Västsvenska

Download Report

Transcript Västsvenska

» PORTRÄTT: Full fart för engagerad Frida Karlge
Information från
Göteborgs Stad
Trafikkontoret
2011 # 1-2
Västsvenska
paketet
a
y
n
t
o
m
r
y
Vi st
göteborg rustas
för trängselskatter
cykelmål
En verklig utmaning
N
Vägskäl #1-2 2011
» inledande vägskäl������ 3
Notiser om stort och smått.
» nu öppnas paketet�������� 4
Kollektivtrafiken är i fokus när den
första etappen av Västsvenska
paketet drar igång.
» cyklister i centrum���� 6
På trafikkontoret satsar man för
fullt för att Göteborg ska bli en
riktigt trevlig cykelstad.
» Vi lär av varandra�������� 8
EU-projekt är en viktig källa för
inspiration om stadens utveckling.
» porträtt������������������������ 10
En entusiastisk Frida Karlge
lägger sitt livspussel.
Tidningen Vägskäl ges ut av
Göteborgs Stad Trafikkontoret 4 gånger/år
Ansvarig utgivare: Birgitta Hellgren
Redaktion: Lena Johansson, Birgitta Lagerlöf,
Maria Lagergréen och Kenth Lärk
Produktion: Medialaget Väst AB
Framsida: Anna och Siri cyklar nästan varje dag
till både förskola och jobb.
Foto: Anders Västlund
Postadress: Göteborgs Stad Trafikkontoret
Box 2403, 403 16 Göteborg
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Telefon: 031-368 00 00
Fax: 031-711 98 33
Hemsida: www.goteborg.se
E-post: [email protected]
Tryck: Zetterqvist Tryckeri
Svanenmärkt tryckproduktion
2
i vet väl att sommaren börjar den
1 juni... Då är nämligen trafikkontorets vårstädning av staden
genomförd. Allt grus är bortsopat, vi vet vilka
spår den hårda vintern lämnat efter sig och
därmed vilka underhållsinsatser som behövs.
Inledningsvis vill jag också nämna ett
mycket positivt beslut som kommunstyrelsen
tog för ungefär en månad sedan och som nu
är genomfört. Vi har fått gratis älvskyttel­trafik
mellan Rosenlund och Lindholmen. Dessutom ska det planeras för inköp av två nya
skyttlar som förbereds för alternativt bränsle.
Nyckelorden i sammanhanget är hållbar
stadsutveckling och detta gäller i högsta grad
också för den uppgift som just nu präglar
kontorets arbete.
Jag tänker på de så kallade initiala åtgärderna som ska genomföras inför starten av
systemet med trängselskatter den 1 januari
2013. Från den dagen kommer kollektivtrafikens kapacitet att ökas kraftigt.
Framför allt blir det möjligt för många fler
att snabbt och enkelt ta bussen i centrala Göteborg och på infartslederna. Flera mil med
nya busskörfält kommer att skapas både inom
Göteborg och till och från kranskommunerna.
Inpendlingen via tåg kommer också att öka.
I Västsvenska paketet ingår även förberedelserna för att ersätta Göta älvbron. Att ersätta
den nuvarande bron är en av förutsättningarna för utvecklingen av Centrala älvstaden – att
bygga staden över älven. Vi är också med i det
arbetet, även om vi inte har ansvaret.
Vi kan följaktligen se fram emot en intensiv
arbetsperiod under de närmaste åren. Det
känns som en mycket spännande utmaning.
Hoppas att alla ni läsare av tidningen Vägskäl får en fin sommar!
Birgitta Hellgren
trafikdirektör
Trafiknämnden
Trafiknämndens officiella uppdrag är att tillgodose
­göteborgarnas och näringslivets transportbehov, förbättra trafiksäkerheten och minska trafikens miljö­
förstöringar till en acceptabel nivå för både människor
och natur. Uppdraget ska utföras med en helhetssyn och
i nära samarbete med statliga, regionala och kommunala
aktörer samt övriga intressenter.
Birgittas
Vägskäl
Min resväg till arbetet har
de senaste fem åren passerat
Järntorget. En omväxlande
plats där det nästan alltid rör
sig människor i alla riktningar.
En mötesplats, en bytesplats
med bevarad fontän från
1920-talet. I torgets närhet
träffades mina föräldrar.
Eftersom jag är road av
växter och trädgård tittar jag,
oavsett årstid, först på de
japanska körsbärsträden. Just
nu är de som vackrast i full
och överdådig blom. I vinter­
mörkret ger de spretande
grenarna hopp om kommande
vår. På norra sidan torget finns
det rödblommiga kastanjer
som är värda ett ögon­kast
från 11-ans spårvagn. nnn
munens väg- och bananläggningar
samt är väghållarmyndighet.
I ansvaret ligger också att vara banhållare av spårvagnsnätet. Ett aktivt
samarbete drivs med Trafikverket,
som ansvarar för de stora vägarna
i och omkring Göteborg.
Trafikkontoret
Trafikkontoret leds av trafiknämnden med uppdrag att
svara för all trafik i Göteborg, däribland kollektivtrafiken
i samarbete med Västtrafik. Kontoret förvaltar kom-
Vägskäl # 1-2 2011
inledande vägskäl
Kundtjänst
i förändring
Telefonnumret 15 00 17 är kvar men i övrigt
är det en hel del som förändrats. Sedan
den 1 april driver park- och naturförvaltningen den gemensamma kundtjänsten
för trafikkontoret och park- och naturförvaltningen. Uppdraget är fortfarande
att hantera göteborgarnas synpunkter
och felanmälningar för trafikkontorets
räkning.
Senare i år slås dock 15 00 17 ihop
med kundtjänst för boendeparkering.
Störnings­information för kollektiv­
trafiken, som de tidigare hanterat, har
Västtrafik tagit över. Därmed ändras även
öppet­tider till helgfria vardagar 7–18,
med möjlighet till utökade tider vid
evenemang eller extraordinära händelser.
– Vi är en av få förvaltningar som
arbetar med egen kundtjänst, säger
informatör Carin Kling.
Det kommer sannolikt att bli förändringar även på den punkten. Det finns
långtgående planer för ett gemensamt
kontaktcenter för hela Göteborgs Stad.
Ett kontaktcenter där kundtjänsten blir
en av hörnstenarna. nnn
7
1
0
0
15
Spårvagnens väg till Skeppsbron
foto kenth lärk
Kungen bland
stadens gator
Snart ska den göra skäl för namnet igen.
Kungsgatan håller på att få en rejäl ansiktslyftning. Projektet inleddes med att trafikkontoret, på uppdrag av Göteborg Energi,
gjorde schaktningsarbeten för fjärrkyla.
– Nu håller vi på med ytskiktet och
markvärmesystemet, säger Linda Leman,
projektledare för ombyggnationen.
Markvärmen har många
år på nacken och det var
dags att byta ut slingorna.
Betongplattorna var också
gamla och slitna, men nu får
Kungsgatan en granitbeläggning i röd-grå nyans.
Arbetet sker i etapper och
man jobbar med halva gatans
bredd i taget för att folk ska
kunna komma fram.
Fastighetsägarna längs
Kungsgatan betalar halva
kostnaden i enlighet med ett
samarbetsavtal som används
för liknande arbeten inom
Vallgraven.
Kungsgatan får också ny
belysning samt nya bänkar
och papperskorgar. Det blir
fasadbelysning eftersom ljuset från skyltfönstren räcker
för att lysa upp gatan. nnn
2011-11-11
klockan 11 blir det stor
invigning av nya kungsgatan
foto maria lagergréen
Under första halvåret 2015 är det meningen att spårvagnen ska vara framme
vid Skeppsbron. Då kommer nämligen sträckningen Järntorget – Stora
Badhusgatan – Stenpiren/Skeppsbron – Södra Hamngatan – Lilla Torget att
vara klar för trafik.
– Projekteringen är igång för fullt, säger Klas Thorén som är chef på enheten projektering & bygg.
Arbetet med spårvagnslinjen är prioriterat för att få bättre avlastning av
spårvagnstrafiken i centrala stan. Samtidigt pågår framtagandet av detalj­
planen för övriga delar av Skeppsbron.
Om allt går i lås kommer bytespunkt Skeppsbron – en ny terminalbyggnad
som blir ett nytt centrum för kollektivtrafik där man snabbt ska kunna byta
mellan färja, buss och spårvagn – stå klar under första halvåret 2015. nnn
Gratis färja med
Älvsnabbare
Den 20 april invigdes den kostnadsfria
älvskytteltrafiken med Älvsnabbare –
linje 183, mellan Rosenlund och Lindholmen – med kanelbullar, kaffe och bandklippning. Västtrafiks styrelseordförande
Leif Blomqvist (S) och trafiknämndens
ordförande Owe Nilsson (S) invigningstalade och klippte det blå-gula bandet.
– Att bygga ihop staden är en av de
viktigaste uppgifterna vi har framför
oss och vi vill satsa på något som ökar
trafiken över älven, sa Owe Nilsson.
Satsningen är ett led i ambitionen att
stärka såväl kollektivtrafik som cyklande,
men är också till för att kompensera för
den uteblivna gång- och cykelbron samt
avlasta busstrafiken över Göta älvbron.
I samband med att Älvsnabbare blir
gratis har man även utökat turtätheten.
Nu går det en tur var sjätte minut mellan 7 och 9 på morgonen och cirka åtta
turer i timmen fram till klockan 19.
Ordinarie taxa fortsätter att gälla på
linje 180, Älvsnabben – även mellan
Rosenlund och Lindholmen. nnn
Vägskäl # 1-2 20113
västsvenska paketet
Västsvenska paketet
tar västsverige till framtiden
bostäder
kontor
ör
lats f
gör p
Västlänken – klar 2027
KOLLEKTIVTRAFIK
Bangårdsviadukt
Ny Göta älvbro – klar 2020
K2020
www.vastsvenskapaketet.se
cyklar
trängselskatt
vägar
Hållbart paket med
kollektivtrafik i fokus
Västsvenska paketet kostar cirka
34 miljarder kronor och ska skapa
långsiktig hållbar utveckling.
– Bilar får ge plats för en attraktivare kollektivtrafik, säger Anders
Roth, trafik­kontorets representant
i samordningsgruppen.
i antal människor, förklarar Anders Roth.
Här har Västlänken stor betydelse genom
att den läggs i en tunnel under jord och
därmed försvinner nuvarande säckstation vid
Centralstationen. Dessutom skapar Västlänken möjligheter att bygga både bostäder och
kontor i denna del av Centrala älvstaden.
Det övergripande målet är att skapa en
långsiktig hållbar utveckling i regionen. För
att nå dit är det helt nödvändigt att andelen
resenärer med kollektivtrafik ökar kraftigt.
Det gäller såväl resenärer inom Göteborg som
pendlare från ytterområden och kranskommuner.
– Kollektivtrafiken kommer att bli markant
bättre redan under 2013, säger Anders Roth.
I artikeln intill beskrivs de initiala åtgärderna där trafikkontoret har en viktig roll.
Ett annat exempel på stadsbyggnad gäller
Västsvenska paketet brukar beskrivas som ett
infrastrukturpaket.
– Men det handlar faktiskt också om
stadsbyggnad. Inom det område som kallas
Centrala älvstaden ska vi ha ett nytt Halmstad
4
Gamlestaden. Där ska det för en dryg miljard
kronor byggas en ny knutpunkt för kollektivtrafiken. Därmed skapas också förutsättning-
ar att förtäta bostadsbebyggelsen i Gamlestaden.
Västsvenska paketet är ett
avtal med regeringen där
staten står för hälften av de
34 miljarderna. Resten ska
finansieras via intäkter från
trängselskatter samt lokala
och regionala bidrag från
Västra Götalandsregionen,
Region Halland och Göteborgs Stad.
Västlänken: En tågtunnel under Göteborg för att bland annat lösa problemet
med nuvarande säckstation och förbättra pendeltågtrafiken genom två nya
stationer. Beräknas vara klar år 2027.
Marieholmstunneln: Ny förbindelse under Göta älv för att avlasta Tingstadstunneln, Göta älvbron och Älvsborgsbron. Beräknas vara klar 2019–2020.
Ny Göta Älvbro: Behövs för att ersätta nuvarande bro. Måste vara klar senast
år 2020.
Bangårdsviadukten: Från Polhemsplatsen över järnvägen till området norr
om nuvarande Centralstation. Möjliggör borttagande av biltrafiken mellan
Centralstationen och Nordstan/Drottningtorget.
Vägskäl # 1-2 2011
foto anders västlund & peter svenson
Marieholmstunneln
– klar 2019
text kenth lärk
SnabbEnkel
Pålitlig
Storsatsning på kollektivtrafiken i Göteborg
– Trafikkontoret och andra förvaltningar i
stan går på högvarv inför trängselskattens
införande. Alla delar inom trafikkontoret
är inblandade på något sätt, förklarar Frida
Karlge som är gruppledare för arbetet med det
som kallas initiala åtgärder.
De satsningar som nu görs kan ses som
första steget mot kollektivtrafikprogrammet
K2020. Kollektivtrafiken ska göras snabb,
enkel och pålitlig.
– Därför måste vi ha bättre framkomlighet
på infartslederna och för kollektivtrafiken
i centrum. Det handlar mycket om att göra
busskörfält och i flera fall tas utrymme från
bilarna, säger Frida Karlge.
Ett aktuellt stråk som i dag inte trafikeras
med buss är sträckan Linnéplatsen–Övre
Husar­gatan–Sprängkullsgatan–Hagakyrkan.
En rad cykelåtgärder kommer att utföras för
att öka framkomligheten i centrala Göteborg
för cyklister, dessutom kommer antalet cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
att öka.
Det ska även göras åtgärder för bättre trafiksäkerhet och minskat buller på ett antal ställen
i Göteborg. Det är platser där det annars finns
risk för negativa effekter på grund av trängselskattens införande.
Budgeten är 350 miljoner kronor för initiala
kollektivtrafikfrämjande åtgärder i det kommunala gatunätet samt 150 miljoner kronor
för trafiksäkerhet och buller. Totalt uppgår
budgeten för initiala åtgärder till 1,5 miljarder
kronor.
Inom trafikkontoret pågår också arbete som
ska underlätta resandet. Bland annat via bättre
foto Stig Hedström
Dagens 3,5 mil busskörfält i
Göteborg ska utökas till drygt
9 mil år 2013. Där har ni en av
utmaningarna i Västsvenska
paketet.
En viktig del av Västsvenska paketet är att med kollektivtrafiken i fokus lösa
trafiksituationen i Göteborg.
information till hushåll och arbetsplatser. Till
stor del genom utveckling av IT-tjänster.
Trafikkontoret har framför sig en uppgift
vars storlek och komplexitet man förmodligen inte upplevt tidigare. Dessutom är tiden
knapp.
– De allra flesta kommer att få jobba hårt.
Det kommer att krävas ödmjukhet och ett öppet sinne för att lösa de svårigheter som uppstår, säger Anna Stenlöf som är koordinator
(konsult) för trafikkontorets initiala åtgärder.
Följaktligen krävs det att alla hjälps åt för att
processen ska fungera. I paketet finns många
behov som ska tillgodoses och även motstridiga intressen.
– Vi måste räcka ut handen och bjuda in så
många kompetenser som möjligt för att lösa
uppgiften, säger Anna Stenlöf.
Vad som ska hända efter den 1 januari 2013
råder det ingen tvekan om – ett tydligt trendbrott till förmån för ökat kollektivresande och
cykel framför bilen.
Trängselskatter: Avgifter
som betalas av dem som
med motorfordon (stora
bussar och motorcyklar
är undantagna) passerar
en relativt central zongräns. Många av de stora
lederna i och genom
Göteborg ingår, där är
behovet av trängselminskning störst.
Trängselskatter införs
1 januari år 2013. Syftet är
tredelat – minska trängseln, förbättra miljön och
vara finansierande. Trängselskatterna beräknas ge
intäkter på 14 miljarder
kronor som ska användas
för att finansiera Västsvenska paketet. nnn
Vägskäl # 1-2 20115
l
e
k
y
C
Cykel i centrum
– ett funktionellt transportmedel
Genom medverkan i ett EU-projekt har
Jonas Åker och hans kollegor på trafikkontoret blivit mer och mer medvetna
om att det är viktigt att identifiera en
målgrupp och fundera igenom vilka
människor man vill, och har möjlighet
att, nå med olika cykelrelaterade projekt
och kampanjer.
Jonas Åker berättar att han har läst
flera studier som visar att de som är
mest benägna att använda cykel som
vuxen är de som har cyklat mycket under
åren mellan 15 och 25. Ett kännetecken
för denna grupp är dock att de väljer det
transportmedel som är mest lämpat för
ett syfte och använder cykeln när det är
praktiskt eller helt enkelt går snabbast.
– Den här gruppen är oerhört cykel­
villig och kan tänka sig att cykla upp till
en mil, enkel väg, till jobbet året runt,
förklarar Jonas Åker entusiastiskt och
fortsätter:
– Samtidigt kanske den som cyklar
till jobbet tar bilen till fritidsaktiviteten
och kollektivtrafik till affären – de väljer
helt enkelt cykeln när det är det mest
funktionella transportmedlet! nnn
På väg
trevlig
Samtidigt som solen börjar
värma och vinterns grus sopas
bort från vägarna råder full
aktivitet på cykelområdet. Nya
cykelbanor, fler lånecyklar och en
vidareutveckling av punkappen är
bara några satsningar under 2011.
– Den första april var det säsongspremiär för
Styr & ställ och i år finns det nästan 800 cyklar
på knappt 50 stationer i centrala Göteborg,
säger Jonas Åker, projektledare kommunikation cykel. Vi hoppas att ännu fler människor
ska få upp ögonen för Styr & ställ den här
säsongen.
I maj ska allt grus vara bortsopat
och trafikkontoret arbetar med att
förbättra förutsättningarna att cykla i stan.
6
Nästan 800 cyklar finns alltså att låna mot en
mindre avgift, men nytt för i år är att depositionen för 3-dagars kortet är borttagen och
att företag nu kan stå som ansvariga för ett
abonnemang.
– Företagskort efterfrågades förra året,
berättar Jonas Åker, och nu har vi tillsammans
med leverantören av systemet, JCDecaux, ordnat så att det är möjligt för ett företag att låta
sina anställda använda cyklar på ett företags­
abonnemang.
Statistik från hösten 2010 visar att cyklarna
användes i snitt 15 minuter, en indikation på
Vägskäl # 1-2 2011
text maria lagergréen  foto anders västlund
Punkapp visar vägen till pumpen
15 nya cykelpumpar kommer under 2011 och 2012
att placeras ut på strategiska ställen runt om i
cent­rum. Det blir ett komplement till de pumpar som i dag finns tillgängliga på ett stort antal
cykelverkstäder.
– Fördelen med de nya pumparna är att de
är tillgängliga dygnet runt, säger Jonas Åker och
berättar också att satsningen på punkappen
kommer att gå vidare under året.
I punkappen kan man i dag, förutom att
få tips om var det finns cykelpumpar, hitta
butiker som säljer reparationskit, få tips på
cykelverkstäder. Så småningom kommer även
Styr & ställ-stationerna att läggas in och appen
bli tillgänglig för flera mobila plattformar.
– Vår ambition är inte att få folk att ställa
bilen för gott – utan få människor att komma
ihåg hur trevligt det är att cykla. nnn
mot en
cykelmiljö
Antalet cyklar i Styr & ställ uppgår i år till nästan
800 stycken.
att de används som det är tänkt – för kortare
transporter i centrum som ett komplement till
kollektivtrafiken.
parallellt med satsningen på Styr & ställ
arbetar trafikkontoret träget vidare för att
utvidga och utveckla cykelvägarna enligt ett
fastslaget cykelprogram. Under 2011 kommer
cykelvägsnätverket att växa med ytterligare 5
kilometer. En bra tillväxttakt, tycker Lars-Erik
Lundin, trafikingenjör på trafikkontoret.
– Vintern hängde kvar länge förra året och
kom tidigt i höstas så vi hann inte riktigt klart
med 2010 års projekt, men vi drog igång så
snart tjälen släppte i våras. Dessutom håller
vi på att projektera ett antal nya sträckor, med
byggstart efter sommaren.
Enligt cykelprogrammet är målet att bygga
ihop nätet av cykelbanor så att cyklisterna
aldrig behöver riskera att cykelbanan plötsligt tar slut. Lars-Erik Lundin berättar att
flera projekt är på gång, men att nätet, med
separata cykelbanor eller gator där bilarna
får köra max 30 km/timme, nu börjar vara
ganska komplett.
– Strategin är att arbeta från centrum och
utåt och fylla på längs de sträckor där det
fattas cykelväg. I höst bygger vi bland annat
cykelbana längs JA Fagerbergs väg, från Delsjömotet och ut mot kommungränsen samt
längs norra sidan av Stora Fiskebäcksvägen.
Infrastrukturen handlar dock inte bara om
cykelvägar – det handlar också om att skapa
en trevlig och användbar cykelmiljö i Göteborg. Under 2010 har man bland annat haft
ett pilotprojekt med målade cykelöverfarter,
satt upp mer och bättre cykelvägvisning, byggt
förhöjda cykelöverfarter för att få bilarna att
sakta ner och arbetar vidare med såväl cykelkartan som cykelreseplaneraren.
– Vår tryckta cykelkarta är oerhört populär,
men vi undersöker också hur vi kan använda
den moderna tekniken för att göra det ännu
lättare och trevligare att cykla i Göteborg,
säger Jonas Åker.
Visste du att...
... det i Göteborg finns
460 kilometer cykelbana. Cykelnätet består av
separata cykelbanor och
av gator där bilarna får
köra max 30 km/timma.
... cykelpoolen som finns
i kvarteret Traktören och
används av personal på
förvaltningar i Göteborgs Stad kommer att
minskas i takt med att
Styr & ställ utvecklas.
... det under 2010 byggdes 330 nya cykelställ i
centrala Göteborg och
vid hållplatser. Nu finns
det cirka 7 700 cykelställ
i centrala staden.
... det finns flera olika cykelutmaningar; Cykelutmaningen, På egna ben
eller Till jobbet utan bil.
è www.goteborg.se/
trafikkontoret
Vägskäl # 1-2 20117
eu-projekt
”Vi har mycket att
lära av varandra”
ESOLI
En app så att du via mobilen
kan följa trafikläget, införandet
av miljözoner och utbyggnad
av cykelbanor är resultat av
EU-projekt. Alla med hållbara
transporter i stadsmiljö som mål.
Inom ESOLI, Energy Saving Outdoor
n Lightning, arbetar man för att öka med­
vetenheten om och påskynda införandet
av intelligent/adaptiv gatubelysning.
I Göteborg finns, som resultat av tidigare
EU-projekt, 1 500 – 2 000 belysningspunkter med adaptiv belysning, det vill
säga gatubelysning som är behovsstyrd av
bland annat trafikmängd och ljus.
– På vissa av de stora lederna har detta
inneburit en energibesparing på 55–60
procent, berättar Ingemar Johansson, som
deltar i ESOLI för trafikkontoret.
I EU-projektet arbetar man nu med att
sprida erfarenheterna, kundanpassa lösningarna och påskynda utvecklingen av
standarder och lagstiftning för att sprida
teknologin runt om i Europa.
è www.esoli.org
Trafikkontoret i Göteborg arbetar aktivt och
medvetet med samarbete på Europanivå, inte
minst i olika EU-projekt. Under 10 års tid har
man deltagit i ett 15-tal projekt med ett tydligt
fokus på mobility management och hållbara
transporter.
– Det bor 500 miljoner människor i Europa,
75 procent av dem i storstäder som alla står
inför stora utmaningar och har liknande problem. Vi har mycket att lära av varandra, säger
Håkan Perslow, internationellt ansvarig och
EU-samordnare på trafikkontoret.
Inom EU är hållbara transporter en prioriterad
8
civitas
Projektet är en fortsättn ning på tidigare CIVITASprojekt, som handlat om
godsdistribution i city. Nu
ska de goda exemplen spridas och Magnus Jäderberg
från trafikkontoret har varit
såväl hos EU-kommissionen
som i London och New
Castle för att berätta om hur man drastiskt lyckats minska godstransporterna och problemet med trängsel i centrum. I Göteborg har styrmedel
och attitydförändring varit nyckeln; framför allt samverkan i ett unikt
godsnätverk bestående av bland andra köpmannaförening, fastighetsägare,
åkeriföretag och butiksägare. è www.civitas-initiative.org
Vägskäl # 1-2 2011
foto anders västlund
fråga och där finns en hel del projekt, och
därmed pengar att hämta, även om Håkan
Perslow betonar att den ekonomiska aspekten
inte alltid är den viktigaste i EU-samarbetet.
Det är ett bra sätt att få medfinansiering till
utvecklingsprojekt man ändå har tänkt driva,
men ger framför allt ett viktigt utbyte av kunskaper och erfarenheter.
Genom att delta i olika EU-projekt har
trafikkontoret skaffat sig ett stort och värdefullt kontaktnät runt om i Europa när det
gäller frågor kring trafik och hållbar utveckling. Tack vare det blir staden inbjuden att
delta i projekt, seminarier och träffar och
kan hålla sig à jour med vad som händer.
Som EU-samordnare håller Håkan i en del av
EU-projekten, men hans uppgift är framför
allt att vara ett stöd till hela kontoret i att hitta
EU-finansiering och projekt att delta i.
text birgitta lagerlöf
CARMA
CARMA, Cycling Awareness Rasing and Marketing, leds av
n trafikkontoret i Göteborg. Projektet utvecklar metoder för
att se vilka målgrupper som kan tänka sig att ställa bilen och
bli cyklister.
Målet är att få fler att cykla. Genom att ta reda på vilka
de potentiella cyklisterna är och var de bor kan man målgruppsanpassa strategierna och få större genomslag.
– Vi ska bli bättre på att hitta drivkrafter och behov.
Med hjälp av en gemensam plattform på internet kan vi
sedan få hjälp med analysen, berättar Jonas Åker som deltar
i projektet.
è www.cyclingcarma.com
CARENorth
foto anders västlund
CARENorth, Carbon Responsible Transport strategies
n for the North Sea area, består av flera lokala projekt med
syfte att minska koldioxidutsläppen. I Göteborg arbetar
man bland annat med att:
Tom Evers är en entusiastisk cyklist som vant fäller ihop sin
cykel när det behövs.
foto birgitta lagerlöf
CityHush
• Förbereda staden för elfordon genom att titta på olika
alternativ för parkering med laddningsmöjligheter, samt
väcka intresse för elfordon genom erbjuda elbilar till
utvalda testgrupper.
• På fem år minska energiförbrukningen i kommunens
fordonsflotta (cirka 2 400 fordon) med 25 procent.
• Ett pilotprojekt i Torslanda där man via en applikation i
mobilen underlättar för individen att i realtid välja det
smartaste och miljöbästa sättet att resa.
• Klimatkompensation: alla tjänsteresor inom Göteborgs
Stad med bil och flyg beskattas via en pott pengar som
går till miljöfrämjande åtgärder.è www.care-north.se
n Cityhush är ett treårigt projekt för
att minska bullret i tätorter samt att
reducera utsläppen från personbilar
med 40–50 procent och från lastbilar
med 10–30 procent. Ett delprojekt är
”Tysta miljözoner”, så kallade Q-zones,
där tysta fordon, motorcyklar, avgifter
tillsammans med dubbdäcksförbud
ska vara verktygen. Inbäddade parker
i Q-zones är ett annat delprojekt med
målet att minska bullret med 25 dB(A).
Projektet fortsätter också utvecklingen av tystare
däck- och gatubeläggningar för att reducera buller
orsakad av trafik. Göteborg deltar i delprojekten med
”inbäddade parker” och ”lågbullrande beläggningar”.
è www.cityhush.org
Vägskäl # 1-2 20119
FRIDA KARLGE
Arbetar som: Biträdande kollektivtrafikchef
i Göteborg.
På Trafikkontoret: Sedan maj 2007
Ålder: 35 år
Familj: Maken Jonas samt barnen Hilda 6 år
och Elsa 3 år
Bor: Flyttar i maj från villa i Partille till villa
i Timmervik, söder om Stenungsund.
Gillar skarpt: Morgondopp
Ogillar skarpt: Gnäll
Favoritpryl på jobbet: Min svarta bläckpenna
Visste du att: Frida är uppvuxen i en bilhandlarfamilj där både far och
farfar var bilhandlare.
10 Vägskäl # 1-2 2011
PORTRÄTT
text & foto birgitta lagerlöf
I nian var Frida Karlge frontfigur i en reklamkampanj
för Västtrafik. Vem trodde då att hon skulle ägna sitt
yrkesliv åt kollektivtrafik? Nu gör hon det, älskar
jobbet och pusslar för att kombinera det med två barn.
FrIda
Visionär mitt i livspusslet
F
rida Karlge är en sån där som verkligen
gillar sitt jobb. Hon är engagerad, brinner för frågor om stadsplanering, transporter och kollektivtrafik och vill att många
fler ska ställa bilen och i stället åka kollektivt.
– Jag vill att människor ska välja kollektivtrafik för att det är det bästa alternativet för
dem. Det ska ge ett mervärde. För mig är det
en känsla av frihet att sätta sig på bussen eller
tåget. En stunds meditation som jag önskar att
fler får möjlighet till, säger Frida när jag ber
henne berätta om sitt engagemang.
– Mamma gunga mig, ropar treåriga Elsa,
plötsligt.
Vi har träffats på en lekplats för att göra
intervjun. Frida är föräldraledig varannan fredag och lyckas med ett fantastiskt lugn svara
på frågor samtidigt som Elsa och storasyster
Hilda självklart vill ha sin del av uppmärksamheten.
Sånt är livet just nu, full fart med både arbete
och familj. Och så vänner förstås. Så mycket
annat hinns inte med för tillfället.
– Jobbet är en stor del av mitt liv, på ett
positivt sätt. Det är faktiskt så himla roligt.
En förutsättning för engagemanget är
att Frida och hennes man delar på arbetet
hemma. Båda kan delvis styra sin tid och turas
om med hämtning och lämning på dagis.
Nu vill Hilda klättra i träd så vi ger oss in
den lilla djungeln av låga klätterträd i parken
och Frida berättar att hon själv är uppväxt i
Hjo. Att bli biträdande kollektivtrafikchef i
Göteborg var nog inte ett av alternativen om
någon då hade frågat vad hon ville jobba med
när hon blev stor. Fast ganska snart stakades
vägen faktiskt ut.
frida började Studera till Väg- och vatteningenjör på Chalmers med inriktning mot arkitektur och stadsplanering, vilket bland annat
innebar ett halvår samhällsplanering på KTH
i Stockholm, samt ett halvårs planeringskunskap och engelska på Nya Zeeland.
terar oss är en viktig del av
vardagen och därför känns de
här frågorna angelägna, inte
minst ur miljösynpunkt.
För Frida är det självklart
att åka så mycket kollektivt
hon kan, bland annat mellan
hemmet i Partille och jobbet
i Göteborg. Det kommer hon
att fortsätta med sedan familjen i maj flyttat till Timmervik utanför Stenungsund.
» Hur vi transporterar oss är en
viktig del av vardagen och därför
känns de här frågorna angelägna.«
– Examensarbetet handlade faktiskt om kollektivtrafiken till Göteborgs södra skärgård.
Sedan dess har det fortsatt att handla mycket om kollektivtrafik. 2000–2007 arbetade
Frida på SWECO med frågor om trafikplanering och mobiltiy managament – det vill säga
beteende och attityder till resande – bland
annat som konsult åt trafikkontoret.
Efter det hamnade hon på trafikkontoret för
att tillsammans med kollektivtrafikchef Jörn
Engström, ansvara för att göteborgarna får en
så bra kollektivtrafik som möjligt.
– Det är spännande frågor som berör och
engagerar många människor. Hur vi transpor-
– Det går jättebra. Tåget
in till stan tar mindre än 30
minuter, men jag blir nog
tvungen att ta bil till pendelstationen.
Flytten är ett sätt för
familjen att komma närmare
mor- och farföräldrar, men
också att komma nära hav
och natur.
– Vi får några hundra
meter till havet, så i sommar
hoppas jag mycket på krabbfiske och båtutflykter.
Vägskäl # 1-2 201111
Posttidning B
Porto betalt
Informationsbehovet är stort – men pekpinnar
känns inte bra. En gyllene medelväg är att
utse Göteborgs bästa granne.
Ett gemensamt mål
I
februari inleddes ”Bästa granne-kampanjen”
där trafikkontoret, miljöförvaltningen och
kretsloppskontoret på ett lättsamt och uppmuntrande sätt vill öka kunskapen om fastighetsägaransvaret.
– Vi behöver bli tydligare och bättre på att
förklara för fastighetsägarna vad det är som
gäller, men det är roligare att göra det genom att
lyfta fram goda exempel i stället för att komma
med pekpinnar, säger Carin Kling, informatör
på trafikkontoret.
Kampanjen inleddes i februari och i april
hade 41 fullständiga nomineringar kommit in.
Ett bra resultat tycker Carin Kling och berättar
att de lottar ut en vinst varje månad till de som
nominerar. En jury kommer sedan att utse ”Göteborgs bästa granne” enligt tävlingskriterierna.
I Göteborg har fastighetsägarna och staden ett
delat ansvar för att hålla gator och trottoarer
framkomliga, rena och trafiksäkra. De senaste
årens vintrar har ställt höga krav på fastighets­
ägarna och det har blivit påtagligt för många
vilket ansvar de har för snöskottning och halkbekämpning.
– Många fastighetsägare tror att staden gör
mer än vad vi gör, men det system som vi har i
Göteborg lägger en stor del av ansvaret på fastighetsägarna, säger Carin Kling.
I samband med kampanjen har de inblandade
förvaltningarna skickat ut en broschyr till
fastighetsägarna som beskriver vad som ingår i
fastighetsägaransvaret uppdelat på årstid. Den
beskriver till exempel att våren handlar om att
ta bort grus och stenflis, sommaren om att rensa
och klippa häcken, men framför allt om att det
under alla årstider är viktigt att hålla rent och
snyggt och tillsammans skapa en trevlig, fram-
Delat ansvar för vår närmiljö
I Göteborg har fastighetsägaren och staden ett delat ansvar för att hålla gator och
trottoarer framkomliga, rena och trafiksäkra. Fastighetsägarens ansvar innefattar även
trottoarer, gångbanor och trappor upp till 10 meter utanför tomtgränsen. Finns det
ingen gångbana eller trottoar ansvarar man i stället för 1,2 meter av gatan utanför
tomtgränsen. Det finns några enkla regler att följa; de visas i den broschyr som skickades ut till fastighetsägare under våren.
– Vi har försökt att på ett tydligt och pedagogiskt sätt förklara fastighetsägarens
ansvar och visa hur vi tillsammans tar hand om Göteborg, säger Carin Kling. nnn
– Även de som nominerar till
kampanjen premieras, berättar
Carin Kling på trafikkontoret.
komlig och trafiksäker stad.
– Fastighetsägaransvaret
handlar om vår gemensamma
trevnad och säkerhet – därför
hoppas jag att alla som har riktigt bra grannar ska nominera
dem så att vi kan lyfta fram
positiva exempel och samtidigt
skapa engagemang och gemenskap i vår stad.
Alla är välkomna att nominera sin
granne till Göteborgs bästa granne.
I flerfamiljshus går det utmärkt att
nominera fastighetsskötaren.
Vinnaren får en grillfest för sig och
sina grannar där mästerkocken Bengt
Sjöstöm lagar mat till ett värde av
5 000 kronor.
Läs mer och nominera på:
www.goteborg.se/bastagranne