Transcript Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun

Utvärderande SROI-analys
av värmestugan i Östersunds kommun
SROI-analys och rapport framtagen av:
Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson
Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län
Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen
“Svensk SROI-kvalité (Nivå 1)”. SROI är en metod för att kartlägga,
förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska
effekterna av en verksamhet.
Svenska SROI‐nätverket Följande SROI‐rapport har genomgått Svenska SROI‐nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: Utvärderande SROI‐analys av värmestugan i Östersunds kommun av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson & Pelle Persson, Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROI‐
processen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI‐rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen ”Svensk SROI‐kvalité (Nivå 1)” Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI‐nätverket Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 2
1.
SROI – Social Return on Investment ................................................................ 3
2.
Analysobjektet ................................................................................................... 4
3.
Intressenter ........................................................................................................ 5
4.
Insatser ............................................................................................................... 8
5.
Effekter, indikatorer och proxytermer ............................................................ 10
6.
Påverkan ........................................................................................................... 14
7.
Total social nytta .............................................................................................. 16
8.
Känslighetsanalysen ....................................................................................... 19
9.
Rekommendationer.......................................................................................... 21
Bilagor ..................................................................................................................... 22
Bilaga 1 – Informationsinsamling........................................................................... 23
Bilaga 2 – Effekter och indikatorer......................................................................... 27
Bilaga 3 – Proxytermer .......................................................................................... 30
Bilaga 4 – Påverkanskarta .................................................................................... 34
Referenslista ........................................................................................................... 37
Kontaktuppgifter ..................................................................................................... 39
1
Sammanfattning
Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har utfört en utvärderande SROI
med värmestugan i Östersunds kommun som analysobjekt. Valet att göra en
utvärderande SROI härleds till en önskan om att uppskatta ett monetärt värde på en
verksamhet som är relativt nyetablerad. Tidsperioden för den utförda SROI-analysen
är mellan den 4 februari 2011 och den 27 september 2011. Utförare: Anna
Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson på uppdrag av Coompanion
Kooperativ Utveckling Jämtlands Län efter utbildning inom SROI, Social Return On
Investment.
En inledande intressentkartläggning ledde fram till identifiering av de
intressentgrupper som huvudsakligen upplever effekter av värmestugan, det vill säga
de som inkluderats i analysen. Dessa utgörs av de anställda i värmestugan, dess
besökare, tre frivilligorganisationer som bistår verksamheten med extra personal Svenska Kyrkan, Röda Korset Östersund samt Östersunds Kristna Samarbetsråd
(ÖKS) och Östersunds kommun.
Dessa intressenter upplever effekter i form av en meningsfull sysselsättning, ökad
social gemenskap, acceptans, Uppfyllande av missionärt/humanitärt arbete, samt en
positiv känsla av att se minskat mänskligt lidande.
Det SROI-värde (1,03:1) som beräknats genom analysen kan och skall
problematiseras utifrån flertalet aspekter. Viktigt är ändå att understryka att det värde
som framkommit är en faktisk siffra. Den siffran kommer med största sannolikhet att
variera utifrån typ av analys, antal intressenter, tid och rum samt val av proxytermer.
Vi på Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har exempelvis valt att
använda låga proxytermer för intressentgruppen besökare baserad på lägsta
ekonomiska biståndsnivå istället för andra högre ersättningsnivåer. Således skall
denna rapport ej ses som definitiv utan som utvärderande utifrån dess innehåll och
förutsättningar.
2
1. SROI – Social Return on Investment
Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska
termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma
grund. SROI (Social Return On Investment) har en bredare ansats genom sitt fokus
på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som
dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI-värde.
SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än
resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en
aktivitet. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få
människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på
effekter är ökat självförtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en
konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till.
Metoden bygger på intressentinvolvering och analys samt användandet av
beviskedjor för att tydliggöra hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja
beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, vilken betydelse
aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde
verksamheten skapar.
SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter
som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social
integration. Med en sådan ansats kan en total bild av förhållandet mellan investering
och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att använda
pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att
kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad
på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande.
En SROI-analys genomförs i sex steg, innefattande betydande bedömningar och
avvägningar, och metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara vägledande i arbetet och säkerställa en väl genomförd, transparent och trovärdig analys.
Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan.
1. Intressenterna - de som upplever
förändring - är centrala i processen
De sex stegen:
1. Fastställ analysens omfattning och
identifiera de huvudsakliga
intressenterna
2. Förstå vad som förändras för
intressenterna
2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat
och effekter
3. Värdera det som är relevant med hjälp
av monetära proxytermer
3. Mät effekterna och ge dem ett värde
4. Inkludera bara det väsentliga
4. Fastställ påverkan
5. Överdriv inte
5. Beräkna SROI-förhållandet
6. Var öppen och transparent
6. Redovisa, använd och förankra
7. Kontrollera resultaten externt
De sju principerna:
3
2. Analysobjekt: värmestugan i Östersunds kommun
Värmestugan i Östersund är en mötesplats huvudsakligen riktad till missbrukare och
hemlösa där besökarna har tillgång till dusch/toalett, tvätt/byte av kläder, servering,
telefon, television, radio med mera. Tillgång finns även till personer på
beroendecentrum, detta genom telefon. De anställda i värmestugan fungerar som ett
bollplank och som socialt stöd. Utvidgad arbetshjälp ges av Svenska Kyrkan,
Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) samt av Röda Korset. Dessa organisationer
bistår verksamheten med personal. Värmestugans verksamhet utförs av A-lagets
Allservice ek för. Verksamheten finansieras av Östersunds kommun som årligen
bidrar med 550 000 kronor. Verksamheten är underliggande Socialförvaltningen och
Öppenvården. Inom ramen för de 550 000 kronorna skall löner utbetalas till 2,0
tjänster från A-lagets Allservice till de två personer som anställts för att driva
verksamheten i värmestugan. Värmestugan har tidigare drivits av Östersunds
kommun men sedan 2010-10-26 drivs den av A-lagets Allservice, vilka inledde sin
verksamhet under vintern 2009. Initiativet till denna idé togs av aktiva och före detta
missbrukare samt av personer utan missbruksproblematik som stått långt från
arbetsmarknaden av olika skäl. Målet med verksamheten är bibehållen nykterhet,
stöd ur missbruk samt väg till arbete och/eller studier. Coompanion Kooperativ
Utveckling Jämtlands Län har under perioden den 4 februari 2011 och den 27
september 2011 studerat värmestugan i Östersunds kommun. Vår målsättning med
analysen har varit att på ett så korrekt vis som möjligt, uppskatta det värde som
värmestugan generar för dess intressenter.
Besöksadress: Köpmangatan 14, 831 30 ÖSTERSUND, Telefonnummer: 0732 73 256,
Öppettider:
Måndag
9-17 (A-laget + Sv Kyrkan)
Tisdag
9-16 (A-laget + Sv Kyrkan)
Onsdag
9-19 (A-laget + Sv Kyrkan)
Torsdag
9-16 (A-laget)
Fredag
9-17 (A-laget + Sv Kyrkan)
Lördag
Stängt
Söndag
9-15 (A-laget)
4
16-19 (Röda korset)
16-19 (ÖKS)
3. Intressenter
Tabell 3:1 redogör för de intressenter som gör sig gällande för denna utvärderande
SROI-analys på värmestugans verksamhet. Information om insamlingsmetod och
tillvägagångssätt per intressent återfinns i bilaga 1.
Tabell 3.1: Intressentkartläggning
Intressent
Inkludera/exkludera samt
logisk grund
Insamlingsmetod
Antal
Anställda i
värmestugan
Inkludera – verksamhetens primära
målgrupp
Semistrukturerade
intervjuer där information
samlats kontinuerligt
9 intervjuer med 2 personer
Besökare i
värmestugan
Inkludera – verksamhetens primära
målgrupp
Enkätinsamling genom de
1
anställda i värmestugan
30 insamlade enkäter
Östersunds
kommun
Inkludera – finansierar värmestugan
Strukturerade intervjuer
3 intervjuer med
ordförande i
socialnämnden
Röda Korset
Inkludera – bedriver frivilligt arbete i
värmestugan med betydande antal timmar.
Mailkorrespondens
2 mailkonversationer
Svenska Kyrkan
Inkludera – bedriver frivilligt arbete i
värmestugan med betydande antal timmar.
Ostrukturerad intervju
1 intervju
Östersunds
Kristna
Samarbetsråd
(ÖKS)
Inkludera – bedriver frivilligt arbete i
värmestugan med betydande antal timmar.
Telefonintervju
1 telefonintervju
Affärsidkare
Exkludera – upplever ingen positiv eller
negativ skillnad av värmestugans existens.
Mailkorrespondens
2 mailkonversationer
Familj
Exkludera – svårt att avgöra huruvida dessa
märker någon skillnad då värmestugan har
sekretess gällande sina besökare.
Polis
Exkludera – det eventuella stök som vissa
av besökarna i värmestugan generar har ej
givit upphov till färre omhändertagande för
polisen enligt lagen (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer
m.m.
1
0
Mailkorrespondens
1 mailkonversation
En enkät delades ut i Värmestugan som de anställda samlade in allt eftersom de besvarades. Anledning till att
Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län inte gjorde detta var för att besvarandet av enkäterna skedde
under en period på cirka tre veckor. Således uppfattades det som mer respektfullt att överlåta ansvaret av
insamling till de anställda istället för att vi åkte dit dagligen och gjorde detsamma. Kuriosa: en manlig besökare
självutnämnde sig till ”enkätambassadör” och såg till att samtliga besökare besvarade enkäten. Detta då han ville
påvisa vikten av verksamheten och det engagemang som där finns.
5
Landsting
Exkludera - upplever ingen betydande
finansiell nytta inom den tidsperiod som
analysen avser.
Mailkorrespondens och
telefonsamtal
2 konversationer varav 1
per mail och 1 per telefon
A-lagets Allservice
Exkludera – A-lagets anställda är dem som
bedriver verksamheten och fokus har legat
på de verksamma inom värmestugan.
Semistrukturerad intervju
samt aktivt lyssnande vid
årsmöte
1 semistrukturerad intervju
och 1 deltagande vid
årsmöte
Miljö
Exkludera – Verksamheten i värmestugan
påverkar inte miljön ytterligare då annan
verksamhet i fastigheten ändå hade
bedrivits. Då inte heller någon
energiförbrukning utöver vad som är brukligt
sker i värmestugan har val gjorts att
exkludera intressenten.
Semistrukutrerad intervju
med representant ur
socialnämnden i Östersund.
1 semistrukutrerad
intervju.
Inkluderade intressenter
‐
De två anställda: A-lagets Allservice är dem som huvudsakligen påverkar
verksamheten genom sitt dagliga engagemang och arbete i värmestugan. För
de anställda uppstår framför allt en stark känsla av meningsfullhet genom
arbetet med personer i utanförskap.
‐
Besökarna: primär intressent då det är för dem värmestugan tillkommit.
Besökarna upplever effekter som ger socialt värdeskapande gentemot
verksamheten i värmestugan då den står för acceptans och bidrar till social
gemenskap.
‐
Östersunds kommun: bistår verksamheten med dess finansiering som syftar
till att skapa ett värdigare liv till kommunmedborgarna. Förhoppningen från
Östersunds kommun är att bryta utanförskap och se ett ökat samarbete mellan
aktörer inom beroende- och missbruksfrågor som genererar i minskat bruk för
besökarna med färre LoB:ar, mindre vårdkostnader etc.
‐
Svenska Kyrkan, Östersunds Kristna Samarbetsråd och Röda Korset:
bistår värmestugan med personal på frivillig basis. De har humanitära mål
med sina respektive verksamheter och ger personalmässigt stort stöd till Alagets Allservices anställda i värmestugan. Hade inte värmestugan funnits
hade de tre intressenterna bedrivit liknande verksamhet då de arbetar med att
ge stöd till utsatta grupper. De har en stort och genuint intresse av att se till att
verksamheten fungerar bra och faller således naturligt inom ramen för de
primära intressentgrupperna.
Gemensamt för de två förstnämnda intressentgrupperna, de anställda och
besökarna, är det syftet värmestugan fyller för dem.
Det handlar om värdeskapande; att öka individers psykiska och fysiska
välbefinnande genom sysselsättning och en plats som kännetecknas av
acceptans och tillhörighet oavsett förutsättningar.
Exkluderade intressenter
6
‐
Affärsidkare: Affärsidkare i Östersund skulle kunna tänkas uppleva effekter
av värmestugan. Men enligt centrumledaren och marknadsföringsansvarig för
en av Östersunds gallerior, Mittpunkten, är så inte fallet; affärsidkare i
Östersunds kommun har ej upplevt någon förändring av värmestugans
uppkomst. Intressentgruppen har därför exkluderats.
‐
Familj: Efter kommunikation med de anställda, frivilligarbetarna och A-lagets
Allservice gjordes bedömning att även om besökarnas familjer känner en
eventuell trygghet i att värmestugan finns är denna intressentgrupp mycket
svår att finna då besökarna inte sällan har bristande relationer med sina
familjer. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län ansåg därför att
familj som intressentgrupp inte var primär i denna SROI-analys.
‐
Polis: Tanken med värmestugan är att bland annat att bidra till nykterhet och
därmed också ett minskat antal LoB:ar (lagen (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer m.m.), något som i så fall skulle
påverka polisen genom färre omhändertaganden. Sedan värmestugans
uppkomst har LoB:arna dock inte minskat varför polisen exkluderats som
intressent i analysen.
‐
Landsting: Genom värmestugans verksamhet skulle landstinget mycket väl
kunna uppleva effekter i form av frigörande av resurser, det vill säga att
värmestugans besökare använder landstingets tjänster i mindre utsträckning.
En representant för landstinget menar dock att de inte upplevt några effekter
på grund av värmestugan, och landstinget har därför exkluderats som
intressent.
‐
A-lagets Allservice ek. för. har exkluderats då de bistår med personal och
föreliggande SROI-analys har lagt tonvikten vid de som verkar i värmestugan i
stället för de som är arbetsgivare.
‐ Miljö: Analysobjektets miljöpåverkan är viktig att redogöra för i en SROIanalys. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har dock gjort
bedömningen att värmestugan inte bidrar till någon betydande miljöpåverkan,
och intressenten har därför exkluderats. Den huvudsakliga anledningen är en
hög grad av deadweight. Värmestugan i sig påverkar så klart miljön genom
uppvärmning, tillhandahållande av mat etc.
Men hade värmestugan inte bedrivit verksamhet i den aktuella fastigheten
hade någon annan gjort det istället, och sannolikheten är då stor att
miljöpåverkan hade varit ungefär densamma i alla fall.
4. Insatser
7
Den här SROI-analysen fokuserar hur mycket värde värmestugan skapar genom ett
års verksamhet. I tabell 4:1 åskådliggörs därför de insatser i analysobjekten som
krävs för verksamheten.
Tabell 4.1: Insatser
Intressent
Typ av insats
Anställda 2,0 tjänst.
Arbete
-
Besökarna
Tid
-
Östersunds
kommun
Finansiering
Stöd till invånare
550 000 sek
Svenska Kyrkan
Frivilligt arbete
260 400 sek
ÖKS
Frivilligt arbete
25 200 sek
Röda Korset
Frivilligt arbete
25 200 sek
Värde av insats
TOTALT (1 år):
860 800 sek
Insatsen från Östersunds kommun består av årlig finansiering av värmestugan om
550 000 sek. Dessa täcker driftskostnaden av värmestugan samt den lön som
betalas ut till de två anställda. De frivilliga organisationerna som verkar i värmestugan
utför arbetet utan att ta ut ersättning från A-lagets Allservice eller kommunen. Därför
har val gjorts att värdera deras timtid till 175 sek per timme. 175 sek per timme är en
nationell riktlinje avseende frivilligarbete från LEADER och Jordbruksverket genom
Europeiska Unionen2.
Insatsen från de organisationer som avlägger frivillig tid i värmestugan har
uppskattats genom att multiplicera spenderad tid i verksamheten per år med 175 sek
per timme.
För Svenska Kyrkan resulterar detta i en insats värd 260 400 sek. Detta har
beräknats utifrån diakonens spenderade tid i värmestugan; 31 timmar per vecka
multiplicerat med fyra veckor på en månad, och 12 månader per år. Det ger totalt
1488 timmar vilket multipliceras med 175 (sek) vilket ger ett värde på 260 400 sek
årligen. Röda Korset och ÖKS har var sin person som vistas tre timmar per vecka var
2
LEADER, 2011, Projektstöd inom LEADER – projektdagbok för redovisning av ideell tid per person,
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/stod/projektstod/LSB14_8.pdf, information hämtad:
110711
8
i värmestugan. Antalet timmar får vi därmed genom att multiplicera 3 (timmar) med 4
(veckor per månad) och med 12 (1 år). Det ger 144 timmar var för Röda Korset och
ÖKS. Sammantaget när 144 timmar multipliceras med 175 (sek) ges ett årligt värde
på 25 200 sek för Röda Korset respektive för ÖKS.
9
5. Effekter, indikatorer och proxytermer
A-lagets Allservices mål med värmestugan är att hjälpa de ensamma och de utslagna
så att de kan få hjälp med kommunikation hos myndigheter och läkare. Detta då
gruppen besökare är marginaliserade och inte sällan upplever svårigheter i kontakt
med myndigheter och vård. Värmestugan kräver inga motprestationer vilket enligt
personalen leder till att besökarna som kommer till värmestugan känner ett större
förtroende och acceptans jämfört med andra liknande verksamheter. A-lagets
Allservice vill fånga upp personer på värmestugan och få dem att söka hjälp för sin
beroendeproblematik. När de visat att de är villiga att förändra sin tillvaro, är de
välkomna till A-lagets Allservice. Förhoppningsvis leder det i sin tur till arbete, endera
hos A-lagets Allservice eller på annan arbetsplats med hjälp av eventuellt intyg som
A-lagets Allservice har möjlighet att utfärda. Att värmestugan är viktig för A-lagets
Allservice poängterar de, ”Värmestugan är viktig för oss. Vi kommer att slåss för våra
tjejer och för dem som kommer dit så den inte läggs ner” (sagt om de två anställda
och besökarna i värmestugan). De två anställda lägger stor vikt vid värmestugans
betydelse för besökarna, de menar att verksamheten är nödvändig för personer i
marginalisering och att det är de till synes små sakerna som skapar förändring. ”Den
gången man faktiskt får dem till Tillnyktringsenheten och faktiskt får dem att stanna,
den gången är en seger. Även om man försökt få dit dem tio gånger tidigare”. Att ha
ett arbete, och inte vara bunden till Arbetsförmedlingen och stämpla, det är den
största skillnaden för oss menar en av de anställda, även om lönen inte är den bästa.
”Men vi kan inte tänka oss ett annat jobb. Det är kanske svårt för andra att förstå men
även om det här klientelet tar otroligt mycket energi, väldigt mycket energi, så ger de
än mer tillbaka”.
Förhoppningen med värmestugan enligt Östersunds kommun är att den skall
generera effekter av ett mer humant Östersund då gruppen besökare har någonstans
att ta vägen. Genom att skapa värmestugan, är förhoppningen att motivera
besökarna till ett nyktrare liv samt att bryta eventuell rekryteringsprocess som kan
äga rum i de centrala delarna av staden. Det har dock inte varit mätbart hur mycket
pengar som ”sparas” för kommunen genom värmestugan. Detta då besökarna har
olika anledningar till att vistas i värmestugan. Vissa har ingen problematik gällande
vare sig hemlöshet, missbruk eller psykiskt/fysiskt funktionshinder, utan beger sig dit
av sociala skäl enbart.
Även motivering till Brytpunkten ses som essentiellt för värmestugans verksamhet.
Brytpunkten är sysselsättning som tillägg till annan behandling för den som är redo
för arbete och/eller utbildning. Sysselsättning kan vara lunchservering,
snickeriarbete, snickeri, flyttningar, hantverk m.m. På Brytpunkten har varje grupp en
stödperson och verksamheten kräver drogfrihet under deltagande. Östersunds
kommun har dock inte sett några tendenser till en utökat samarbete och förbättrad
vårdkedja mellan de olika enheter som arbetar med beroendeproblematik såsom
TNE, Nexus, Brytpunkten och värmestugan.
För att få en överskådlig uppfattning om besökarnas syn på värmestugan, delades
30 enkäter ut av Coompanion. Svarsfrekvensen var 30 respondenter vilket
representerar samtliga besökare i värmestugan. Enkäten var fullständigt
avidentifierad gällande såväl namn, kön, ålder som social bakgrund. För fullständig
enkät, se bilaga 1.
10
Om det finns intresse av att se samtliga enkätsvar så finns dessa hos Coompanion
Kooperativ Utveckling Jämtlands Län. Kontaktuppgifter finns längst bak i den här
rapporten. I fyra av enkäterna har delar exkluderats på grund av att de anses för
utlämnande av den enskilde individen. Hänvisning sker till PuL (personuppgiftslagen)
och det löfte som respondenterna fått om absolut sekretess vad gäller deras svar.
De effekter som uppstår för intressentgrupperna är påtagliga De anställda upplever
en tydlig och stark meningsfullhet i sitt arbete (100 %), och de har själva givit uttryck
för att de inte kan tänka sig någon annan arbetsplats som skulle kunna ge dem
samma känsla.
Utifrån besökarnas svar på den enkät som delades ut i värmestugan kan det
konstateras att de upplever två olika effekter. 53 procent av dem anger att
värmestugan ger dem en social gemenskap som de inte upplever någon annanstans,
medan 33 procent av dem svarar att de i värmestugan känner sig accepterade på ett
sätt som de ej upplever på andra samlingsplatser, exempelvis varuhus, restauranger,
caféer och liknande.
Svenska Kyrkan har ett verksamhetsmål som handlar om att hjälpa utsatta grupper.
Deras frivilligarbete i värmestugan bidrar således till måluppfyllnad, och mer specifikt
effekten ”uppfyllande av missionärt arbete”. Både Röda Korset och ÖKS har samma
typ av mål och upplever därmed motsvarande effekt genom engagemanget i
värmestugan.
Avseende Östersunds kommun har de enligt kommunallag (1991:900) ett ansvar för
kommunmedborgarna och dem som vistas i kommunen.
Genom att ge finansiellt stöd till den verksamhet som bedrivs i värmestugan bidrar
kommunen till att de aktuella kommunmedborgarna (besökarna) inte far illa och att
de därmed erbjuds ett värdigare liv. Effekten för kommunen i sig handlar därmed om
att den positiva känslan av se minskat mänskligt lidande.
I Tabell 5.1 har vi sammanställt effekterna samt de relaterade indikatorerna och
proxytermerna för de olika intressentgrupperna. I Bilaga 2 ges ytterligare information
om bakgrunden till effekterna, samt motivet till och användningen av indikatorerna. I
Bilaga 3 redogörs det sedan för bakgrunden till proxytermerna.
11
Tabell 5.1: Effekter, indikatorer och proxytermer
Intressent
Anställda
Besökare
Besökare
Svenska
Kyrkan
Insats
Arbetstid
Resultat
Från arbetslös
till arbetstagare
Effekt
Meningsfull
sysselsättnin
g
Indikator
Självskattning av
meningsfullheten i
arbetet.
Utfall
Proxyterm
Värde
3000 kr lägre
inkomst varje
månad.
Självskattat om
hur stor
inkomsnedgång
36 000 sek
100 %
som skulle vara
aktuell för byte
till arbete som
ej upplevs som
lika
meningsfullt.
Självskattning av
social gemenskap.
Sett utifrån en
genomsnittlig
timpenning
utifrån lägsta
ekonomiska
biståndsnivå.
53 %
Uppskattad
närvarotid i
värmestugan
har
multiplicerats
med timvärdet.
20 027 sek
Spenderad i
värmestugan
Har någonstans
att vistas. Är i
värmestugan i
Acceptans
genomsnitt 312
timmar per år
och person.
Självskattning av
acceptans.
Sett utifrån en
genomsnittlig
timpenning
utifrån lägsta
ekonomiska
biståndsnivå.
33 %
Uppskattad
närvarotid i
värmestugan
har
multiplicerats
med timvärdet.
20 027 sek
Frivilligt
arbete
Arbetar i
värmestugan
utan ersättning.
Totalt 1488 h
per år vilket
motsvarar 31 h
per vecka.
Arbetar 3 ggr i
veckan i värmestugan
utan ersättning
Spenderad
tid i värmestugan
Har någonstans
att vistas. Är i
värmestugan i
Ökad social
genomsnitt 312 gemenskap
timmar per år
och person.
Uppfyllande
av missionärt
arbete
12
Baserat på
antalet
260 400
100 % frivilligtimmar
sek
multiplicerat
med 175 kronor
Frivilligt
Röda Korset
arbete
Arbetar i
värmestugan
utan ersättning. Uppfyllande
Totalt 144 h per av humanitär
år vilket
verksamhet
motsvarar 31 h
per vecka.
Arbetar 1 gång i
veckan i värmestugan
utan ersättning
Baserat på
antalet
25 200 sek
100 % frivilligtimmar
multiplicerat
med 175 kronor
ÖKS
Frivilligt
arbete
Arbetar i
värmestugan
utan ersättning. Uppfyllande
Totalt 144 h per av missionärt
år vilket
arbete
motsvarar 3 h
per vecka.
Arbetar 1 gång i
veckan i värmestugan
utan ersättning
Baserat på
antalet
25 200 sek
100 % frivilligtimmar
multiplicerat
med 175 kronor
Östersunds
kommun
Finansiering
Värmestugan finns
Finansiering efter
socialnämndsbeslut
100 % Finansiering
Vill slippa se
människor
fara illa
13
550 000
sek
6. Påverkan
I detta avsnitt fokuseras värmestugans påverkan, det vill säga hur stor del av de
uppmätta effekterna som beror på just värmestugan, och vad som faktiskt beror på
annat. För det används följande tre verktyg:



Deadweight: anger hur stor del av en effekt som skulle uppstått även om
aktiviteterna i analysobjektet inte genomförts.
Tillskrivningen: anger hur stor del av en effekt som beror på analysobjektet
och hur stor del som därmed beror på aktiviteter, individer och organisationer
utanför analysobjektet.
Förflyttning: anger hur stor del av en effekt som inte har skapats av
analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga
effekter.
I Tabell 6.1 finns utfallet av mätningarna sammanställda, och direkt efter tabellen
finns en beskrivning av bakgrunden till respektive värde.
Tabell 6.1: Påverkan
Intressent
Effekt
Anställda
Deadweight
Tillskrivning
Förflyttning
Meningsfull sysselsättning
0%
100 %
0%
Besökare
Social gemenskap
50 %
100 %
0%
Besökare
Acceptans
0%
100 %
0%
Svenska Kyrkan
Uppfyllande av missionärt
arbete
100 %
100 %
0%
Röda Korset
Uppfyllande av humanitär
verksamhet
100 %
100 %
0%
ÖKS
Uppfyllande av missionärt
arbete
100 %
100 %
0%
Kommunen
Vill slippa se människor fara illa
0%
100 %
0%
Deadweight
En av de anställda i värmestugan var sjukskriven innan hon fick sitt nuvarande
arbete. Hon menar dessutom att hon inte skulle ha kunnat gå tillbaka till sitt gamla
arbete inom barnomsorgen, och att hon därmed förmodligen hade varit arbetslös om
hon inte börjat i värmestugan. Då effekten ”meningsfull sysselsättning” här är så
starkt kopplad till själva arbetet och besökarna är det sannolikt att hon inte alls skulle
ha upplevt effekten om värmestugan inte skulle ha funnits, det vill säga om hon varit
arbetslös.
14
Den andra anställda menar att hon hade jobbat kvar inom hemtjänsten om hon inte
jobbat i värmestugan, men att det är i det senare arbetet som hon upplever
meningsfullheten. Det är därför hon valt att stanna kvar. Deadweight för den aktuella
effekten därmed 0 %, ingen av dem hade sannolikt upplevt effekten utan
värmestugan.
Avseende effekten ”ökad social gemenskap” är det 53 % av besökarna som upplever
den. Hälften av dessa har svarat att motsvarande sociala gemenskap inte skulle
upplevas om det inte vore för värmestugan. Det innebär i sin tur att deadweight för
effekten är 50 %, den andra hälften skulle förmodligen uppleva effekten ändå.
För den andra besökareffekten – upplevelsen av acceptans - har deadweight
uppskattats till 0 %. Enkätsvaren visar att besökarna inte upplever motsvarande
acceptans någon annanstans, och det är därmed inte sannolikt att de skulle göra det
om värmestugan inte fanns.
För de tre intressenter som på frivillig basis arbetar i värmestugan - Svenska Kyrkan,
Röda korset och ÖKS – är deadweight för effekterna 100 %. Utifrån dialogen med en
diakon i Svenska Kyrkan, ordförande i Röda Korset Östersund samt ordförande i
ÖKS var det väldigt tydligt att de alla skulle upprätta en liknande verksamhet
gentemot målgruppen om värmestugan inte fanns, exempelvis en liknande
verksamhet som den som tidigare drevs i Östersunds Gamla Kyrka. De skulle alltså
uppleva effekten ändå.
När det avslutningsvis gäller effekten för kommunen menar ordföranden i
socialnämnden i Östersunds kommun att det inte finns någon aktuell motsvarighet till
värmestugan, och sannolikt att en sådan hade varit aktuell även om värmestugan
inte fanns är väldigt låg. Det betyder i sin tur att deadweight är 0 %; effekten för
kommunen hade inte uppstått utan värmestugan.
Tillskrivning
När frågan ställdes till de två anställda om hur stor del av deras effekter som beror på
värmestugan och hur stor del som beror på andra aktiviteter, individer eller
organisationer var de helt överrens om att tillskrivningen är 100 %. En av dem
uttryckte det så här: ”på min förra arbetsplats skulle jag inte få fortsätta så jag har
inget att gå tillbaka till”.
Även för de två effekterna för besökarna har en tillskrivning på 100 % valts. De har
inte tillfrågats explicit om tillskrivningen men deras svar indikerar tydligt den valda
tillskrivningen. Några av besökarna uttrycker i sina enkätsvar att vikten av
värmestugan för dem är så stor att om den inte fanns skulle det för dem innebära att
de inte hade någonstans att vistas. De meddelar att den är en mötesplats som står
för acceptans och gemenskap som de annars inte upplever. Ett par citat lyder: ”Ett av
de få ställen som jag inte är portad på”, ”Mycket, det är naturligtvis en ekonomisk
fråga och social grej. Annars tror jag att det för många blir mer eller mindre en
katastrof”, ”Snälla, låt oss ha kvar värmestugan”.
I dialog med de nämnda representanterna för Svenska Kyrkan, Röda Korset, ÖKS
och kommunen fick de alla fyra uppskatta tillskrivningen för deras effekt. De gav då
15
svar i stil med ”Klart vi ställer upp. Det är ju därför vi finns”. Utifrån dessa är det tydligt
att tillskrivningen även här är 100 %.
Förflyttning
Förflyttning handlar alltså om hur stor del av respektive effekt som inte har skapats
av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga
effekter. I analysen har det inte funnits några tecken på någon av dessa två typer av
förflyttning; samtliga effekter har skapats genom att värmestugan uppstått, och ingen
av dessa effekter har i sin tur bidragit till att andra effekter påverkats. Förflyttningen
för samtliga effekter är därmed 0 %.
7. Total social nytta
Följande avsnitt behandlar inledningsvis nyttoperioden och avtrappningen för varje
enskild effekt, det vill säga hur länge varje effekt varar och hur värdet av den
förändras över tid. Därefter följer en redogörelse för den totala sociala nyttan som
värmestugan skapar. Avsnittet avslutas med en presentation av den
känslighetsanalys som genomförts och utfallet av den.
Nyttoperiod och avtrappning
I Tabell 7.1 finns nyttoperioden och avtrappningen för respektive effekt angiven. Som
synes är nyttoperioden ett år för samtliga effekter utom för de anställda. För
besökarna bygger den ökade sociala gemenskapen samt den upplevda acceptansen
på att de faktisk är i värmestugan; effekterna är av sådan karaktär att de kräver
kontinuerlig närvaro från besökarna för att de skall existera. I den här analysen har
dock bara effekterna av insatser under ett år beaktats. Då effekterna för besökarna
kräver kontinuerliga insatser upphör de när insatserna ”tar slut”. Nyttoperioden för
dessa är därför bara ett år, och avtrappningen därmed 100 %; allt värde försvinner
under det aktuella året.
Det bakomliggande resonemanget för frivilligorganisationernas och kommunens
nyttoperioder är likartade. Frivilligorganisationerna upplever bara effekterna så länge
de faktiskt utför sitt uppdrag, och för kommunens del försvinner effekten i den stund
de väljer att inte längre finansiera värmestugan; utan investerad tid från
frivilligorganisationerna kan de inte uppfylla sitt uppdrag, och utan finansiering från
kommunen har besökarna inte någonstans att ta vägen och deras lidande ökar
(effekten för kommunen är då borta). Analysens upplägg med insatser under ett år
gör därmed att effekterna bara håller i sig under det året (avtrappningen är därmed
100 %).
Effekten ”meningsfull sysselsättning” för de anställda har en uppskattad nyttoperiod
på fem år. Effekten börjar nästan direkt när de anställda börjar i verksamheten och
håller alltså i sig ytterligare fyra år efter ett år av insatser.
Nyttoperioden baseras på de anställdas egen uppskattning av den; de angav en
nyttoperiod på fem till sju år. För att inte överdriva valde vi därför det lägsta antalet
angivna år. Totalt fem år kan anses rätt lång tid men de anställda motiverar det med
16
att tillfredställelse av att ha hjälpt marginaliserade människor i utanförskap är så stark
att de kan leva länge på den. De uppskattar alltså den perioden till fyra år efter det
första årets insatser. Vad gäller avtrappningen är det rimligt att den är någorlunda
kontinuerligt avtagande (faller i glömska) och en avtappning på 20 % har därför valts.
Tabell 7.1 Nyttoperiod och avtrappning
Intressent
Effekt
Anställd
Nyttoperiod
Avtrappning
Meningsfull sysselsättning
5 år
20 %
Besökare
Social gemenskap
1 år
100 %
Besökare
Acceptans
1 år
100 %
Svenska Kyrkan
Uppfyllande av missionärt
arbete
1 år
100 %
Röda Korset
Uppfyllande av humanitär
verksamhet
1 år
100 %
ÖKS
Uppfyllande av missionärt
arbete
1 år
100 %
Kommunen
Vill slippa se människor fara illa
1 år
100 %
Total social nytta
När beräkning skall göras av värdet av en verksamhet, i detta fall värmestugan,
behöver kostnader, insatser, betalda och mottagna över tid, diskonteras till ett
gemensamt penningvärde, det vill säga att nuvärden används. Det sker med hjälp av
diskontering. Utgångspunkten är att människor generellt hellre tar emot pengar idag
än imorgon då pengarna idag kan användas direkt eller investeras och därmed öka i
värde. Dessutom minimeras risken att pengarna faktiskt inte betalas ut alls. För att
kunna diskontera värden används en diskonteringsränta. En sådan varierar
beroende på situation men i föreliggande SROI-analys har ett val av en
diskonteringsränta på 4 % gjorts. I skrivande stund är det den procentsats som flera
svenska myndigheter använder sig av och har så gjort under en längre tidsperiod
(Lilieqvist, 2010). Argumentet att använda en motsvarande diskonteringsränta här är
dels att värmestugan finansieras med offentliga medel, dels att verksamheten kan
anses lämna viktiga bidrag till att lösa det offentliga uppdraget. Att därmed använda
en diskonteringsränta som är i paritet med den som används i offentlig verksamhet är
därmed en rimlig utgångspunkt.
Med hjälp av diskonteringsräntan har ett nuvärde räknats fram för respektive
intressentgrupp. Genom att summera dessa (888 282) och ställa dem emot värdet av
insatsen (860 800 sek) erhålls ett SROI-värde för värmestugan på 1,03:1. Det
17
innebär att var krona som investeras i värmestugan ger 1 krona tillbaka i socialt
värde.
SROI-värdet har framkommit utifrån inkludering av fem års nytta, det vill säga all
nytta som skapats inom de angivna nyttoperioderna. I Tabell 7.2 finns nuvärdet per
år redovisat, och i tabell 7.3 redogörs det för fördelningen av värde per intressent.
I Bilaga 4 presenteras en fullständig påverkanskarta som ger en sammanfattande
och övergripande bild av hur dessa värden skapas.
Tabell 7.2: Totalt nuvärde per år
2011
2012
2013
2014
2015
732 313 sek
55 385 sek
42 603 sek
32 772 sek
25 209 sek
Tabell 7.3: Totalt nuvärde per intressentgrupp
Intressent
Totalt nuvärde
Anställda
227 969 sek
Besökare
110 313 sek
Svenska Kyrkan
0 sek
Röda Korset
0 sek
ÖKS
0 sek
Kommunen
550 000 sek
TOTALT
888 282 sek
18
8. Känslighetsanalysen
Att känslighetstesta en SROI-analys är nödvändigt för att få en uppfattning om hur
känsliga mätningar, uppskattningar och bedömningar är avseende deadweight,
tillskrivning, avtrappning, monetära proxytermer, utfallet av effekterna, värdet av
insatser där värdering har gjorts av icke-finansiella insatser, samt
diskonteringsräntan.
Känslighetsanalysen
innebär
en
beskrivning
av
tillvägagångssätt för analysen, vilka områden som innefattar störst osäkerhet, samt
utfallet av analysen, det vill säga hur SROI-värdet varierar som en konsekvens av
ändringar i olika variabler.

Monetära proxytermer varierades systematiskt. Detta hade betydande
inverkan på resultatet för proxytermen för ökad social gemenskap och
acceptans. När proxytermen utgick ifrån värdet av en frivilligtimme istället för
en genomsnittlig timinkomst vid ekonomiskt lägsta biståndsnivå ändrades
SROI-värdet till omkring 2:1. SROI-värdet är alltså känsligt för variation i
denna proxyterm, förutsatt att markant stora ändringar görs. I detta fall gjordes
en nästintill tiodubbling av det ursprungliga proxytermsvärdet och naturligt blir
då att SROI-värdet märkbart ökar. Men SROI-analysen blir inte nödvändigtvis
mindre trovärdig för det då lägsta ekonomiska biståndsnivå är en faktisk och
nationell siffra. Således kan besökarnas timvärde endast vara högre än det
lägsta beloppet för ekonomiskt bistånd som vi har räknat på. Det har upplevts
som mer adekvat att redovisa en lägre siffra med argumentet att det faktiska
värdet kan vara märkbart högre än så. Även för kommunen är proxytermen
känslig då den är så pass hög. Om proxytermen halverades från 550 000 sek
till 250 000 sek gavs SROI-värdet 0,69:1. Om proxytermen dubblerades från
550 000 sek till 1 100 000 sek gavs ett SROI-värde på 2,57:1. Detta visar att
proxytermerna är känsliga och det bör följaktligen tas i beaktande av läsaren
av föreliggande rapport.

Att halvera tillskrivningen för gruppen anställda gav SROI-värdet 1,03:1
vilket innebär en omärkbar skillnad. Detsamma gällde Svenska Kyrkan, Röda
Korset och ÖKS. Halverades tillskrivningen på gruppen besökare resulterade
det i ett SROI-värde i form av 0,97:1, en minskning med 00,6 vilket inte är
särskilt mycket. När Östersunds kommuns tillskrivning halverades ledde det till
att SROI-värdet minskade till 0,72:1 en förändring med drygt 25 %. Det
innebär alltså att tillskrivningen för kommunen är känslig. Med tanke på att den
baseras på en dialog med socialnämndens ordförande kan det dock antas att
det angivna värdet är rimligt.

Avseende utfallet av effekterna är samtliga okänsliga frånsett utfallet för
kommunen. En minskning av utfallet för kommunen till hälften ger ett SROIvärde på 0,72:1, medan SROI-värdet inte förändras mer än ner till 0,9:1 för
någon av de andra intressenterna. Även här är värdet dock baserat på en
dialog med socialnämndens ordförande och kan därmed anses vara rimligt.

Deadweight hade viss känslighet i modellen. Att enskilt beräkna deadweight
som 100 %, 50 % eller till 0 % för de anställda, Svenska Kyrkan, Röda Korset
eller ÖKS förändrade inte SROI-värdet nämnvärt.
19
För deltagareffekten social gemenskap innebar en deadweight på 0 % ett
SROI-värde på 1,08:1, och en deadweight på 100 % ett SROI-värde på
0,97:1. Deadweight för den aktuella effekten är alltså inte märkbart känslig.
Detsamma gäller deltagareffekten ”acceptans”. En deadweight på 50 %
innebär ett SROI-värde på 0,98:1 och på 100 % ett SROI-värde på 0,96:1. När
deadweight för Östersunds kommuns effekt ändrades till 50 % respektive 100
% innebar det SROI-värden på 0,64:1 respektive 0,41:1. Känsligheten är alltså
stor. Även här är värdet baserat på en dialog med socialnämndens ordförande
och kan därmed anses vara relevant.

Avtrappningen varierades för de olika effekterna. I tabellen nedan framgår
det hur variationen påverkade SROI-värdet när avtrappningen förändrades
med tio procentenheter i taget per enskild effekt. Som synes ledde
förändringarna inte till några större förändringar i SROI-värdet (i tabellen
nedan anges endast skapad nytta på investerad krona). Effekten för
Östersunds kommun var dock den som genomgående genererade ett högre
SROI-värde beroende på vilken avtrappning som valdes. Först vid avtrappning
på 80 % är betydelsen för SROI-värdet rätt låg. Avtrappningen för kommunens
effekt är därmed känslig, men i och med att den högsta möjliga avtrappningen
har använts i analysen är risken för överskattning obefintlig.
AVTRAPPNING
Anställda:
meningsfull
sysselsättning
Besökare: social
gemenskap
0%
1,26
10 %
1,19
20 %
1,14
30 %
1,10
40 %
1,06
50 %
1,03
60 %
1,01
70 %
1,00
80 %
0,98
90 %
0,97
100 %
0,96
1,34
1,29
1,26
1,23
1,20
1,19
1,17
1,16
1,15
1,14
1,14
Besökare:
acceptens
Svenska Kyrkan
1,39
1,33
1,29
1,25
1,22
1,20
1,18
1,17
1,15
1,15
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
1,14
Röda Korset
ÖKS
Östersunds
Kommun
1,14
1,14
3,37
1,14
1,14
2,87
1,14
1,14
2,47
1,14
1,14
2,14
1,14
1,14
1,88
1,14
1,14
1,68
1,14
1,14
1,51
1,14
1,14
1,39
1,14
1,14
1,28
1,14
1,14
1,20
1,14
1,14
1,14

I tre fall har vi monetariserat insatser. Det gäller insatserna i form av
frivilligtid för Svenska Kyrkan, Röda Korset och ÖKS. I samtliga fall har vi
använt ett timvärde på 175 sek. När detta ökas med 50 % minskar SROIvärdet till 0,6:1, vilket innebär att det använda timvärdet är känsligt. Dock har
värdet
hämtats från det omfattande Leaderprojektet och kan därmed anses vara ett
relevant uttryck för vad en frivilligtimme är värd.

När det avslutningsvis gäller diskonteringsräntan så är den inte känslig. En
förändring av den från 4 % till så mycket som 12 % innebär att SROI-värdet
enbart minskar till 1:1.
20
9. Rekommendationer
Här lyfts fyra rekommendationer fram för framtida SROI-analyser så att den kan
göras med så hög säkerhet som möjligt i mätningen. En avslutande
verksamhetsrelaterad rekommendation ges även gällande driften av värmestugan.
1. Om SROI-värdet ändras påtagligt vid exkludering och inkludering av
intressenter, samt förändring av ingående värden är det viktigt att ha i åtanke
att det finns en viss osäkerhet i analysens utfall. Så är fallet i föreliggande
analys och därav bör externa parter vara vaksamma kring hur analysen
används i utbildande eller påvisande syfte.
2. Det är gynnsamt om intressenterna i SROI-analysen är engagerade i högre
utsträckning än vad som gjorts gällande i denna SROI. Det blir svårbedömt
och svårarbetat när bara en enkät delats ut till en intressentgrupp som
dessutom lider av allvarlig missbruksproblematik. Coompanion Kooperativ
Utveckling Jämtlands Län förespråkar således reella intervjusituationer om så
är möjligt.
3. För att SROI-analyser som utförs skall vara jämförbara är det viktigt att det
finns fasta proxytermer. Precis som att det är mycket tidskrävande att finna
dem är det vanskligt om utförare ger differentierade bilder av samma fenomen
för att proxytermerna inte är desamma. De uppskattningar som till stor del
ligger till grund för denna SROI-analys kan skapa diskussion kring varför valda
proxytermer är de mest lämpliga. Vi har valt att beräkna värden från lägsta
troliga nivå i syfte att det faktiska värdet enbart kan vara högre än det
redovisade SROI-värdet på 1,03:1. Det har upplevts som mer rättvist
gentemot verksamheten i värmestugan att vara så låg i beräkningarna som
möjligt så att de kan känna att det värdet är det absolut minsta i förhållande till
insats. Även gentemot yttre aktörer såsom kommunen känns ett sådant
resonemang mer trovärdigt.
4. Terminologin inom SROI är svårt att implementera i den egna verksamheten
då den förutsätter att de verksamma är insatta i SROI som verktyg. Att
redogöra för personer som ej har någon förkunskap om analysmetoden blir
således svårt då det är problematiskt att förklara skillnaden på begreppen och
dess innebörd. Kanske har denna ”problematik” mycket att göra med att
terminologin för oss också är ny och ännu inte helt etablerad i vårt tankesätt.
21
5. Då Östersunds kommun inte ser några tydliga effekter från verksamheten som
bedrivs i värmestugan ser vi det som viktigt att verksamheter som riktar sig
gentemot avvänjning- och beroendefrågor (såsom Brytpunkten, TNE, Nexus,
värmestugan m.fl.) arbetar mer gemensamt i syfte att motivera dem som vi i
denna SROI benämnt som ”besökare” till avvänjning. Det skulle sannolikt öka
det totala värdeskapande i dessa verksamheter betydligt.
22
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsinsamling
Informationsinsamlingen i analysen är gjord utifrån det angreppssätt som ansågs
mest lämpligt för respektive intressentgrupp. Fokus lades på de anställda i
värmestugan vilka Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län ansåg hade
den mest djupgående informationen om verksamheten. Således har märkbart fler
intervjuer gjorts med de anställda i förhållande till övriga respondenter. Enkätsvaren
från besökarna var innehållsrika i den bemärkningen att de på ett förhållandevis
konkret vis speglade uppfattningarna om värmestugan besökare sinsemellan.
Önskas enkäterna finns de att tillgå hos:
Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län
Prästgatan 54 B, 3 tr.
831 33 ÖSTERSUND
Regelbundet under SROI-analysens genomförande har dialog förts med de anställda
i värmestugan. Detta då de uppfattats som den intressentgrupp som varit mest
positivt inriktade till att SROI-analysen genomförts. Efter att SROI-analysen
genomförande hade Coompanion Jämtland möte med de anställda, tyvärr hade en
av dem ej möjlighet att närvara. Vid tillfället gicks SROI-analysen igenom och den
anställde fick komma med kommentarer. Personen i fråga hade ett par synpunkter på
delar av analysen vilka självfallet direkt korrigerades då faktafel om målgruppen
funnits i avsnitt 2 om analysobjektet. Gällande resultat och proxytermer hade den
anställde inga negativa kommentarer kring dess lämplighet utan ansåg att de
verkade adekvata.
Vi var aningen fundersamma över huruvida de anställda skulle hålla med oss om
besökarnas ”timvärde”. Men den anställde ansåg, liksom också vi gjorde, att siffran
var rimlig för besökarna (givetvis har den inte något med personernas mänskliga
värde att göra) samt mot bakgrund av den avidentifierade enkäten.
23
Intressent
Insamlingsmetod
Tillvägagångssätt
Anställda i
Värmestugan
Semistrukturerade intervjuer där
information samlats kontinuerligt då de
anställda regelbundet vistas i
värmestugan och således uppfattas ha
en ständigt uppdaterad bild av hur
situationen där ser ut och förändras.
Semistrukturerade intervjuer ansågs
som mest adekvat i förhållande till den
relation som är gällande mellan
Coompanion Kooperativ Utveckling
Jämtlands Län och de två anställda.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de
två anställda vid nio tillfällen. Utifrån deras svar
erhöll Coompanion Kooperativ Utveckling
Jämtlands Län en täckande bild av deras syn på
verksamheten, dem själva och besökarna.
Enkätinsamling genom de anställda i
värmestugan valdes då besökarna inte
kommer på kontinuerlig basis och det
blir därmed svårt att passa in när
intervjuer skulle göras. Valet av enkäter
gjordes även på grund av respekt
gentemot besökarna som vi ville skulle
känna sig bekväma med att beskriva sin
uppfattning om värmestugan så ärligt
som möjligt.
30 enkäter delades ut (se längre ned i denna
bilaga) och 30 stycken lämnades in (svarsfrekvens
på 100 %).
Strukturerade intervjuer gjordes då det
uppfattades som enklast baserat på
tidsaspekten
Gjordes med ordföranden i Östersund kommuns
socialnämnd. Frågor ställdes kring varför de
beslutat om att finansiera värmestugan med 550
000 sek samt vad socialnämnden sett för effekter
av verksamheten.
Besökare i
värmestugan
Östersunds
Kommun
Exempel på frågeställningar:
‐
Vilket värde har värmestugan för dig?
‐
Hur skulle det se ut för dig om
värmestugan inte fanns?
‐
Hur mycket skulle du kunna tänka dig att
gå ner i lön för att fortsätta arbeta i
verksamheten?
‐
Hur skulle du uppleva det om
värmestugan lades ner?
‐
Skulle du ha glädje av att ha arbetat i
värmestugan även om den lades ner?
Hur länge i så fall?
Frågeställningar:
‐
Vad betyder värmestugan för dig?
‐
Hur skulle det se ut för dig om
värmestugan inte fanns?
Frågeställningar:
‐
Varför har Östersunds kommun valt att
investera pengar i en värmestuga?
‐
Vad ser Östersunds kommun för effekter?
‐
Ser Östersunds kommun några
samverkanseffekter mellan aktörer inom
beroende- och missbruksvården?
‐
Har det skett något minskat missbruk
genom värmestugan?
24
Svenska
Kyrkan
Röda Korset
ÖKS
Ostrukturerad intervju valdes då
diakonen vistas kontinuerligt i
värmestugan och således uppfattas ha
en bra bild av hur situationen där ser ut
och förändras. Val av ostrukturerad
intervju gjordes då diakonen är i
värmestugan mer sällan än de anställda
och val att samtala med denne gjordes
då tillfälle uppstod i samband med
intervju av de anställda.
Gjordes med verksam diakon i värmestugan där
frågor ställdes kring varför Svenska kyrkan beslutat
att bistå värmestugan med personal.
Mailkorrespondens skedde med Röda
Korset då tiden inte medgav att besöka
dem då de verkade i värmestugan. Röda
Korset föredrog mail för att i lugn och ro
få möjlighet att reflektera och tänka till
på de svar som de gav.
Mailkonversation utfördes där frågor ställdes kring
varför Röda Korset beslutat att bistå värmestugan
med personal.
Telefonintervju gjordes med ÖKS då det
ansågs som det mest lämpliga då
möjlighet ej gavs att besöka dem.
Samarbetsrådet ställdes frågor kring varför ÖKS
beslutat att bistå värmestugan med personal.
Exempel på frågeställningar:
‐
Varför har svenska kyrkan valt att
bemanna verksamheten med en diakon?
‐
Skulle svenska kyrkan bedriva annan eller
liknande verksamhet om värmestugan
lades ner?
‐
Skulle svenska kyrkan uppleva någon
effekt av värmestugan även om den lades
ner? Hur länge i så fall?
Frågeställningar:
‐
Varför har Röda Korset valt att bemanna
verksamheten med personal?
‐
Skulle Röda Korset bedriva annan eller
liknande verksamhet om värmestugan
lades ner?
‐
Skulle Röda Korset uppleva någon effekt
av värmestugan även om den lades ner?
Hur länge i så fall?
Exempel på frågeställningar:
‐
Varför har ÖKS valt att bemanna
verksamheten med personal?
‐
Skulle ÖKS eller någon av kyrkorna
ensam bedriva annan eller liknande
verksamhet om värmestugan lades ner?
‐
Skulle ÖKS uppleva någon effekt av
värmestugan även om den lades ner? Hur
länge i så fall?
25
forts. Bilaga 1 – Informationsinsamling
Enkät till besökare i värmestugan
Hej,
Coompanion Jämtland arbetar bland annat med att främja sociala företag såsom Alagets Allservice som driver värmestugan. Just nu gör vi en analys om det sociala
värde som värmestugan har. Vår förhoppning är att kunna visa att verksamheten är
bra och gynnsam för er besökare, därför har vi två frågor som vi hoppas att ni vill
besvara. När analysen är färdigställd kommer den självfallet finnas att ta del av här i
värmestugan.
Vad betyder värmestugan för dig?
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Hur skulle det se ut för dig om värmestugan inte fanns?
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Tack för hjälpen
Pelle, Jessica och Anna
26
Bilaga 2 – Effekter och indikatorer
I den här bilagan presenteras exempel på uttalande från intressenter som legat till grund för kategoriseringen av effekter. Dessutom
presenteras indikatorerna och konsekvenserna av uppfyllandet av dem. I en SROI-analys är det även viktigt att redogöra för
tröskelvärdet för respektive effekt, det vill säga vilket kriterium som legat till grund för att en enskild intressent anses uppleva
effekten eller ej. I samtliga fall i denna analys har det räckt med att intressenten gett svar som tydligt kan hänföras till någon av de
identifierade effekterna för att intressenten har inkluderats i utfallet för effekten.
Användandet av enbart subjektiva indikatorer för de individbaserade intressenterna behöver också kommenteras. Självskattning har
ansetts vara den mest lämpliga ansatsen då effekterna är av högst personlig karaktär och intressenternas egen skattning av dem
utgör därför ett effektivt sätt att fånga effekten.
Intressent
Effekt
Svar från intressenten/
skriftligt material
Indikator
Svar från intressenten/
beskrivning
Anställda
Meningsfull sysselsättning
a) ”Jag har ju jobbat med annat. Men
alltså... ingenting kan mätas med
detta”
b) ”Visst lönen kanske inte är den
bästa men den gången man får
killarna till TNE, den gången är en
seger”
c) ”Jag kan inte arbeta med någonting
annat. Dels för att kroppen tagit stryk
inom vården men också för att jag
inte vill”
1. Självskattning av
meningsfullheten i arbetet
Värmestugan uppfyller en känsla
av meningsfullhet som de tidigare
ej upplevt. Den meningsfulla
sysselsättningen är viktig för de
två anställda och de kan inte
gärna tänka sig ett annat arbete.
27
Besökare
Social gemenskap
a) ”Det är en fin oas i vårt hårda
samhälle”.
b) ”Mycket, det är naturligtvis en
ekonomisk fråga och en social grej”.
c) ”En fin samlingsplats där man kan
träffas över en fika”
d) ”I dagsläget skulle det vara
ensamt. Jag skulle nog sitta hemma
och glo in i väggen. Inte bra i längden
när man försöker vara nykter”.
e) ”En plats att gå till för att träffa folk
jag känner i en miljö där det inte
dricks alkohol”.
f) ”Annars tror jag att det för många
blir mer eller mindre en katastrof”.
1. Självskattning av social
gemenskap
Samtliga svaranden trycker på
vikten av värmestugan och hur
den gynnar dem i deras försök till
att hålla sig nykter under en
längre period, dess sociala
nätverkande samt dess fysiska
hälsotillstånd.
Besökare
Acceptans
a) ”Jag skulle frysa ihjäl. Snälla,
förstör inte för oss”
b) ”Var finns hjälp för dem som
behöver den annars?”
c) ”Ett av de få ställen som jag inte är
portad på”.
d) ”Den betyder att de som är
utsatta/har problem har någonstans
att ta vägen”.
1. Självskattning av acceptans
Acceptansen som upplevs genom
värmestugans existens är
genomgående för enkätsvaren där
flertalet är mycket starka i sina
utsagor.
Svenska Kyrkan
Uppfyllande av missionärt
arbete
a) ”Klart vi ställer upp. Det är ju därför
vi finns”
b) ”Förr var vi ju i gamla kyrkan men
det blev ändring så nu är vi här”.
1. Arbetar 3 ggr i veckan i
värmestugan utan ersättning
Deras involvering i värmestugan
är en bidragande faktor till
måluppfylland i organisationen.
28
Röda Korset
Uppfyllande av humanitär
verksamhet
a) ”Vi är Röda Korset. Det är vår
skyldighet”.
b) ”Folk lever i utanförskap. Det
accepterar vi inte. Engagemang
skapar förändring och det är vad
denna grupp behöver”
1. Arbetar 1 gång i veckan i
värmestugan utan ersättning
Deras involvering i värmestugan
är en bidragande faktor till
måluppfylland i organisationen.
ÖKS
Uppfyllande av missionär
verksamhet
a) ”Vi är ju flera kyrkor. Mer eller
mindre alla av oss ser vår roll i
värmestugan. Klart man hjälper till”
b) ”Vem skulle annars göra det?
Frivilliga växer inte på träd och vi vill,
kan och skall.”
1. Arbetar 1 gång i veckan i
värmestugan utan ersättning
Deras involvering i värmestugan
är en bidragande faktor till
måluppfylland i organisationen.
Kommunen
Vill slippa se människor fara
illa
a) ”Vi erbjuder missbrukarna ett
värdigare liv”.
1. Finansiering efter
socialnämndsbeslut
Det är viktigt för kommunen att
kunna erbjuda den utsatta
gruppen ett värdigt liv, och via
värmestugan bidrar de till det.
29
Bilaga 3 - Proxytermer
Intressent
Effekt
Proxyterm
Värde
Logisk grund proxyterm
Källa proxyterm/
beräkning
Anställda
Meningsfull sysselsättning
Värdet av att gå ner i
inkomst för meningsfull
tillvaro.
36 000 sek
Intressenterna har fått svara på hur
mycket de skulle kunna gå ner i lön
men ändå fortsätta verka i
värmestugan. De angav 3000
kronor (36 000 kronor årligen) vilket
alltså kan ses som ett uttryck för hur
mycket de tycker att den
meningsfulla sysselsättningen är
värd..
Till en början sade de
anställda 1 miljon kronor vilket
snart drogs ner till betydligt
lägre summor. När vi frågade:
”För fem tusen då?” blev
svaret ”Jo, det är sant, det är
ju knapert idag. Till och med
3000 egentligen”.
30
Besökare
Social gemenskap
Genomsnittlig inkomst á
21,46 kronor om 2 h per
dag 3 dagar i veckan, 52
veckor per år.
6 180 sek
Logik bakom proxytermen är att den
tid besökarna spenderar i
värmestugan är den tid de upplever
effekten. Vi har därför multiplicerat
den genomsnittliga tiden för
besökarna med timvärdet för
ekonomiskt bistånd (exklusive
övriga inkomstkällor). Val av det
senare gjordes för att generalisera
besökarna till ensamboende med
fullt bistånd, och den lägsta
biståndsnivå då övervägande
majoritet av besökarna tillhör en
marginaliserad grupp i samhället,
ofta präglat av missbruk. Majoriteten
av besökarna har inga arbeten eller
fungerande sysselsättning utan är
hänvisade till bistånds.
Genom socialstyrelsen och
dess rekommenderade belopp
för försörjningsstöd gavs
summan 3720: (www.socialstyrelsen.se
sökord: ekonomiskt bistånd )
vilken multiplicerades med 12
(månader) och dividerades
med 52 (veckor). Värdet
dividerades sedan med 5
(arbetsdagar) och med 8
(arbetstimmar), samt
multiplicerades med 2
(besökstimmar i värmestugan).
Värdet multiplicerades med 3
(antal besöksdagar i veckan),
4 (veckor) och med 12
(månader) vilket gav summan
6 180 kr/år.
Besökare
Acceptans
Se föregående
6 180 sek
Se föregående
Se föregående
31
Svenska Kyrkan
Uppfyllande av missionärt
arbete
Baserat på antalet
frivilligtimmar som
diakonen vistas i
värmestugan
260 400 sek
Proxytermen är baserad på den tid
som diakonen spenderar i
värmestugan multiplicerat med ett
timvärde, det vill säga värdet av
effekten betraktas som lika med
värdet av arbetsinsatsen. Då
diakonen ej tar ut någon ersättning
för arbetet i värmestugan används
värdet av en frivilligtimme som
timvärde, d.v.s. 175 kronor per
timme enligt Leaderprojektet.
Diakonen vistas 31 timmar i
veckan i värmestugan som
multipliceras med 4 (veckor)
och 12 (1 år). Summan 1488
timmar per år multipliceras
med 175 (värdet av en
frivilligtimme) som ger ett
värde på 260 400 kronor.
Källa: www.ostersund.se
sökord: ”värmestugan” där
redogörelse finns för vilken
organisation som vistas hur
länge i värmestugan
respektive dag.
Röda Korset
Uppfyllande av humanitär
verksamhet
Baserat på antalet
frivilligtimmar som RK
vistas i värmestugan.
25 200 sek
Proxytermen är baserad på den tid
som personer från Röda Korset
spenderar i värmestugan
multiplicerat med ett timvärde, det
vill säga värdet av effekten
betraktas som lika med värdet av
arbetsinsatsen. Då Röda Korset ej
tar ut någon ersättning för arbetet i
värmestugan används värdet av en
frivilligtimme som timvärde, d.v.s.
175 kronor per timme enligt
Leaderprojektet.
Röda Korset j vistas 3 timmar i
veckan i värmestugan. Detta
multipliceras med 4 (veckor)
och 12 (1 år). Summan
multipliceras med 175 (värdet
av en frivilligtimme) vilket ger
beloppet 25 200 kronor.
Källa: www.ostersund.se
sökord: ”värmestugan” där
redogörelse finns för vilken
organisation som vistas hur
länge i värmestugan
respektive dag.
32
ÖKS
Uppfyllande av missionärt
arbete
Baserat på antalet
frivilligtimmar som ÖKS
vistas i värmestugan.
25 200 sek
Proxytermen är baserad på den tid
som personer från OKS spenderar i
värmestugan multiplicerat med ett
timvärde, det vill säga värdet av
effekten betraktas som lika med
värdet av arbetsinsatsen. Då OKS
ej tar ut någon ersättning för arbetet
i värmestugan används värdet av en
frivilligtimme som timvärde, d.v.s.
175 kronor per timme enligt
Leaderprojektet.
Kommunen
Vill slippa se människor fara
illa.
Baserat på det belopp som
socialnämnden beslutat om
och som betalats ut till Alagets Allservice.
550 000 sek
Summan 550 000 kronor är vad Alaget får utbetalat från kommunen
till att finansiera verksamheten i
värmestugan. Logiken bakom
proxytermen är således att den
summa socialnämnden fattat beslut
om motsvarar vad de tycker att det
är värt att slippa människor fara illa i
just detta fall.
33
ÖKS vistas 3 timmar i veckan i
värmestugan. Detta
multipliceras med 4 (veckor)
och multipliceras med 12 (1
år). Summan multipliceras
med 175 (värdet av en
frivilligtimme) vilket ger
beloppet 25 200 kronor.
Källa: www.ostersund.se
sökord: ”värmestugan” där
redogörelse finns för vilken
organisation som vistas hur
länge i värmestugan
respektive dag.
Källa: www.ostersund.se
sökord: värmestugan samt
genom intervju med
socialnämndens ordförande.
Bilaga 4 – Påverkanskarta
34
35
36
Referenslista
Litterära referenser
Hahn, G., Knutsson, A., Nilsson, E., Prans, S. (2010). SROI. Social Return On Investment.
SERUS Ekonomisk förening
Lilieqvist, K. (2010). Vad är framtiden värd? - Svenska myndigheters användning av
diskonteringsränta, C-uppsats, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet
Internetbaserade referenser
www.bokforingstips.se
Sökord: ”diskonteringsränta”
Information inhämtad: 2011-05-26
Fullständig adress:
http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/vardering-nuvarde.aspx
www.jordbruksverket.se
Sökord: ”leader + frivilligtimme”
Information inhämtad: 2011-07-11
Fullständig adress:
http://sok.jordbruksverket.se/search?q=175+kronor&btnG=Sök&site=jordbruksverket&client=j
ordbruksverket&proxystylesheet=jordbruksverket&output=xml_no_dtd
LEADER. 2011. Projektstöd inom LEADER – projektdagbok för redovisning av ideell tid per
person.
Information inhämtad: 2011-07-11
Fullständig adress:
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/stod/projektstod/LSB14_8.pdf
www.ostersund.se
Sökord: ”brytpunkten”
Information inhämtad: 2011-03-13
Fullständig adress:
http://ostersund.se/stodomsorgvard/socialtjanst/missbrukberoende/brytpunktenenvagtillarbet
e.4.6206f665119bf511be480003043.html
37
forts. Referenslista
www.ostersund.se
Sökord: ”värmestugan”
Information inhämtad: 2011-03-11
Fullständig adress:
http://ostersund.se/stodomsorgvard/socialtjanst/varmestugan.4.6206f665119bf511be480004
184.html
www.socialstyrelsen.se
Sökord: ”ekonomiskt bistånd”
Fullständig adress:
http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand
Inhämtad: 2011-09-26
38
Kontaktuppgifter
Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län
Prästgatan 54 B, 3 tr.
831 33 ÖSTERSUND
www.coompanion.se/jamtland
tfn. 063-305 33
Anna Frestadius
(kontaktperson för utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun)
[email protected]
mob. 070-280 62 44
Jessica Ottosson
[email protected]
Pelle Persson
[email protected]
39
SOUL - den sociala ekonomins organisationer i utveckling och lärande
- är ett ESF-projekt som bidragit till att den sociala ekonomins organisationer blivit mer
affärsmässiga, med bibehållna värdegrunder. SOUL har finansierat utbildningen
inom vilken föreliggande SROI-analys har genomförts.