Transcript Din första hemmabio SPECIAL!

NR 1-2 FEBRUARI 2013
PRIS 59 KR INKL. MOMS 79 NKR, 74 DKR, 9 EUR
Hetparsotjeektorn
Sony
HW50
Ny HK-generation
AVR 270 slår hårt
Säker lagring
SPECIAL!
NAS för hemmabion
GRYMMASTE NYHETERNA
FRÅN VÄRLDENS STÖRSTA MÄSSA
Intervju: Sam Jones
Från Blixt Gordon till Ted
Full koll på 3D Blu-ray
TIDSAM 0
0979-01
x{ |DYIQJX{|{905907|}m+nM
Din första
hemmabio
Komplett, enkelt och lätt
e
t
s
a
Hetprojektorn
SKINANDE STARK
Sonys fortsätter den redan utstakade vägen med grym
bild och än mer ljusflöde! Det finns inget att klaga på med
Av | Thomas Ytterberg
sköna projektorn VPL-HW50!
S
ony har länge haft en särställning på
projektormarknaden som började strax
efter millennieskiftet med den klassiska
modellen VPL-VW10, en då ovanligt
HD-upplöst (1366x768 pixlar) projektor som hade en filmisk bild som ingen annan
projektor ens var i närheten av.
För mig blev det projektorn som lade grunden för min kunskap och brände fast intresset
för hemmabio. VW10:n står på en hylla i min
garderob och ibland tar jag fram den för att kontrollera läget och så att säga komma i fas med
hur mycket bättre det har blivit.
År 2012 är projektorutbudet på sätt och vis
fortfarande detsamma men teknikutvecklingen
har tagit oss långt framåt. Sony har lämnat LCD
på hemmabiosidan och kör med LCOS-varianten
de benämner SXRD. Kvar finns VW-serien i form
av modellerna VW95 och inte minst VW1000
med sin 4K-upplösning (testad i nummer 6/2012)
där vi prismässigt ligger på 50 000 respektive
190 000 kronor.
VPL-HW50 är i Sonys ögon med sitt pris på
30 000 kronor vad de kallar en ”bugdetprodukt”. Jag brukar kalla projektorerna i den här
60
Creation”-filter för att skapa mer skärpeintryck
och att bildinställningarna nu är bättre anpassade
för egen justering. Kvar från den gamla modellen
HW30 är designen (finns i vit eller svart) och den
manuella optiken. Förändringarna är på insidan.
Rejält ljusstark!
prisklassen för ”mellanklassen”. Kliver du upp
i pris, som exempelvis VW95-modellen, betalar
du stora pengar för relativt små förändringar
som kräver att du har höga krav, riktigt bra
kringutrustning som exempelvis en högklassig
projektorduk och ett rum som heller inte saboterar
projektorns kontrastförmåga.
Tuff kamp i prisklassen
Just i prisklassen runt 30 000 kronor finns det
några projektorer som de senaste åren alltid
jämförs. Vi har Panasonics PT-AT6000, JVC
DLA-X35 samt Epsons EMP-TW9100 som
tre väldigt jämna produkter att jämföra Sonys
HW50 med och vi kommer att återkomma med
tester av alla fyra.
Med VPL-HW50 har Sony tagit utvecklingen
mot 3D ytterligare ett par steg och modellen är
nu extra ljusstark utan att det kliver av allt för
mycket i förmågan att skapa djupsvärta jämfört
med äldre och ljussvagare modeller.
Du har dessutom all möjlighet i världen att
reglera ljusflödet på projektorn så att den är
extra ljusstark är i sig självt inget problem
Andra nyheter är lite fler finesser som ”Reality
Kalibrerad mot HDTV-standard och vitbalans
på D65 ger VPL-HW50 nästan 900 Lumen i det
starka lampläget. Med lampan på sparlåga tappar vi
en tredjedel av ljuset och är nere på 625 Lumen.
På en 90-tumsduk (två meter bred) motsvarar det
25 respektive 37 foot-Lambert, eller 90 respektive
130 candela per kvadratmeter. Det är lika ljusstarkt som plasma-TV på fullt blås fast över tre
till fyra gånger större yta!
Detta är med irisen fullt öppen. Sedan kan du
mer än halvera detta ljusflöde och vinna djupare svärta genom manuell justering via Cinema
Black Pro, Advanced Iris. Det finns även två
auto-iris-inställningar, ”Full” och ”Limited” som
automatisk reglerar ljusflödet efter innehållet.
Där föredrog jag ”Limited” eftersom den väldigt
sällan hade en synlig effekt av att ljuset pumpar
upp och ned i styrka vid filmtittande.
Optiken är helt manuell och har ingen motorisering och därför heller inget linsminne för
exempelvis 2,35:1-projicering likt konkurrenter
från JVC och Panasonic. För detta behöver du
kliva upp till storebror VLP-VW95. Du behöver
mellan 2,8 till 4,2 meter från objektiv till duk
för en två meter bred bild, exempelvis 90-tum
HemmaBio 1 | 2013
16:9-duk. Kastförhållandet är alltså 1,4 till 2,1
gånger dukens bredd. Lens shiften regleras av
rattar ovanför objektivet och kan flytta bilden 25
procent av bildbredden i sidled och 71 procent av
bildhöjden uppåt och nedåt. Dock inte samtidigt
då regleringen av sin natur följer en elipsform.
Sony ger oss bilden
Bildkvaliteten är riktigt, riktigt bra! Det är den
klassiska Sony-karaktären med ett mjukt flyt
utan att du behöver använda ”Motionflow”finesserna. Här finns de naturliga nyanserna, hög
kontrast och vad som i praktiken är en kör-pådirekt-ur-kartong-förmåga som är Sonys gamla
käpphäst.
I den här prisklassen är det sällan bildkvaliteten som är lidande och HW50 är givetvis inget
undantag. Så det blev ett sådant där test där man
bokar hela helgen bara för att njuta av film så
länge som projektorn är på plats!
3D-bilden visar större förbättringar jämfört
med tidigare modeller, men en sak som att sändaren är inbyggd visar att Sony får ordning på
finesserna med 3D-projektor generation två.
Kombinationen med stark lampa är förstås extra
lockande för 3D och här finns inte längre några
besvär med att bilden är för mörk. Vi ser en del
crosstalk, skuggbilder och dubbla konturer, vilket
hör till med att sitta tre meter från 110 tum.
Under menyn 3D-settings finns alternativet
”3D Glasses Bri’ness” och det är förmodligen
Sonys mest missade funktion. Du kan i fem steg
reglera 3D-bilden enligt förhållandet mindre ljus
och mindre flimmer. Max-läget är ljusstarkare,
oroligare och visar mer crosstalk. Sedan är det
bara anpassa efter tycke! Två par 3D-glasögon
(TDG-PJ1) ingår och de kostar tusenlappen
styck. Extern sändare är möjlig.
Fiffel och fuffensfinesser
Fabriksinställnigarna är bra men de utökade
menyerna har också medfört fler alternativ
att se upp med. Därför är det glädjande med
en ”Reference”-inställning som stänger av det
mesta av det onödiga. Men det finns flera fällor
att se upp med.
”Reality Creation” är det skärpefilter och uppskalning Sonys slog stort på trumman för med
VW1000. Där ger funktionen en extra skärpa åt
uppskalad Blu-rayfilm men det är också en finess
som lätt kan överdriva bilden. Med normal full
hd, 1920x1080 pixlar på HW50 har finessen heller inte alls samma poäng.
Här blir Reality Creation endast ett slags
skärpefilter som ger lite mer kontroll än själva
skärpereglaget. Visst lyfter det fram detaljer men
HemmaBio 1 | 2013
det lyfter också fram brus, filmkorn och artefakter onödigt mycket.
Du kan justera nivån av ”Reality Creation”
och slå av och på finessen via fjärrkontrollen.
Mitt omdöme är att funktionen inte tillför särskilt
mycket oavsett nivå på inställningarna. Dess subjektiva fördelar är lika stora som dess nackdelar.
Sony kallar sin rörelsekompensation för
”Motionflow” och förutom avstängt kan det
köras i två lägen vilka båda ger tydlig videoflytskaraktär med vanlig film. Sony själva
demonstrerar HW50 med Reality Creation och
Motionflow igång och själv associerar jag den
effekten på bilden med hur det ser ut när dvd
skalas upp på en överdrivet inställd butiksteve.
Blu-raybildens naturliga karaktär finns inte
längre kvar. Off/off blev det här!
Bättre kontroll över bilden
Kliver vi djupare i inställningarna finns det
mycket intressant. Du har många förinställningar,
där ”Reference” ligger mycket nära färgstandard, ”Cinema Film” för mer push i färgerna och
”Bright”-lägen för mer push i ljusstyrkan. Färgtemperaturinställningarna är nu nämnda efter de
vitpunkter som avses där D65 är den korrekta.
Under ”Expert”-settings finns flera viktiga
alternativ. Se upp med brusfiltren ”NR” eftersom de är onödiga. Samma sak med ”Contrast
Enhancer” som inte ger något. Under ”Color
Space” kan du välja ”BT.709” som alltså är
HDTV-standarden eller tre alternativ med godtyckligt mättade färger. Värt att poängtera är att
inget av detta har särskilt överdrivna effekter
utan för att vara onödiga är deras inverkan ändå
av det subtilare slaget och rentav smakfullt applicerade.
Viktigast av allt under ”Expert Settings” är
”Gamma Correction” där du alltså kan välja
tonkurvan för bildens kontrastkaraktär. Tidigare
hade Sony bara siffror, ”Gamma 1, 2, 3” och så
SONY VPL-HW50
Bildteknik: lcos/sxrd, 1920x1080 pixlar
Ljusflöde: 1 700 ANSI Lumen
Förväntat lamptid: ej specificerat
Pris för lampa: ca 4 500 kr (LMP-H202)
Anslutningar: 2 HDMI, VGA, komponent,
3D-synk, IR in, RS232
Mått (BHD): 407 x 179 x 464 mm, 10 kg
Info: Sony, www.sony.se
Cirkapris: 30 000 kronor
”Reference”-läget ligger helt normalt och väldig
nära standard. Du kan kalibrera HW50 väldigt exakt
ifall behovet finns, till exempel för att hantera att
det skiljer sig rätt ordentligt mellan exemplaren.
Fabriksinställningarna strävar rätt men ligger inte
alltid helt rätt.
vidare. Nu är den benämnd efter tonkurvan som
2.2 (medelväg) och 2.4 (mörklagt rum) där lägre
värde lättar upp nyanskillnader som passar rum
med ljusinsläpp. Gamma 7 till 10 är S-kurvor
med ”fejkat” kontrastintryck och olika nivåer av
uppljusning av mörka nyanser.
En tillförlitlig projektor
Nackdelar? Ja givetvis men det finns ingenting
som kan sägas bero på en dålig eller felaktig
konstruktion. Till exempel är optiken inte fullt
skarp i hörnen och detta påverkas helt klart av
lens shiften.
Bilden är heller inte riktigt uniform och mot
sidorna på detta testexemplar är bilden svagt
magentatonad. Samtidigt har jag sett andra
exemplar som varit bättre så mycket handlar om
exemplarlotteriet.
Just sådana saker är mycket av det man undviker genom att kliva uppåt i prisklass där du
betalar för den där extra kvalitetskontrollen
och komponentsorteringen i fabrik. Så det är
som väntat med HW50: inte dyr, inte billig och
du betalar för vad som i grunden är riktigt bra
bildkvalitet utan att kunna vänta dig en perfekt
produkt.
På samma sätt som HW50 inte är värd stående
ovationer är det också väldigt svårt att beklaga
sig. Projektorn levererar den bildkvalitet vi väntar oss för prisklassen vilket måste sägas vara
dess huvuduppgift.
HW50 gör sitt jobb så skickligt som den bara
kan och den gör det utan att det egentligen finns
något att klaga på. Rekommenderas! •
61