Transcript Protokoll 2015-02-03

Norrvikens skolas föräldraförening
1
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
Mötets öppnande
Stefan Revestam förklarade mötet öppnat och hälsade alla välkomna.
1.1 Val av mötesordförande, sekreterare samt justeringsperson.
Stefan Revestam valdes till mötesordförande och Helena Jonsson till sekreterare. Som
justerare valdes Anita Ljungqvist.
2
Föregående protokoll
Öppna frågor från föregående protokoll saknas.
3
Upprättande av närvarolista
F
1A
2A
3A
4A
4B
4M
5A
5B
6A
6B
7A
7B
8A
8B
8C
9A
9B
Stefan Revestam
Hilde Rosell-Rivertz
Eva Schreiber
Lisa Friström
Emma Muhr
Isabell von Saenger
Anna Stephensson-Möller
Johan Lekås
Ylva Lundström
Anki Edström
Therese Aidehag Elder, Anna Sintring
Anita Ljungqvist
Övriga:
Ingela Robertsson, rektor
Ulrika Ingerslev, biträdande rektor (högstadiet)
Jennie Grusell, biträdande rektor (lågstadiet)
4
Fastställande av dagordning
Dagordningen fastställdes
5
Mötestema: Nationella prov
5.1 Generell info om nationella prov
Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och
betygssättning i skolan. Nationella prov genomförs i vissa ämnen i årskurs 3, 6 och 9 i
grundskolan
De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade
information om en elevs kunskaper.
De nationella proven har framför allt en summativ funktion. Det betyder att de ska fungera
som en avstämningspunkt i slutet av en årskurs eller en kurs och visa vilka kvaliteter eleven
har i sina kunskaper i de ämnen/kurser där proven genomförs.
De nationella proven kan även användas som en del i den bedömning för lärande som är en
del av undervisningen. Provresultaten ger god information om vilka kunskaper som utgör
styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisningen behöver utveckla mer. På så
sätt fyller proven i även en formativ funktion. Proven ger även en bild av hur undervisningen
har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen kan utvecklas.
1 (7)
Norrvikens skolas föräldraförening
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
På skolverkets hemsida kan man läsa mer om hur proven konstrueras och hur de provas ut.
Många lärare, men även elever och föräldrar, undrar i provtider om det finns gamla
nationella prov som eleverna kan träna på inför provtillfället. Delar av de nationella proven
återanvänds och skyddas av provsekretess, men vissa prov är frisläppta och finns att hämta
på Skolverkets hemsida, vilket kan nyttjas av lärarna för att visa eleverna hur proven kan
vara uppbyggda.
.
I ett nationellt prov prövas inte hela innehållet i kurs- eller ämnesplanen, utan endast delar
av dem. När det däremot gäller lärarens sammanfattande betygssättning så bygger den på
många bedömningar som gjorts vid olika tillfällen och på många olika sätt.
De huvudsakliga syftena med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis
bedömning och betygssättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning
kunskapskraven uppfylls. Det första syftet är främst att ge läraren stöd vid bedömning och
betygssättning.
I ett nationellt prov är det av tidsskäl och andra skäl inte möjligt att pröva hela innehållet i
kurs- eller ämnesplanen, utan endast delar av dem. Dessa delar väljs och prövas ut så att de
ska ge bästa möjliga bild av elevens kunskaper i ämnet.
När man bedömer en prestation som gjorts vid ett provtillfälle behöver man vara medveten
om att elevens resultat kan påverkas av slumpen. En elev kan ha en dålig dag eller
missförstå en uppgift som han eller hon normalt klarar av. Den som konstruerar prov
försöker se till att provet och provbetyget i möjligaste mån hanterar sådana slumpeffekter,
men helt kan det inte undvikas.
När det däremot gäller lärarens sammanfattande betygssättning så bygger den på många
bedömningar som gjorts vid olika tillfällen och på många olika sätt. Betyget i ett ämne eller
på en kurs grundar sig till skillnad från provbetyget på alla delar av kunskapskraven i ett
ämne/kurs och bygger på all tillgänglig information om vad eleven kan.
När det gäller de nationella proven ger de en indikation på hur väl en elev uppfyller
kunskapskraven för hela kursen eller ämnet. Läraren som har ett större underlag kan göra
en bredare bedömning, men ska då förstås även väga in det nationella provet.
Det betyg läraren sätter vid slutet av en termin eller en kurs kan avvika från betyget på det
nationella provet. Det är i viss utsträckning till och med att förvänta. En elev kan vid lärarens
samlade bedömning mot de nationella kunskapskraven ha visat andra resultat än de som
eleven uppvisade i just det nationella provet.
5.2 Nationella prov vid Norrvikens skola
I årskurs sex och nio sker proven på fasta dagar medan det i årskurs tre är det en
provperiod. För läraren blir det ett betyg på hur väl denne lyckats lära ut till eleverna. Om det
till exempel visar sig att ingen kan division i trean så kan läraren hinna fokusera mer på det
den sista tiden av terminen.
Barn med dyslexi får anpassad hjälp.
Lärarna hjälps åt att rätta elevernas prov och sedan sitter lärarna tillsammans och går
igenom alla resultat och diskuterar gjorda bedömningar. I nian rättar ingen sina egna elevers
prov. Alla som har ämneskompetens och behörighet i ämnet är med och rättar. Stickprov,
som skickas in för central rättning, tas baserat på födelsedatum angivet från Skolverket.
Det är viktigt att få bort stressen från eleverna beroende på att det är prov och försöka
avdramatisera det. Ofta vet läraren vad barnen kan så om det går mindre bra för ett barn är
det viktigt att läraren och barnet prata om detta.
På lågstadiet går läraren igenom resultatet med varje barn. På högstadiet har man ett eget
samtal med läraren så man ska få förståelse för varför man ligger på en viss nivå, men man
hinner inte gå igenom varje enskild fråga
Eleverna är mycket betygsmedvetna vilket skapar en betygsstress.
2 (7)
Norrvikens skolas föräldraförening
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
När eleverna byter lärare mellan 3 och 4 samt 6 och 7 så sker överlämning mellan lärarna
baserat på elevens totala kunskap (styrkor/förbättringsområden) där resultat från nationella
provet utgör en del.
När skolan slutat för sommaren jobbar lärare och rektor vidare med utvärdering och
kvalitetsredovisning.
Om det är en lärare som återkommande inte når goda resultat så pratar man om hur det kan
förbättras.
Man kan som förälder ringa och ställa frågor hos Skolverket och Skolinspektionen om det är
något man funderar över.
Om en elev är sjuk så sker uppsamlingsprov, men då kan eleven få vänta och de missar en
annan undervisning för att uppsamlingsproven ska samordnas med flera. Det är mycket
bättre att göra proven rätt dag så uppmaningen från skolan är att man bör försöka så långt
det går att göra dem på rätt dag.
6
Information från skolledningen
6.1 Allmän information om skolans verksamhet – personal, elever, lokaler etc.
6.1.1
Lågstadiet (inkl. Fritids)
•
Skolan har anställt en ny fritidspedagog som börjar 16/2. Hon heter Hanna och
kommer närmast från Töjnanskolan.
•
Skolan har också anställt Nina, som kommer att arbeta med årskurs ett eftersom
Malou är gravid.
Det har kommit frågor om varför tiderna för utvecklingssamtalen ligger mitt på
dagen. Tyvärr är det omöjligt att hinna genomföra alla samtal om enbart sena
eftermiddagstider skulle vara aktuella. Föräldrar framförde att det är jättebra att
kunna boka samtalstiden via Schoolsoft
•
6.1.2
•
Inför lov är det viktigt att Fritids får rätt info om hur många barn som kommer att
vara på Fritids för att planera mängden personal, mat, aktiviteter etc. Som
exempel var 30 barn anmälda att vara på Fritids under jullovet, men det kom bara
fyra barn. Det var därmed tre vuxna och fyra barn på fritids under jullovet.
Personal hade kunnat få julledigt i större utsträckning och pengarna hade kunnat
läggas på bättre saker. Vi föräldrar måste anmäla ändringar så snart de blir
kända så att Fritids får en möjlighet att planera effektiv och bra verksamhet.
•
Lågstadiet håller på med utvecklingssamtal, vilka troligtvis blir nog klara nästa
vecka. Föräldrar framförde också att det var jättebra att de elevledda samtalen är
borta.
•
Fritids öppnar numera kl 07.00 på Eidern.
Mellanstadiet
•
Klass 4M behöver fler tider för utvecklingssamtal eftersom tiderna inte räckte till
alla barn, men det har dröjt. Rektor anger att orsaken till dröjsmålet beror på att
ansvarig lärare håller på med intagningsprov då det varit hög belastning. Ingela
påminner läraren om detta så att alla barn får en tid för utvecklingssamtal.
•
Stort söktryck till Norrvikens skola. Mycket folk på infomöte etc. Eventuellt blir det
tre klasser årskurs fyra och sju till hösten
•
Sexorna håller på med nationella prov.
•
Antagningsproven till musikklass påverkar f n undervisningen. Camilla går upp till
100 % till hösten. På sikt måste fler musiklärare anställas, men inte till hösten.
•
En grupp femmor har musikprofil med lite extra musik och frågan är uppe om de
kan fortsätta med det nästa år. Ingela säger att de får fortsätta även nästa år med
musikinriktning eftersom de troligen kommer vara fler än fem.
3 (7)
Norrvikens skolas föräldraförening
6.1.3
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
Högstadiet
• Idag har provspelning till fotbollsinriktningen skett. Tjejerna fick sitt
antagningsbesked direkt på plats. Killarna fick mail samma kväll.
•
Sjuorna nästa läsår kommer troligen att vara organiserade på samma sätt som
tidigare. Förhoppningsvis kan det bli en separat fotbollsklass.
•
Info om att Mike (fotbollscoach) slutar har inte gått ut till fotbollseleverna. Det bör
ligga info på Schoolsoft och skolan lovar att se över detta. Ny fotbollscoach är
Erik Börjesson. Han börjar idag (2015-02-03). Det vore bra för föräldrarna att få
en presentation av coacherna etc.
•
Förra veckan hade åk 7-8 en föreläsning där både elever och lärare deltog. Den
hette ”Ung livsstil” och Anna Nygren höll föreläsningen. Det handlade bland
annat om ungdomars beroende av mobiler etc. Gå gärna in på webben
www.unglivsstil.se och läs mer. Detta ämne är också temat för nästa
föräldrarådsmöte.
•
Hur hanterar skolan mobilfrågan? Det är olika i olika klasser men generellt gäller
det att mobiler inte får störa undervisningen Vissa klasser lämnar in mobilerna
under lektionerna. Andra klasser lägger mobilen avstängd, upp och ned på
bordet medan vissa inte har några mobilkrav alls. (Jag är inte kompis med Word
– det borde vara ett nytt stycke här men jag lyckades inte :-) )
•
Elevens val i årskurs 7-9 har bl. a ”TAP out” och yoga som val, vilket blivit mycket
populärt. Dessa lektioner hålls i gamla biblioteket.
•
Utvecklingssamtalen på högstadiet är genomförda
•
I årskurs nio är det just nu högt fokus på vad de vill göra efter nian. NTIgymnasiet är populärt. På måndag 9/2 klockan 0840 i matsalen kommer en
person från NTI och informerar om denna skola.
•
Prao för årskurs åtta sker under våren. Skolan lovar kolla om My Dream Now kan
rekommendera företag som kan ta emot 14-åringar. De flesta elever fixar
praoplats själva men ibland kan vissa även praktisera på Norrvikensskolan eller
Norra strand. Vissa arbetsgivare vill att eleven själv ska skriva sitt CV och gå
direkt till arbetsgivaren. Det fungerar som ett led i att förbereda eleven på att
söka jobb i vuxen ålder, vilket är positivt.
Det finns lappar ”egen prao” på expeditionen om någon saknar den.
•
Nyanställde Fredric Griffon, ny matte- och NO-lärare för högstadiet, börjar under
februari. Arbetsdelningen mellan lärarna är inte klart.
6.1.4
Den 5/2 har eleverna studiedag. Fritids är öppet som vanligt.
Den 12/2 har eleverna friluftsdag
6.1.5
Eidern har tråkig utemiljö med gegga, men barnen tillbringar normalt inte raster där,
utan de går till skolgården. Tillståndet för skolan att använda Eidern sträcker sig två
år till. Det måste finnas en plan för hur man ska få plats med alla elever om Eidern
inte får vara kvar, och det går ut på att man då har möjligheten att välja att inte ta in
fyror och sjuor utifrån för att anpassa antal barn till utrymmet som finns tillgängligt för
undervisning etc.
6.2 Skolledningen svarar på inkomna frågor
6.2.1
Klass 4 - Duschningen efter gymnastiken
Hur kan vi (föräldrar och skola) tillsammans hjälpa barnen att duscha efter
gymnastiken? Detta är speciellt tydligt för klass 4B. Flera klassers föräldrar håller
med om att det är viktigt att försöka få eleverna att känna sig trygga med att duscha
efter fysisk aktivitet.
SVAR från skolledningen: I åk F-3 är lärarna med vid dusch och ombyte. Från
klass 4 och uppåt går idrottslärare runt.
4 (7)
Norrvikens skolas föräldraförening
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
Diskussion hålls kring tänkbara anledningar om varför eleverna väljer att inte
duscha.
§ Det händer mycket med kroppsutvecklingen och man kan inte skyla sig.
§ Ser man rakt in i duschen/omklädningsrummet om dörren öppnas kan det
kännas otryggt.
§ Klass 4M är många tjejer (27 tjejer i 4M och en halv åtta) så det blir trångt.
§ Nålsögat för skolan är idrottshallen och det skolan ska försöka se om vuxna
som finns på plats för åk F-3 till viss del även kan vara till stöd i
omklädningsrummet för klasser som har gymnastik efter.
§ Åk 7-9 kommer inte att kunna ha gymnastik i halvklass nästa läsår. Skolan
behöver titta på andra alternativ – rörelse och friluftsliv kan man integrera på
andra sätt.
§ Eventuellt kommer man att slå ihop idrottslektionerna på schemat så det blir
ett längre pass fysisk aktivitet och en kortare teoretisk del per vecka. Då blir
det möjligt med andra aktiviteter och förhoppningsvis känner eleverna att det
blir mer fysiskt ansträngande och därmed väljer att duscha. Till exempel yoga
kan utföras i andra lokaliteter än gympasalen. Närheten till IP och Järvafältet
är också positivt på sommarhalvåret.
6.2.2
Klass 8 - Trafiksituationen kring skolan
Frågan om trafiksituationen kring skolan har varit uppe tidigare. Nu var det dock ett
tag sedan och det finns anledning att ta upp den igen. Det är mycket trafikerat med
bilar på Lindvägen där våra små barn och lite större ungdomar ska ta sig gående till
skolan. Det blir väldigt trångt på morgonen vid kl 8.00 och allra helst nu på vintern då
det är snövallar och inte så mycket vägren att gå på. Det är bråttom för många och
därmed uppstår trafikfarliga situationer. För några år sedan fanns en uppmaning till
föräldrarna att lämna sina barn antingen vid parkeringen bakom matsalen eller på
Skolvägen, vid hemkunskapssalen, eftersom det inte är tillåten genomfart på
Lindvägen. Nu har inte föräldrar fått en sådan uppmaning på ett par år och det är
nog dags för det innan det händer en olycka.
SVAR från skolledningen: Situationen är värst vid Eidern med dubbelparkering
t.ex. Skolan lovar att skicka ut information på nytt. Det finns en person på
kommunen som utreder trafiksituationen generellt kring skolorna etc., men status på
den utredningen är okänt. Ingela ber Magnus att kolla upp status beträffande detta.
6.2.3
Klass 8 - Elever som behöver stöd innan de får icke godkända betyg
Frågan gällde i första hand "Mattestugan", men det gäller sannolikt även andra
ämnen. Mattestugan kommer att finnas kvar för elever som inte har godkänt i matte,
men det finns behov även för elever som fortfarande har godkänt i sina ämnen men
ändå behöver stöd. Detta för att behålla gnistan och känna sig bra i ämnet. Det är
väldigt lätt att man tappar intresset för ämnet när man känner att man inte hänger
med utan halkar efter, mer och mer. Eleverna vill också ha stöd trots att de inte
har underkända betyg. Eller också behöver de mer utförlig genomgång av lärarna så
att alla förstår, så att det inte blir att många elever ägnar lektionstiden till att räcka
upp handen för att få en extra förklaring. Läraren hinner då inte ge var och en
enskild genomgång innan lektionen tar slut. Om skolan kan ge mer stöd innan
eleven kommer ner till underkänt så får vi fler studiemotiverade elever, fler som får
högre betyg istället för fler elever som inte når upp till godkänt. Och det gäller som
sagt inte bara matten. Finns det någon plan för att ge stöd till elever innan de får
underkänt betyg?
SVAR från skolledningen: Det finns både läxhjälp och mattestugan är till för alla,
men det finns ett motstånd från eleverna att ta emot stöd. Enligt föräldrar så har
elever som velat gå på mattestugan inte fått det för läraren. Mattestugan är öppen
för alla så de som känner att de behöver mer stöd ska kunna nyttja den. Skolan
kollar upp varför elever inte skulle ha fått gå på mattestugan.
Diskussion uppkom kring bytet av mattebok i åttan till boken ”Vector”. Den nya
5 (7)
Norrvikens skolas föräldraförening
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
boken är uppbyggd utifrån Lgr 11 och upplevs som svårare. Den gör dock att
eleverna blir bättre förberedda för de nationella proven i matte som kommer i årskurs
nio. Många har sänkt sina betyg i matte i åttan, vilket kan vara anledning till att de
önskar mera stöd.
6.3 Övriga frågor som ej var anmälda i förväg:
6.3.1
Åk 4: Omklädningsrummen är det ställe där mest mobbning förekommer i skolans
värld (enligt alla antimobbningsprogram, såsom Friends, Olweus m.fl.). Önskemål
från elev/elever att det finns vuxna där inne vid dusch och ombyte.?
Svar: Frågan besvaras under punkt 6.3.2 samt 6.2.1.
6.3.2
Åk 4: Varför har inte Norrvikens skola något antimobbningsprogram som de följer?
Svar från skolan: Skolan jobbar utifrån en blandning av Olweus och Friends, men
utan att lägga tiden på att fylla i alla blanketter etc. som krävs för att vara certifierad
Olweus.
6.3.3
Åk 4: Biblioteket som försvann… Ska inte alla skolor ha ett bibliotek så eleverna har
tillgång till böcker? Kommer det byggas ett nytt?
Svar från skolan: I gamla speciallärarrummet i D-huset finns en litet skolbibliotek.
Högstadiet har klassuppsättningar av de böcker som behövs.
6.3.4
Åk 4: Rastvakter, varför så få? Eleverna säger att det inte är mer än 1-2 rastvakter
ute per rast. Alldeles för lite. Ofta står de 2 tillsammans och pratar med varandra.
Deras uppgift antar jag är att vara där barnen är och se till så alla har en bra, rolig
och trygg rast.
Svar från skolan: Det är 2-3 rastvakter ute. Alla rastvakter har antingen gult band
eller gul väst. Alla har också mobil och kallar ut fler om något skulle hända.
Rastvakterna ska inte stå och prata med varandra utan vara där barnen är. Skolan
jobbar vidare med detta så att det tydliggörs vilka som är rastvakter etc.
Rastvakterna kollar också av ifall någon verkar ensam e t c och veckans lek, som
arrangeras av vuxen, kan alla vara med på. Även årskurs fyra kan bjudas in till
denna lek, som för övrigt främst består av fritidsbarn och vuxna.
6.3.5
Åk 8: Skoldagen börjar ibland klockan 08.00,men dörrarna till skolbyggnaderna låses
upp klockan 08.00, så det är upplagt för sen ankomst. Vad kan man göra åt det?
Svar från skolan: Skolan ändrar tiden när dörrarna låses upp till A-huset och Dhuset till kl 07.50.
7
Övrigt
7.1 Rommeresan 26/1
Totalt 165 personer, fördelade i tre bussar, följde med till Romme och det blev en mycket
lyckad dag trots att det snöade. Enda smolken i bägaren var skräpkastningen som elever i
en av bussarna ägnade sig åt på hemresan.
Planeringsgruppen arrangerade en differensslalomtävling och fyrtiofem tävlings-sugna som
deltog. Vinnare med exakt samma tid (på hundradelen) blev Nima Tari i klass 6A. De tre
bästa vann en pokal men priser delades ut ned till cirka femtonde plats. Om du uppskattade
tävlingen och är intresserad av att bidra till att bekosta den, får man gärna swisha över en
tjuga per deltagare till Christian Grenander telefon 073-404 22 40.
För att det ska bli en motsvarande resa nästa år krävs en föräldragrupp som är intresserade
av att arrangera denna resa. Intresserade föräldrar får gärna höra av sig till Helena Jonsson
på [email protected].
6 (7)
Norrvikens skolas föräldraförening
Föräldrarådsmöte 2015-02-03, 18.30-20:30, protokoll
7.2 På grund av att elevenkäten är senarelagd kommer Maja inte att kunna presentera resultatet
på nästa föräldraråd den 24/3. Temaändring på vårens möten sker därför enligt nedan.
8
Datum för kommande möten
24 Mars 2015:
Temaförslag = Ung livsstil (se punkt 6.1.3 ovan) samt Skollokaler och
säker skolväg
19 Maj 2015:
Temaförslag = Kurator Maja presenterar resultatet från elevenkäten
Tiden för samtliga möten är klockan 18.30 - 20.30.
9
Mötet avslutas
Mötet avslutades.
7 (7)