det nu övergivna Botaniska museet till
ett Naturens hus!
________________________________________________________________________
BOTANS FÖRSTA 322 ÅR
Lunds universitets botaniska trädgård
Utgiven av Lunds Universitetshistoriska Sällskap
Årsbok för 2013. 176 sidor. ISBN 978-91-972850-9-4
Grafisk form: Lönegård & Co
Tryck: Exakta, Malmö 2012
Distribution: [email protected]
Ett urval bilder finns på Universitetshistoriska sällskapets hemsida www.luhs.se