Transcript Upplevelsen av meningsfullhet hos

Master of Science
Gestalt Psychotherapy
Upplevelsen av meningsfullhet hos
behandlingspersonal på ett
behandlingshem.
Tanja Christensson
Höst 2003-Vår 2005
Dissertation
Handledare: Margareta Ljung
Abstrakt
Det övergripande syfte med studien är att få ökad kunskap om behandlingspersonal
upplever meningsfullhet i sitt arbete på Behandlingshemmet Källan. Vidare, att om så är
fallet belysa hur behandlingspersonalen upplever meningsfullhet. För att fördjupa
förståelsen av fenomenet har jag använt Gestaltterapi, Daniel Stern, Viktor Frankl och
Aaron Antonovsky som teoretisk grund. Metoden är en kvalitativ studie med ett
fenomenologiskt angreppssätt. Datainsamling sker genom djupintervjuer och analysen
av svaren är gjord enligt riktlinjer som beskrivs av Karin Dahlberg. Resultatet belyser
att det är utifrån flera olika kategorier som behandlingspersonal upplever meningsfullhet
i sitt arbete som, personlig utveckling, intrapersonell/innerzonsupplevelse,
interpersonella upplevelser, att vara behövd/finnas för andra och
arbetskamraterna/gruppens betydelse. Resultatet visar att den upplevda
meningsfullheten har stor betydelse för behandlingspersonalens vilja att arbeta på
behandlingshemmet. Vidare att den människosyn som råder på Källan är av stor vikt för
den upplevda meningsfullheten.
Förord och tack
Jag vill först och främst tacka Miljöterapeutiska behandlingshemmet Källan för att jag
fick göra min undersökning där. Sedan ett speciellt tack till mina sex medforskare som
med sitt engagemang djupt berörde mig och gav mig material till denna studie under
intervjuerna.
Min handledare Margareta Ljung har varit helt fantastisk med sitt stöttande och sin
orubbliga tro på mig och min undersökning. Jag vill också tacka min sambo, Claes för
att han har stöttat mig och haft tålamod under denna tidskrävande tid. Sedan sist men
inte minst ett stort tack till min dotter, Maria som med en ängels tålamod har hjälpt mig
att både korrekturläsa och göra mitt arbete mer estetiskt.
Innehållsförteckning
Inledning
6
Fenomen och Bakgrund
6
Problemformulering/forskningsfråga
8
Teoretisk bas
10
Relationens betydelse/mening utifrån olika synsätt
10
Gestaltterapi
10
Daniel Stern
13
Viktor Frankl
14
Aaron Antonovsky
16
Tidigare studier
18
Forskningsmetod
19
Forskningsdesign/strategi
21
Urval
21
Urvalskriterier
22
Slutgiltigt urval
22
Tillvägagångssätt/metod för datainsamling
22
Analysmetod
23
Etiska aspekter
24
Resultat och analys
25
Resultatanalys
40
Diskussion
49
Litteraturförteckning
54
Bilaga 1: Frågor till intervjuerna
Bilaga 2: Informationshäfte, Miljöterapeutiska behandlingshemmet Källan
Bilaga 3: Instruktioner inför intervjuerna
Bilaga 4: Arbetsprocess
5
Inledning
Vad är det som gör att människor arbetar med människor trots att det ofta är oerhört
slitsamt? Jag har själv arbetat inom psykiatrin hela mitt yrkesverksamma liv och mött
många inom vårdyrken. Ofta har jag hört att de är trötta, slitna och att de är lågavlönade.
Ändå stannar de flesta kvar inom vården och många fortsätter att utbilda sig inom
människovårdande yrken. Vad är detta för fenomen? Jag arbetar på ett behandlingshem
med personer som har en personlighetsstörningsdiagnos 1 . Miljöterapeutiska
behandlingshemmet Källan startades för 25 år sedan av Kerstin Wiberg som bl a är
Gestaltterapeut. Behandlingshemmet genomsyras av en tro på människan, dess förmåga
att ta ansvar för sitt liv och sin förmåga till förändring.
Frågan jag först ställde mig var, varför arbetar så många kvar på Källan så länge trots
det svåra arbete det innebär? Jag började sedan fundera på om och i så fall vad som kan
påverka behandlingspersonal (skötare, psykiatrisjuksköterskor) att fortsätta arbeta.
Funderingar kring detta började kretsa kring relationens betydelse i behandlingsarbetet.
Mycket av det jag läst kring relationens betydelse handlar om klient, patientperspektiv
och lite är skrivet om det omvända. Kan detta ha betydelse för att
behandlingspersonalen på Källan orkar fortsätta sitt arbete och till och med trivs med
det?
Fenomen och Bakgrund
I dagens samhälle ökar stressrelaterade sjukdomar och personer som arbetar inom
vårdyrken är i riskzonen för detta. Forskare anser att detta beror på överdriven intensitet
och omsorg av andra människor. Vidare att personal tagit på sig en vårdande roll och
1
Allmänna diagnostiska kriterier för personlighetsstörning enligt DSM IV. A. Ett varaktigt mönster av
upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens
sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: (1) kognitioner
(dvs sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser) (2) affektivitet (dvs
komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det känslomässiga gensvaret) (3)
mellanmänskliga samspel (4) impulskontroll. B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i
många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till klinisk signifikant lidande
eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och
varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga
mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F.
Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog,
medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma).
6
använt mycket energi och kraft till att ge andra omsorg, uppmärksamhet och
tillgivenhet. Sådana relationer är ofta emotionellt krävande och att balansen mellan
yrkesliv och privatliv kan vara svår att hitta. Redan på 70-talet kallade Boslby detta
fenomen, hjälparsyndromet. (Boslby 1977)
För att arbeta som behandlingspersonal på Källan på ett för patienten utvecklande sätt,
krävs det att behandlingspersonalen är i kontakt 2 i relation med patienterna. I arbetet
med människor som varit tidigt svikna och inom psykiatrin fått en
personlighetsstörningsdiagnos, blir jag ofta förundrad över att behandlingspersonalen
klarar av att arbeta år efter år utan att få stressrelaterade sjukdomar. En fråga är om det
har betydelse hur relationen mellan personal – vårdtagare, personal - personal ser ut och
vad personalen upplever för egen del? Om personalen får ut något för egen del av en
eventuell relation diskuteras sällan. Det är vanligare att behandlingspersonalen får ”ris
än ros” av patienterna och får utstå kritik för sitt förhållningssätt, både av den övriga
personalen och från patienterna. Kritiken är i regel konstruktiv men jag upplever att den
ändå griper in i individens självbild. Målsättningen för Källan är att: ”Personal och de
inskrivna tillsammans skall skapa ett behandlingsklimat som befrämjar känslomässig
tillväxt och därigenom förmågan att bättre handskas med sig själva och sin tillvaro.”
Människosynen som råder på Källan är humanistisk, en tro på att människan har en inre
motivation till självförverkligande, att vi kan vara ansvariga för oss själva och att vi
människor är fria till att välja. Personalen på Källan, psykiatrisjuksköterskor och
skötare, har alla arbetat inom vuxenpsykiatrin länge på olika ställen. Övervägande del
av personal som arbetar, arbetat hos oss stannar mycket länge och kan inte tänka sig att
återgå till den traditionella vuxenpsykiatrin.
Källan arbetar miljöterapeutiskt och psykoterapeutiskt i grupp. Inriktningen i det
psykoterapeutiska arbetet och förhållningssättet är Gestaltterapeutiskt. Den
miljöterapeutiska behandlingen lägger vikt vid ökat ansvar, frivillighet, öppet klimat,
ökad kommunikation, symtomtolerans, realitetskonfrontation och nya roller (för både
2
Kontakt sker via de senso-motoriska funktionerna så som seende, hörande, luktande, kännande, rörelse
och beröring. Det holistiska perspektivet betonas vid uppnåendet av kontakt, vilket betyder att kontakt
alltid är ett resultat av en helhetsuppmärksamhet som är mer än summan av sina delar. Lyssnande betyder
t.ex. inte automatisk att man är i kontakt med sin omgivning utan det är snarare sättet på vilket man
lyssnar, ser och känner som avgör kontaktens skapande (Clarkson, 1999).
7
patienter och personal). Personalen är med patienterna i alla aktiviteter som fysisk
träning, gruppsykoterapi, stormöte/storforum, läkarrond i grupp, matlagning, sociala
aktiviteter, morgonsamling, äter schemalagt samt KRT (koncentrativ rörelseterapi) och
KROK (kroppskännedom) som leds av en sjukgymnast. Personalen svarar genuint
utifrån sig själva upp på patienterna i olika situationer och finns tillgänglig för
stödsamtal vid behov. Källans målsättning är också att all personal skall gå en
grundkurs i Gestaltterapi, i nuläget har de flesta genomfört en sådan. Källans
behandling med realitetskonfrontation, fokus på eget ansvar och tydlighet med egna val
upplevs ofta, speciellt i början, mycket tuff. Förvånansvärt snabbt ser och upplever
patienterna dock den genuiniteten i möten och stödjande hjälp till egen självhjälp de kan
få hos oss.
Man vill bli älskad
i brist därpå beundrad
i brist därpå fruktad
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill inge människor någon slags känsla.
Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt
till vad pris som helst.
Ur ”Dr Glas” av Hjalmar Söderberg
Problemformulering/forskningsfråga
Fenomenet, vad påverkar behandlingspersonal att arbete med ett psykiskt krävande
arbete? Under litteraturgenomgången var det två begrepp som trädde fram, upplevelsen
av meningsfullhet kopplat till relationens - mötets betydelse för oss människor.
Nyfikenheten växte, kan dessa begrepp ha betydelse för individen själv i
behandlingsarbetet?
Antonovsky har utvecklat en ”modell” som belyser vad som är viktigt för vår hälsa och
vårt mående. Han kallar detta KASAM, Känsla av Sammanhang. KASAM handlar
bland annat om varför vissa människor tycks klara svåra livssituationer bättre än andra,
något som också påverkar deras hälsa. KASAM innehåller tre begrepp. Dessa är
8
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet är begreppets
motivationskomponent, att vara delaktig som medverkande i de processer som skapar
såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter (Antonovsky, 2003).
Kontakt – det genuina mötet i nuet – jag-du mötet, är kärnan i Gestaltterapi. Betydelsen
är att möta livet med hela sig själv, möta människor, händelser mm och vara i kontakt
med sig själv i stunden. Den totala närvaron har vi människor inte hela tiden utan vi har
också behov av att dra oss tillbaka. De stunder vi är i kontakt, jag-du möten, kan
jämföras med begreppet ”moments of meeting” 3 . Ur dessa genuina möten får vi
påfyllning, näring, personlig utveckling, känsla av mening mm (Hostrup, 2002).
Daniel Stern och den grupp han arbetade med har i en artikel (” The Process of Change
Study Group”, 1998) skrivit att, ”Moments of Meeting” är avgörande för ett barns
utveckling och kanske i all mänsklig utveckling. Hypotesen är grundad på
direktobservationer av samspelet mellan barn och den vuxna. Man såg att spädbarnet
reagerade med förvåning eller upprördhet när gensvaret på kontaktförsöket uteblev eller
var annorlunda än barnet var van vid. Forskarna drar slutsatsen att barnet har medfödda
förväntningar att bli sedda och att möta den vuxne. Gruppen med Stern drog slutsatsen
att utveckling sker genom det genuina mötet i nuet (”moments of meeting”) där man får
uppleva något nytt och oväntat. Detta leder till ökad medvetenhet om att andra
förhållningssätt är möjliga än de man tidigare lärt sig ta för givna.
Viktor Frankl menar att vi människor är ansvariga för hur vi förhåller oss till det som är
och att vi är ansvariga att förverkliga vår egen potentiella mening med vårt liv. (Jämför
med Gestaltterapins syn på ansvar och mening ovan, min anmärkning) Enligt Frankl kan
vi skapa mening med livet på tre sätt: Genom att utföra en handling = kreativitetsvärde,
genom att uppleva ett värde = upplevelsevärde och genom att lida = inställningsvärde
(Frankl, 1969).
3
”Moments of Meeting, ett genuint möte, som inom modern forskning ses som det avgörande momentet
till förändring inom terapi. En upplevelse i ett möte där hela systemet är involverat. Man känner sig sedd,
bekräftad och berörd. (min tolkning)
9
Med mening och möte i fokus blir det övergripande syfte med studien är att få ökad
kunskap om behandlingspersonal upplever meningsfullhet i sitt arbete på
Behandlingshemmet Källan. Vidare, att om så är fallet belysa hur
behandlingspersonalen upplever meningsfullhet. Forskningsfrågan utifrån fenomenet
kopplat till ovanstående blev:
”Upplevelsen av meningsfullhet hos behandlingspersonal på ett behandlingshem.”
Forskningsfrågan ledde vidare till vilka frågeställningar som behövdes för att belysa
forskningsfrågan. Med Antonovsky, Gestaltterapi, Stern och Frankl tankar i bakgrunden
bestämde jag följande tema att utgå ifrån:
Tema 1: Vad ger dig livsmening i största allmänhet?
Tema 2: Är det meningsfullt för dig att arbeta på Källan, hur är det meningsfullt, vad
ger mening?
Tema 3: Har du velat sluta någon gång? I sådana fall varför?
Tema 4. Upplever du att du är betydelsefull för patienterna? Om ja i sådana fall hur är
de?
Tema 5. Hade du den människosyn som råder på Källan när du började, eller nytt?
Tema 6. Har arbetet på Källan förändrat dig, hur?
Teoretisk bas
Inom ramen för denna undersökning har jag valt att använda, Gestaltterapi, Daniel
Stern, Viktor Frankl och Aaron Antonovsky som teoretisk bakgrund för att försöka
belysa fenomenet.
Relationens betydelse/mening utifrån olika synsätt
Gestaltterapi
I Gestaltterapin är relationen viktig, terapin bygger på mänsklig kontakt. Man anser att
människan utvecklas genom kontakt. Det dialogiska mötet som en karakteristisk princip
inom Gestaltterapi har influerats av den tyske filosofen Martin Buber. Buber anknyter
till den tanketradition, rörande frågan "vad är en människa", som har sin början i den
politiska filosofins historia i Aristoteles. Från att ha sett människan som en social
10
varelse som endast fanns till i sin dialog med omgivningen, utvecklades det en ny syn
på människan under medeltiden. Som sedan fortsatte in i våra dagar och som bestod i att
man såg människan som ett enskilt subjekt som agerade ensam i en objektifierad värld. I
sitt huvudverk, Jag och Du (1994)vill Buber återställa den ursprungliga synen på hur en
människa blir en människa och talar om det äkta mötet (subjekt - subjekt) som
möjliggör den levande relationen och den levande människan. Dialogen blir för Buber
en livshållning, inte primärt en moralisk plikt utan grundad i hur mänskligt liv i
realiteten är beskaffat. Vi ger varandra reell existens och den söndring som intolerans
och kärlekslöshet har skapat kan bara försonas genom att vi i djupet begrundar vårt
ömsesidiga beroende och dess dynamiska karaktär. "Jag blir till i förhållande till Duet.
Allt verkligt liv är möte".
"Grundordet Jag-Du kan endast uttalas med en människas hela väsen" (Ibid. 1994 s.18).
Det krävs en personlig närvaro för att säga "du" till någon. Den andre blir mer
närvarande men också vi själva. Vi blir mer uppmärksamma och beredda på att svara an
på den andre. Det krävs ett närvarande "jag" och ett närvarande "du" för att en dialog
skall vara möjlig. (Ibid.)
Inom Gestaltterapin definieras utveckling: ”När du blir den du är förändras du!”
(Hostrup, 2002, s.194). När man kan identifiera sig med den man är, med hela sig själv
kan man skilja på vad man vill och inte vill och då använda sin energi till det man vill.
Livet kan då upplevas som meningsfullt varande (Ibid). Inom Gestaltterapi anses det att
upplevelsen av att vara ett jag-är, i förhållande till ett Det och till ett Du är avgörande
för vår egen självförståelse. ”När människan förhåller sig aktivt medveten till dessa
kategorier, talar vi om medvetande som ett vaket tillstånd av varande som riktar sig mot
mening. Detta leder till att människan själv väljer vad som är av värde för henne” (Ibid
s.50). Vidare att det egna valet ger en känsla av att vara till som beskrivs som en andlig
upplevelse. Framförallt är det känslan av engagemang som lyfter individen över den
privata, sociala och biologiska dimensionen. 4 Den tysk-amerikanske gestaltpsykologen
Kurt Lewin utvecklade en teori om personlighetsutveckling. Han införde en helhetssyn
där sociala, kulturella och psykologiska fenomen är dynamiska krafter som arbetar
tillsammans i organiserandet av helheter. Med det ansåg han att individen och hennes
11
beteende aldrig kan förstås isolerat från omgivningen, utan att människor i ett fält är
underkastade krafter där allt påverkar allt. ”Ett fält är lika med personens sätt att
organisera på (handla på) med tillägg av omgivningen – sett i ett tidsperspektiv. Alltså
ett dynamiskt kraftfält av en alltid närvarande energi som samspelar i nuet, vilket
betyder att fältet endast kan upplevas, undersökas och förstås i nutid” (Ibid. s 92). 5
Lewin, K upptäckte att när människan inte kan reda ut sina sinnesintryck så är det
obalans, ett spänningstillstånd i organismen. Obalansen skapar energi som startar
processen att organisera intrycken. ”Bakom varje obalans finns därför ett ouppfyllt
behov av att finna mening (min kursivering)” (Hostrup, 2002 s.67). Enligt Gestaltterapi
är det avgörande att vi vet att vårt liv är vårt eget val och då också ansvariga för hur vi
lever vårt liv. Detta kan vara ångestskapande men bidrar till att ge vårt liv mening, då vi
utifrån ansvarigheten aldrig mer kan bli betydelselösa och oskyldiga. Vi kan själv skapa
mening i vårt liv genom att ta ansvar för hur vi vill leva och genom att erkänna
existensens grundvillkor kan vi skapa ett liv som upplevs som meningsfullt varande.
Gestaltterapin ser det som att människan befinner sig i ett fält som hon påverkar och
påverkas av, det sker ett utbyte av känslor, ord, tankar, blickar, handlingar mm. På
olika sätt kan denna process (det som sker mellan barnet och den vuxne) störas under
utvecklingen och olika försvar att ta hand om situationen kan utvecklas. Inom
Gestaltterapin beskrivs det som sker mellan oss som olika kontaktformer, dessa är i
grunden sunda men kan utvecklas till hinder i möten med andra om den vuxne inte har
kunnat möta barnets kontaktförsök/behov. Kontaktformerna som beskrivs är, konfluens,
introjektion, projektion, retroflektion och deflektion 6 . Innebörden av Gestaltterapins
begrepp kontakt, är att vi med hela vårt väsen uppmärksammar vad som sker i möte
med omvärlden. Detta beskrivs med hur vi tar emot med våra sinnen-ytterzon,
4
Jämför med Frankls tankar: Att bara genom att förverkliga sitt egets livs mening så kan man också
förverkliga sig själv. s. 14-15.
5
Jämför med Sterns tankar om ”fältet” mellan barnet och föräldrarna s. 13-14.
6
”Konfluens är beteckningen för en mental process där två eller flera från varandra åtskilda individer har
upphävt upplevelsen av alla skillnader och gränser dem emellan” (Hostrup 2002 s. 142)
Introjektion, i psykologisk mening tar organismen in från omvärlden utan att reflektera över vad som tas
emot.
Projektion, något som tillhör individen själv upplevs som om det tillhör omvärlden. Tankar, känslor,
värderingar mm tillskrivs automatiskt den andre.
Deflektion, det som kommer från den andre ignoreras för att det inte upplevs, ett effektivt sätt att bli av
med oönskade upplevelser.
Retroflektion, behärskning i den mening att vi håller tillbaka våra reaktioner till omvärlden. (Hostrup
2002)
12
kroppsligt upplever-innerzon och tolkar/värderar-mellanzon. Ytterzon – vilka intryck
utifrån tas emot, vad ser, hör, luktar mm. Innerzon – vilka känslor, kroppsförnimmelser,
kroppsreaktioner väcks. Mellanzon – vilka tankar, drömmar, fantasier, farhågor mm
finns (Hostrup, 2002)
Personligheten utvecklar sig endast genom beröringen med en annan personlighet.
Detta ömsesidiga väckande och tänkande av tanke och tanke, av vilja och vilja är det
enda, eviga, uppenbara undret i vårt liv.
Erik Gustav Geijer
Daniel Stern
Daniel Stern anser att vår utveckling sker i samspel med omvärlden och att inte bara
barnet utvecklas utan också föräldern eller den andre. Föräldrar ger mening åt det som
barnet gör och tillskriver barnet egenskaper och drag. T ex nya beteenden som barnets
leende, är det då föräldrarna som ger barnet en ny egenskap eller har barnets egen
upplevelse förändrats? Stern menar att detta samspel verkar i båda riktningar, att det är
en ömsesidig förändring, av barnets subjektiva upplevelse och förälderns
meningsskapande av barnets egenskaper och fungerande. Han menar att barnets
responser påverkar och ändrar föräldrarnas sätt att möta barnet och att barnets
upplevelse förändras av föräldrarnas tillskrivande av mening. Det blir ett samspel av
ömsesidig framkallade förändringsprocesser. Med hans tankesätt existerar inte mentala
störningar hos små barn utan störningen är i de relationer barnet befinner sig. Han
menar att det är när barnets signaler inte går fram som det blir problem i relation. ”Vid
närmare betraktande kommer man att finna att spädbarnet helt enkelt agerar på ett sätt
som är i samstämmighet med den realitet som det befinner sig i” (Havnesköld 1992 s.
56). I spädbarnsforskning har man funnit att imitationen är central i transaktionen
mellan modern och barnet och den ömsesidiga synkroniseringen är viktig för samspelet.
Både ögonkontakten och imitationen är relaterande. Man har sett att båda kan vara
initiativtagare till samspelet. Begreppet affektintoning 7 visar på hur barnet och modern i
samspel kan dela ett affekttillstånd utan att imitera beteendeuttrycket, intoningen svarar
7
”Affektintoning är utförandet av beteende som uttrycker den kvalitet av känslan av ett delat
affekttillstånd som sker utan att imitera det exakta beteendeuttrycket för detta inre tillstånd” (Havnesköld
1992 s. 63).
13
mer på en inre känsla. Modern och barnet svarar och bekräftar sina affektiva tillstånd.
Barnet ”lär” sig av samspelet mellan henne/honom och mamma utifrån hur bemötandet
är. ”Svarar” modern annorlunda än hon brukar så kan barnet genom denna erfarenhet
avbryta kontakten. ”På samma sätt som intoning tycks förutsätta att modern och barnet
ömsesidigt svarar på varandra på ett bekräftande sätt av sina delade affektiva tillstånd,
så kan misslyckad intoning förekomma” (Ibid. s. 63). 8 Stern skriver i sin bok Ett litet
barns dagbok, ”Återigen är min hypotes att barnet först står inför den helt avgörande
uppgiften att lära sig grunderna till den ordlösa kommunikation som språket sedan
bygger vidare på”. (Stern, 1991, s. 78) Stern ser språket som ett medel för att uppnå
nästa utvecklingsnivå av relaterande. Språket tillåter en ny, djupare nivå av relaterande
genom delad mening.
Viktor Frankl
Frankl började som lärjunge hos Freud men slutade snart då han förstod att han inte
skulle få hjälp med sina egen stora fråga, nämligen hans upplevelse av den djupa
meningslösproblematik han brottades med. Han fortsatte själv att forska mycket kring
frågan om människosyn innan andra världskriget satte stopp för hans arbete. Frankl
hamnade i koncentrationsläger under fyra år och bestämde sig där för att i verkligheten
hålla sig till sin egen teori om meningens betydelse för överlevnad. ”Att leva innebär
ytterst att bära ansvar för att livsfrågorna blir rätt besvarade och att fylla de uppgifter
som livet ger varje individ, att fylla ögonblickets krav.” (Frankl, 1993, s.90) Han menar
att kraven – tillvarons mening är olika för alla människor och att de skiftar från stund till
stund. Att vi människor är ansvariga för hur vi förhåller oss till det som är Frankls
terapeutiska teori, logoterapi kan på ett förenklat sätt beskrivas som en terapi där fokus
är att öka medvetenheten kring individens mening med livet och hjälpa henne/honom att
inte fly undan denna, sin livsuppgift. Ordet logo kommer från grekiskan och betyder
mening.
Frankl menar att vårt sökande efter mening är en primär kraft hos oss. Att människan
ständigt längtar efter ett meningsfyllt liv. Meningen måste både sökas och förverkligas
av individen själv då den är unik för varje människa. Frankl betonar ansvarighet och
8
Jämför med Gestaltterapins sätt att se på kontaktformer. s.10-13
14
skriver, ”När jag säger att människan är ett ansvarigt väsen och måste förverkliga den
potentiella meningen med sitt liv, är det för att understryka att den sanna meningen med
livet snarare är att finna i världen än i människan och hennes eget psyke, som om detta
var ett slutet system”. (Ibid, s.122) Han menar att bara genom att förverkliga sitt egets
livs mening så kan man också förverkliga sig själv. Människans liv har alltid en mening,
men hon är fri att välja om hon uppfyller sin mening eller inte. Detta val gör hon med
utgångspunkt från sina värderingar och eftersom hon är fri att välja bär hon också
ansvaret för sina val. Frankl (1993) hänvisar till en galluppundersökning i Frankrike
som visade att 89 procent av de tillfrågade ansåg att människan behöver någonting att
leva för, 61 procent medgav att det fanns något eller någon i deras liv som de var
beredda att dö för. Detta visar att viljan till mening är ett faktum hos de flesta
människor. Enligt Frankl (Ibid.) är meningen en essens för livet. Enligt logoterapin kan
vi upptäcka meningen med livet på tre sätt. Genom att utföra en handling =
kreativitetsvärde, genom att uppleva ett värde = upplevelsevärde och genom att lida =
inställningsvärde. Kreativitetsvärden är kanske lättast att förstå för oss. Det är det vi
skänker världen i form av handlingar och skapelser. Viljan att åstadkomma någonting,
t.ex. på sitt arbete eller att bygga upp något, t.ex. en familj. Upplevelsevärden är olika
sätt att berika livet på, att öppna sig och ta emot. Det kan handla om naturupplevelser,
en vacker konsert, en rolig film eller kärlek från en annan människa. Inställningsvärden
är möjligen inte svåra att förstå, men svåra att efterleva Det krävs av oss att vi höjer oss
över oss själva i motsats till de föregående värdena, där vi förhåller oss till omgivningen
i första hand. Här förhåller vi oss framförallt till vårt eget lidande i alla dess former: vår
smärta, sjukdom skuld och dödsångest. Att ge upp något vi trodde på. Även andras
lidande ger givetvis upphov till ett förhållningssätt hos oss. (Frankl, 1969. Frankl,
1982).
Frankl tar upp Gestaltterapins syn på mening enligt Max Wertheimer och Karl Bühlers
syn på en ”aha-upplevelse”. Han anser att logoterapins sätt att se på mening hamnar
mellan dessa två, Frankl skriver. ”Uppfattningen av meningen skiljer sig från det
klassiska gestaltuppfattningsbegreppet genom att det senare avser en plötslig upptäckt
av en ´figur´ mot en ´bakgrund´, medan meningsupplevelsen, som jag ser det, snarare
handlar om att bli medveten om en möjlighet mot verkligheten som bakgrund, eller - för
15
att uttrycka det i klartext - att bli medveten om vad som kan göras av en given
situation.” (Frankl, 1993, s.152)
Aaron Antonovsky
Meningsfullhet enligt Antonovsky, att man har en känsla av delaktighet i världen och att
det lönar sig att engagera sig. Antonovsky menar att dessa "friskfaktorer" gör att
människor klarar belastning och påfrestning bättre. De blir mentalt robusta. KASAM
innehåller tre begrepp. Dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet handlar om i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som
information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig snarare än
kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad, oförklarlig. Hanterbarhet handlar om i vilken
grad man upplever att det står resurser till ens förfogande, med vilkas hjälp man kan
möta de krav som ställs av de stimuli som man bombarderas av. Meningsfullhet är
begreppets motivationskomponent, att vara delaktig som medverkande i de processer
som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter. KASAM - begreppet definieras
i sin helhet som: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken
utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till
att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade,
förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna mäta de krav
som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda
investering och engagemang. Antonovsky poängterar att man inte får se delbegreppen
som självständiga enheter utan att de står i relation till varandra (Antonovsky, 2003).
Kallenberg, Kjell har forskat mycket på Antonovskys begrepp Känsla av Sammanhang
(KASAM). Begreppet handlar bl a om varför vissa människor tycks klara svåra
livssituationer bättre än andra, något som också påverkar deras hälsa. Man har
undersökt detta genom att samla kvinnor som är gamla och ensamstående i en grupp
och jämfört dem med unga välutbildade män med familj i en grupp. Detta visade att det
var den senare gruppen som enligt förväntat var friskare. Men om man tar gamla
ensamma kvinnor med hög KASAM och jämför med de unga männen med en lägre
KASAM visar det sig att kvinnorna med högre KASAM är friskast. Man har då funnit
att KASAM frågorna mäter en allmän faktor, som kan delas in i två undergrupper. Ena
gruppen handlar om social förståelse och engagemang, dvs. de nära relationerna och hur
16
man har det i sin egen livsmiljö. Den andra gruppen handlar om olustkänslor och inre
spänning, dvs. obehagliga känslor. För att få en hög KASAM behöver man ha förmåga
att klara sin livssituation och de nära relationerna, och samtidigt ha en inte alltför hög
ångestberedskap. I alla tider har människor haft ett sätt att se på livet och ett sätt att
förhålla sig till det, med ett behov av att skapa mening och struktur i tillvaron. Detta
gäller såväl tolkningen av de enskilda företeelser som ständigt påverkar våra sinnen,
som det behov människan har av att ge mening åt mera komplexa sammanhang. I
samma stund som vi söker mening i det som sker, skapar vi nya och meningsbärande
gestalter som täcker hela sekvenser av upplevelser. Kallenberg gjorde en studie om
människor som har en religiös tro har lättare att klara kriser än andra. Han fann att det
var svårt att hitta en tillräckligt stor undersökningsgrupp med en tydlig kristen tro och
fortsatte då att studera människors livsåskådning. Livsåskådning av något slag har ju
alla människor, men frågan var om det ur hälsosynpunkt var bra att ha någon speciell
livsåskådning. Generellt kan man säga att en livsåskådning är bra för hälsan om det
innebär goda hälsovanor i sig. Man har sett att katoliker har mindre hjärt- kärlsjukdom
än lutheraner, men detta beror inte på religionen utan på att man i de delarna av Europa
har andra levnadsvanor. Att ha en tro av något slag är viktigt nästan oavsett vad man
tror på. Kanske till och med en stark negativ livsåskådning är bättre än ingen alls.
När man kopplar samman en komponent som KASAM, tillit, eller basal trygghetskänsla
med huruvida man har en stark tro, mening eller livsåskådning har man funnit att det
vanligaste i Sverige är en relativt stor tillit, men i mindre grad en stark religiös tro, och
de flesta fungerar väl med denna kombination. (Kallenberg et. al 2001).
Endast sällan kan var och en av oss få uppleva
några klara sekunder av glömska och möte
allting strykes
endast miraklet står tyst och stirra en i ögonen.
Harry Martinson
17
Tidigare studier
Jag har sökt efter tidigare studier i olika databaser som, Medline, CINAHL, PubMed
och LIBRIS.
De studier som har relevans för denna studie handlar om vårdarens belöning inom
vårdyrket.
A. Fribergh från Lunds universitet har gjort en intervjustudie med anställda inom både
öppen och sluten vård för att jämföra belöningssystem inom privat och offentlig
sjukvård. Resultatet visar att både i privat och offentlig sjukvård är det främst
uppskattning som sjuksköterskor vill ha som belöning. Personal i privat vård var mer
nöjd än personal i offentlig vård med den belöning de fick. Samtidigt uppgav
respondenterna att belöning inte är en avgörande faktor för trivsel eller för val av
arbetsplats. I denna undersökning är belöning något som vårdaren får från sin
arbetsgivare och inte direkt i en vårdrelation. (Fribergh 1990)
L. Karlsson intervjuade tolv sjuksköterskor från Göteborg för att undersöka deras
uppfattning om den individuella kompetensutvecklingen. Resultatet visade att
kompetensutveckling kan uppfattas som en belöning från chefen. (Karlsson 1999)
J. Chow intervjuade sju vårdare från olika vårdenheter inom Landsting och Kommunala
verksamheter. Syftet med studien är att beskriva hur vårdaren upplever att de får
belöning i en vårdrelation med patienten Resultatet visar att vårdaren får en existentiell
bekräftelse genom att vårda. En inre känsla av glädje, tillfredsställelse och
meningsfullhet. Den belöning vårdaren upplever blir en drivkraft till att fortsätta arbeta
inom vården och har stor betydelse för dennes välbefinnande. (Chow 2004)
Schwartz och Gidron gjorde en enkätstudie i Israel med 93 föräldrar som vårdar sina
vuxna barn som har en psykisk sjukdom. Den viktigaste belöning för dem är att de
känner sig tillfredsställda av att tagit sitt ansvar som föräldrar och lärt sig mycket om sig
själva. (Schwartz och Gidron 2002)
18
Forskningsmetod
Samtalet är ett gammalt sätt att samla kunskap på. Detta är en viktig utgångspunkt för
Steinar Kvale (1997). Det är att se på den kvalitativa forskningsintervjun som en egen
forskningsmetod för att erhålla kunskap. Kraven om att en forskare skall arbeta utifrån
en objektivitet kan ses som ett uttryck för att forskarens förförståelse är en felkälla som
hindrar tillgången till andras meningsförståelse. Den hermeneutiska
vetenskapstraditionen fokuserar emellertid inte enbart på intervjupersoners mening och
förståelse utan också på tolkarens/forskarens. Forskarens subjektivitet ses inte som ett
hinder som spärrar för insikt utan som en förutsättning för insikt och kunskap
(Paulgaard, 1997). Berit Bae (1996) säger att vi inte kan uppfatta något där ute utan att
vi samtidigt tolkar och ger mening åt oss själva. Eftersom utgångspunkten i en
intervjuundersökning är den intervjuades fenomenologiska upplevelse, är den empatiska
förståelsen av den intervjuade och det denne säger en nödvändighet (Fog, 1999). För
Georg H. Mead är kunskapens kärna att inta den andres perspektiv (Role-taking), en
grundläggande aspekt när det gäller kärnan i all kommunikation. Genom empati kan
forskaren identifiera sig med intervjupersonens värld, men gå tillbaka och värdera hans
perspektiv (Ibid.). Metod för datainsamling är att söka information kvalitativt genom
intervju. I Runa Patel och Ulla Tebelius bok Grundbok i forskningsmetodik (1987,
s.103) står det, ”Låg grad av standardisering eller helt ostandardiserade intervjuer är det
frågan om när intervjuaren själv formulerar frågorna under intervjun och ställer frågorna
i den ordning som är lämplig för en viss intervjuperson”. Nackdelen med denna metod
är att få personer kommer att ingå i studien för att göra den hanterlig vilket innebär att
det kommer att vara svårt att generalisera kring resultatet. Fördelen är att forskaren har
möjlighet att i en dialogisk process med respondenten få syn på inre känslor och
upplevelser kring fenomenet. Genom att använda låg grad av standardisering i
intervjuerna ökar möjligheten att följa den intervjuades egna associationskedjor för att
fördjupa svaren på fenomenet. Jag själv är en del av behandlingsteamet där
respondenterna finns och ser en risk i att ”styras” av min förförståelse och kännedom
om individens personlighet. Utifrån denna risk och min nyfikenhet på den inre
upplevelsen av fenomenet vill jag göra en fenomenologisk studie. Bengt Starrin och
Per-Gunnar Svenssons bok Kvalitativ metod och vetenskapsteori (1994, s. 60) skriver
att den fenomenologiska metoden ibland kallas för Epoché som betyder ”suspension of
19
judgement”. De vidare att Epoché är en metodologisk attityd till det fenomen som skall
undersökas vilket innebär att ”fenomenet skall beskrivas så noggrant, korrekt, neutralt
eller ‘objektivt’ som möjligt” Min uppmärksamhet med mig själv utifrån denna metod
kommer att vara en medvetenhet om min förförståelse och fördomar och i mesta
möjliga mån ställa dessa inom parentes. Fördelar med min närhet till respondenterna
med att tillämpa den fenomenologiska metoden Epoché är, ”en forskare som vill göra en
fenomenologisk beskrivning måste först fungera som en engagerad och god `lyssnare´
som försöker glömma sig själv och ta dialogpartnern på allvar. Han eller hon bör
betrakta dialogpartnern som subjekt och inte som objekt” (Ibid. s.61). Respondenterna
och jag känner varandra väl vilket kan underlätta öppenheten kring den inre upplevelsen
och det är naturligt ett subjekt-subjekt möte.
Margareta Ljung har i sin bok Lyft jorden mot himlen (1995, s.224) skrivit om Hanna
Olssons forskning med prostituerade kvinnor. ”För att möta de människor jag intervjuar
är min närvaro nödvändig, där kan jag inte upprätthålla distans. Då blir det inget
samtal”. Vidare skriver hon om hur Hanna Olsson började se på frågan om objektivitet
på ett nytt sätt. ”Det är i denna process jag kan se att det blir möjligt att närma sig frågan
om objektivitet från en annan infallsvinkel. Där vägen till objektivitet går genom
prövningen av den subjektiva erfarenheten. Både min subjektivitet och de människor
jag möter. Och det är inte distansen som hjälper mig i strävan efter objektivt seende
utan närheten” (Ibid. s.225). Utifrån Hanna Olssons erfarenheter är närhet till
respondenterna är en tillgång då det gäller att få fram kunskap om den inre känslan.
Fenomenologi är ett begrepp inom filosofin sedan 1700-talet. Edmund Husserl (18591938) betraktas i modern tid som dess grundare. Husserl var kritisk till det traditionella
vetenskapliga synsättet och menade att den hade tappat kontakten med människans
livsvärld vilket lett till att vetenskapen tappat sin betydelse för vanliga människor och
hamnat i en förtroendekris. (Husserl, 1970) Hans slagord för fenomenologin är, tillbaka
till sakerna själv. Med detta menar han att fenomenet skall förstås i sin ursprungliga
mening och undersökas i människors olika erfarenheter. I forskning med ett
livsvärldsperspektiv utgår man från människans upplevda erfarenheter med ett syfte att
förstå innebörden av ett fenomen. (Bengtsson, 1988) begrepp som syftar till att ringa in
20
tanken om att koncentrera sig på ”det som visar sig” och därigenom till så hög grad som
möjligt sätta parentes runt sin förförståelse. Målsättningen är att sträva efter en
omedelbar naiv beskrivning av världen, en beskrivning som inte är förvrängd av
erfarenhet och kunskap. Tanken är att se på fenomen i världen som de är givna i
medvetandet, att låta dem framträda så som de gör. Detta handlar inte om försöket att
finna det strukturellt enklaste eller kausalt föregripande, utan strävar till att återvända
till ursprunget (Ursprung) d.v.s. till sakerna själva (zu den zachen) (Husserl, 1911).
Förförståelse
Inom fenomenologin är det viktigt att kunna visa att forskaren håller tillbaka sin egen
uppfattning och tolkning för att ge en objektiv bild av fenomenet. Det ar omöjligt att
helt förhålla sig värderingsfritt i verkligheten då vi alltid har en förförståelse med oss
och även behöver det för att förstå. (Dahlberg et al. 2001) Förförståelsen utgår från
personens egen historia och genom förförståelsen kan ny kunskap utvecklas.
Förförståelsen fungerar som en inre karta som gör dialogen med andra meningsfull men
kan också minska möjligheten att se/höra nytt och oförutsägbart i den andres
erfarenheter. Då jag själv arbetar på Källan kan det ur vetenskapligt hänseende finnas
invändningar vad gäller att kunna hålla mig neutral. En risk med denna förförståelse är
att respondenternas beskrivning av fenomenet tolkas i riktning mot mina förväntningar.
Forskningsdesign/strategi
Intresset som ligger till grund för denna undersökning är vad som motiverar
behandlingspersonal som arbetar med så svårt klientel som Källans, tidigt svikna
människor som inom psykiatrin fått personlighetsstörningsdiagnoser. Studien kommer
att göras med behandlingspersonal på behandlingshemmet Källan utifrån att: Källan är
det enda behandlingshem som arbetar Gestaltterapeutiskt med patienter som har en
personlighetsstörningsdiagnos. Samt att behandlingspersonalen på Källan är
intresserade och lättillgängliga för intervjuer.
Urval
Urval begränsas av att jag vill göra en studie på Källan. Fördelar med urvalet är att det
redan är ett öppet klimat och att det finns tillit mellan respondenterna och forskaren.
21
Nackdelar är att det är en liten grupp som arbetar med ett speciellt klientel vilket gör att
det är svårt att se om detta gäller behandlingspersonal generellt. Ytterligare en nackdel
är att respondenterna kan styras av en lojalitet till forskaren och Källan..
Urvalskriterier
Arbetar på behandlingshemmet Källan som kontaktmän. En jämn könsfördelning.
Sex personer, en liten grupp för att undersökningen skall vara hanterlig.
Slutgiltigt urval
Respondenterna är i åldersgrupp mellan 41 – 54 år, de har arbetat inom vården mellan
22 – 30 år. Gruppen består av tre män och tre kvinnor och de har arbetat på Källan
mellan 4 – 17 år.
Tillvägagångssätt/metod för datainsamling
Med forskningsfrågan i fokus skapas intervjufrågor som leder till en fördjupning kring
fenomenet. Intervjuer sker utifrån några öppna frågor där forskaren fenomenologiskt
följer processen mellan intervjupersonen och sig själv. Innebörden av detta är att
forskaren använder en relativt vid fråga för att sedan förhålla sig så värderingsfri som
möjligt till svaren. Nästa steg är att svaren följs upp med fördjupande följdfrågor för att
tillsammans med respondenten utforska vilka känslor, livsvärden etc. som hör ihop med
frågeställningarna. Instrumentet -intervjufrågorna har utformats utifrån studiens syfte.
För att kunna vara närvarande med respondenten vid intervjutillfället begränsas frågorna
till några vida, övergripande. Detta för att undvika att fokus kretsar kring att komma
ihåg frågor snarare än att följa processen. Intervjuerna bandas för att sedan överföras till
text. Transkriberingsförfarandet innebär att innehållet på banden skrivs ut noggrant med
eventuella pauser, skratt, tveksamheter mm. ”Det finns risker med förfarandet, menar
Kvale, som liksom Giorgi påpekar att de data som slutligen är givna för forskaren är
enbart en del av den ursprungliga situationen” (Dahlberg 1997 s.106). Det råd Kvale ger
för att undvika felkällor som, felskrivningar är att forskaren själv skriver ut sina
intervjuer eller/och att forskaren lyssnar igenom bandet och kontrollerar texten mot
detta. Det är också en fördel att detta arbeta utförs tidsmässigt nära efter intervjun.
(Ibid.)
22
Analysmetod
Datamaterialet analyserades enligt riktlinjer som beskrivs av Dahlberg, K. (Dahlberg
1997; Dahlberg et al. 2001). ”Dataanalysen kan sägas bestå av tre faser som schematiskt
kan beskrivas som helhet – delar – helhet.“ (Dahlberg 1997 s. 109).
Analysen börjar med den bekantgörande fasen. Intervjuerna skrivs ut samma dag eller
senast dagen efter inspelningen. Allt utskrivet material läses sedan igenom flera gånger
för att få en helhetsbild av innehållet. Under läsningen är förhållningssättet öppet och
nyfiket för att kunna fånga upp eventuella nya upptäckter. Materialet läses igenom tills
innehållet i texten enkelt kan beskrivas och känns välkänt. Då materialet framstår som
en känd helhet och delar börjar framträda är nästa fas aktuell.
Den analyserande fasen. ”Efter att de transkriberade intervjuerna har lästs i sin helhet
upprepade gånger, riktas uppmärksamheten mot de kvalitativa likheter och skillnader
som framträder i datamaterialet. ´Det är genom att jämföra skillnader som en
uppfattning får gestalt – genom kontrasten till andra uppfattningar ser man det
karaktäristiska för en uppfattning´ (Larsson 1984) ” (Dahlberg 1997 s.110)
Fokus flyttas från helheten till meningsbärande enheter i texten. Förhållningssättet är att
analysera hur respondenten beskriver fenomenet. Frågor som ställs under läsningen är,
hur upplever respondenten fenomenet? Hur beskriver respondenten fenomenet? Vad är
det som leder till upplevelsen för respondenten? Vad innebär detta för respondenten?
Observera likheter och skillnader i respondenternas beskrivningar och låta ett mönster
av uppfattningar och innebörder växa fram. Denna process ledde till att fenomenen
framträdde allt mer. Texten delades in i olika kategorier av respondenternas upplevelse
av fenomenen. De meningsbärande enheterna flyttades runt mellan de olika
kategorierna för att testas var de tydligast passade.
Sista fasen, att beskriva fenomenets essens och essentiella innebörder. ”Det finns en
essentiell innebörd, en essens, i företeelsen, som inte varierar. Denna essens gör, så att
säga, föremålet till det föremål det är och man kan då tala om föremålets, eller sakens,
väsen” (Ibid. s.113). Den essentiella innebörden konkretiseras med hjälp av en
beskrivning av kategoriserande upplevelser. ”Kategorier har skapats ur det mönster av
kvalitativa likheter och skillnader som analyserats fram i datamaterialet och består i
23
grunden av enskilda personers sätt att uppfatta och resonera om en företeelse. I den mån
uppfattningarna uppvisar kvalitativa likheter förs de samman i överordnade kategorier,
som därmed beskriver den observerade kvalitativa variationen på en överordnad nivå”
(Ibid. s. 115). De kategorier av olika upplevande som blev tydliga var, personlig
utveckling, intrapersonell/innerzonsupplevelse, interpersonell upplevelse och
upplevelsen av att vara behövd/finnas för andra. På tema 3 blev även
arbetskamraterna/gruppens betydelse tydlig som ytterligare en kategori.
Instruktioner inför intervjuerna var god se bilaga 3.
Arbetsprocess var god se bilaga 4.
Etiska aspekter
Arbetsgruppen på Källan består av 16 personer vilket innebär att alla vet vilka som har
intervjuats och att alla skulle kunna identifiera individerna bakom orden om
redovisningen innehöll kön och ålder. Gruppen presenteras som helhet, ålder mellan 41
– 54 år osv. Respondenterna är väl medvetna om att Källans personal möjligen kan
räkna ut vem som sagt vad då detta togs upp med alla inför intervjun. Alla intervjuade
har gett sitt godkännande till mig att avgöra hur jag vill presentera resultatet. Resultatet
kommer så långt det är möjligt att redovisas så att respondenternas anonymitet säkras.
Kassettbanden från intervjuerna kommer att förvaras säkert under arbetets gång och
sedan raderas. Utskrifterna från banden likaså, vidare kommer pappersutskrifterna
strimlas efter att arbetet är färdigställt. De svar som kan äventyra respondenternas
anonymitet är uteslutna ur resultatredovisningen av undersökningen.
Då jag själv arbetar i behandlingsteamet på Källan är min roll självklart av vikt i
undersökningen. Exempel på frågeställningar inför en undersökning på min egen
arbetsplats var: Kan frågorna på något sätt skada eller negativt påverka respondenternas
relation till arbetsplatsen generellt? Till mig som terapeut? Till patienterna? Kan
undersökningen skada behandlingshemmet på något sätt? Är det etiskt rätt att fråga ”så
personliga” frågor till arbetskamrater? Dahlberg (1997 s.95) skriver ”Det är genom ‘det
nära observerandet’ och deltagandet som forskaren får tillgång till information som
annars hade varit svårtillgänglig. Men det är också tack vare denna närhet som
forskningsetiska problem kan uppstå”. Hon menar vidare att det kan vara svårt att neka
till medverkande i en undersökning när det finns en närhet till forskaren. Dahlberg
24
belyser också ett vanligt problem, att det ofta infinner sig en misstänksamhet gentemot
forskaren med frågor som t ex vad är han/hon ute efter? ”Det är först när forskaren
’accepterats’ som verkligt deltagande i kulturen eller verksamheten, som det uppstår en
vilja ’to share cultural secrets and privat world information and experiences’” (Ibid. 96).
Klimatet i personalgruppen på Källan genomsyras av en öppenhet i relationerna och ett
teamarbete som kan ses som ett platt system snarare än ett hierarkiskt. Självklart finns
det ändå ett maktperspektiv som man inte helt kan bortse ifrån. Det existerar dock ingen
absolut objektivitet, menar Repstad (1993), utan bara mer eller mindre trovärdiga
tolkningar av verkligheten, oavsett metod. ”Att en intervjuperson börjar berätta om
sådant som vanligtvis inte hör till en vardagsdialog kan också förstås som att forskaren
lyckats etablera en fruktbar kontakt med intervjupersonen och dessutom skapat en trygg
intervjusituation” (Dahlberg, 1997 s.104).
Resultat och analys
Analysen av utskrifterna från intervjuerna kommer att redovisas utifrån de teman som
fokuserats på för att belysa forskningsfrågan. Genom att läsa utskrifterna från
intervjuerna har olika kategorier av hur respondenterna upplever frågeställningen blivit
tydliga. Dessa olika kategorier av upplevandet av meningsfullhet återkom i svaren på
tema 1 och 2. De olika kategorier som framkom var, personlig utveckling 9 ,
intrapersonell/innerzonsupplevelse 10 , interpersonell 11 upplevelse och upplevelsen av att
vara behövd, finnas för andra. På tema 3 blev även arbetskamraterna/gruppens betydelse
tydlig som ytterligare en kategori. Citaten redovisas gruppvis med utgångspunkt från de
olika kategorier de svarat utifrån. I tema 3-6 är citaten samlade. Citaten följs av min
tolkning. Avsnittet avslutas med en sammanhängande analys av resultaten.
Tema 1: Vad ger dig livsmening i största allmänhet?
9
Personlig utveckling, ordet självkännedom kommer från Antikens grekland och betyder, känn dig själv. Förstå mer om hur du fungerar
fysiskt och psykiskt, stärka ditt självförtroende och förbättra din hälsa. Utveckling och förändring innebär lärande och att ta personligt ansvar
i nuet. hur inlärda mönster baserade på tidiga erfarenheter både främjar och hindrar kontakten med sig själv och andra.
10
Intrapersonell (reflekterande): Självkännedom och förmågan att handla på ett lämpligt sätt med hjälp av denna kunskap om sig själv. Det
ingår att man har en riktig bild av sig själv sina starka och svaga sidor att man är medveten om sin sinnesstämning, sina avsikter,
bevekelsegrunder, sitt temperament och sina önskningar samt att man har förmåga till självdisciplin och självanalys. Innerzon: känslor,
kroppsförnimmelser.
11
Interpersonell (social): Förmågan att uppfatta och urskilja skillnader och förändringar i humör, avsikter, bevekelsegrunder och känslor hos
andra människor. Detta kan innebära känslighet för ansiktsuttryck, röstlägen och gester, förmågan att skilja mellan många olika sorters
interpersonella signaler och förmågan att i rätta ögonblicket svara på dessa signaler på något lämpligt sätt t ex att påverka en grupp
människor att agera på ett visst sätt.
25
Tre av sex svarade att den personliga utvecklingen gav livsmening.
Att lära sig… lära sig och växa i sig själv. Jag lär mig mer i min egen
utveckling, lär känna mig själv på ett helt annat sätt
Det är fantastiskt, häftigt, när jag vågar, jag skulle inte säga eufori men
ibland kan jag känna mig jätteupprymd.
Här är fokus på att det är kunskapen och lärandet om sig själv som ger livsmening.
Svaret tyder även på att den känslomässiga upplevelsen av den personliga utvecklingen,
att det är upplevandet av känslan som ger livsmening.
Att stå för den jag är och stå för det jag tycker och tänker och det jag
känner, även om det kan vara jävligt tufft för den andre att höra.
Gett mig mycket i min egen utveckling också, att jag kan och klarar.
Stoltheten att göra tillsammans, att jag gjort det.
Denna persons svar handlar mer om att det är mer upplevandet av vad den personliga
utvecklingen ger som tex. stolthet, våga stå för sig som ger livsmening.
Samtliga respondenter gav uttryck för intrapersonell, innerzons upplevelse, vid frågan
om vad som ger livsmening.
Ju mer jag vet om mig så att jag kan finna en inre ro i mig att jag mår så
bra som möjligt det ger mig mening. Att jag kan känna välbefinnande,
välbefinnande det är att ha en inre ro, en trygghet.
Att må så bra som möjligt i sig själv ger livsmening för denna person.
Det måste ge mig att om jag kan vara äkta med mig så kan jag också…
möta både all den här ilskan som jag får från mina barn och där jag
också kan vara arg med dem också. Livs… livslust det ger mig glädje, det
ger… häftigt är det Det är kraft… det är det.
Här är fokus på att vara genuin med sig själv och våga mötas med alla känslor som ger
livsmening. Svaret tyder på att möten generar positiva känslor som glädje, livslust och
kraft.
Tillfredsställelsen i mig är när jag känner att jag är ett. Då känner jag
mig levande, det är det tror jag som jag är ute efter hela tiden som jag
strävar efter
Detta svar pekar mot att det är den inre upplevelsen av att höra ihop med omvärlden,
känna samhörighet som ger livsmening. Att upplevelsen av att känna sig levande har en
dragningskraft.
Det ger mig en glädje och en styrka, en vilja det ger mig mycket kraft. Ja
på något sätt så känner jag… att jag får kontakt med mitt eget liv och
26
med mig som jag är i relation till andra och bekräftelsen är ju… det
spelar inge roll det behöver inte vara en vänlig relation utan något
behöver utreda. Det blir en rörelse… livskraft i mig och mellan
människor. Är något så blir varmt i magen.
Här svarar personen att det är själva upplevandet av känslor både i relation till sig själv
och till andra som ger livsmening. Personen beskriver innerzonsupplevelse, blir en
rörelse, livskraft och blir varm i magen i relation till vad som ger livsmening.
Finns ju glädje i det, på något vis hela systemet mår bra
Att systemet mår bra är viktigt för upplevande av livsmening.
Frihet är någonting som… när jag får den där lyckliga känslan i mig.
Svar tyder på att det är känslan utifrån friheten som ger livsmening.
Samtliga respondenter gav uttryck för någon form av interpersonell upplevelse vid
frågan om vad som ger livsmening..
Det som är meningsfullt att… än om jag inte kunde vara, det ger mig…
det ger mig livskvalitet att våga möta de här känslorna tillsammans i det
sammanhang jag lever. Den känslan som gör livet meningsfullt.
Att våga känna sina känslor i relation som i sin tur leder till ett möte och upplevelsen av
känslorna, detta ger livsmening för denna person. Även att uppleva att andra
kan påverkas av hans/hennes trygghet och stabilitet.
Meningsfullt med det utbyte som det ger, att få finnas till och att ha
någon som står mig riktigt, riktigt nära.
Upplevelsen av nära relation och vad det ger personen, ger livsmening..
Det som ger mig mening i livet tror jag det är… att känna samhörighet
tror jag är viktigast.
Denna person ger uttryck för att det är själva upplevandet av samhörighet som ger
livsmening.
Det är det som ger mig tillfredsställelse också i möte med en annan
person, att då känner jag att jag är i kontakt med verkligheten.
Även att det i möte med en annan människa leder till en upplevelse av
kontakt med verkligheten.
Mm det är relationer och möten med andra människor när jag känner någonting det ger
mig mening. Det ger mig mening att… att jag får någon slags kärlek och kan ge kärlek,
kärleksfulla möten.
Att känna något i möten med andra och den kärleksfullhet som finns mellan människor
27
ger livsmening.
Att det är hela jag, det är jag som person och den andre som person i
möte som på något sätt. Jag tror ju då att när jag får mer livsenergi så
förbränns avfallet på något sätt, som nytt syre i systemet. Det sker
någon… det sker ett utbyte eller någon rening tror jag, får till mig och
gör av med något.
De känslor som uppkommer i relation ger livsmening. Personen upplever också att ett
utbyte sker i möte med andra människor som ger livsmening genom sin påfyllnad och
rening av systemet.
Att jag gjort rätt, vet inte om det bär rätt ord i och för sig. På något vis
bidragit till att göra dem till självständiga individer.
Denna persons svar tyder på att det ger livsmening att göra något för en annan människa
som har betydelse för denna. Också upplevelsen av att ha gjort rätt i relation till en
annan människa.
Fem av sex respondenter gav uttryck för upplevelsen av att vara behövd, finnas för
andra vid frågan om vad som ger livsmening.
Det som känns meningsfullt är att jag känner mig betydelsefull för dom
och att jag… att finnas för någon och att också… att jag är betydelsefull
för mina barn då. Där jag kan få vara jag, äkta jag på något sätt där det
inte ligger en massa annat mellan när jag inte behöver tänka på det ena
eller andra utan… där jag också känner mig väldigt ok i de mötena.
Denna person ger uttryck för att det ger livsmening att vara betydelsefull för sina barn.
Detta är kopplat till upplevelsen av att kunna vara äkta i mötet och att känna sig ok.
Sen att bli pappa, att vara viktig för någon, betydelsefull under
uppväxten. Det är nog mycket det att ta hand om något som är
ofullständigt och på något viss del leda det med genom de förmågor jag
har till att bli en självgående människa så långt jag nu kan det.
Här är upplevelsen åt samma håll, att vara betydelsefull för sina barn ger livsmening.
Denna person ger också uttryck för att det ger livsmening att vara den som ledsagar,
hjälper andra människor i deras utveckling.
Får jobba med något är bra på att utveckla andra personer, att vara med
i deras utveckling, att jag kan vara med och med mina kunskaper se
personer utvecklas.
Denna person ger uttryck för att det ger livsmening att få dela med sig av det han/hon är
28
bra på, få bidra till och följa andras utveckling.
På något sätt så kan jag tänka så här att… att jag vill inte använda ordet
egoistisk men det fyller säkert behov hos mig själv att finnas till för
andra. Ger livsmening att finnas för andra.
Här tyder svaret på att det är ett eget behov som bejakas när han/hon finns för andra och
att det ger livsmening att både finnas för sig själv och andra samtidigt.
Jag känner mig tillfredsställd på något sätt, att jag har fått finnas till för
någon annan människa. Det är nåden att få finnas till för en annan
människa och samtidigt finns jag till för mig själv på nåt sätt.
En upplevelse av egen tillfredsställelse och en andlig upplevelse i att kunna finnas för
andra människor.
Det känns meningsfullt att vara behövd av familjen. Då mår jag mycket
bättre. Det känns… det är bara bra det är lugnt och en värme i kroppen.
Denna person ger uttryck åt känslan att vara behövd av familjen och att den
känslomässiga upplevelsen av detta ger livsmening.
Tema 2: Är det meningsfullt för dig att arbeta på Källan, hur är det meningsfullt, vad
ger mening?
Samtliga respondenter svarar ja på frågan om det är meningsfullt för dig att arbeta på
Källan
Samtliga angav den personliga utvecklingen som en meningsfull aspekt i att arbeta på
Källan.
Att jag fått möjlighet lära mig, få en utbildning. Sen är det meningsfullt utifrån mina egna
talanger, märker har talang för detta är tillfredsställande.
Här tyder svaret på att arbetet blir meningsfullt på Källan då det generar personlig
utveckling genom kunskap, utbildning och lärande. Också att få möjlighet att arbeta
med något personen har talang för.
Jo det är det att man ständigt kämpar för att lära känna och erövra sig
själv kan jag tänka mig och det finns utrymme för på den här
avdelningen.
Denna person säger att miljön, klimatet är en viktig komponent för möjligheten att
utveckla sig själv som i sin tur genererar meningsfullhet.
Sen… lärandet rent teoretiskt är också absolut meningsfullt här.
29
Om jag skall sammanfatta det så… jag kommer tillbaka till det med
tillfredsställelsen, vad som tillfredsställer mig i jobbet det är ju det här
att jag bättre begriper världen och jag erövrar mig själv.
Också att det finns utrymme för att utforska sig själv och genom att öka sina kunskaper
om hur människan, världen fungerar.
Mesta är påfyllnaden tror jag … jag får genom min egen personlig
utveckling och lärandet som hela tiden är här.
Här tyder svaret på att det är det personen själv får till sig som påfyllnad genom sin
personliga utveckling och kunskap som upplevs meningsfullt med att arbeta på Källan.
Klart det är meningsfullt. Att… jag lär mig nytt hela tiden. Att lära mig…
genom praktiskt utförande då… då kan jag hitta engagemang. Jag står
inte still och stampat utan… jag lär mig nytt om mig själv och om andra
hela tiden.
Denna person upplever att det är meningsfullt att arbeta på Källan utifrån att det är en
ständig personlig utveckling. Också att ökad kunskap om sig själv leder till ökat
engagemang för arbetet.
Ja det tycker jag, det är jättemeningsfullt… det har gett mig jättemycket.
Jag har ju fått mycket mer, vad skall jag säga, trygghet och tillit till mig
själv, det har jag fått genom att jag jobbar här. Jag har alltid känt mig
trygg men inte vågat stå upp för det och det tror jag att jag kan idag.
Här svarar personen att han/hon upplever att den personliga utvecklingen har lett till
ökat självförtroende och att personen mer vågar stå upp för sig själv.
Dels en personlig utveckling av mig själv, jag lär mig ju om mig själv
hela tiden.. Andra kan… leda mig till… att se andra vinklingar…
tankesätt och med nyfikenhet fråga mig är det här möjligt. På nåt vis
är… är det en förutsättning för att jag skall kunna vidga mig själv.
Det är i relation till arbetsgruppen som den personliga utvecklingen är möjlig och som
också upplevs som meningsfullhet i att arbeta på Källan.
Finns så jävla mycket kunskap här som jag vill få till mig, kunskap som
jag känner stämmer överens med den ideologin… som jag har… hur jag
vill vara som människa. Sen är jag som person nyfiken och vetgirig… jag
vill utvidgas… jag vill veta mer hela tiden.
Även möjligheten till ökad kunskap upplevs meningsfullt utifrån en nyfikenhet och vilja
att utvecklas.
30
Fem av sex respondenter gav uttryck för intrapersonell, innerzons upplevelse, vid frågan
om det är meningsfullt för dig att arbeta på Källan.
Att jag hela tiden är… levande… en ständig inre process leder till att
jag… känner mig levande. Då får jag också en förståelse för
patienterna… deras levande processer. Jag blir berörd… man måste
uppleva det själv… för att kunna förmedla min tro på förändring… min
tro på deras möjlighet… till växt till patienterna. Känner en värme i
magen nu… jag vet… så här är det.
Denna person upplever att känna sig levande med sin egen inre process möjliggör en
förståelse i möte med andra vilket blir en starkt känslomässig upplevelse. Denna
upplevelse leder till att personen tycker det är meningsfullt att arbeta på Källan.
Att jag blir… berörd… det känns meningsfullt… glädjen är viktig… vi
busar, leker… och skämtar och skojar med patienterna och personalen.
Här är glädjen i relation till arbetskamrater och patienter en viktig komponent för
upplevandet av meningsfullhet.
Det var någonting som slog an en ton i mig omedelbart där på nåt sätt
och jag tror det har med humanismen att göra. Ger mig att jag blir fri.
Jag känner mig fri att säga vad jag tycker, fri att… vara den jag är. Det
är ju en slags… vad ska jag säga det är ju en slags… värme, men inte
den värmen som du kan mäta utan jag tror att den värmen har med
människokärlek att göra.
Människosynen på Källan leder till en frihetskänsla för denna person och då en
möjlighet att vara sig själv. Att uppleva friheten innebär också att denna person känner
en värme kopplad till människokärlek. Dessa upplevelser gör att det känns meningsfullt
att arbeta på Källan.
Ju mer jag vågar och lär mig… ger mig stolthet på något sätt. Det ger
mig min trygghet och att jag… det ger ju mig… glädje, att det jag känner
är viktigt, att jag kan lita på mig och det jag känner. Jag får ju
bekräftelse på det jag känner att det… och vågar jag dela det så blir jag
tryggare med mig själv.
Här tyder svaret på att ökad kunskap leder till trygghet, glädje och stolthet vilket
personen upplever att han/hon får på Källan.
Känns meningsfullt för är sån känsla när man hamnar där… jag kommer
tillbaka till den egna tillfredsställelsen igen… jag känner mig lätt…
energi som om man inte är… lika mottaglig för negativ påverkan.
Här ger personen uttryck för innerzonsupplevelse, att positiva känslor som
31
tillfredsställelse hjälper mot negativ påverkan.
Då kan jag lägga min energi på det jag vill... snarare än ordningsfrågor
för det tar så mycket kraft av mig
Denna person säger också att om han/hon kan vara tillfredsställd så kan han/hon välja
vad han/hon vill lägga energin på och att detta påverkar individens kraft.
Fem av sex respondenter gav uttryck för någon form av interpersonell upplevelse vid
frågan om det är meningsfullt för dig att arbeta på Källan.
Det meningsfulla är… är att se andra människor… även i
personalgruppen, framförallt de nya som kommer in… att de blir sedda.
Denna person upplever det meningsfullt att bli sedd av en annan människa och att detta
är en viktig aspekt av arbetet på Källan.
Som man… hittar är på samma nivå… du får nåt ut av det. När man
befinner sig på samma våglängd och att det finns en öppen kanal där.
Här tyder svaret på att personen upplever det meningsfullt att vara i ett möte med en
annan människa, att personen får ut något av mötet för egen del.
Jag är trygg med att jag är ok även om jag gör fel… jag kan plumpa
mig… och även om jag får står för det efteråt så blir jag inte dömd
utan… får lära mig av det. Det ger mig ett sätt att våga utvecklas här.
Också att klimatet inte är dömande vilket för personen leder till att han/hon vågar
utvecklas.
Ja för mig blir det meningsfullt för jag får ju vara med, jag är ju
delaktig, tillsammans. Jag blir inte utanför på något sätt… jag är
delaktig… jag är en del i det här för att det på något sätt skall fungera.
Framförallt är det sättet som vi jobbar, här gör vi något åt
grundproblematiken… det är ju det som är mest meningsfullt här.
Fokus för meningsfullhet för denna person ligger på att uppleva att arbetssättet är
kvalitativt och delaktigheten i allt som händer på Källan.
Jag går ju in som människa med dig själv här, vilket också gör att du får
lov att reagera, om jag blir ledsen eller om jag blir arg eller vad jag blir
det kan jag få lov att göra här. Det krävs både av mig och från den andre
att vara ärliga för att… för att vi skall kunna mötas.
Även att ha möjlighet att vara genuin med sig själv i möten med andra människor och
inte vara i en roll som personal.
Är meningsfullt att jobba här för… då är det ju processen, för jag menar
vi som personalgrupp och även som enskilda individer är ju inbegripna i
32
en process hela tiden. För att inte tala om de processer som vi får vara
med om med patienterna, de förvandlingsprocesser där man ser bilden
av en larv till en fjäril stiger upp för mig. Det är ju en nåd alltså att få
bevittna något sånt kan jag ju känna och jag har haft en del i det.
Denna person säger att få vara med i de processer som kan vara utvecklande för både
personal och patienter ger meningsfullhet i arbetet. Också en upplevelse av andlighet i
att bevittna och känna sig delaktig i förändringsprocesser.
Fyra av sex respondenter gav uttryck för upplevelsen av att vara behövd, finnas för
andra vid frågan om det är meningsfullt för dig att arbeta på Källan.
Att kunna ge något som är genuint.
Att ge något äkta till en annan människa upplevs meningsfullt av denna person.
Det finns en hjälpare i mig… det är en tillfredsställelse vara med i
patienternas process… de har en svår bakgrund. Att jag får vara med i
processen och … och se dem få ett jag och… se dem få ihop sig… att få
vara delaktig… det är både jobbigt och tillfredsställelse
Här tyder svaret på att den känslomässiga upplevelsen av att se och förstå en annan
människa känns meningsfullt i arbetet på Källan.
Jag tror ju att… det att jag finns till för andra är i grunden en egoistisk handling. Om jag
har varit upphov till en lättnad hos en annan människa pga. att en insikt ramlar på plats
eller bara har funnits som en…som någon att hålla om en liten stund och bli omhållen då
kan jag känna lite grand av det.
Här är fokus åt att det är ett egoistiskt behov att finnas för andra, att den känsla som
infinner sig när personen har gjort något för en annan människa är eftersträvansvärd.
Vilket i sin tur leder till att det känns meningsfullt att arbeta på Källan och finnas för
patienterna.
Att man älskar människorna på något sätt, det är också en av
drivkrafterna som gör att man är kvar i jobbet.
Även människokärlek är en viktig komponent i den upplevda meningsfullheten i
arbetet.
Samtliga respondenter gav uttryck för arbetskamrater, gruppens betydelse vid frågan om
det är meningsfullt för dig att arbeta på Källan. Alla gav uttryck för vikten av tillit,
trygghet i klimatet för den upplevda meningsfullheten.
33
Mina arbetskamrater naturligtvis, den tryggheten och tilliten som finns
är ju väldigt speciell.
Öppenhet som leder till trygghet och tillit i arbetsgruppen påverkar meningsfullheten
i arbetet för denna person.
Jag uppfattar att alla är ok i vår personalgrupp med våra brister.
Därför som jobbet är spännande jag lär mig något hela tiden… får
mycket påfyllnad i personalgruppen.
Denna person svarar att känna sig ok och att få påfyllnad i arbetsgruppen är viktiga
delar för meningsfullheten i arbetet på Källan.
Tror det skulle vara svårt… att klara arbetet med patienterna med den…
intensiteten det är utan det klimatet som finns i personalgruppen.
Också att klimatet i arbetsgruppen är viktigt för att klara av arbetet.
Personalen… mina arbetskamrater att… få så mycket hjälp. Klimatet
här… att kunna visa mig… att jag får vara jag här och är ok.
Denna person ser vikten av att klimatet är bra och hjälpande i arbetsgruppen för den
upplevda meningsfullheten. Och upplevelsen av att våga visa sig själv och känna sig ok.
Att man har bra arbetskamrater… annars skulle jag inte klara av att
jobba här. Jag beroende av att… att en bärande struktur finns här är…
tryggheten i arbetet… att vi håller oss till den… annars blir det mycket
ångest.
För denna person är att den bärande strukturen hålls i arbetsgruppen viktig för att
härbärgera ångesten som finns med dessa svåra patienter, detta påverkar den upplevda
meningsfullheten i arbetet på Källan.
Sen tycker jag… den fasta strukturen som jag stört mig på NÄL… där
den brister… den finns här… den ger mig trygghet.
Här är tryggheten i och till arbetsgruppen viktig i relation till den bärande strukturen för
den upplevda meningsfullheten i arbetet.
Arbetskamraterna viktiga för… för att känna tryggheten. Någonstans får
du ha en humanistisk grundsyn. Genom personalgruppen kan jag få hjälp
att veta mer om mig själv.
Också i relation till att denna person upplever att han/hon kan få hjälp av
personalgruppen med sin egen personliga utveckling.
Vi är bra på olika saker här och det känner jag nu och det tycker jag är
väldigt bra för att då lyfter vi fram dom förmågorna. Att det finns det
klimatet här så att jag kan växla i de rollerna på nåt sätt så… så även om
vi är bra på olika saker så är inte det heller statiskt.
34
Denna person ser som viktigt för meningsfullheten att klimatet är fritt i arbetsgruppen så
att allas resurser kan komma till sin rätt.
En sak som jag känner är meningsfullt att jobba det är ju, om vi skall ta
något väldigt konkret så är det ju kamratskapet som är på stället. Det
som genomsyrar är friheten, att vi kan slänga käft så fritt som vi gör och
vi kan… vi kan säga rätt så tuffa saker till varandra och vi är ändå inte
taskiga mot varandra.
Fokus ligger kvar på fritt klimat i arbetsgruppen fast här mer i relation till kamratskapet
som denna person ser som en viktig del i den upplevda meningsfullheten i att arbeta på
Källan.
Tema 3: Har du velat sluta någon gång? I sådana fall varför?
Tre av sex respondenter svarar ja på frågan om du velat sluta någon gång, två svarar att
de haft funderingar och en svarar nej.
Ja tanken har nuddat mig. Handlat om att jag känt mig okunnig, jag kan
inget osv enda gången tänkt sluta. Att inte bli hörd har väckt tanken vid
ett tillfälle.
Denna person har velat sluta pga.en känsla av otillräcklighet och att han/hon inte har
upplevt sig hörd.
Att inte få uppskattning… jag blir kränkt… jag är mycket lojal men om
man utnyttjar mig då blir jag kränkt. Att jag inte känner mig sedd av min
arbetsgivare… att jag inte… att inte bli uppskattad på rätt sätt för de
kvaliteter jag har.
Här tycker personen att klimatet påverkar om han/hon vill arbeta kvar på Källan. En
annan påverkan är att känna sig kränkt och inte uppskattad för den personen är och vad
han/hon gör.
Javisst, jag har velat sluta här. Det har varit i situationer när jag inte
har känt mig hörd eller känt mig orättvist behandlad eller sådär då. Jag
tror att det är intimt förknippat med meningsfullheten för det är ett starkt
behov hos mig att liksom bli… att naturligtvis ibland bli hörd men
förstådd är viktigt. Att bli bekräftas på något sätt och jag har ett stort
behov av att bli bekräftad jag vet det.
För denna person är frågan förknippad med meningsfullhet, utifrån behovet att bli
förstådd. Han/hon har tänkt sluta då han/hon känt sig orättvist behandlad och inte
upplevt sig hörd.
35
Jag har haft fundering… mer när det känns tungt. En period var så tungt
hade ont överallt. Aldrig tänkt vill sluta. Mer klarar jag, orkar jag min
kropp
Denna person svarar att han/hon kroppsligt påverkats av arbetet på Källan och att
utifrån tankar om han/hon klarar av arbetet utifrån den egna orken har funderat på om
han/hon skall sluta på Källan.
Inte så där rakt av men jag har nog kunnat känna sådär i början och de
första åren att nej det här är alldeles för svårt för mig. Jag kände mycket
i början att inte vara räknad med det var tufft.
Svaret tyder på att en känsla av att det är för svårt och att inte känna att han/hon är
viktig har väckt tankar om att eventuellt sluta på Källan.
Nej aldrig, inte än.
Svaret är entydigt, min kommentar är att denna person har arbetat kortast tid på Källan
och med svaret, inte än, syftar han/hon på detta.
Tema 4. Upplever du att du är betydelsefull för patienterna? Om ja i sådana fall hur är
det?
Samtliga respondenter svarade ja på frågan, upplever du att du är betydelsefull för
patienterna.
Ja det gör jag. Det är klart att det känns bra att jag är betydelsefull för
någon annan. Det är en tillfredsställande känsla att sitta och höra att…
som en patient sa att hon blir sedd av mig och att det är så stort Ger
påfyllning till mig, det engagemang jag ger får jag tillbaka även om det
kan ta väldigt lång tid med vissa patienter.
Denna person upplever att han/hon får tillbaka i relation som ger påfyllning. Även
känslan av att vara uppskattad gör att arbetet känns meningsfullt.
Ja. Är det med tillfredsställelse igen… kunna ge dem något… någon form
av trygghet som de inte har kunnat… tillgodogöra sig tidigare.
Ger mig tillfredsställelse att finnas för andra.
Här svarar personen att det ger en inre känsla av tillfredsställelse att finnas för andra och
vara betydelsefull.
Ja det gör jag. Viktigt finnas på ett bra sätt för dom… att jag finns för…
att jag kan hjälpa dem i deras växt och stöttning och… att det är
36
konstruktivt för dom. Blir stort att jag kan det, att jag har växt så i mig
själv att jag kan vara med ena annan människa i deras växt.
För denna person är det stort att i och med den egna personliga utvecklingen kan
han/hon finnas för andra människor.
En tillfredsställelse i det… det stärker mig. Känns bra för mig vara
betydelsefull för någon annan… måste äga det också.
Handlar om att hjälpa… jag har lätt för att… förstå vissa då blir jag
betydelsefull… det känns bra.
Fokus för denna person är att vara betydelsefull som är förknippat med att förstå den
andra människan. Detta upplevs stärkande för han/hon som individ att vara
betydelsefull. Också att det är viktigt att våga stå för att det känns viktigt att vara
betydelsefull för en annan människa.
Ja det gör jag! Hade jag inte haft någon betydelse som något redskap till
hjälp för en annan människas växt vad fan skulle jag göra här då… blir
full i skratt. På nåt sätt är jag ju… att jag är… rätt ute med mig. Jag får
bekräftelse på att jag förstår intellektuellt och känslomässigt.
Denna person upplever att han/hon får bekräftelse genom att vara betydelsefull för en
annan människa.
Att mina resurser kan vara till glädje, hjälp för någon annan känns
jättegott för mig. Jag har en stolthet i att… det här kan jag ge… det här
kan jag dela med mig av och ändå behålla själv och det genererar bara
mer.
Också en stolthet att kunna dela med sig och ge av det personen har och kan till en
annan människa.
Ja För att gå tillbaka till vad det är för tillfredsställelse att finnas för
andra så är det ju att jag blir bekräftad också. Jag finns till för en annan,
det kan vara en känsla som ramlar på plats eller en insikt som ramlar på
plats om jag märker det då blir jag bekräftad.
För denna person handlar det om att bli bekräftad t ex genom att upptäcka att
hans/hennes insats har lett till någon form av insikt för den andre personen.
Tema 5. Hade du den människosyn som råder på Källan när du började?
Fyra av sex respondenter svarade ja, två svarade nej på frågan, hade du den
människosyn som råder på Källan när du började?
37
Hade den till en hel del men har utvecklat den här.
Personen säger att han/hon ar utvecklat sin människosyn under sin arbetstid på Källan
Även om han/hon hade den till viss del även innan.
Påverkar mig definitivt att jag jobbar här. Vi har en genomgående
annan syn här tycker jag. Jag slipper få vridningar i magen när… jag ser
någon behandla fel… också en sån grej som tar energi. Känns lätt arbeta
i detta klimat… flyter på, allt ordnar sig… löser sig.
Denna person upplever också att det klart påverkar att han/hon arbetar på Källan. Svaret
tyder på en kroppslig upplevelse av att stämma överens med den människosyn som
råder.
Klart någonstans i mig fanns det… såg gott hos människan… den har
stärkts och vidgats i ett större perspektiv här.
Människosynen har stärkts och fått ett större perspektiv för denna person under
arbetstiden på Källan.
Den är grundläggande för meningsfullheten här. Det… det är det
genuina här. Det grundläggande är det humanistiska synsättet, en del av
mitt sätt att se på människor.
Här är svaret att människosynen är kopplat till meningsfullheten att arbeta på Källan
och att den är grundläggande.
Jag blir berörd. Den människosynen har jag haft under hela mitt liv! Är
människosynen… den påverkade mig att ändå börja jobba här… stämde
för mig som person.
För denna person är vikten av att människosynen stämmer överens med hans/hennes
viktig för att arbeta på Källan. Också att människosynen på Källan var en av orsakerna
till att han/hon började arbeta på Källan.
Ja jag tror jag hade det åtminststånde fröet till den på något sätt och det
var nog en av de orsaker som gjorde att… jag kände att det var en
väsentlig del. Och har man den människosynen så… då… då är det här
ett ställe att jobba på så att säga.
Här var människosynen avgörande för att personen började arbeta på Källan och att
Källan är ett bra ställe att arbeta på med den människosyn han/hon har.
Nej det hade jag inte. Den har jag tagit till mig under tiden här och den
är absolut viktig för att det är meningsfullt.
Svaret här tyder på att denna person har ändrat sin människosyn under arbetet på Källan
och att den blivit en viktig del för att arbetet skall kännas meningsfullt.
38
Nej det hade jag inte, var naiv och barnslig innan när jobbade på
vanliga avdelningar. Var tvungen ta till mig för tror inte man kan jobba
här annars. Sen har jag… tagit till mig den … därför kvar.
Här svarar personen att han/hon var tvungen att ta till sig den människosyn som råder på
Källan till att börja med. Sedan att personen har förändrat sin människosyn och därför
arbetar kvar.
Tema 6. Har arbetet på Källan förändrat dig, hur?
Samtliga respondenter svarade ja på frågan, har arbetet på Källan förändrat dig, hur?
Ja det tycker jag. Jag har ökat min kunskap om mig själv. Och min
kunskap gentemot andra… att läsa av… känna av i situationer.
Gett mig styrka att våga välja i livet… glädje t ex ser mycket tydligare nu
vad jag vill… hjälpt mig våga ta steg… till ett bra liv.
Denna person upplever sig förändrad som han/hon kopplar till sitt arbete på Källan.
Upplever att han/hon fått en ökad kunskap om sig själv och om andra. Och att han/hon
har blivit tydligare för sig själv vilket lett till ökad livskvalitet.
Ja, jag har utvecklats enormt här… mycket att tacka arbetsplatsen för.
Framförallt personlighetsutveckling… gestalt… grundkursen, vad jag
har med mig. Känslomässigt vet jag mycket mer vem jag är idag… jag
har blivit mycket duktigare i min yrkesroll… både teoretiskt och
personligt.
Här upplever denna person att han/hon vet mer om sig själv som är kopplat till arbetet
på Källan. Detta har också lett till att personen upplever sig ha blivit duktigare i sin
yrkesroll.
Helt klart har jag förändrats av mitt arbete här. Under åren har jag
märkt att… jag vågar vara den jag är utåt… och stå för mig och mitt.
Det har jag fått av växten här… fått förståelse för mig här genom teorier
och… genom alla möten både med personal och patienterna. Intressanta,
häftiga frågor, såhär har vi aldrig diskuterat här. Måste vara något här
som innehåller varför jag jobbar kvar.
Här tyder svaret på att denna person upplever att han/hon är mer sig själv nu och att
detta är kopplat till den personliga utvecklingen som skett med hjälp av arbetet på
Källan. Svaret tyder också på att det är genom möten och ökad teoretisk kunskap som
denna utveckling har skett.
39
Jag är helt säker på att… att det att jag jobbar här har förändrat mig
och har liksom påskyndat utvecklingen jämfört med om jag skulle varit
grävmaskinist eller pilot eller långtradarchaufför eller något sånt där
eller jobbat i en affär. Vi är inbegripna i en process här och det är det
jag känner och det är därför jag är här, därför att det händer någonting
hela tiden.
Denna person ser att hans/hennes utveckling har påverkats i en viss riktning av arbetet
på Källan.
Ja, att jag har blivit mycket tryggare med mig själv… jag har blivit
mycket tryggare för att jag har växt så mycket här… att jag har fått så
mycket… annat… alltså jag har lärt mig så mycket om mig själv tror jag.
Jag blir lyssnad på och det växer jag av också.
För denna person har arbetet på Källan lett till självförtroende. Att bli lyssnad på bidar
till den egna växten.
Ja, jag har väldigt svårt att tro att… jag skulle lärt mig så mycket om jag
inte hade jobbat här.
Denna person ser sin förändring som påverkad av den kunskap han/hon fått av arbetet
på Källan.
Resultatanalys
Svaren utifrån de teman jag valt visar på att det är olika sätt som respondenterna
beskriver upplevelsen av meningsfullhet. Analysen av resultaten utgår från de
kategorier som jag uppfattade respondenterna gav uttryck för. Resultaten av tema 1 och
2 är sammanfattade då svaren här var mycket likartade. De övriga teman, 3-6 kommer
att analyseras vart och ett för sig.
Tema 1 och 2, de olika kategorier av hur respondenterna beskrev sin upplevda
meningsfullhet var: Personlig utveckling, intrapersonell/innerzonsupplevelse,
interpersonell upplevelse och upplevelsen av att vara behövd och finnas för andra.
Den personliga utvecklingen upplevde alla var meningsfull både för sin egen
livsmening och för upplevelsen av meningsfullhet i sitt arbete på Källan. Här hamnade
fokus på personlig utveckling både genom ökade teoretiska och personliga kunskaper.
Klimatet på enheten sågs som en viktig del för att möjliggöra den personliga
utvecklingen. Enligt Gestaltterapi utvecklas vi människor genom kontakt och när vi blir
40
den vi är förändras vi. Vidare skriver Hanne Hostrup att när man kan identifiera sig med
den man är, med hela sig själv kan man skilja på vad man vill och inte vill och då
använda sin energi till det man vill. Livet kan då upplevas som meningsfullt varande.
Buber skriver att jag blir till genom du och att det krävs närvaro med sig själv för att
kunna säga du till någon annan. Utifrån Källans arbetssätt att personalen är genuina i
kontakten med patienterna är personalen i en ständig personlig utveckling, t ex är
personalen mycket noga med att vara närvarande med sig själva, i relation till
patienterna. Svar som, de som är här skall vara sig själva så mycket som möjligt, då
måste jag också vara det är utvecklande för mig. Blir meningsfullt. Jag blir aldrig
fullärd. Tyder på att det upplevs meningsfullt att arbeta på Källan för den egna
personliga utvecklingen utifrån att vara sig själv i relation till andra. Daniel Stern menar
att vår utveckling sker i samspel med omvärlden och att samspelet verkar i båda
riktningarna. Det blir ett samspel av ömsesidig framkallande förändringsprocesser.
Sterns tankar om ömsesidig förändringsprocess tänker jag är en ständigt pågående
process genom livet och inte bara kan ses mellan det lilla barnet och den vuxne. Med
dessa tankar är det lätt att förstå personalens upplevelser av att de är i ständig personlig
utveckling, att det inte bara är patienterna som utvecklas på Källan. Viktor Frankl menar
att bara genom att förverkliga sitt egets livs mening så kan man också förverkliga sig
själv. Hans tankar är vidare att meningsskapandet för människor har en dragningskraft
för oss snarare än drivkraft. Utifrån svar som, min stund på jorden innebär att finna ut
så mycket om mig själv som möjligt, är min livsuppgift, meningen med livet för mig, blir
innebörden att personlig utveckling i sig kan vara att man förverkligar sitt egets livs
mening. Antonovsky talar om begriplighet som en viktig faktor för oss människor..
Många av svaren tyder på att den personliga utvecklingen är viktig utifrån att ökad
kunskap ger bättre begriplighet, både om sig själv och om omvärlden. Följande svar
belyser detta: Om jag skall sammanfatta det så… jag kommer tillbaka till det med
tillfredsställelsen, vad som tillfredsställer mig i jobbet det är ju det här att jag bättre
begriper världen och jag erövrar mig själv.
Intrapersonell/innerzonsupplevelse leder också till en känsla av meningsfullhet som t ex
att må bra, att känna sig ok, att våga vara genuin, att känna samhörighet och att känna
sig fri att välja. De flesta gav uttryck för någon intrapersonell/innerzonsupplevelse.
41
Exempelvis att känna sig levande med sin egen inre process, glädje i relationerna,
frihetskänsla utifrån den människosyn som är, trygghet, stolthet och en känsla av
tillfredsställelse som leder till att personen kan använda sin energi på det den vill.
Gestaltterapi menar att allt liv styrs av vår medfödda förmåga att få våra behov och
olika situationer i omvärlden att passa ihop, detta kallas självregleringsprocess 12 .
Människan har många olika behov som skall tillfredsställas för att självregleringen skall
fungera. För att detta skall vara möjligt är det nödvändigt att vi kan hämta information
både inifrån oss själva och från yttervärlden så att vi kan anpassa oss till den eller få den
att anpassa sig till oss. Människan kan förstå och tyda informationen som kommer
inifrån kroppen och från yttervärlden. Vi har också förmågan att sammanfatta dem i en
enda upplevelse. Detta gör det möjligt för oss att styra vårt handlande för att på bästa
sätt tillfredsställa våra behov. Svar som, ju mer jag vet om mig så att jag kan finna en
inre ro i mig att jag mår så bra som möjligt det ger mig mening. Pekar på att den inre
känslan hos personalen är en viktig komponent i upplevandet av meningsfullhet. Buber
menar att i relation uppstår något mer än parterna var och en för sig, en upplevelse av
kraft och liv som har en andlig karaktär. Bubers tankar om vår upplevelse av livfullhet
handlar om att vi själva kan påverka detta genom att förhålla oss dialogiska till
omvärlden. En av respondenterna gav följande belysande svar: Tillfredsställelsen i mig
är när jag känner att jag är ett. Om jag går tillbaka till den situationen där vid kanten
av mossen där så tror jag aldrig att jag känt mig så levande, aldrig så… i så stark
kontakt med verkligheten. Och jag tror att det är det som jag strävar efter också. Då
känner jag mig levande, det är det tror jag som jag är ute efter hela tiden som jag
strävar efter I svaren är det tydligt att den inre upplevelsen är viktig för upplevandet av
meningsfullhet. Flera av respondenterna ger uttryck för starka positiva upplevelser och
kopplar detta till att våga vara sann med sig själv och i relation till andra. Antonovsky
menar att meningsfullhet är en motivationskomponent och betonar vikten av att
medverka i de processer som påverkar våra liv. Svaret som denna person gav styrker
hans tankar: Finns mycket glädje i allt detta… vi har roligt tillsammans. Att jag blir…
12
Självreguleringsprocess, ”Allt liv styrs av en medfödd förmåga att få behoven och de skiftande
situationerna i omvärlden att passa ihop. Självbevarelsen – överlevandet – är baserat på en process som
sörjer för att organismen dels kan växa från ett omoget till ett moget/vuxet tillstånd, dels upprätthålla en
form av jämviktstillstånd – fysiskt och psykiskt” (Hostrup 2002 s. 65)
42
berörd… det känns meningsfullt… glädjen är viktig… vi busar, leker… och skämtar och
skojar med patienterna och personalen.
Svaren visade också på interpersonell upplevelse vad gäller upplevandet av
meningsfullhet som t ex att våga känna i relation, upplevelsen av nära relationer, utbytet
som sker i möte med en annan människa och att göra något betydelsefullt för en annan
människa. De flesta gav uttryck för någon form av interpersonell upplevelse. Exempel
på detta är, att bli sedd, att det är ett icke dömande klimat i relationerna och att vara
delaktig. Buber talar om det dialogiska förhållandet, inget är något utan något annat, allt
är i relation. Han menar att vi själva kan påverka vår upplevelse av livfullhet genom att
förhålla oss dialogiskt till omvärlden. Vidare talar Buber om det äkta mötet som leder
till en levande relation och en levande människa. Buber skriver att, ”Samlingen och
sammansmältningen till ett helt väsen kan aldrig ske genom mig och aldrig utan mig.
Jag blir till genom Du! I det `Jag´ blir till, säger jag `Du´. Allt verkligt liv är möte”
(Buber, 1994, s.18). Inom Gestaltterapi anses det att upplevelsen av att vara ett jag-är, i
förhållande till ett Det och till ett Du är avgörande för vår egen självförståelse. Flera av
svaren ger uttryck för en inre påverkan som t ex, trygghetskänsla, samhörighetskänsla
mm som uppkommer i relationer. Det som ger mig mening i livet tror jag det är… att
känna samhörighet tror jag är viktigast. Så det är viktigt för mig, samhörigheten, att
känna, att vara tillsammans med någon. Mm det är relationer och möten med andra
människor när jag känner någonting det ger mig mening. Svaren pekar på att Bubers,
det dialogiska förhållandet är en viktig del av den upplevda meningsfullheten. Enligt
Frankl logoterapi kan vi människor upptäcka meningen med livet bl a genom att
uppleva ett värde. Han menar att kärleken är den enda väg som gör det möjligt att lära
känna och förstå en annan människa. Genom den andliga handling som kärleken är får
människan förmåga att verkligen se den andre, då också dennes möjligheter. Genom
kärleken blir det möjligt att förverkliga de möjligheter som individen har. Logoterapin
ser kärlek som ett primärfenomen. Exempel på svar som belyser Frankl synsätt är: Det
ger mig mening att… att jag får någon slags kärlek och kan ge kärlek, kärleksfulla
möten. Daniel Sterns forskning med spädbarn har visat att det är en ömsesidig
förändringsprocess mellan föräldern och barnet utifrån deras samspel. Han menar att
barnets respons påverkar på vilket sätt föräldern möter barnet och att barnets upplevelse
43
förändras av föräldrarnas tillskrivande av mening. Svar som, men det hindrar inte att…
och det brukar jag säga ibland när jag haft ett stödsamtal och vi har haft en bra dialog,
ett bra möte då brukar jag säga det att det här ger mig någonting också. Tyder på att
det är en ständig ömsesidighet i responsen mellan personal - personal och personal patient på Källan och att detta i sin tur leder till upplevelsen av meningsfullhet. Enligt
Antonovsky är upplevandet av delaktighet viktigt för upplevd meningsfullhet, följande
citat belyser detta: För att inte tala om de processer som vi får vara med om med
patienterna, de förvandlingsprocesser där man ser bilden av en larv till en fjäril stiger
upp för mig. Det är ju en nåd alltså att få bevittna något sånt kan jag ju känna och jag
har haft en del i det.
Upplevelsen av att vara behövd/finnas för andra som något som genererade
meningsfullhet. Exempelvis ger det en upplevd meningsfullhet att vara betydelsefull för
sina barn, att vara behjälplig för andras växt och utveckling. Även att det är ett eget
behov att finnas för andra och den känslomässiga upplevelsen av att vara behövd. Då
det gäller att vara behövd/finnas för andra uppgavs detta också som en viktig ingrediens
i att det känns meningsfullt att arbeta på Källan. Som t ex, det finns en hjälpare i mig,
att se och förstå en annan människa, se växt, utveckling, utifrån ett egoistiskt behov av
att finnas för andra och människokärlek. På detta tema blev ytterligare en kategori
tydlig, den var arbetskamrater, gruppens betydelse för upplevd meningsfullhet. Exempel
på detta är att det finns en öppenhet i arbetsgruppen som leder till trygghet och tillit, att
arbetsgruppen ger påfyllnad, hjälpande och fritt klimat och att det finns en bärande
struktur i arbetsgruppen. Enligt Frankl teori om människans behov av att finna sitt livs
mening, är ett sätt att upptäcka meningen med livet att utföra en handling. Frankl teori
om meningsskapande stämmer väl in med svaren från respondenterna, både att finna
mening i livet genom en handling och genom att uppleva ett värde i relation. Följande
svar ger stöd till Frankl tänkesätt. Kanske därför är i vården, behovet hjälpa andra, nåt
som ger mening, Ger livsmening att finnas för andra. Jag tror ju att… det att jag finns
till för andra är i grunden en egoistisk handling. Fem av de sex respondenterna gav
uttryck för att vara behövd/finnas för andra gav dem en upplevelse av meningsfullhet.
Utifrån Frankl gallupundersökning (se s.14) så är detta ett behov som återfinns hos de
flesta människor. ” När vi upptäcker och erkänner att vi själva kan välja riktning för
44
våra liv och ta ställning till det som ger mening, så anknyter vi till något som är större
än överlevnaden. Det är upplevelsen av ett engagemang som lyfter individen över den
privata, sociala och biologiska dimensionen” (Hostrup 2002 s. 50). Flera gav också
uttryck för att det är ett eget behov, att de själva blir tillfredsställda på olika sätt genom
att engagera sig och känna sig betydelsefulla. Antonovsky betonar vikten av
hanterbarhet för att kunna möta livets krav och må bra. Många av respondenterna gav
svar som pekade på arbetsgruppens betydelse för upplevande av meningsfullhet. Flera
av dessa svar styrker Antonovskys tankar kring vikten av hanterbarhet. Exempelvis: Att
man har bra arbetskamrater… annars skulle jag inte klara av att jobba här. Jag
beroende av att… att en bärande struktur finns här är… tryggheten i arbetet… att vi
håller oss till den… annars blir det mycket ångest.
Tredje temat, har du velat sluta någon gång, i sådana fall varför gav lite olika svar. Flera
av respondenterna har gett uttryck åt att de tänkt sluta på grund av att de inte känt sig
hörda och/eller sedda. Även klimatet när det inte varit rätt har varit en orsak till en
önskan om att vilja sluta. Att bli orättvist behandlad utifrån att inte blivit förstådd, att
arbetet är för svårt, att inte känna sig viktig och tankar om att inte orka har också angetts
som orsaker till att vilja sluta. En person svarade rakt nej på frågan, denna person har
arbetat kortast tid av respondenterna och kommenterar sitt svar med, inte än.
Gestaltpsykologen Kurt Lewin pratade om att behov uppstår när det i vår organism
finns upplevande av missanpassning, bristande jämvikt och otillräcklighet. Denna
obalans leder till en spänning som påverkar våra sinnen, samtidigt sker en ständig
påverkan utifrån omvärlden. Normalt sätt prioriterar systemet behoven så att det
viktigaste tillfredsställs först. De flesta kan stå ut med detta spänningstillstånd en tid och
så småningom använda denna energi på ett konstruktivt sätt. Klimatet är återigen en
viktig komponent för att ett genuint möte skall komma till stånd som i sin tur möjliggör
bekräftelse för parterna. Utifrån svaren på ovanstående teman är kopplingen att när
dialogen på något sätt blir ”störd” och personen inte känner sig hörd/sedd så leder det
till att självreguleringssystemet vill ”rätta till” felet, alltså sluta, undvika. Att inte bli
hörd har väckt tanken vid ett tillfälle. Att inte få uppskattning… jag blir kränkt… jag är
mycket lojal men om man utnyttjar mig då blir jag kränkt. Att jag inte känner mig sedd
av min arbetsgivare… att jag inte… att inte bli uppskattad på rätt sätt för de kvaliteter
45
jag har. Här är frånvaron av upplevd meningsfullhet påtaglig och upplevelser som
otillräcklig, kränkt, orättvist behandlad uttalas. Antonovskys tankar om delaktighet för
att uppleva meningsfullhet och hanterbarhet styrks av de svar respondenterna gav på
denna fråga. Antonovskys grundtanke är att vi människor klarar påfrestningar bättre om
vi har ett högt KASAM vilket innebär att vi upplever, begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet i livet. De av respondenterna som velat sluta på Källan gav på olika sätt
uttryck för avsaknad av en eller fler av ovanstående begrepp. Exempelvis: Ja tanken har
nuddat mig. Handlat om att jag känt mig okunnig, jag kan inget osv enda gången tänkt
sluta. Att inte bli hörd har väckt tanken vid ett tillfälle.
Fjärde tema som handlar om respondenternas upplevelse av att känna sig betydelsefulla
för patienterna och om det är så, hur det är. Alla svarar ja på denna fråga och exempel
på hur de upplever detta är att det känns bra att vara betydelsefull och att han/hon får
tillbaka i relationerna till patienterna, vilket ger påfyllning. Andra svar är att det känns
tillfredsställande att vara betydelsefull, att det är stort att i och med sin egen personliga
utveckling kunna vara betydelsefull och det upplevs stärkande att få bekräftelse själv
genom att vara betydelsefull för någon annan. Buber menar att om vi förhåller oss
dialogiskt i relation så upplever vi att det sätt vi handlar på i relation till andra
människor också påverkar oss själva. Det uppstår något som känns betydelsefullt mellan
jag och du som ändrar upplevelsen till ett jag-du förhållande. Exempel från
respondenternas svar som beskriver upplevelsen: Det är en tillfredsställande känsla att
sitta och höra att… som en patient sa att hon blir sedd av mig och att det är så stort. Ja
det känns jättebra för mig. Ger påfyllning till mig, det engagemang jag ger får jag
tillbaka även om det kan ta väldigt lång tid med vissa patienter. ”Genom mitt
förhållande till andra visar jag, både de andra och inte minst mig själv, att jag-är”
(Hostrup 2002 s. 49). Följande exempel belyser den egna upplevelsen av att vara
betydelsefull och att detta genererar en bekräftelse för personen: Blir stort att jag kan
det, att jag har växt så i mig själv att jag kan vara med ena annan människa i deras
växt. Ja För att gå tillbaka till vad det är för tillfredsställelse att finnas för andra så är
det ju att jag blir bekräftad också. Enligt Antonovsky har vi människor behov av att
vara delaktiga i de processer vi är i för att uppleva meningsfullhet. Med hypotesen att
vårdpersonal skall vårda utan egoistiska behov skulle detta innebära att det synsättet
46
riskerar att försämra hälsan hos vårdpersonal. Följande citat styrker Antonovskys
tankar: Det är klart att det känns bra att jag är betydelsefull för någon annan. Det är en
tillfredsställande känsla att sitta och höra att… som en patient sa att hon blir sedd av
mig och att det är så stort. Ja det känns jättebra för mig. Ger påfyllning till mig, det
engagemang jag ger får jag tillbaka även om det kan ta väldigt lång tid med vissa
patienter.
På tema 5, människosyn visar svaren på att det har stor betydelse för att de arbetar på
Källan idag. Upplevelser som uttrycks är t ex att jag slipper vridningar i magen.
Människosynen är grundläggande för att det är meningsfullt att arbeta på Källan och att
det är viktigt att den egna människosynen stämmer överens med arbetsplatsens. Alla
svaren som respondenterna gav ger en bild av att den människosyn, livssyn som råder
och har stor betydelse. ”En livssyn innehåller det som vi menar och tror är det
väsentliga och värdefulla i livet” (Hostrup 2002 s.35). Svar som: Påverkar mig definitivt
att jag jobbar här. Vi har en genomgående annan syn här tycker jag. Jag slipper få
vridningar i magen när… jag ser någon behandla fel… också en sån grej som tar
energi. Den är grundläggande för meningsfullheten här. Det… det är det genuina här.
Det grundläggande är det humanistiska synsättet, en del av mitt sätt att se på
människor. Utifrån att den livssyn vi har styr hur vi vill leva vårt liv tyder svaren på att
den människosyn som finns är en viktig aspekt i den upplevda meningsfullheten av att
arbeta på Källan. Antonovsky betonar både begriplighet och hanterbarhet som viktiga
faktorer för känslan av ett sammanhang. De svar respondenterna gav på frågan om
människosyn ger belägg för att det är viktigt med en samstämmighet mellan inre och
yttre begriplighet av hur man ser på människan. Även att det finns en samstämmighet
med Källans människosyn och den egna tron för den upplevda hanterbarheten i arbetet.
Exempel på citat som stödjer detta: Känns lätt arbeta i detta klimat… flyter på, allt
ordnar sig… löser sig. Så påverkas jag av denna människosyn. Att jobba här, jag skulle
inte klara av att jobba med en annan människosyn tror jag
Sista, tema 6, har arbetet på Källan förändrat dig, där svarar alla att de tycker det.
Exempel på svar är att han/hon fått en ökad kunskap om sig själv som att det har hjälpt
till att få ett bra liv, vet mer om sig själv och blivit duktigare i sin yrkesroll och är mer
47
sig själv. Detta är kopplat till ökad kunskap genom teori och möten, att utvecklingen har
påverkats i en viss riktning och att det lett till ökad trygghet, växt osv. I Gestaltterapi
definieras utveckling, när du blir den du är, förändras du. Du kan använda din energi
till det du vill som överensstämmer med dina värderingar. Upplevelsen blir då att det är
en ständig rörelse och varandet i livet känns meningsfullt. En beskrivning av
respondenterna som belyser detta är, Ja, jag har utvecklats enormt här… mycket att
tacka arbetsplatsen för. Framförallt personlighetsutveckling… gestalt… grundkursen,
vad jag har med mig. Känslomässigt vet jag mycket mer vem jag är idag… jag har blivit
mycket duktigare i min yrkesroll… både teoretiskt och personligt. Klart kopplat till den
egna utvecklingen som gör det meningsfullt att jobba här.
48
Diskussion
Svaren på frågorna var överraskande samstämmiga. En förklaring kan vara att
personalgruppen har arbetat länge tillsammans. Dessutom att det är en speciell kultur på
Källan och tänkesättet är processinriktat. Behandlingspersonalen en strävan efter en
djup förståelse för människans olika sätt att fungera.
Något som varit framträdande som fråga på Källan under många år är varför så få slutar
och varför så få kan tänka sig att gå tillbaka till en avdelning som arbetar på andra sätt.
Kan det vara så att det är överensstämmelsen med meningsfullheten i livet, mellan
livsmening och den upplevelsen av arbetsklimatet som påverkar detta? Resultatet i
undersökningen tyder på det. Flertalet gav uttryck för att samstämmigheten mellan den
på Källan rådande människosyn och deras egen var viktig för meningsfullheten att arbeta
på Källan. Överraskande var att så pass många av respondenterna gav uttryck för att
vara behövd/att finnas för andra gav meningsfullhet. Jag har många gånger uppfattat att
detta ses som något ”dåligt” eller ”fel” och snarare är en belastning i yrkesrollen.
Vid frågan om du velat sluta på Källan var svaren mer olika. Min tanke om detta är att
det historiskt har varit mycket skilda klimat i arbetsgruppen på Källan och flera av
respondenterna har arbetat i många år. Under vissa tider har klimatet varit spänt, mer
slutet och avvaktande till skillnad från hur det är i dagsläget. Flera av de svar som gavs
på denna fråga refererar till ett historiskt perspektiv. Resultatet visar på att det är viktigt
med de olika sätt respondenterna beskrev upplevandet av meningsfullhet som framkom
på tema 1 och 2 för att orka arbeta kvar i ett sådant svårt arbete.
Hela arbetssättet på Källan genomsyras av möten människor emellan, där det krävs en
närvaro med sig själv hos behandlingspersonalen. De patienter som är inskrivna har ofta
svårt att med ord säga vad de behöver, vad som sker osv. och blir då också ofta
missförstådda. Genom att behandlingspersonalen är närvarande med sig själv i mötet
blir det möjligt för dem att ”fånga” budskapet, önskemålet, behovet och då hjälpa
patienten att formulera och/eller förstå sitt behov. Med Bubers tänkesätt som grund
tänker jag att detta också betyder att behandlingspersonal ständigt utvecklas. En
fundering är om det är upplevelsen av meningsfullhet och äkthet med sig själv som
49
”ger” så mycket att det är möjligt att orka fortsätta ett så pass krävande och slitsamt
arbete, som det är att vara behandlingspersonal på Källan. Att ständigt vara i möten som
kräver reflektion och ärlighet både i relation till sig själv och i relation till andra.
Ytterligare en reflektion är att vi människor är i ett ständigt behov av utveckling även
om den kan se olika ut, som t ex att en del väljer utbildning, karriär eller sin egen
personliga utveckling. Med den erfarenhet jag har av att arbete med patienter med en
personlighetsstörningsdiagnos finns det mycket i Sterns tankar och forskningsresultat
som jag tror kan överföras på hur man bygger upp en tillitsfull relation på nytt med
dessa människor.
Studien syftade till att undersöka om och i så fall hur behandlingspersonal upplever
meningsfullhet i sitt arbete på Källan. Resultatet visar att den valda metoden, ett
fenomenologiskt angreppssätt som grund och att söka information kvalitativt genom
intervju har svarat upp till studiens syfte. Respondenterna kände mig väl och hade en
redan etablerad tillit till mig som möjliggjorde att vi tillsammans kunde utforska svåra
och personliga upplevelser. Respondenterna sa alla efter intervjun att frågeställningarna
hade varit mycket svåra att svara på och ändå givande. Alla kommenterade med att det
var frågor de inte hade ställt sig själva tidigare och att de upplevde stunden givande för
egen del.
Vid analysen av mina data hade jag bestämt mig för att redovisa med citat, jag hade
oerhört mycket textmassa från de utskrivna intervjuerna. Trots att fördelarna med
fenomenologi som forskningsmetod är många, har metoden sina brister och
begränsningar. Enligt Dahlberg et al. (2001), är fenomenologisk forskning mycket
kontextuell bunden och processen mycket tidskrävande. Då denna studie endast
innefattar intervjuer med sex personer på samma arbetsplats är det svårt att dra någon
generell slutsats kring fenomenet. Syftet med studien är att belysa och undersöka
fenomenet men för att kunna generalisera resultatet krävs ytterligare studier på
fenomenet.
Som beskrivits ovan var urvalet begränsat. Dels utifrån min önskan att göra
undersökningen på Källan av personlig nyfikenhet och dels för att Källan är det enda
50
behandlingshem för personlighetsstörningar som arbetar med Gestaltterapi samt av
enkelhet då alla ville deltaga. I det slutliga urvalet var könen jämnt fördelade, syftet var
från början att detta kunde vara intressant ur ett genusperspektiv. Vid analys av data
framkom inga skillnader mellan könen så det uteslöts i analysen. Nackdelen med det
slutliga urvalet är att det är en grupp som arbetar på samma arbetsplats och har utvecklat
ett likartat språkbruk vilket gör att det finns en naturlig gemensam förförståelse.
Gruppen är idag också väl fungerande som team vilket kan ha påverkat svaren åt ett mer
positivt håll. Det vore intressant att göra en parallellundersökning på en annan
arbetsplats med liknande patientgrupp för att se om svaren blev annorlunda.
Jag uppfattar och tror inte att de frågor jag förhöll mig kring skadar eller negativt
påverkar varken behandlingshemmets som helhet, respondenternas relationer till
patienter eller deras relation till mig. Källan har ett väl inarbetat system för att
möjliggöra för alla att våga uttrycka såväl positiv som negativ kritik. De av
respondenterna som tog upp detta under intervjun har också varit öppna med sina
upplevelser och känslor kring vad de upplevt tidigare i personalgruppen. Det klimat som
existerar har möjliggjort för mig att utföra undersökningen på min arbetsplats. Min
upplevelse efter intervjuerna var snarare en fördjupning av relationen till de personer jag
intervjuade. Respondenterna gav alla uttryck för att de upplevde intervjun mycket
givande för egen del och att flera av frågorna väckte ”nya” reflektioner hos dem. Som
tidigare beskrivits har jag märkt fördelar under intervjuerna med det förtroende som
redan var etablerat innan och som möjliggjorde att ställa de personliga frågor studien
innehöll. Jag har funderat mycket på om jag på något sätt har påverkat svaren på grund
av t ex lojalitet mot mig eller Källan. Risken är att respondenterna kan ha svarat mer
positivt på frågor som rört arbetsplatsen t ex tema 2 och att det möjligtvis hade varit
enklare för dem att vara mer kritiska om intervjuaren varit utanför verksamheten.
Ytterligare en fundering är om förförståelse utifrån min teoretiska bas har påverkat hur
jag följt respondenterna i deras process under intervjuerna, t ex att jag utan medvetenhet
valt att höra och fördjupa svar som överensstämmer med mina förväntningar.
Uppfattningen av min roll som intervjuare på min egen arbetsplats var först lite oro för
hur mina frågor skulle tas emot av respondenterna och om frågeställningarna skulle
51
generera intresse, engagemang hos dem. Upplevelsen var att respondenterna
tillsammans med mig utforskade ett område där vi båda var relativt ovetande, intervjun
blev mycket som ett samtal kring frågeställningarna där jag som forskare följde och
fördjupade svaren respondenterna gav. Uppfattningen som respondenterna gav under
intervjuerna var att de uppskattade att ha denna tid tillsammans och att utforskandet
handlade om deras upplevelse av ett fenomen. Detta gjorde att jag uppfattade min roll
både lätt och betydelsefull i sammanhanget.
Min forskningsfråga: Upplevelsen av meningsfullhet hos behandlingspersonal, med
underliggande tema, har gett svar som överträffade mina förväntningar. Jag har fått svar
som gett fler perspektiv på upplevd meningsfullhet än jag hade väntat mig av
undersökningen. Nackdelen med undersökningen är att det är en liten grupp som är van
vid ett processtänkande, vilket gör det svårt att generalisera resultatet. Jag är inte säker
på att jag skulle kunna undersöka detta fenomen på liknande plan med människor som
inte är vana vid ett stort mått av självreflektion.
Mina slutsatser av denna undersökning är främst att det ger meningsfullhet på olika plan
att arbeta med människor med svåra psykiska problem. Också att det är viktigt med
upplevandet av meningsfullhet för att fortsätta arbeta på Källan. Svaren belyser att flera
olika faktorer påverkar upplevandet av meningsfullhet som: Den egna personliga
utvecklingen, olika känslomässiga upplevelser både inom personen och i relation till
andra. Vidare känslan av att vara betydelsefull och finnas för andra. Den människosyn
som råder är av stor betydelse och att den överensstämmer med personens egen. Även
att klimatet i arbetsgruppen är tryggt och att individen upplever sig hörd och sedd.
Mycket av det material jag fått in stämmer väl överens med Stern och Gestaltterapin
tankar om människans sätt att fungera. Även Frankl logoterapi och Antonovskys
KASAM-begrepp går att applicera till många av de svar jag fått.
Inom ramen för denna uppsats har jag undersökt upplevelsen av meningsfullhet hos
behandlingspersonal. Jag skulle tycka det var intressant att med detta resultat gå vidare
och undersöka om det finns någon koppling mellan upplevd meningsfullhet och mindre
risk för utbrändhet. I flera böcker påpekas att personer inom vårdyrken är mer i
52
riskzonen att utsättas för psykiska yrkesskador såsom utbrändhet än inom andra yrken.
(Boslby 1977; Maslach 1999; Larson 2001; Iwarson 2002). Vidare skulle det vara
intressant att undersöka betydelsen av rådande människosyn kopplat till både trivsel och
hälsa. Ett annat perspektiv som vore intressant är att se detta fenomen från patientens
håll, påverkas kvaliteten på behandlingen/vården för patienten, kopplat till upplevd
meningsfullhet hos personalen. Ytterligare en fördjupning av intresse är att undersöka
om det faktum att alla respondenter har genomgått en grundkurs i Gestaltterapi och att
mycket i Källans arbetssätt grundar sig på Gestaltterapi. Är detta en faktor som påverkar
trivseln, orken, lusten hos behandlingspersonalen och har detta ”hjälpt” personalen att
”ta hand om sig själva” i ett svårt arbete.
53
Litteraturförteckning
Anderson, H. (2002). Samtal, språk och möjligheter. Stockholm: Mareld.
Antonovsky, A. (2003). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bae, B. (1996). Det interessante i det alminnelige. Oslo: Pedagogisk forum.
Becker S, C. (1992). Living and relating. London: Sage Publications.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (1988). Sammanflätningar – fenomenologi från Husserl till MerleauPonty. Göteborg: Daidalos AB.
Boslby, J. (1977). The making and breaking of affectional bonds. British Journal of
Psychiatry, 1997, 201-431.
Buber, M. (1994). Jag och Du. Ludvika: Dualis förlag
Buber, M. (1990). Det mellanmänskliga. Ludvika: Dualis förlag
Buber, M. (1964). Människans väg. Stockholm: Bonniers
Clarkson, P. (1999). Gestalt counselling in action. London: Sage Publications
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdare. (2:a upplagan).Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K; Drew, N; Nyström, M. (2001). Reflective lifeworld research. Lund:
Studentlitteratur.
Fog, J. (1994). Med samtalen som udgangspunkt. Det kvalitative forskningsinterview.
København: Akademisk Forlag.
Frankl, V. (1993). Livet måste ha mening. Stockholm: Natur och Kultur.
Frankl, V. (1969). Viljan till mening. Stockholm: Natur och Kultur.
Frankl, V. (1982). Psykiatern och Själen. Stockholm: Natur och Kultur
Fribergh, A. (1990). Belöning och dess effekter i privat och offentlig sjukvård. Lund:
Statsvetenskapliga Institutionen, Lunds Universitet.
Havnesköld, L. (1992). Daniel Sterns teorier. Stockholm: Liber utbildning
Hostrup, H. (2002). Gestaltterapi. Stockholm: Mareld
Husserl, E. (1911). Phenomenology and the crisis of philosophy. New York: Harper
Husserl, E. (1913). Ideen zu einer reinen Phänomologie und phänomenologischen
philosophie, I Husserliana, Band III (red. W. Biemel).Haag: Martinus Nijhoff
54
Husserl, E. (1970). The crisis of European sciences and transcendental phenomenology.
An introduction to phenomenological philosophy. Evanstone: North Western University
Press.
Iwarson, S. (2002). På bredband rakt in i väggen- om stress och utbränning i
arbetslivet. Sävedalen: Säve Förlag.
Kallenberg, Kjell; Larsson, G. (2001). Människans Hälsa, livsåskådning och
personlighet. Falun: Natur och Kultur.
Karlsson, L. (1999). Sjuksköterskors uppfattning av individuell kompetensutveckling.
Göteborg: Institutet för vårdpedagogik, Göteborgs Universitet.
Larson, S-K. 2001. Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet. Stockholm:
Liber AB
Ljung, M. (1995). Lyft jorden mot himlen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Lundh, L; Eriksson, B. (1994). Psykoterapins skolbildningar.
Lund: Studentlitteratur.
Mannerstråle, I, et al. (1995). Gestaltterapi på svenska. Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Maslach, C. (1999). Sanningen om utbrändhet. Stockholm: Natur och Kultur.
Mårtensson, B; Nilstun, T. (1988). Praktisk vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.
Patell R; Tebelius U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Paulgaard, G. (1997). Feltarbeid i egen kultur. Innenfra, utenfra eller begge deler? I: E.
Fossåskaret: Metodisk feltarbeid. Produksjon og tolkning av kvalitative data.
Universitetsforlaget. Oslo.
Pollak, K. (2001). Att växa genom möten. Stockholm: Hansson & Pollak förlag.
Repstad, P. (1993). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur
Starrin, B; Svensson, P. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.
Steinar, K. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Stern, D. (1991). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och Kultur
Svenska föreningen för psykisk hälsovård (1989) Psykisk hälsa. Stockholm:
Nordstedt.
55
The Process of Change Study Group. (1998) Non-interpretive mechanisms in
psychoanalytic therapy. The 'something more' than interpretation.
Stern DN, Sander LW, Nahum JP, Harrison AM, Lyons-Ruth K, Morgan AC,
Bruschweiler-Stern N, Tronick EZ. Int. J. of Psycho-analysis 79.: 903-21.
56
Bilaga 1
Frågor till intervjun
1. Hur länge har du arbetat inom vården? Hur länge på Källan? Fråga om hennes/hans
ålder?
Här vill jag få reda på lite om respondenten vilket jag presenterar i resultatet.
2. Vad ger dig livsmening i största allmänhet?
3. Är det meningsfullt för dig att arbeta på Källan, hur är det meningsfullt, vad ger
mening?
Frågorna 2 och 3 syftar till att jag vill ta reda på respondentens upplevelse av mening i
livet och om arbetet upplevs meningsfullt och i sådana fall hur.
4. Har du velat sluta någon gång? I sådana fall varför?
Jag vill få reda på om en upplevelse av, eller frånvaro av meningsfullhet påverkar viljan
att stanna kvar på Källan och om den eventuellt förändras och i sådana fall om eller hur
detta påverkar. Eller vilka andra aspekter som kan upplevas påverka viljan att arbeta
kvar eller inte.
5. Upplever du att du är betydelsefull för patienterna? Om ja i sådana fall hur är det?
Här vill jag undersöka upplevelsen av att vara betydelsefull eller ej. Oavsett svar vill jag
undersöka hur det känns och hur det påverkar respondenten. Jag vill också se om detta
är kopplat till någon meningsfullhet för respondenten.
6. Hade du den människosyn som råder på Källan när du började, eller nytt?
Jag vill få reda på om de som arbetar på Källan förändrar sin människosyn och/eller
vilken människosyn respondenterna hade när de började på Källan. Och om den
människosyn som råder på Källan har betydelse för deras eventuella upplevande av
meningsfullhet i arbetet.
7. Har arbetet på Källan förändrat dig, hur?
Jag vill undersöka om respondenterna upplever sig förändrade och om i sådana fall hur
detta är kopplat till arbetet.
Bilaga 3
Instruktioner inför intervjuerna
Jag har under hösten 2003 introducerat och fått godkänt att genomföra min studie på
Källan. Sex personer är tillfrågade, tre män och tre kvinnor, alla arbetar som
kontaktmän. Alla vill och är intresserade att medverka i studien. Intervjupersonerna har
godkänt att jag spelar in intervjuerna på band.
Jag kommer att i samband med intervjun att börja med följande instruktioner:
”Jag kommer att fråga dig om din upplevelse kring livsmening och meningsfullhet och
sedan att vi tillsammans utforskar vidare kring frågeställningen. Jag spelar in intervjun
på band för att senare sammanställa svaren. Då personalgruppen är relativt liten finns en
risk att andra kan identifiera dig bakom orden. Jag kommer att skydda din anonymitet så
mycket som är möjligt genom att ta bort sådant som kan visa din identitet.”
58
Bilaga 4
Arbetsprocess
En intervju/person på behandlingshemmet Källan under intervjupersonens arbetstid.
Beräknad tid för intervjun är mellan 1 – 2 timmar. Rum finns tillgängligt för att vara
ostörda under intervjun. Intervjun kommer att spelas in på band.
Steg 1.
Förbereda frågorna till intervjun så att jag har dem i minnet för att kunna
vara närvarande under intervjuerna. Utforma basfrågor som är relativt vida
som utgångspunkt för att sedan följa processen tillsammans med
respondenten. Utföra en provintervju för att testa frågorna, dök det upp
någon aspekt jag ej tänkt på? Kan jag med mina frågor nå den kunskap jag
önskar?
Steg 2.
Ordna med den tekniska utrustningen, bandspelare så att den delen
fungerar friktionsfritt.
Steg 3.
Genomföra en provintervju, spela in den på band.
Steg 4.
Skriva ut provintervjun, analysera intervjun. Var mina frågor relevanta för
studien? Ledde frågorna till att ge kunskap om min frågeställning? Var det
en bra plats att göra intervjun på? Fråga respondenten hur denne upplevde
frågorna och intervjun? Vid behov förändra mina frågor.
Steg 5.
Bestämma intervjutider med respondenterna.
Steg 6.
Intervjuer inspelade på band, beräknad tid ca 1-2 tim/intervju.
Steg 7.
Skriva ut det bandade materialet till papper. Transkriberingen görs snarast
efter intervjun.
Steg 8.
Analys av materialet.
Jag kommer här att gå genom de steg jag har beskrivit och redovisa hur jag upplevde att
min planering fungerade.
En provintervju genomfördes med en av respondenterna. Efter denna fick jag av min
handledare tips om att börja med en enklare fråga än livsmening. Jag upplevde dock
under provintervjun att det fungerade bra med en så pass tuff start och att det snarare var
en hjälp till vad undersökningen handlar om. Respondenten sa efteråt att det var mycket
intressanta frågor och att det gett henne/honom mycket för egen del med reflekterandet
59
tillsammans med mig. Hon/han tyckte det var svåra frågor men ville inte ha intervjun
annorlunda. På min fråga om hon/han tyckte någon fråga var onödig eller om hon/han
saknade någon fråga svarade hon/han nekande. Det rum vi satt i fungerade bra, vi var
ostörda och i en känd miljö. Respondenten kände sig trygg och lugn i denna miljö och
med mig som intervjuare. Upplevelse var stark under intervjun, jag upplevde sorg,
glädje, andäktighet när jag fick ta del av respondentens tankar och känslor kring mina
frågor. Det var oerhört intressant och krävande att intervjua kring dessa frågor, jag var
djupt engagerad och följde den process som utkristalliserade sig mellan respondenten
och mig. Det var flera som blev berörda och alla såg intervjun som en självreflektion
kring frågor de aldrig hade ställt sig. De svar jag fick under provintervjun bekräftade att
frågorna ledde till att ge svar på min forskningsfråga. Jag bestämde mig för att fortsätta
med resten av intervjuerna på samma sätt. Bokade tid med resten av respondenterna och
utgick från deras arbetstider och möjligheter. Tidsåtgången per intervju var mellan en
till en och en halv timma. Arbetet med att skriva ut intervjuerna till pappersmaterial var
oerhört tidskrävande.
60
Bilaga 2
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
Miljöterapeutiska
behandlingshemmet
KÄLLAN
Behandlingshemmet är geografiskt belägen på Sparregatan 5
behandlingshemmet Vänersborg.
Behandlingshemmet är en behandlingsresurs för hela Nusjukvården och Västra Götalands regionen och utgör en
behandlingsform som kompletterar sjukhusets övriga
behandlingsresurser. Vi arbetar efter den socialpsykologiska
modellen och enligt vårt synsätt är många sk psykiska sjukdomar
en reaktion på en problematisk livssituation.
Miljöterapi
Miljöterapi kan enklast definieras som ett medvetet utformande av
miljön så att den i sig utgör ett behandlingsinstrument. Den
väsentligaste skillnaden i jämförelse med mer traditionell
avdelning är ökat ansvar, ökad aktivitet, ökad kommunikation och
ökad kontakt utåt. Tyngdpunkten läggs vid den psykologiska
behandlingen i form av hjälp till självhjälp, att frigöra de resurser
individen själv har. Medicinering är inget hinder men ingår då
endast som en del i den totala behandlingen.
För varje patient utformas ett individuellt behandlingsprogram,
som till största delen genomförs under vistelsen på
behandlingshemmet.
Behandlingshemmet
Vi har 12 vårdplatser. Behandlingshemmet är indelad i två grupper
om 6 platser vardera.
Grupp 1 utgör första fasen i vistelsen på behandlingshemmet för de
allra flesta. I grupp 1 får Du gruppvana och möjlighet till viss
bearbetning av dina sociala och psykologiska problem.
I grupp 2 ges möjlighet till djupare bearbetning av psykologisk
problematik. Övergången till grupp 2 sker efter samråd med båda
grupperna.
Fyra personal - kontaktmän är knutna till respektive grupp och
deltager i samtliga aktiviteter.
Vi bedriver heldygnsbehandling och veckobehandling. Vi kan
också bedriva enbart dag - eller nattbehandling som en successiv
nedtrappning inför utskrivningen.
Intagning
Hur Du kommer till Miljöterapeutiska behandlingshemmet
KÄLLAN
Det sker i fyra steg.
1. Du kommer på remiss. Remissen kan skrivas av den som Du
har kontakt med i vårdapparaten, exempelvis socialsekreterare,
distriktsläkare med flera.
2. Introduktion på behandlingshemmet. Du får träffa 2 av
personalen och ev. en person som är inskriven på
behandlingshemmet som kan informera Dig om
behandlingshemmet och som informerar sig om Dina problem
och behov för att kunna ta ställning till om behandlingen här är
lämplig för Dig.
2(7)
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
3. Beslut fattas av teamet tillsammans med överläkaren.
4. Vid inskrivningen får Du en medinskriven som fadder. Hon/han
tar hand om dig och visar Dig runt på behandlingshemmet och
ger information hur behandlingen går till. Dessutom får Du en
av personalen som Din kontaktman. Du får också ett
intagningssamtal med överläkaren som Du sedan träffar 1 gång
varannan vecka på grupprond.
Utskrivning
Utskrivning sker i samråd med respektive grupp och överläkaren.
Inför utskrivningen planeras också former för eftervårdskontakt
som exempelvis samtal med kontaktman på behandlingshemmet
eller kontakt med öppenvården. Du har alltid möjlighet att ringa till
behandlingshemmet och få stöd även när Du är utskriven.
Frivillighet är en av huvudprinciperna för miljöterapi. Du avgör
själv om den behandlingsform vi representerar passar Dig, vare sig
intagning sker/skett frivilligt eller med tvång. Väljer Du att komma
till oss accepterar Du därmed också det schema och regler som
finns på behandlingshemmet, se sid 3-6.
Vilka är vi till för
Vi är till för Dig som själv vill medverka till din rehabilitering. Vi
arbetar problem-bearbetande snarare än att dämpa med mediciner.
Förutsatt att Du själv vill förändra Din livssituation kommer Din
vistelse på behandlingshemmet att bli både krävande och givande.
Du får exempelvis lära Dig att fungera i grupp och hur andra
människor reagerar på Ditt beteende och vice versa. Du får
möjlighet att lära Dig lösa konflikter snarare än att fly från dem –
ett arbetssätt snarare än en färdig lösning.
Du kommer att upptäcka att även om Du är en unik individ har
andra likartade problem. Dessutom att Du inte enbart är
”vårdtagare”, utan att Du utifrån Dina speciella livserfarenheter har
mycket att ge.
Viktigt att komma ihåg
Du är själv är med i att formulera behandlingsmålen och att arbeta i
Din egen takt. Alla har vi varit nya på behandlingshemmet och är
beredda att ge Dig en mjukstart när Du kommer hit. Vi har en
minimitid på en månad.
Resurspersoner
Knutna till behandlingshemmet förutom inskrivna och personal är
psykologer, sjukgymnast, överläkare och underläkare.
Psykologen är ledare för psykoterapigruppen samt behandlings
ansvarig.
Sjukgymnast leder KROK, KRT samt har även individuella
behandlingar.
3(7)
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
Överläkaren är medicinskt ansvarig och har det övergripande
ansvaret för behandlingshemmet. Överläkaren träffar Du på
gruppronderna varannan vecka.
Trädgårdsvistelse
Vistas ute i behandlingshemmets trädgård.
Ledigheter
Ledighet krävs om man skall lämna behandlingshemmet. Alla
ledigheter skall diskuteras och godkännas i respektive grupp.
Ytterst är det överläkaren som beslutar.
Fritid gäller icke schemalagd tid till kl 22.30, och mellan kl 12.0013.00. Vid Fritid skall Du närvara vid måltiderna.
Individuella tider finns inom Fritid.
Dagledig från kl. 07.00 - 22.30.
Helgledig fredag kl. 12.00 - söndag kl. 22.30.
Diskuteras och beslutas i terapigrupperna i samråd med
överläkaren.
OBS
MEDDELA ALLTID TJÄNSTGÖRANDE PERSONAL NÄR DU
LÄMNAR BEHANDLINGSHEMMET SAMT NÄR DU
KOMMER TILLBAKA.
4(7)
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
REGLER
1. Den som väljer att komma till behandlingshemmet har därmed
accepterat de regler och schemalagda aktiviteter som
förekommer på behandlingshemmet inklusive en minimitid på
en månad.
2. Tystnadsplikten är Din rättighet och Din skyldighet. Vad Du får
veta om Dina medinskrivna måste stanna inom gruppen och
behandlingshemmet och får inte föras vidare.
3. Besök och telefonsamtal sker efter schemalagd tid kl 16.30.
Besök på dubbelrummet är inte tillåtet.
4. Under schemalagd tid godtas ej frånvaro. Undantag endast efter
gruppens godkännande.
5. Rökning inomhus får endast ske i rökrummet.
6. Efter kl. 21.00 skall det vara tyst så att den som vill sova inte
blir störd.
7. Sexuellt umgänge på behandlingshemmet är inte tillåtet.
Missbruk på behandlingshemmet ser vi mycket allvarligt på.
Se nedanstående regler 8 - 12.
8. Kommer någon berusad av alkohol eller andra droger till
behandlingshemmet avisas man från behandlingshemmet se
regel 11.
9. Missbrukare som skrivs in direkt utifrån skall stanna tre helger
på behandlingshemmet efter inskrivningen samt intag av
Antabus. Andra missbrukare bedöms från fall till fall.
10.För missbrukare räknas allt bruk och innehav som missbruk,
dock ej läkemedel enligt överläkarens ordination. Detta gäller
även under ledigheter, fritid och dylikt.
11.Konsekvenser vid missbruk:
Ställningstagande till fortsatt vistelse på behandlingshemmet
sker vid nästa terapigrupp och efter diskussion med överläkaren.
12.Vid fortsatt behandling på behandlingshemmet gäller följande:
Indragen fritid under minst en vecka. Inga ledigheter under
minst tre helger.
5(7)
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
GRUPP 1
kl 07.15
07.40
kl 08.00
kl 08.30 09.15
MÅNDAG
Frukost
TISDAG
Frukost
ONSDAG
Frukost
TORSDAG
Frukost
FREDAG
Frukost
Morgon
samling
Gymnastik
Morgon
samling
Morgon
samling
Gymnastik
Morgon
samling
Morgon
samling
Gymnastik
10.15-11.15
09.30-11.00
Köksgrupp
v2v
KROK v2v
LUNCH
Gruppsykoterapi
08.30-09.00
Promenad
09.30-11.30
Gruppsyko--terapi
kl. 10.0011.30
Gruppsykoterapi
kl. 11.3013.00
kl 13.0014.30
LUNCH
kl 15.0016.30
Rond Veck Planering och
ojämn rapp inköp köks
vecka
grupp
LUNCH
Vecko Hand 13.15-14.45
KRT
plan led
Allaktivitet
08.20
Stormöte
Storforum
Städning
11.00
veckoavrundn
LUNCH
LUNCH
13.15-14.00
12.00-
Behandlings
planering
Helgledig
eller FRITID
14.15-
Sagoläsning
Introduktioner
studiebesök
KL 16.30 MIDDAG DÄREFTER FRITID TILL KL 22.30
GRUPP 2
kl. 07.15
07.40
kl 08.00
kl 08.30 09.15
MÅNDAG
Frukost
TISDAG
Frukost
ONSDAG
Frukost
TORSDAG
Frukost
FREDAG
Frukost
Morgon
samling
Gymnastik
Morgon
samling
Morgon
samling
Gymnastik
Morgon
samling
Morgon
samling
Gymnastik
Gruppsykoterapi
09.30-11.00
08.30-09.00
Promenad
09.00-11.30
Gruppsykoterapi
kl 10.0011.30
Gruppsykoterapi
kl. 11.3013.00
kl 13.0014.30
LUNCH
LUNCH
LUNCH
Vecko Hand
plan led
13.15-14.45
Allaktivitet
kl 15.0016.30
Rond Vecko Veckoojämn rapp planering
vecka
KRT
08.20
Stormöte
Storforum
veckoavrundn
LUNCH
13.15-14.00
12.00-
Behandlings
planering
Helgledig eller
FRITID
14.15-
Sagoläsning
Introduktioner
studiebesök
KL 16.30 MIDDAG DÄREFTER FRITID TILL KL 22.30
6(7)
Städning
Gruppsykoterapi
LUNCH
11.00
MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEMMET
SCHEMATS INNEHÅLL
Morgonsamling
Måndag - fredag kl. 08.00 Inskrivna och personal samlas för
information om dagen och ev. planeringar. T ex studiebesök,
sjukdomar eller ändrade aktiviteter under dagen.
Gymnastik
Måndag morgongymnastik ledd av sjukgymnast.
Onsdag bollspel Vänerskolans gymnastikhall
Fredag bollspel.
KRT
Tisdagar kl. 13.15 (Koncentrativ Rörelse Terapi) Där arbetar vi
med sjukgymnast och personal i nonverbala övningar. t.ex.
massage, blundövningar för att känna sin kropp, rörelser och få
tillit till andra
KROK
Onsdagar kl. 10.00 (kroppskännedom) Grupp 1 arbetar med
sjukgymnast och personal.
Rond
Måndag v2v Gruppen med kontaktmän träffas för grupprond. Här
tas helgledigheter och medicinändringar och andra rondärenden
upp.
Allaktivitet
Onsdagar hel-halvdag. Gemensam aktivitet, utflykter etc.
Stormöte
Torsdagar kl. 08.20. Mötet leds av vald ordförande och sekreterare.
Här fattas praktiska beslut om behandlingshemmet, information
osv. Storforum följer mötet och där tas ev. problem upp som inte
bokförs.
Gruppsykoterapi
Inskrivna i respektive grupp har psykoterapi ledd av
psykolog/psykoterapeut där kontaktmännen är med.
Fredagsavslutning
Fredag kl. 11.00 Vi samlas alla och berättar om vad vi planerar att
göra under helgen.
7(7)