Transcript Renovera vedspis som proffsen

Vilken lycka att ha en vedspis i fritidshuset! Den sprider
trivsel som få andra saker. Och skulle strömmen gå kan
man ändå både hålla värmen och laga mat.
Alltfler som inte är lyckliga nog att ha en vedspis skaffar
sig en, sprillans ny eller begagnad för renovering. ”Svarta
suggan” från förr har blivit mysfaktor.
Av Mats Lundegård Foto: Lucky Look
Vedspisens lov
nI begynnelsen var den öppna elden och
småningom över den en gryta. Det var
ett fall framåt från stadiet då man helt
enkelt brände sin mat över lågorna, grillade som vi numera säger.
Ett verkligt och epokgörande fall framåt var när elden sent i historien stängdes
inne i en gjuten låda med ett rökrör ute i
en skorstensstock och en het häll ovanpå. I spisen kunde värmen kontrolleras
och dessutom sparade man bränsle.
Egentligen var det detta senare som
blev det vägande skälet för att den
svenska köksspisen blev till. Ved var
dyrt, också i vårt skogiga land. Ved behövdes främst som bränsle för den viktiga järn-och stålindustrin. Att värma sig
vid en öppen eld var ett slöseri med
brännved och än värre
blev det när man dessutom tog sig för att laga
mat vid en öppen härd
i ett kökshörn.
Så skapade man en
spis, en anordning med
fack att elda i, murade i
förstone, småningom gjutna i järn. Och
drivkraften var alltså densamma som låg
bakom kakelugnens/rörspisens tillkomst:
omsorg om vedtillgångarna i landet.
duktionen men också priset på fotogen
spelade in. Med de moderna och billiga
mineraloljorna och nya lyktor kunde
man släcka de osande lamporna som
drevs med tran och valolja. Därmed
minskades också behovet av den öppna
eldens ljus i köket.
Vedspisen var en enkel anordning som
vem som helst kunde lära sig att elda.
Den var sparsam med bränslet oavsett
om man eldade med ved eller torv eller
koks. Den värmde också bättre än någon öppen brasa och det man till äventyrs förlorade i trivsel när elden slocknade vann man åter med det trevliga
mumlet i eldstaden. Att elda en köksspis
är och förblir ett subtilt nöje också i en
tid när uppdraget
inte behöver bli en
möda. Är man på
det humöret kan
man dessutom
säga att det är miljövänligt. Alldeles
billigt är dock inte.
För den som köper sin björkved på
macken blir varmvatten och det genuina
kokekaffet en dyrbarhet.
Gjutjärnsspisens storhetstid i Sverige
inleddes under sena 1800-talet och
sträckte sig fram till mitten på förra seklet. Ingen vet hur många spisar som
göts vid olika bruk runtom i landet. Stora
producenter var bruken i Näfvekvarn,
Husqvarna, Klafreström och Ankarsrum
och Bolinders mekaniska verkstad i
Stockholm. Produkterna var sig tämligen
lika, en fyrkantig låda av gjutgods med
eldstad på ena sidan och utrymme för en
ugn på den andra. Ibland hängdes en
vattentank, gärna i koppar på en sida; så
fick husmor varmvatten på köpet när det
brann bak luckorna. Spisen var en enkel
och hållbar konstruktion och lätt att reparera när skador uppstod. Det som med
åren förslits på en vanlig köksspis är
brännjärnen på vardera sidan om eldstaden och den lera med järnfilspån som
isolerar plåtlådan som tjänar som ugn.
Allt som far illa kan enkelt bytas också
av en hemmafixare. På senare år har allehanda reservdelslager räddats från bortglömda lider och källare runtom i landet.
”I dag köper
man sig en spis
som en möbel och
mysfaktor”
Det finns en ritning på en föregångare till
vår klassiska gjutjärnsspis från 1798. Det
var en major Silversparre vid Näfvekvarns
bruk i Östergötland som demonstrerade
denna tidiga vedspis för kungens befallningshavare. Majoren kom småningom
på obestånd och andra mekaniker och
gjutmästare tog över hans projekt och
förfinade det.
Det tog sin tid innan gjutjärnsspisen
blev brett populär. För folk i gemen var
den ”den svarta suggan” en dyrbar apparat och dessutom blev det mörkt i köken
där den installerades. Det var ett avgörande bekymmer eftersom den öppna elden inte bara var en värmekälla, om än
tvivelaktig utan dessutom bestod ljuset i
det rum där det mesta av bondelivets inomhusverksamheter försiggick.
Det dröjde långt in på sena 1800-talet
innan köksspisen blev allmän. Utvecklingen bestämdes av att spisarna blev
billigare när gjuterierna fick upp pro60 På landet
Köksspisar för eldning av fasta bränslen är
inte någon unikt svensk eller nordisk specialitet. Det har byggts liknande anordningar runtom i Europa och envar som
sett en hygglig Vilda västern-rulle har kunnat iaktta att man också på den sidan Atlanten höll sig med vedeldade köksspisar
när det begav sig. I Tyskland och Österrike
har man under lång tid eldat i köksspisar
och ugnar och gör så än idag.
På senare år har gjutjärnsspisen fått en
tydlig renässans. Det finns ett antal avnämare på nätet för den som vill skaffa sig
en gammaldags spis. De säljs vanligen renoverade och för den som vet att leta och
vet vad han letar efter finns vackra spisar
i nära nog nyskick att köpa. Billiga är de
emellertid inte; 10 000 kronor och mer
kan man få betala för ett bra exemplar.
Men man kan förstås också köpa sig
utbrända och spruckna lådor att renovera för lustens skull. Reservdelar finns till
de flesta märken och skulle de saknas
får den händige improvisera.
I Reftele utanför Värnamo finns Josef Da-
vidssons Eftr AB som dessutom tillverkar nya spisar efter gamla förlagor. Markus Andersson som är delägare i
företaget berättar att delar av de nya spisarna gjuts i grövre och tåligare dimensioner än förr men att grundkonstruktionen är densamma som alltid funnits:
– I dag köper man sig en spis som en
möbel och mysfaktor, säger han. Förutom att man kan värma ett rejält stort
rum om det behövs. Vid strömavbrott
kan en köksspis vara ovärderlig.
– Vår verksamhet växte fram när folk
började få upp ett nytt intresse och vände
sig till min far som hade ett lager av reservdelar som han länge funderat på att
kassera, berättar han. På den vägen är det.
I början tillverkade man spisarna i låglöneländer ute på kontinenten. Men i dag
ligger Reftele-företagets hela produktion i
Sverige och efterfrågan ökar stadigt. Markus Andersson vill inte säga exakt hur
många ”gamla” köksspisar man tillverkar.
– Vi talar om tusental, säger han och låter, inte överraskade lämpligt belåten. n
Vänd
… och läs om hur du
kan renovera en
gammal järnspis.
På landet 61
_
a
ix
F älv
sj
Funderar du på att installera
en vedspis? Vi berättar vilka regler
Gör så här
som gäller, tipsar om hur du murar upp
ett fundament och visar hur du själv kan
renovera en gammal järnspis.
Renovera
spisen
Text och foto: Linda Rudh
n Byggnadsvårdsbutikerna säljer färdigrenoverade vedspisar för mellan 7 000 och 10 000 kr. Det
finns förstås även nyproducerade vedspisar och prislappen ligger snarare över 10 000 kr än under. Här
finns pengar att spara om du köper en orenoverad
spis och gör jobbet själv. På annonssidorna på nätet
kan du hitta en småsliten vedpis för runt tusenlappen.
Innan du slår till är det viktigt att du försäkrar dig
om att spisen inte har slagit sig eller har några
sprickor i gjutjärnsgodset. Sånt är både svårt och
kostsamt att laga. Dessutom är det en god idé att
plocka igenom alla delar så att allt finns med; ringarna, de två brännjärnen inne i spisen, askfatet och
självklart alla luckor, knoppar och handtag.
Beroende på spisens skick krävs olika rengöringsmetod. Om spisen är svårt angripen av rost
kan du bli tvungen att plocka isär och blästra den.
På marknaden finns förhållandevis billiga kompressorer (under tusenlappen) som du kan använda för
att sandblästra delarna med.
Spisen hålls ihop av fyra genomgående gängstänger. Skruvhuvudena sitter på ovansidan och
under spisen sitter bultar. Det kan vara en tuff
match att få loss bultarna om de har rostat fast och
du kan bli tvungen att ta till vinkelslipen och kapa
av dem. Då är de gamla gängstängerna förstörda
och du får tillverka nya. Det gör du lättast av M8
gängstång och muttrar på både ovan- och undersidan. Om muttrarna inte passar i de gamla bulthålen
kan du slipa till dem till rätt form med vinkelslipen.
Spisen på bilderna här har en emaljerad front
som endast krävde rengöring med trasa och rengöringsmedel. Om skadorna i emaljen är mycket stora
går det att blästra bort emaljen, men rent antikvariskt är det synd att avlägsna en så pass viktig del
av spisens ursprung. I bästa fall klarar du dig med
en stålborste och möjligtvis en stålrondell som du
sätter på borrmaskinen.
Brandföreskrifter
Innan du bestämmer exakt hur vedpisen ska stå måste du kontrollera att du håller dig inom ramarna för brandföreskrifterna.
n Avståndet till en vägg av brännbart material får vara minst 50
cm. Om du planerar att sätta vedspisen mot en vägg av trä måste
du först lämna en luftspalt på 5 cm, därefter murar du upp med
fullstenstegel som är minst 7 cm brett.
n Minst 0,3 m framför eldstaden och 0,1 m på vardera sidan
om eldstaden ska täckas av icke brännbart material.
62 På landet
_
Fixalv
sjä
n Ingångshålet i murstocken som rökröret ska monteras i får
inte sitta närmare taket än en meter. Om du av något skäl måste
placera ingångshålet närmare taket måste du klä en kvadratmeter
av taket ovanför med brandfast skivmaterial, till exempel minerit.
n Vid nyinstallation av en eldstad ska en bygganmälan skickas till kommunens bygg- och miljöavdelning. Kostnaden för hanteringen av bygganmälan är som högst 1 037 kr, vid enklare handläggningar är priset något lägre. Om det redan står en eldstad på platsen
där du ska installera din vedspis behövs ingen bygganmälan.
1.
1.
n 1. Insidan och utsidan gås över med stålborste och stålrondell. Spishällen
gick i det här fallet att få helt ren från rost.
3.
2.
n 2. Brännjärnen kan vara lite kinkiga att få loss, de sitter
inkilade bakom askfatet.
n 3. Askfatet.
n 4. Ugnsöverdelen inuti spisen bör
rengöras väl
eftersom det
är där man senare putsar på
den ugnsfasta
leran.
4.
5.
Täta alla
sprickor så
slipper du
tjuvdrag
5.
n 5. Täta alla spisens springor, bl a bottenplattafront och sidostycke-front med pannkitt för att
undvika tjuvdrag. En tub pannkitt kostar runt en
femtiolapp och finns att köpa på större byggvaruhus. Applicera pannkittet med spackelspade och
jämna till med fingret så att alla springor fylls. Torka därefter bort allt överflödigt pannkitt med en
fuktig trasa och låt torka i ett dygn.
Vänd
På landet 63
_
Fixalv
sjä
_
Fixalv
sjä
Anslutning till
Mura upp ett
skorstenen
spisfundament
6.
n 6. Nu är det dags att lägga på den ugnsfasta leran på ugnstaket. Byggnadsvårdsbutiker säljer eldfast lera. Du kan köpa
paket som både innehåller lerpulver och järnfilspån för cirka
150 kr. Lerpulvret blandas med vatten till en konsistens som
påminner om havregrynsgröt. 75 procent av järnfilspånen
blandas i. Bred ett 1,5–3 cm tjockt lager på ugnstaket. Var
noga med att inte ”mura” fast brännjärnen. De ska vara avlägsnade när jobbet görs och ingen lera får ha kladdats på
platsen där de ska sitta.
n I bästa fall finns redan ett fundament på platsen där
du ska installera din vedspis. Men i många fall gör det
inte det. Många tar hjälp av en murare för att göra
jobbet och en rundringning visade att priset för ett
normalstort fundament landar på mellan 5 000 och
7 000 kr. Du kan göra jobbet själv om du är lite händig. Priset för materialet uppskattas till cirka 600 kr.
Så här gjorde vi
7.
n 7. Strö resten av järnfilspånen ovanpå leran och klappa
försiktigt fast dem. Nu ska leran torka i ett par dygn.
Efterpolera med tra
sa när spissvärtan
torkat
8.
n 8. Pricken över i:et är spissvärtan som du drar på med
en fuktig trasa. Spissvärta finns att köpa i byggvaruhandeln för en femtiolapp.
64 På landet
n Spisen är på plats.
Nu ska fundamentet
slammas, byggas
klart och målas.
n När fundamentet
av kalkcementbruk
brunnit klart läggs
en bottenplatta av
tegestenar ovanpå.
Tätning av rökkanalen
n Först av allt gäller det att säkerställa att det
finns en ledig rökkanal som kan användas till din
vedspis. Om kanalen har stått oanvänd under lång
tid kan det ha bildats sprickor och i värsta fall kan
delar av kanalen ha rasat samman. Du bör kontakta
ditt sotningsdistrikt för en besiktning och provtryckning. Be skorstensfejarmästaren att märka ut
var pipan går, utanpå murstocken, så att du så småningom kan knacka upp ett hål för rökröret på rätt
ställe. Kostnaden för en besiktning och provtryckning är cirka 1 500 kr i Stockholmsområdet.
Om skorstensfejarmästaren konstaterar att rökkanalen är otät måste det åtgärdas. Det finns många firmor
n Trägolvet sågades bort på den plats där fundamentet skulle
stå, så att bjälklaget blottades. Därefter byggde vi en s k blindbotten
i hålrummet, genom att spika reglar mellan golvbjälkarna och klä
med spånplattor så att en ”låda” bildades. Djupet på lådan var 8 cm.
Ett vanligt kalkcementbruk blandades till och hälldes i lådan
upp till golvnivå och ett 8 mm armeringsjärn lades i för att öka
stabiliteten. Fundamentet fick brinna ett dygn. Sedan lades en
bottenplatta av tegelstenar ovanpå och därefter murades väggarna upp.
Det går bra att använda i stort sett vilken typ av tegel som helst.
Stenarna kan kapas med en gammal yxa och en slägga och muras
upp omlott för stabilitet. Till hela fundamentet används ett kalkcementbruk, som köps i 25-kilossäckar för 150–200 kr.
Det är förstås mycket viktigt att hela tiden kolla av att allt hamnar i våg så att bygget inte bär av åt något håll.
Längst upp, vid sidan av vedspisen, lades några tegelstenar
som fick bilda en tålig slityta för grytor och annat. Fundamentet
slammades med kalkcementbruk, dock med mer vatten i. Det ska
slås på med murslev och om det inte fastnar blandas mer vatten i
bruket. Med en stor borste, doppad i vatten, borstas bruket ut
och hörn och kanter jämnas till och rundas av. När bruket har torkat ordentligt återstår bara målningen. Kulturfärg baserad på kalk
passar bra och kostar ett par hundra kronor per liter. En liter räcker till fundamentet.
som renoverar rökkanaler och priset varierar från
cirka 800 upp till 2 000 kr per meter renoverad
skorstenspipa. Vissa lägger på kostnader för material, kom därför överens om ett totalpris.
Känns kostnaden väl saftig får du helt enkelt dra på dig arbetsbyxorna och göra arbetet själv, för det går faktiskt om du är lite händig. Fredrik Söderman på företaget Soliduct,
som tillverkar och säljer skorstensprodukter,
berättar att det finns två sätt att renovera en
rökkanal på. Det enklaste är att installera att
rostfritt insatsrör inuti rökkanalen, vilket
minskar rökkanalens area något. Fredrik Söderman säger att ett insatsrör till en vedspis
n Många vedspisar är antingen ”topprökare” eller ”bakrökare”, medan andra går att installera på båda sätten, som vedpisen på bilden. Stosen som satt bakåt skruvades loss och bytte
plats med täcklocket som satt på ovansidan av spisen. På det
viset förvandlades spisen till en topprökare.
Delarna till rökröret för vedspisen i den här artikeln landade
på totalt 2 000 kr. Det gick åt en ”oval till rund”-stos, en rörböj
med sotlucka, en inmurningsstos, ett enmetersrör och ett femtiocentimetersrör som båda kapades till rätt längd med vinkelslip. Inmurningsstosen murades fast i väggen med kalk/cementbruk. Mellan inmurningsstosen och rökröret drevar man
med tätningssnöre av glasfiber för att få tätt.
När du har kommit så här långt i arbetet med din nya eldstad
är du snart i hamn. Nu återstår bara skorstensfejarmästarens
besiktning och förhoppningsvis får du ett intyg på att installationen är godkänd. Skicka en kopia av intyget till kommunens
bygg- och miljöavdelning som därmed avslutar ditt ärende.
Efter allt jobb kan du med gott samvete luta dig tillbaka och
njuta av knastret från en härlig brasa. Lycka till!
n På dessa två
ställen kan stosen
monteras beroende på om spisen
ska tjänstgöra
som topprökare
eller bakrökare.
får vara 100 mm som minst, förutsatt att skorstenens höjd från eldstaden upp till skorstensmynningen är 7 m eller mer. Om skorstenen är lägre än 7 m ska insatsröret ha en
större diameter för optimalt drag i pipan.
Du köper rör för cirka 500 kr per meter samt
ett anslutningspaket som innehåller bottenkona, toppfoder samt isolering för drygt 1 000 kr.
För en skorstenspipa på 7 m blir materialkostnaden ungefär 5 000 kr, alltså cirka 700 kr per
renoverad meter skorstenspipa.
Använder du den traditionella glidgjutningsmetoden kommer du billigare undan,
men det är skillnad på bruk och bruk. Fredrik
Söderman betonar värdet av att använda ett
bruk som har god vidhäftningsförmåga och
är motståndskraftigt mot sprickbildning. Bruket vinschas upp genom rökkanalen med
hjälp av en så kallad dragkudde och rökkanalens area bibehålls på det här sättet. Allt du
behöver köpa är glidgjutningsmassan i säck
och en dragkudde. Kostnaden landar på cirka
300–400 kr per meter renoverad skorstenspipa, beroende på rökkanalens skick och brukets kvalitet. Det är mycket viktigt att rökkanalen är ren före glidgjutningen. Rengöring
sker med hård viska med stälborst, en s k
krejs. En krejs kostar ca 1 000 kr.
På landet 65