Transcript HT13 - Johanna

Reserapport
Johanna Staxäng, barnmorskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin.
Kontakt: [email protected]
Praktikplacering, 3 veckor, Mulago Hospital i Kampala, Uganda
Generella tips:
- Var ute i god tid med att göra ansökan samt söka stipendier (det tar
tid att leta och skriva stipendieansökningar)
- Det är en hel del praktiska saker som tar tid under
förberedelsetiden;
Boka flygresorna, söka visum (det gick att söka på plats också),
vaccinera sig, ordna med försäkring, fixa sjukhusgrejor (kläder,
handsprit, handskar, visir, förkläde mm fick vi ordna själva), fixa
boende, transport från flygplatsen, etablera kontakt med
kontaktpersonen på plats praktiska saker, etc…
- Det var lätt att få kontakt med den internationella koordinatorn på
GU. Det var dock väldigt svårt att få svar på mail av koordinatorn i
Uganda, vilket gjorde det hela väldigt tidskrävande samt svårt att
veta hur det funkade med visum, boende etc.
Ankomst
- Vi fick tillslut tips på boende från den internationella koordinatorn i
Uganda som bokade in oss på Edge House på universitetsområdet, som
var ett billigt och mycket enkelt boende, men rent och trevligt för att det
bodde andra studenter där. Det är viktigt att bo så att man kan gå till
sjukhuset för trafiken är helt galen och det tar evigheter att komma fram
under rusningstid. De hade ordnat med att en chaufför kom och hämtade
upp oss på flygplatsen, och dagen efter blev vi runtvisade på sjukhuset
och i staden så att vi skulle hitta banker, affärer och sådant som vi
behövde.
Praktiken
- Fokus för placeringen var antenatalvård, och den verksamheten var
spännande att vara del av, och mycket annorlunda mot Sverige. Vi
höll amningsförläsning för kvinnorna och det är ett tips att hålla
olika typer föredrag, vilket ersätter föräldrautbildningen i Sverige,
det var mycket uppskattat. Annars var arbetet på antenatal ibland
lite rörigt och det gällde att hitta någon som kunde handleda en
under dagen, det gällde att ta för sig där.
- Vi var också på familjeplaneringsenheten där de undervisar och ger
preventivmedel samt tar cervixcancerprover, också bra verksamhet
att ta del av.
- Förlossningen kan jag rekommendera att göra studiebesök på ett
par dagar på slutet. Vi började där dock, och man kastades snabbt
in i arbetet, och fick vara väldigt tydlig med att man ville ha
handledning, då fick man det förhoppningsvis. Annars kunde man
slängas in i situationer som var både svåra och jobbiga och
förlossningsvården var verkligen tuff och otroligt annorlunda från
Sverige, så det är bra att vara förberedd på.
Språk
- De pratade bra engelska i personalen och de flesta kvinnorna gick bra att
kommunicera med på engelska, så det är en klar fördel med just Uganda.
Det lokala språket i huvudstaden, Luganda, skulle vi fått en språkkurs i
första veckan, vilket vi tyvärr inte fick, men det rekommenderar jag
verkligen att försöka få till för det gör det lättare att få kontakt med
kvinnorna med en gång om man kan några ord.
Finansiering
- Jag fick bidrag från Sahlgrensringen, IRIS-stipendiet samt
vårdförbundet. Man kan även få pengar från Adlebertska.
Utanför studierna
- Vi umgicks med andra studenter som bodde på samma ställe, i Kampala
finns trevliga marknader och bra restauranger, om man bara vet var man
ska (kolla lonely planet för bra tips). Man kan också åka på helgtrip, 2 eller
3 dagar, till nationalparker runt omkring, de flesta dock 5-8 timmar enkel
resa. För oss var det flexibelt att arbeta en extra dag en helg för att nästa
helg vara ledig en extra dag.
Hemkomst
- När jag berättar och visar bilder till alla som frågar här hemma inser jag
hur mycket jag lärde mig, och saker som kändes frustrerande nere på plats
kan jag nu se tillbaka på som en stor lärdom. Jag har lärt mig andra sätt att
bedriva vård på, sett hur de arbetar utifrån begränsade resurser men har
tyvärr också många kritiska reflektioner kring gravida kvinnors situation i
Uganda och blir frustrerad över hur olika förutsättningar vi har i Sverige
och Uganda. Det var svårt att acceptera att se när vården bedrevs på ett
sätt man själv upplevde sämre än den vård man i Sverige skulle gett och
att kvinnor och barn mår sämre och dör i allt för stor utsträckning i
samband med graviditet och förlossning till följd av bristande vård.
Samtidigt uppskattade jag att lära mig från barnmorskorna hur de arbetade
och vilka utmaningar de upplevde, vilket gett mig större kunskaper kring
situationen och kvinnors olika förutsättningar till reproduktiv hälsa
världen över.