Transcript här - Ability Care

Ny i Sverige
– nyanlända barn och unga
Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. psykoterapeut
Ability Care AB, 13-14 november
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Ökad kulturförståelse och interkulturell kompetens
Identitets- och identitetsutveckling
Utveckling av identitet
Personlig identitet: att vara identisk med sig själv
Kognitiva scheman
Identitetens funktion
Vad påverkar identiteten?
Utifrån styrda kulturer – sexualitet och livsstil
Inifrån styrda kulturer – sexualitet och livsstil
Psykologiska utmaningar för ensamkommande
Evolutionära grundbehov av sammanhang
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Personlig identitet:
att vara identisk med sig själv.
När man upplever sig själv som unik med klara gränser mellan sig
själv och andra, har en stabil självkänsla, bedömer sig själv och
egna egenskaper på ett adekvat sätt samt känner igen sig själv i de
uppfattningar, minnen, behov och känsloreaktioner som man har.
Sociologen Erik H Erikson menar att vi har en identitet då vi vet
vilka vi är, vet hur andra ser på oss och att vi accepterar oss själva
oavsett omgivningens värdering av oss.
- Identitet = upprepning
- Egenacceptans centralt
- Allting vi ”är” och uppfattas av andra.
En person kan vara svensk, afrikan, muslim, ateist, gay, hetero vara medlem i ett fotbollslag,
vara biologistudent och vara söt eller lång. Allting vi ”är” har en väldigt stor del i vår identitet
då det till stor del påverkar hur vi uppfattas av andra.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Identitetens funktion
• Vår roll i en grupp
(Identitet gör så att vi fungerar i en grupp, vare sig det handlar om en kompisgrupp på tre
individer eller ett helt samhälle).
• I parbildning blir identiteten viktig
Utan identitet är det svårt att bli kär i någon, utan en identitet är inget att” bli kär” i).
Relationer vi skapar med hjälp utav vår identitet bidrar till att vi känner oss som hela
personer
• Vår etnicitet är identitetsskapande
Gemenskap med intern sammanhållning,
- Lojalitet mot värderingar, normer och seder
- ”Patriotism”
- Kommunikativ genom ett språk och symboler.
- Religionen
- Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium
(Israel,Palestina osv) samt till vissa politiska institutioner Ex: kurder, syrianer, judar,
samer, svenskar, romer etc.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Utveckling av identitet
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Kognitiva scheman
Identitet
- Kognitiva scheman är grundantaganden om hur
världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar
och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter.
- Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi
uppfattar situationer och personer.
- Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker
känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt
psyke och kärnan i allt vårt tänkande.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Kognitiva scheman
Identitet
- En människas kognitiva scheman är
nära kopplade till hennes identitet
vilket gör dem svåra att förändra.
- Redan från tidig barndom utvecklas de
föreställningar vi har om oss själva och
omvärlden och de sitter så djupt rotade
i oss att vi inte ens uttalar dem för oss
själva.
- Våra kognitiva scheman fungerar som
absoluta sanningar som vi agerar
utifrån.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Vad påverkar en identitet?
• Föräldrars normer och värderingar
• Samhällsekonomi och teknisk
utveckling
- Ett land med god ekonomi satsar ofta på att utbilda människor
- Identitet via utbildning, (jag är: läkare, präst…
- Fattigare land ärver man ofta yrkeroll från föräldrar
• Inifrån styrt samhälle
Individens i centrum, väljer vad vi vill bli
• Utifrån styrda samhällen
Föräldrarnas, religionen och patriarkala normer styr i stor utsträckning
• Samhällets värdering av individen
Värdet i ett människoliv skiljer mellan samhällen
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Utifrånstyrda kulturer
Mellanöstern, delar av afrika, länder präglade av konfucianism
1.Stark yttre social kontroll
- vilket leder till att människor som bryter mot reglerna reagerar
med skamkänsla.
2.Ångest tar sig uttryck smärttillstånd
3.Större risk att drabbas av skam än av den egen
inre känsla av vad som är rätt och fel. - Det är oladdat
att göra fel tills dess att ingen kommer på dig (inte parallellvärldar
som inte får mötas).
4. Förpliktelser att inom gruppen upprätthålla den
rådande hieratiska och patriarkala struktur.
5.Den överordnade rädslan att bli utstött ur
gruppen.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Inifrån styrd kultur
- stark inre kontroll genom samvetsförebråelser,
- uppfostras till att ta stort ansvar för sina egna gärningar, inte skylla
ifrån sig, inte förneka.
- Man uppfostras till att ha dåligt samvete om man gör något fel.
- Individen fostras till att ha inre normer som styr beteende,
oberoende av vad andra i gruppen gör.
- Individen uppfostras att andras beteende inte har med ditt beteende
att skaffa.
-Andra individer i den egna grupper ses också som ansvariga för sina
gärningar och de kan kritiseras för dåliga gärningar.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Self expression values
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Utifrån styrda kulturer
ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil
- En ungdoms agerande påverkar hela familjens anseende (även i dess
frånvaro)
- En ungdoms intressen är underordnade familjens intressen
- Individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen
- Sexuella relationer ska ske mellan man och kvinna inom äktenskapet
Skammen att inte uppfylla normerna för den rådande, dominerande
och accepterade föreställningen om den patriarkala manligheten.
Mannen är överordnad kvinnan, det kan inte vara vice versa. Detta
försvårar förståelsen för homosexuella par då det anses vara en
omöjlighet att en kvinna kan ta rollen över en annan kvinna och inte
heller en man över en annan man.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Inifrån styrd kultur
ungdomars/föräldrar förhållningssätt till sexualitet och livsstil
- En ungdoms agerande handlar om sin egen utveckling och
en individs anpassning till samhället utgår från
individualitet och självförverkligande, mindre fokus på
familjens anseende (föräldrarna är i större utsträckning
frånvarande)
- En ungdoms intressen är överordnad familjens intressen
- Individens sexualitet är en egen angelägenhet
- Sexuella relationer fyller en utforskande funktion för att
orientera sig i egna sexuella preferenser
Könsroller är i mindre utsträckning stigmatiserade. Ett
större Ifrågasättande av stereotypa könsroller och de
föreställningar som existerar kring kön och sexualitet.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Psykologisk utmaning för ensamkommande ungdomar
Individuationen – som outtalad norm i vårt samhälle
I 40 000 år anpassats att leva i familjära sammanhang, i nära relation
med andra.
Djur, natur och relationer för att hålla oss både mätta, varma och
trygga.
- Psykologiskt välmående genom tryggheten människor emellan.
- Behovet av gemenskap och skydd i en flock är djupt rotad i oss.
- Svårt att överleva för den som hamnade utanför.
- Vårt samhället är anpassat för självförverkligande och individualism
från vaggan till graven.
Politik, nationell och internationell ekonomi och materiellt välstånd säkrar vår
överlevnad utan hänsyn tagen till trygghet från andra. Beroende av skydd i en
gruppkonstellation betraktas idag mer som ett kuriöst mänskligt behov.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar
Grundantagande – I Sverige vill vi att du ska göra rätt för dig!
I individualismens och den oberoende välfärdsstaten Sverige
finns några grundantaganden ungdomarna snabbt bekantas
med:
- Jobba, långt in på ålderns höst för att du så länge som möjligt
finansierar vår din egen och andra medborgares välfärd.
- Betala skatt och bekosta dina egna och andras grundläggande
behov av skola, vård och omsorg i ett anonymt samhälle där
pengarna fördelas av någon annan till de som behöver.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar
Grundantaganden – individualism som outtalad norm i samhället
- Betala för att någon annan ska ta hand om dina egna
barn, så att du kan jobba.
- Betala för att någon annan ska vårda dina föräldrar
när de blir gamla så du kan ägna dig så länge som
möjligt kollektiv välfärdsnytta till förmån för varje
enskild anonym individ i ett samhället där alla har
samma värde.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
I ett inifrån styrt samhälle är skam förenat
med:
• ….att vara beroende av bidrag för sin egen
försörjning, (om man kan jobba)
• ….att stå i skuld och hamna i register
• ….att inte vara inordnad i samhällets
skönhetsnorm
• ….att inte betala skatt och inte bidra till den
anonyma välfärden
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Evolutionärt grundbehov hos
människan
(vår nyfikenhet och anpassningsförmåga gör det omöjliga möjligt)
• Människan har genom evolutionen utvecklat
en utomordentlig stor nyfikenhet på och vilja
till samspel med andra varelser och fenomen.
• Hennes lust att uppgå i en större gemenskap
och se till helhetens behov är sålunda i
grunden lika stor som lusten att förverkliga och
utveckla sig själv och sina individuella behov.
• Existentiell stress uppstår när vi förlorar
kontakten med vårt ursprung och vinsten av
det vi kallar välfärdssamhälle och arbete inte
fyller våra behov.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Den psykologiska utmaningen
Identitet och sammanhang
►Att dra tillbaka bindningen och beroendet till föräldrarna. (en
sorgeprocess)
►Individuationen ett ideal i västerländsk psykologi
►Att bibehålla viss kulturell integritet samtidigt som man
inlemmas i majoritetssamhället.
►Integrera den ursprungliga kulturen med det nya landets
sedvänjor. (Den mest fördelaktiga strategin - men också psykiskt
krävande)
►Hantera ambivalens, tveksamhet
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Den psykologiska utmaningen
Balansen är avgörande - Kasam
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
Carl Pether Wirsén
►När man förstår min roll
i det sammanhang jag
befinner mig – ”Jag vet
vad”
►När det jag gör i det
sammanhanget är
hanterbart, och jag har
kontroll – ”Jag kan”
►När det jag gör upplevs
meningsfullt, det ger mig
någonting – ”Jag vill”
www.abilitycare.se
21
Identitet och våra fyra självmedvetna känslor
Skam
Stolthet
Förlägenhet
Skuld
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Who did this mess?
Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skillnader
mellan
SKAM
och
SKULD
SKAM:
SKULD:
- Fokus på ett specifikt beteende
- Fokus bara på sig själv
- Mår dåligt över något man gjort fel
- Tycker illa om sig själv
- Hur kunde jag göra så?
- Hur kunde jag göra så?
- Måttligt smärtsamt
- Mycket smärtsamt
påverkan/förändring i/på självuppfattningen
- Påtaglig påverkan/förändring i/på -- Mindre
Känslor av olust extra känslig
självuppfattningen
- Ingen större påverkan av självkänsla,
- Känslan av att krypa och granskas -Känslan att ha kraft/ork att reparera
- Försämrad självkänsla/paralyserande
- Grundläggande affekter: Vilja göra rätt,
- Vill gömma sig/försvinna
korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättr
- Grundläggande affekter:
och göra om
Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet,
tillintetgjord och maktlös
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen
att utvecklas till trygga, ansvarstagande och
medkännande individer
När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat
legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar
När vi uppfostrar och vägleder våra barn när
de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
För att få en självuppfattning och medvetna känslor i
relation till andra krävs:
- Förmåga att känna ett ”själv” i relation
till ”andra”
- Förmåga att relatera till en given norm
eller värdegrund
Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet,
skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga
och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter
Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala.
Vilket innebär att de är svåra att förändra.
”Jagkänslan” utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca
18 månader.
Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs
bärare av båda dessa roller
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skillnader mellan SKAM och SKULD
Själv
-Undrar om de vet
hur dålig jag är?
- Jag duger inte till
någonting.
- Jag är värdelös
SKAM SITTER I HUVDET
Själv
Andras bedömning av dig
SKAM
Andra
Effekt på andra
Andras bedömning av dig
-Hon blev ledsen av
Vad jag gjorde
- Hur kommer det jag
gjorde påverka henne?
SKULD SITTER I
SITUATIONEN
SKULD
Effekt på andra
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Andra
Kareema – ”de kan dra åt helvete”
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
”Skammen hindrar mig att njuta”
Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02)
- Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem
jag egentligen är
- Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning,
familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas
- Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har
uppfostrat mig
- Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och
araberna som respekterar honom, han skulle känna sig
liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta
honom för
Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns
att vara så föraktad av sin familj – hjärtskärande!
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
”Skammen hindrar mig att njuta”
Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02)
- Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta
livet av mig
- De skulle inte sakna mig!
Skulle du hellre vilja vara heterosexuell?
- då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är
tillsammans med en kille
- Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta
Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt
att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas
på pappa och farfar
- De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i
mig och jag avskyr dem.
Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt –
de ska vara rena till de gifter sig
Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen….
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skam ≠ stolthet
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skam och religion
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
I många tolkningar av religion är skam ett
grundfundament.
Systematiskt skambeläggs människor inom
rörelsen vars beteenden, värderingar och
normer inte företräder den åsiktsriktning
som gör gällande att religionen ska
tillämpas i sin ursprungliga tolkning och
vara gängse samhällsordning oberoende av
folkviljan.
Skam och religion
I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas
”– Till oss är alla välkomna oavsett
tro, vi söker inte samstämmighet och
vi har ingen i förväg uppgjord plan.
Personligen gillar Olle Carlsson
uttrycket ”Gud såsom vi själva upp
fattar honom”, något som fått en del
att säga att så där flummig kan man
väl inte vara.
Själv menar han att det är tvärtom,
att det är en enorm ansträngning att
inte bara köpa andras uppfattningar
eller sanningar utan faktiskt utgå från
sig själv. Och han skulle önska att vi
utgick från oss själva mycket mer i våra
liv, och på många olika plan.
Kyrknytt nr 2/09
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skam och religion
I samhällen starkt förankrade i konservatism och religiösa urkunder är skam ett grundfundament
(”Gods law often becomes the law of the land”, Uganda 2013”)
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Hur hanterar vi skam i individanpassat samhälle?
i ett inifrån styrt sekulariserat samhälle individanpassar vi våra roller och ”mallar in oss” efter de
subkulturer som ligger i tiden. Gruppen skapar en känsla av tillhörighet den befriar oss delvis
från (skammen av) oss själva.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Nära koppling mellan heder och skam
I de samhällsskikt starkt förankrade i konservatism och religiösa urkunder skyddar man sig från skam
genom att strikt upprätthållande av patriarkat och traditionell fördelning mellan könsroller.
• Skam är, precis som heder, något som
sker i förhållandet mellan individen och
den grupp man tillhör.
• När det gäller skam kan det sägas att
det är något som ”utdöms” av
omgivningen utifrån en given moraloch hederskodex.
• Förakt, kränkningar, trakasserier om hen
bryter mot gruppens hederskodex och
därmed utsätter gruppen för skam.
• Om hen bryter mot gruppens
hederskodex vad gäller sexualitet eller
kön kan följden bli utfrysning,
trakasserier, hot, våld och i värsta fall
hedersmord.
Utan individanpassade mallar står enbart kollektiva mallar till buds
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
- ”There’s God, Allah, there’s your dad and there’s your mum. The only thing I got is
my religion and I don´t want to lose that!”
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skam beteenden
- Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum)
- Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra
- Aggressivitet som strategi att minimera känslor av
värdelöshet, övergivenhet och tomhet
- Fientlighet och svårigheter att hantera ilska
- Låg impulskontroll i förhållande till ilska
- Låg frustrationstolerans
- Omedelbar behovstillfredsställelse
- Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall)
- Lättkränkthet
- Kravmaskiner
- Narcissistisk problematik
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skamkänslor leder till grandios kompensation
►
Självanklagelser, otillräcklighet
►
Upplevd press t ex i skolan
►
Somatisering, oro
►
Självstyre, egenkontroll
►
Underkännande av all yttre auktoritet
►
Omgivningens gränser uppfattas som
kränkningar
►
Brist på inre regulering av självvärde
►
Ständig kamp för berättigande
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skuld och empati
• Skuld och ett empatiskt förmåga
att sätt sig in i andra människors
situation och adaptivt
förhållningsätt till ”andra” går
hand i hand.
• Att känna skuld rymmer en
känslomässig och mentaliserande
förmåga.
• Empati är en viktig affekt i alla
nära relationer.
• Skuld har evolutionärt sätt bidragit
till vår förmåga att reglera vår
omsorg om andra.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Studier om skam och psykisk sjukdom
• I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att
skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till
skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en
depression.
• En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för
psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning,
isolering och emotionell försummelse leder till skam och
har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering,
& Colburn, 2007).
• Forskare har också genomgående rapporterat att det finns
ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del
psykologiska symtom, inklusive depression oro,
ätstörningssymtom, och självskada.
• Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt ”själv”
förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom
(Leary & Tangney, 2003).
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012
380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C)
Studien syftade till att kartlägga
korrelationen mellan de respondenter som
skattade högt i SKAM kontra SKULD i
beteende utifrån den livsstil och
marginalisering med fokus på brottlighet,
kriminalitet och riskbeteenden åtta år
senare vid 18 års ålder.
Skillnaden mellan SKAM benägna kontra
SKULD benägna ungdomars
utveckling var signifikant
Carl Pether Wirsén
Sambandet mellan skambenägna barn var
signifikant i frågan
- marginalisering (arbetslöshet, socialt
understöd)
- kriminalitet, ätstörningar, självskada
- missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna
enligt skattnings- instrument)
- och separation från samhällets rådande
normer.
-Sexuell oförsiktigt beteende
www.abilitycare.se
God eftermiddag!
HBT ur ett internationellt perspektiv
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
HBT(q) – vad står det för?
• HBT står för Homosexuella, Bisexuella och
Transpersoner
• Homo- och bisexualitet är en sexuell läggning, dvs
vilket kön man kan bli kär i och attraheras av;
homosexuella dras till personer av samma kön,
medan bisexuella finner attraktion hos båda könen.
• Med transpersoner menas oftast personer som
genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter
avviker från könsnormen. Det kan till exempel
vara transvestiter, transgenderister, dragkings/
dragqueens,
transsexuella, intergender och intersexuella. Att vara
transperson har inte något med personens sexuella
läggning att göra.
HBT världskarta
Kvinnlig könsstympning och sexualitet
Historiska uppteckningar visar på
föreställningar om att kvinnor skulle
kunna bli nymfomaner, homosexuella
eller sexuellt överaktiva med ”skadlig”
masturbation som följd om de inte
stympade klitoris. Ända fram till 1900talet stympades kvinnor i Europa av
sådana skäl.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
(Van)föreställningar i världen beträffande HBT
• En fas i livet i form av ett övergångsstadium i en
individs utveckling
• Ignorering i omgivningen
• Synen på icke heterosexuell läggning som en sjukdom
Den vanligaste åtgärden på sjukdomar är att finna bot
• Bland personer som tror att den sexuella läggningen
är medfödd är acceptansen vanligast
Om den sexuella läggningen är medfödd går det inte
att påverka den
Internaliserad homofobi/skam
• Internaliserad homofobi innebär att en
hbt-person införlivar och integrerar
samhällets negativa attityder i den egna
självbilden. Internaliserad homofobi kan
även vara en effekt av att en person
utsatts för diskriminering eller
homofobiskt våld.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Transsexualitet i utifrånstyrda samhällen
• Från många delar av världen saknas information
om transpersoners status och situation i samhället
• I många länder saknar individer som genomgår
könskorrigering officiellt erkännande
• Iran är paradoxalt nog, med sina stränga lagar mot
homosexualitet, ett undantag i detta avseende.
• Ayatollah Khomeinis fatwa – ett religiöst juridiskt
utlåtande – från 1987
• Utfallet bygger på Khomeinis tolkning om att det
saknas religiösa förbud mot könskorrigering, till
skillnad från tolkningen beträffande
homosexualitet
Transsexualitet i utifrånstyrda samhällen
•
•
•
•
•
•
•
•
Iran utför flest könskorrigerande behandlingar i världen efter Thailand
Staten subventionerar delar av kostnaderna
Officiellt erkännande av nytt juridiskt kön innefattande namnändring
Stor brist på acceptans av HBT-personer i samhället, inte minst
transpersoner
Könskorrigering – egen vilja eller tvång?
Många homosexuella väljer eller tvingas att genomgå könskorrigering i
syfte att passa in och undgå trakasserier
”Om jag inte var tvungen att genomgå operation, skulle jag inte ha gjort
det. Jag skulle inte röra Guds verk. Jag är iranier och vill bo här och
samhället säger till dig att du antingen måste vara man eller kvinna”.
Som MTF (male to female) i Iran utsätts man för dubbelt förtryck genom
att både avsäga sig sina överordnade rättigheter som och betraktas inte i
samhället som en riktig kvinna
Nu Negar, tidigare Ali
Bachabâzi – ”gosselek” i dagens Afghanistan
Uråldrig tradition
• Bachabâzi – uråldrig och utbredd tradition som kan
översättas med gosselek/lek med pojkar
• Äldre inflytelserika krigsherrar och militärbefäl som
håller pojkar och unga män som sexslavar
• Uppvisande av makt och dominans – ju fler pojkar,
desto högre status och uttryck för rikedom
• Bidragande orsak till stigmatiseringen av
homosexualitet som kopplas samman med sexuella
övergrepp och våld
Ickeheteronormativitet i Mellanösterns kulturarv
Litteratur och poesi som kulturbärare

Homosexualitet eller pedofili?

Det förekommer sällan det man med en modern
benämning skulle kalla ett homosexuellt
förhållande

Kärleken är ofta ensidig mellan en vuxen man och
en ung pojke eller man

Diktarens dragning till barn kan tydliggöras i
diktningen:
Jag älskar silverkroppade, rubinläppade barn / varstans du ser ett av dem, kalla mig dit (Dust dāram
kudak-e simin-bar-e bijāda-lab / Har kojā z’išān yeki bini marā ānjā ṭalab;Farroḵi, Divān, p. 5).
För att folk inte skulle säga vad jag har att göra med en annan persons son / skulle jag gifta mig med hans
mor och bli hans far (Tā naguyand torā bā pesar-e ḡēyr če kār / Mādaraš rā be zani giram o gardam
pedaraš; Divān, p. 29).
Bachabâzi – ”gosselek” i dagens Afghanistan
• Bacha bêrish - ”skägglösa pojkar”, ibland så
unga som 12 år när de väljs ut och är mestadels
föräldralösa eller väldigt fattiga barn
• Utsatthet – pojkarna ser rekryteringen som en
väg ut ur fattigdom
• Pojkarna erbjuds mat och pengar i utbyte mot
att klä sig i kvinnokläder, dansa och underhålla
vuxna män
• Pojkarna utkrävs oftast sexuella tjänster
• Få försök av myndigheterna att motarbeta
traditionen
• Polisen är i förhållande till krigsherrarna
maktlös
• Fördömande från religiösa krafter som menar
att det rör sig om övergrepp mot barn
Bachabâzi – ”gosselek” i dagens Afghanistan
• Pojkar som skäms bort med presenter och
pengar
• Män som offrar fru och familj för sina pojkar
• En man berättar att hans fru lämnat honom
pga en pojke, men mannen är nöjd med sitt
val
• En 17-årig pojke berättar att han älskar sin
herre. Han älskar att dansa för, uppföra sig
som en kvinna och umgås med sin herre
Konflikten mellan den religiösa moralen och
de känslomässiga behoven – vissa män säger
att de inte kan avstå från traditionen, då de i
själv verket inte intresserar sig av kvinnor
Konstruktiva och stärkande metoder för bra samtal
- Utifrån ett anknytningsperspektiv
Anknytning
Betydelsen av känslomässigt nära relationer
”En individ som haft förmånen att växa upp i
ett bra hem med hängivna föräldrar har alltid
känt människor som han kan söka stöd,
trygghet och skydd hos, och vet var dom finns.
Så djupt rotad är hans förväntningar och så
regelbundet har dom bekräftats att han som
vuxen har svårt att föreställa sig någon annan
typ av värld”.
Bowlby, 1973
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
56
Vår egen erfarenhet av anknytning
- Hur relaterar vi till andra?
Trygg anknytning
Trygga barn litar på att föräldern (eller den som huvudsakligen
tar hand om barnet) finns där och försöker hjälpa barnet i svåra
eller skrämmande situationer.
Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor, men
trivs också bra i eget sällskap. Man har lätt att fungera i
långvariga relationer.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Vår egen erfarenhet av anknytning
- Hur relaterar vi till andra?
Otrygg - undvikande
Barn med otrygg-undvikande anknytning förväntar sig att bli
avvisade och bortstötta när de behöver hjälp. Därför lär de sig
tidigt att inte söka närhet och stöd, utan att klara sig själva. De
tänker sig fram till svar snarare än känner efter.
Som vuxna är de ofta omtyckta och fungerar bra i mer ytliga
relationer. I nära relationer håller de distans – de kan vara svåra
att komma inpå livet, och drar sig ofta undan när de upplever
krav på närhet.
Nota bene: Bör inte förväxlas med PSTD (undvikande), då
beteendet kan te sig snarlikt
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Anknytningsmönster
Otrygg/undvikande anknytning
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Vår egen erfarenhet av anknytning
- Hur relaterar vi till andra?
Otrygg - ambivalent
Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av
att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och
tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. De
är i stor utsträckning känslostyrda.
Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till
sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor
med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli
övergivna att de istället undviker nära relationer.
.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Anknytningsmönster
- Trygg anknytning, otrygg undvikande och otrygg ambivalent undvikande
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Vår egen erfarenhet av anknytning
- Hur relaterar vi till andra?
Otrygg – desorienterad
Desorganiserad anknytning antas återspegla en inre arbetsmodell
(eller mental representation) av en otrygg och farlig värld, där uttalade
behov av skydd från vårdnadshavare besvaras med vad som uppfattas
som ökad fara, snarare än tvärtom.
Utagerande barn ett nästan uteslutande fokus på yttre, observerbara
symtom, såsom aggressivt beteende, medan man ignorerar de mindre
observerbara symtomen, såsom depression.
•
•
•
Man fann också att barn med desorganiserad anknytning i högre
utsträckning än andra barn uppfyllde diagnoskriterierna för
depression.
Barn med DA har högre nivåer av dåligt självförtroende än andra.
Oförmåga att reglera ångest i samband med skrämmande eller
skrämt beteende hos vårdnadshavaren skapar sannolikt känslor av
hjälplöshet och hopplöshet, som respons på bristen på trygghet i
dessa barns inre och yttre värld.
.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Egna grundantaganden och egna erfarenheter
påverkar vår uppfattning om andra
64
Imad, 16 år
Imad är 16 år från Afghanistan och bor på ett
boende för ensamkommande. Han har stora problem
i skolan. Han är stökig, okoncentrerad, stör de andra
eleverna och har svårt att lära sig att läsa och skriva
svenska. Han har svårt att komma in i
kamratgruppen och är därför ofta ganska ensam.
Imads mentor, Alexander, tycker det är svårt att
arbeta med Imad. Han är väl insatt i Imads bakgrund
och vet att han förlorat kontakten med sin familj i
hemlandet. Imad berättar att fadern slog Imad när
han växte upp och bodde i perioder hos faderns bror.
När Imad efter ett slagsmål ännu en gång kommer
till boendet påverkad av alkohol tar Alexander
kontakt med socialhandläggaren:
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
65
Imad 16 år, Afghanistan
Fundera lite kring dessa två påståenden:
- Imad gör rätt om han vill
- Imad gör rätt om han kan
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
66
Fundera kring:
Anta att några i er arbetsgrupp har
förhållningssättet att ungdomen inte vill och
några att ungdomen inte kan
1. Hur kan dessa grundantagen påverka
arbetets gemensamma arbete/bemötande
och förhållningssätt till ungdomen?
2. Från ungdomens sida: hur påverkar detta
ungdomens beteende/bemöta gentemot
personal?
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Anknytningsperspektiv:
• Egen lyhördhet inför egna känsloreaktioner är det viktigaste
verktyget i samtal och möten med ungdomar
• Egen lyhördhet inför egna och andras känsloreaktioner mentalisering
• Personal som är känslomässigt tillgänglig, använder sitt
kroppsspråk, mimik och fysisk beröring.
• Dina egna erfarenheter av anknytning påverkar i hög grad tillgång
till att skapa förtroende i samtal
• Personal som hjälper ungdomarna att mentalisera kring andras
reaktioner känslor och tankar som ett resultat av deras beteende.
• Lyhördhet, tillåtelse, samarbete och psykologisk tillgänglighet
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Anknytningsperspektiv:
Varför är mentalisering viktigt?
• Egen och andras beteende blir förutsägbart
• Mentalisering gynnar och upprätthåller
anknytningen
• Mentalisering underlättar distinktionen mellan hur
saker kan framstå och hur de är (apperance-reality)
• Mentalisering underlättar kommunikationen
• Mentalisering befrämjar meningsfulla samband
mellan den inre och den yttre verkligheten
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Immigration en ”kris”
“Immigranten kommer aldrig tillbaka, även om han återvänder hem.
Resan kommer att göra om honom… Han kommer i fortsättningen att
betrakta sig själv, sina rötter och sin hemmiljö på ett avstånd som aldrig
kan utplånas helt.” (Maricio Rojas)
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Ensamkommande ungdomars ”krisfaser”
►“Chockfas” byggs upp gradvis, känsla av
främlingskap
►En rad förluster - av miljöer, människor,
autonomi, språk, identitet
►En sorgeprocess
►Skuld, psykosomatiska reaktioner
►Kontrollförlust
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Uppbrottet från anknytningspersoner:
►Tillbakadragande av laddningar. En ofta
smärtsam vändpunkt
►Process att bli trygga, nya objekt
behöver laddas upp
►Sorg. Liknar sorgearbetet vid faktiska
förluster, men adolescenten vet ofta
inte vad som sörjs
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Ensamkommande barn och migration
►
Drömmar om hemlandet
►
Ångest över att inte kunna agera/hjälpa eller finnas tillhands
►
Orimliga förväntningar på sig själva
►
Ta ansvarsroll gentemot föräldrar (även i föräldrars frånvaro)
►
Kronprinsar med försörgningsplikt
►
Skuld/Skam
►
Inre konflikt mellan osjälvständighet och autonomi (I kombination med
omgivningens förhållningssätt)
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Psykosocial problematik och migration
Familjer och medföljande barn
Risker:
Socialt-normativt
ingemanland, “Tenstakulturen”, klämd mellan två
kulturer
Interna kontra externa
förhållningssätt/regelverk
Den omvända
familjetriangeln
Imad
(kompis)
Wisssam
Pappa
Mamma
Ursprungskultur
Lillebror
Outhärdliga skam- och
skuldkänslor som förnekas
och projiceras
William
(kompis)
Ali
Svensk kultur
Vuxna med svenska normer
Massud
Syster
Dold hedersproblematik
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Tonåringar klämda mellan kulturer
►I konflikt mellan olika värdesystem
►Invandrarpojkar drabbas hårdare av segregation
och främlingsfientlighet än flickor
►Flickor drabbas hårdare av sociala kontrollsystem
►Ställs i besvärliga valsituationer
►Svårhanterliga moraliska koder och attityder
kring t ex sexualitet
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Könsroller
►Flickor/kvinnor anammar värderingar om
jämställdhet i större utsträckning än männen
►Flickor har mer att vinna på svenska värderingar
om jämställdhet. Männen tvingas ompröva sin
föreställning
►Svårigheter för unga kvinnor i patriarkala
minoritetsgrupper
►Svårighet för svenskar att förstå
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Psykosocial problematik och migration
Ensamkommande
Boendepersonal:
Ali
Wisssam
David
Lisa
Erik
Mohammed
Shandu
Karin
Bertil
Reza
Ursprungskultur Svensk kultur
Handläggare:
Kerstin
Samir
Risker:
God man:
Massud
Abdi
För lite personal/ungdomarna anknyter till varandra
Kulturella kontrollsystem kan utvecklas
Personal kan dras in i lojalitetskonflikt mellan två kulturer
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
76
Kamratgruppens funktion
►Ger grandios förstärkning
►Underlättar att lossa
beroendebanden till
föräldrarna/anknytningspersoner
►Ger en “vi-identitet”.
►Sociala kontrollsystem
►Ersättande anknytningsobjekt
►Dövar känslan av övergivenhet
►Stärker den etniska identiteten
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Ackulturation
1. Separation
- Så långt möjligt slå vakt om de kulturella värderingar
man haft i hemlandet
- Ortodoxa, rigida värderingar och rutiner
- Barnen ska uppfostras utan inflytande från samhället
2. Assimilation
(från latinets assimila´tio, med betydelsen 'göra lik',
'efterbilda'), eller assimilering, syftar på den process
genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur,
så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner
3. Integration
den process där individen får medborgarskap, etablerar
sig i det svenska samhället, och där det svenska samhället
anpassas efter den förändring i
befolkningssammansättningen som invandringen innebär
4. Marginalisering
Att vara marginaliserad innebär att individen inte på egen
hand kan förändra sin livssituation till det bättre
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Anknytning och separation
• Bowlbys jämförde i sin studie 1944, familjebakgrunden hos 44 barn och ungdomar
som behandlades pga ”asocialt beteende, med lika många barn och ungdomar som
behandlades för andra bekymmer såsom oro, ångest och depression.
Flera forskningsstudier visar att de som haft fler förluster och separationer
generellt sätt klarar sig sämre i livet än andra.
• Anna Freud och Dorothy Burlinghams forskning 1940 Program att flytta barn från
London till landsbygden
• Jämförande studier mellan barn som flyttats som blivit kvar hos föräldrarna men
upplevt kriget och nattliga räder med bomningarna på nära håll.
• De barnen som slapp separation klarade sig än de barn som slapp kriget och
flygbombningarna, särskilt tydligt var detta bland de yngre barnen.
”Vi upprörs över blotta tanken på barn som måste uppleva farliga lufträder och
tvingas sova under jord”…
Men barnen från London blev på det hela taget mycket mindre oroade av själva
bombningarna än att bli evakuerade för att skyddas från dom (Freud & Burlingham,
1943, s 37 och 44)
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Anknytning och traumatisering
• Våra tidiga erfarenheter som barn etablerar inre
antaganden som får avgörande betydelse för hur vi
uppfattar, beter, förhåller och anpassar oss till främmande
situationer.
• En person vars anknytningsbeteenden ofta eller för det
mesta har avvisats utvecklar negativa antaganden som att
vara en ”icke-önskvärd person”. I en främmande situation
är det grundläggande antagandet att omgivningen är
fientlig och farlig.
• En person vars erfarenheter och inre antaganden formats
av misstro, tillitsbrist, brist på kärlek, omsorg och omtanke
har större benägenhet att utvecklas till förövare i kulturer
och sammanhang där alternativen står mellan förövare och
offer.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Neurologiska aspekter på
anknytning och anpassning
Ett barn som växer upp i en miljö karaktäriserad av stark påfrestning/stress
kommer därför att optimera sin hjärna för att anpassa sig till att leva i en
miljö fylld av risker och hot. Detta kräver ständig vaksamhet och
misstänksamhet, vilket ger god förmåga att snabbt upptäcka faror.
Vidare behöver individen:
- Omedelbar kamp/flyktberedskap
- Förmåga att reagera aggressivt utan onödigt dröjsmål
- Tåla stor belastning
Detta kan vara långsiktigt förödande, i förlängningen kan detta leda till:
- Social isolering
- Missbruk
- Fientlighet
- Depression
- Övervikt
- Hjärt- och kärlsjukdomar
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
81
Sorgereaktioner hos
ensamkommande flyktingungdomar
• Defensivt förnekande av förlusten, “vill inte prata om”. Frågor om familjen kan
väcka vrede.
• Ständiga (”automatiska”) tankar kring familjen, separationen,
familjemedlemmarnas öde. Att i tankarna försöka lösa en omöjlig situation, göra
om det som skett.
• Beroendet av familjen tilltar, ”regression”. Idealisering av familjen och
familjerelationerna. Känna sig halv, fastnar i nuet.
• Förlust av trygg bas.
Rädsla, otrygghet, ofta nattetid, mörkerrädsla.
• Fryser sorgen, kan leda till depression – Inget satsat – inget förlorat!
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
82
Separation, trauma och utåtagerande hos
unga flyktingar
► Separationen bidrar till återkommande upplevelser här och nu av att
vara förbisedd, negligerad, avvisad.
► Idealisering av familjen, ett reaktion på skuld eller ångest att inte kunna
”finnas till hands”.
► En tendens att (fel) tolka sociala samspelssituationer i termer av att bli
orättvist behandlad och kränkt av omgivningen.
► Språkliga svårigheter och skilda kulturella koder bidrar i sin tur till
feltolkningarna.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
83
Motivation och inlärning hos nyanlända unga
Vanliga föreställningar om motivation
En ungdom är motiverad om han/hon:
- är allmänt samarbetsvillig
- accepterar våra råd
- uttrycker behov av hjälp
- verkar bekymrad över sin situation
En ungdom är omotiverad om han/hon:
- säger emot
- vägrar acceptera det vi säger
- inte uttrycker behov av hjälp
- verkar nöjd med sin situation
- är ovillig att ta till sig råd
Grundläggande motiverande egenskaper
Motivation är det kännetecken som väcker en person till handling mot ett önskat mål
och lockar fram, kontrollerar, och upprätthåller vissa målriktade handlingar.
•ACCEPTANS: behovet av tillhörighet
•NYFIKENHET: behovet av kunskap
•HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar
och arv
•IDEALISM: behovet av rättvisa
•OBEROENDE: behovet av självständighet
•MAKT: behovet att påverka andra
•ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet
och närhet
•SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap
•STATUS: behovet av social ställning och betydelse
•LUGN: behovet av känslomässig stillhet
•REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna
Steven Reiss 2000
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
86
Ambivalens
• Naturlig del av förändring
• √ fastna
• ”en rimlig plats att besöka men man vill
inte stanna där”
INRE KONFLIKTEN
När andras yttre förväntning och behov
kolliderar med egna inre förväntningar,
krav och grundläggande behov
Ambivalens och inre konflikt:
”De är många som säger till mig, vad har
du för planer för framtiden?, Jag kan inte
svara, för det har jag aldrig tänkt på. Men
jag går till skolan för andra gör det och för
jag måste. På boendet säger dom att du
måste tänka själv ” Jojo
”Jag måste ha den här drivkraften,
motivationen eller intresset, annars kommer
jag hamna på gatan. Jag måste gå i skolan
och plugga, för att få ett bättre liv så det blir
någonting av mig och så jag klarar mig själv
och hjälpa min familj” Oram
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
88
”Mamma ringde och grät, de har
dåligt med pengar - jag sparade
och skickade hem fyra tusen förra
veckan, nästa månad vill hon att
jag skickar hem åtta tusen ” Ali
”Alla andra på boendet har fått PUT
utom jag som fick mitt första
avslag, jag åker aldrig tillbaka,
hellre dör jag, varför ska jag gå i
skolan?” Reza
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
89
Den psykologiska utmaningen
Balansen är avgörande - Kasam
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
Carl Pether Wirsén
►När jag förstår min roll i
det sammanhang jag
befinner mig – ”Jag vet
vad”
►När det jag gör i det
sammanhanget är
hanterbart, och jag har
kontroll – ”Jag kan”
►När det jag gör upplevs
meningsfullt, det ger mig
någonting – ”Jag vill”
www.abilitycare.se
90
Vad är ungdomen motiverad till?
Exempel på omständigheter att ta hänsyn till:
Flyktingsstatus: PUT/Asyl
Ursprungsland och kulturidentitet
Orsak till att vara i Sverige
PTSD eller Ankytningsmönster
•ACCEPTANS: behovet av tillhörighet
•NYFIKENHET: behovet av kunskap
•HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar och arv
•IDEALISM: behovet av rättvisa
•OBEROENDE: behovet av självständighet
•MAKT: behovet att påverka andra
•ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet och
närhet
•SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap
•STATUS: behovet av social ställning och betydelse
•LUGN: behovet av känslomässig stillhet
•REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna
Status quo
Positiva konsekvenser
Om du inte går till skolan, vad är
fördelarna med att inte göra någon?
Negativa konsekvenser
Om du inte går till skolan vad är
nackdelarna med det? I så fall vilka?
Förändring
Positiva konsekvenser
OM, du väljer att gå till skolan finns det
några fördelar med? I så fall vilka?
Negativa konsekvenser
Om du bestämmer dig att gå till skolan,
vad är nackdelarna med det?
I så fall vilka?
Förändringsprat
• Utforska ambivalens…
• …för att därefter hjälpa att lösa ambivalensen…
• ..genom att klienten själv beskriver för- och nackdelar.
• Nackdelar med status quo
• Fördelar med förändring
• Optimism om förändring
• Hjälp klienten att känna sig obekväm i att fortsätta med sitt
”problembeteende”
• Öka gapet mellan de olika alternativen i ambivalensen
Hur gör jag?
Plattformen: uttryck empati, följ med
motstånd, stöd tilltro till egen
förmåga
Målet: utveckla diskrepans och hjälp
klienten att själv prata om förändring
- Öppna frågor
- Genuint intresse (icke värderande)
- Validering (bekräfta att du förstår)
- Knyt ihop säcken
Förlust och mentalisering
► Anknytningstrauma och PTSD kan hämma förmågan till
mentalisering (att mentalt hantera tankar och känslor,
granska rimligheten i nya intryck)
► Försämrad verklighetsprövning. Nya situationer feltolkas – i
termer av övergivande, avvisande, kränkning.
► Dissociation; försämrad förmåga att verklighetstesta tankar
och känslor.
► Av närmiljön i det nya landet kan flyktingen upplevas som
självupptagen, mindre kompetent etc. “Han begriper inte”,
eller “han vill inte begripa”.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
94
Vanliga psykologiska mönster bland
ensamkommande flyktingbarn
►Svårighet att hantera traumatiska minnena utan att
överväldigas av ångest.
►Alla former av undvikanden (missbruk, självskada)
►Förlorat hopp och känsla av kontroll.
►Offerrollen dominerar (inte överlevare).
►Brist på tillit, förtroende till omgivningen
►Svårigheter att reflektera/mentalisering över sin
situation.
►Hamnar ofta i passivitet
►Har svårighet att skilja mellan verklighet och tolkning
av verklighet (jag är värdelös)
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
95
Vanliga ”fällor”
►Underförstådda antaganden om att flyktingens inre
mentala “kartor” är precis som våra, att de uppfattar
situationen som vi . “Som 17-åring måste han ändå
förstå… Bristande förståelse, kunskap om trauma.
►Känna sig avvisad “här försöker man hjälpa…”
►Empatitrötthet
►Föreställningar om att flyktingen är otacksam.
►Skuldbeläggning. Dennes vacklande självbild och
omgivningens kritik/ifrågasättande i en ond cirkel.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
96
PTSD
- Vad är det?
• Posttraumatiskt stressyndrom,
PTSD (posttraumatic stress disorder)
är ett ångesttillstånd till följd av en
svår händelse eller chockartad
upplevelse. PTSD karaktäriseras av
återupplevanden ("flashbacks"),
undvikande av det som påminner
om händelsen samt överspändhet.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Traumatisering
- Tre symptomgrupper
1. Återupplevande
2. Undvikande
3. Överspändhet
(Arousal)
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
98
Traumatisering
- Tre symptomgrupper (undvikande)
Ett ständigt undvikande av stimuli som kan sättas i samband med traumat.
Ofta på mer eller mindre omedveten nivå.
-undvikande av tankar och känslor som associeras till traumat. Inre mental
blockering, dissociation.
-undvikande av aktiviteter eller situationer som uppväcker minnet av
traumat, säkerhetsbeteenden.
- möjligheter till nyinlärning som korrigerar följderna av traumat minskar.
-amnesi rörande hela eller delar av traumat.
-minskat intresse för aktiviteter, passivisering, inskränkningar i det
vardagliga livet.
-känsla av främlingskap för andra – att vara ”avskärmad”.
-begränsade affekter, ”tomhet”, känna sig avstängd. Svårt investera
känslomässigt i andra.
Nota bene: Bör inte förväxlas med undvikande anknytningsmönster,
då beteendet kan te sig snarlikt
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
99
Anknytningsbaserat samtal
”People will forget what you said, people
will forget what you did, but people will
never forget how you made them feel”.
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
Tack för mig!
Carl Pether Wirsén
www.abilitycare.se
101