Transcript Hål i marken kräver

» EFTERLÄNGTAT: 87 extra miljoner till underhåll
Information från
Göteborgs Stad
Trafikkontoret
2011 # 3
LIVSVIKTIG
trafikradio
Hål i marken kräver
STENKOLL
INLEDANDE VÄGSKÄL
Mer för pengarna
A
» INLEDANDE VÄGSKÄL������ 3
Kent blev bästa grannen.
» TRAFIKREPORTRARNA����� 4
Claes-Göran Berg och Anette
Jonson-Hälleby sänder trafikradio
från Göteborg.
» DE HAR STENKOLL������������� 6
Mycket att tänka på för Thorben
och Sandra så att alla arbeten i
gator och spår kan utföras.
» MER TILL UNDERHÅLL9
Det finns 87 extra miljoner kronor
till underhålls­arbeten för 2011.
» PORTRÄTT������������������������ 10
Sandra Claesson funderar på vägskyltar och vad de kommunicerar.
Tidningen Vägskäl ges ut av
Göteborgs Stads trafikkontor 4 gånger/år
Ansvarig utgivare: Birgitta Hellgren
Redaktion: Lena Johansson, Birgitta Lagerlöf,
Maria Lagergréen och Kenth Lärk
Produktion: Medialaget Väst AB
Framsida: Bernhard Beirau tar bort gatsten vid
Korsvägen, ett av alla arbeten i gator och spår
som trafikkontoret gett tillstånd till.
Foto: Lena Öritsland
Postadress: Göteborgs Stads trafikkontor
Box 2403, 403 16 Göteborg
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Telefon: 031-368 00 00
Fax: 031-711 98 33
Hemsida: www.goteborg.se
E-post: [email protected]
Tryck: Zetterqvist Tryckeri
Svanenmärkt tryckproduktion
2
För närvarande är tre områden prioriterade
i stadens verksamhet, kraftigt ökat bostads­
byggande, snabb utbyggnad av antalet för­
skoleplatser och genomförandet av det
Västsvenska paketet. Inom dessa tre områ­
den präglas arbetet av både effektivitet och
framåtanda.
Hela Västsvenska paketet är för övrigt ett
utmärkt exempel på arbete över förvaltnings­
gränserna. Utan den hade kraftigt utbyggd
kollektivtrafik inte kunnat förverkligas under
kort tid.
Även när det gäller personalfrågor finns det
mycket att vinna på samarbete och sam­
ordning mellan de tre förvaltningarna, till
exempel när det gäller utbildning, infor­
mation och ekonomi.
Just nu pågår arbetet med nästa års budget
inom våra förvaltningar. Där gäller det att
vara smart i planeringen och utnyttja resur­
serna på bästa sätt. När vi ställer oss frågan
hur vi ska få mer för pengarna i bugeten år
2012 är svaret givet – genom samverkan.
Birgitta Hellgren
trafikdirektör
TRAFIKNÄMNDEN
Trafiknämndens officiella uppdrag är att tillgodose
­göteborgarnas och näringslivets transportbehov, förbättra trafiksäkerheten och minska trafikens miljö­
förstöringar till en acceptabel nivå för både människor
och natur. Uppdraget ska utföras med en helhetssyn och
i nära samarbete med statliga, regionala och kommunala
aktörer samt övriga intressenter.
på kollektivtrafik var i fokus under årets
trafikantvecka i Göteborg. Det var den
19–23 september som trafikantveckan
uppmärksammades över hela Europa
och då passade Göteborg på att berätta
för stadens alla anställda om de stora
infrastrukturprojekt som är på gång.
I filmen ”Den livliga staden”, som kan
ses på www.denlivligastaden.se, berättas
bland annat om möjligheterna att välja
nya vägvanor.
Under veckan arrangerade trafikkontoret, i samarbete med Trafikverket, Västtrafik och miljöförvaltningen fem olika
frukostseminarier. Det bjöds dessutom
på soppluncher i Älvrummet där man
bland annat tog upp hur trängselskatten
kommer att fungera.
Gamlestadstorget och Skeppsbron är
två centrala knutpunkter i det framtida
trafiknätet. På dessa två ställen fanns
personal på plats under en dag. Då kunde
intresserade ställa frågor och få mer
information om planer och visioner för
att skapa en livligare stad.
nnn
2011-11-11
BLIR DET STOR INVIGNING
AV NYA KUNGSGATAN
BIRGITTAS
VÄGSKÄL
Nytt ljus på Götaplatsen
DEN FÖRSTA SEPTEMBER tände kommun-­­
Numera reser jag mellan
Brunnsparken och Guldheden
varje dag. På cykeln är det
underbart – ena vägen. Men
attans vad stor höjdskillnaden
är innan jag lyckats ta mig
upp till Wavrinskys plats på
hemvägen.
På dessa höjder kan man
vila en stund och fundera på
vem Wavrinsky var. Jo, han var
nykterhetsivrare, pacifist samt
ordförande i Göteborgs skyttegille, vars skjutbana låg vid
nuvarande Wavrinskys plats.
Intressant är det också att
fundera över hur konstnären
Ebba Matz tänkte när hon
skapade konstverket ”Här”
i form av en 4,5 meter hög
knappnål som i dag pryder
platsen.
munens väg- och bananläggningar
samt är väghållarmyndighet.
I ansvaret ligger också att vara banhållare av spårvagnsnätet. Ett aktivt
samarbete drivs med Trafikverket,
som ansvarar för de stora vägarna
i och omkring Göteborg.
TRAFIKKONTORET
Trafikkontoret leds av trafiknämnden med uppdrag att
svara för all trafik i Göteborg, däribland kollektivtrafiken
i samarbete med Västtrafik. Kontoret förvaltar kom-
Vägskäl # 3 2011
sty­relsens ordförande Anneli Hulthén
ljuset på Götaplatsen.
– Det var på tiden, det här har varit en
ganska mörk del av Avenyn, men nu tror
jag att det kommer att bli alldeles fantastiskt fint, sa hon innan hon steg ut på en
av Stadsteaterns balkonger och tryckte på
knappen.
Belysningsprojektet på Götaplatsen har
varit ett samarbete inom Göteborgs Stads
samverkansprojekt Trygg, vacker stad och
finansieras tillsammans med Higabgruppen. Målet med belysningen har varit att
platsen ska kännas säker och trygg samt
inbjuda till social aktivitet.
Nu är drygt 2 000 LED-dioder på plats
och lyser upp Konstmuseets valvbågar.
Dessutom har man satt upp belysta bänkar
och trapporna har fått ny belysning.
– Om man ser på håll är
trapporna upplysta ganska
diskret, men när man väl går
uppför dem är de helt ljusa,
förklarar Lars Fredén från
Ramböll som varit uppdrags­
ledare för projektet.
Trygghet och säkerhet har
varit viktiga delar av arbetet
och man har arbetat hårt för
att hitta en effektfull belysning som samtidigt skapar nog
med ljus för att människor ska
känna sig trygga.
– Det är viktigt att det
känns bra att vara på Göta­
platsen även en regnig
novemberdag, säger Ingemar
Johansson, belysningsansvarig
på trafikkontoret.
nnn
FOTO HANNA KÄLBERG
VÄGSKÄL # 3 2011
VÄSTSVENSKA PAKETET och storsatsningen
FOTO MARIA LAGERGRÉEN
4
tt få mer för pengarna är något som
är värt att sträva efter. Då tänker jag i
detta fall inte på innehållet i den egna
plånboken utan på de skattepengar som utgör
själva grunden för att Göteborgs Stad ska
kunna erbjuda sina invånare en god service.
Det är också en del av bakgrunden till att
politikerna gett våra tre förvaltningar – trafik­
kontoret, stadsbyggnadskontoret och fastig­
hetskontoret – uppdraget att samverka mer. Vi
tycker att den utmaningen är jättespännande,
samverkan är definitivt något som ligger i
tiden. Och något som vi redan jobbar med.
Samverkan är nödvändig för att effektivisera
och öka takten i utförandet av våra uppdrag.
Genom samverkan kan vi också få bättre
kvalitet i det vi gör.
Lyckad
trafikantvecka
Överraskad
bästa granne
– JÄTTEGLAD OCH LITE CHOCKAD, så beskriver
Kent Vokstrop hur han reagerade på att
bli utsedd till ”Göteborgs bästa granne”.
Det är trafikkontoret, miljöförvaltningen och kretsloppskontoret som genom
kampanjen ”Göteborgs bästa granne” på
ett mer lättsamt sätt velat öka kunskapen om fastighetsägarnas ansvar för
närmiljön.
Alla göteborgare var välkomna att nominera en granne eller fastighetsskötare,
och av 219 förslag utsåg juryn enhälligt
Kent Vokstrup, fastig­hetsskötare hos
Poseidon i Lövgärdet.
Kenth nominerades av en hyresgäst
och valde att dela vinsten, en grillkväll
med mästerkocken Bengt Sjöström, med
arbetskamrater och några hyresgäster i
Lövgärdet.
– Jag gillar mitt jobb och ser hellre
lösningar än problem, säger en jätteglad
Kent som inte ens visste om att han var
nominerad i tävlingen. nnn
Vägskäl # 3 20113
TRAFIKRADION
Trafiken.nu – en väg till bättre väg
– TRAFIKEN.NU SKA GE en samlad ingång till
trafiken i vår region, säger Carin Kling.
Carin är redaktör för www.trafiken.nu
och har bland annat i uppgift att upp­
datera sidan när det är saker som trafikkontoret särskilt vill lyfta fram.
På trafiken.nu sker uppdateringar av
trafikmeddelanden från Trafikverket och
Västtrafik automatiskt, kameror visar
ständigt bilder från olika delar av vägnätet och grafik visar hur snabbt, eller
långsamt, trafiken rör sig på en speciell
sträcka. Carin Kling kan som redaktör
också gå in och uppdatera sidan manuellt – till exempel vid evenemangstrafik.
Portalen ska ge resenärer information
om olika sorters kommunikationssätt.
En bilist kan, förutom att få tips om
TRAFIKEN.NU I SIFFROR
trafikflödet, även hitta information om
kollektivtrafiken eller bra cykelvägar.
– Den stora utmaningen är att få uppdateringar om stundens störningar, säger
Carin. I dagsläget är trafikradion snabbare, men vi arbetar för att hitta sätt att
bli bättre även där. Vi vill att man ska
kunna använda sidan för att planera sin
resa och hitta alternativa vägar. nnn
Liv går före nyheter
Anette Jonson-Hälleby och
Claes-Göran Berg träffas i
trafikradions studio på Sveriges
radio i Göte­borg. Just den
här dagen har det varit rörigt
med flera stora trafikolyckor
och mycket regn, men nu
flyter trafiken lugnt.
– Nu ringer räddningstjänsten, förklarar
Anette och svarar i en telefon.
Räddningstjänsten har ett eget telefon­
nummer – annars är det 020-999 444 som
gäller för trafikanter som vill tipsa trafik­
radion om någon incident. På skrivbordet
framför Anette står fyra datorskärmar där
det hela tiden kommer ny information om
läget på vägarna.
REPORTRARNA får ständiga uppdateringar från
Trafikverket och Västtrafik, de följer vädret
genom SMHI och har täta kontakter med
räddningstjänst, polis och bärgare. Till
stor hjälp är också en specialversion av
trafiken.nu där de kan hålla koll på trafik­
flöden längs stadens leder.
– Vi får också tips från trafikanterna.
100 000 samtal om året kommer det in till
trafikredaktionerna inom Sveriges radio,
säger Claes-Göran.
TRAFIK- OCH SERVICEREDAKTIONEN vid Sveriges
radio är bemannad dygnet runt, året runt.
Det finns trafikredaktioner på fyra platser,
Stockholm, Göteborg, Malmö och Jönkö­
ping, som servar med trafik- och servicerap­
porter till radions 25 lokala stationer.
4
TEXT & FOTO MARIA LAGERGRÉEN
trafiken.nu har cirka 700 000 unika
n besökare på ett år.
20–25 procent av besökarna använder
n smartphones.
Den första portalen öppnades i Stockholm
n år 2000, tre år senare fanns den i Göteborg.
Cirka 100 kameror övervakar trafiken i och
n omkring Göteborg. nnn
Liveradio
om trafiken
VARJE VARDAGSEFTERMIDDAG sätter sig
Anders ”Pipistrello” Rönnefors i Mix
Megapols bil för att rapportera live om
eftermiddagstrafiken. Förutom att han
själv åker runt håller han sig uppdaterad
om trafikläget genom trafiken.nu, Väst­
trafik och Trafikverket.
– Vi har också en egen tipstelefon och
tävlingar för de som ringer in och tipsar.
Det gör att det är många som ringer.
Under ett pass mellan klockan 15 och
18 får jag ett 30-tal samtal från lyssnare,
säger Anders.
Claes-Göran Berg och Anette Jonson-Hälleby är trafikreportrar i Göteborg.
Trafikmeddelanden sänds på fasta rapport­
tider i Sveriges radios lokala P4-kanaler.
Trafikradion sänder dagligen akuta med­
delanden vid allvarliga störningar och VMA,
viktiga meddelanden till allmänheten, vid
olyckor eller krissituationer i samhället.
TRAFIKRADION har 17 fasta sändningar varje
dag, men bryter även sändningar om trafik­
situationen så kräver. Det kan bli uppemot
30 sändningar om dagen från redaktionen i
Göteborg.
– Vi avgör själva om vi vill bryta, förklarar
Claes-Göran. Vi gör hela tiden journalistiska
bedömningar om vad som är viktigt att infor­
mera om.
– Nuförtiden får vi även bryta Ekot eller
sportradion som var heliga förut, fortsätter
Anette. Liv går före nyheter.
Reportrarna är rekommen­
derade att gå ut med med­
delande fyra gånger i timmen,
men om det kommer in
många samtal händer det att
de går ut oftare.
– Vi har många sätt att
bevaka trafiken på, men den
bästa källan är alltid perso­
ner som finns på plats, säger
Anette.
– Det har hänt att en
person som ringt in ett tips
till mig också har gått fram
och lämnat över sin telefon
till räddningsledaren så att jag
skulle få bättre information.
Vägskäl # 3 2011
MIX MEGAPOL HAR trafikradiosändningar
varje kvart, men om det händer något
speciellt kan Anders gå in och bryta
däremellan. Kanalen har även trafik­
meddelanden på morgonen. Då är det
Marie Aune som rapporterar både
nyheter och trafik, men hon håller sig
i studion.
Förutom att rapportera om incidenter
och störningar i trafik och kollektivtra­
fik, använder Anders sin karaktär Pipi­
strello för att kommentera trafiken. Han
kan påpeka i radio om det är någon som
byter fil över heldragen linje eller på an­
nat sätt agerar på ett olämpligt sätt.
Efter många år på vägarna tycker
han sig märka att något som irriterar
trafikanter är just när andra trafikanter
slarvar med vävning eller tränger sig.
– På det hela taget tycker jag att folk
är engagerade och hjälper varandra i
trafiken, säger Anders.
2015 upphör
miljöbilsparkeringen
Innehavare av miljöfordon får så smått
börja planera för en tillvaro utan gratis
parkering. Efter den 30 juni 2015 kommer
det inte att finnas några parkeringstillstånd
för miljöfordon.
Beslutet togs av trafiknämnden i juni 2011. Fram till 2015
sker en utfasning för att man vill ge miljöfordons­ägarna
tid att anpassa sig till de nya reglerna.
– Vi behöver också gott om tid för att gå ut med infor­
mation, säger Anette Thorén, projektledare trafikkontoret.
Redan 1997 infördes systemet med gratis parkering för
miljöfordon i Göteborg och ambitionen var att främja
intro­duktionen av miljöbilar. Reglerna innebär att invåna­
re i Göteborg som äger en miljöbil har möjlighet att söka
ett treårigt parkerings­
tillstånd som endast
kostar 65 kronor. Det
SÅ GÅR DET TILL
ger rätt till två timmars
Rent praktiskt går utfasningen
gratis parkering på
till så att fram till 30 juni 2012
stadens gatumark, på
utfärdas treåriga tillstånd prenågra p-platser som
cis som vanligt. Från 1 juli 2012
förvaltas av Parke­
utfärdas tillstånd som gäller
ringsbolaget samt till
till 30 juni 2015.
boendeparkering.
Förutom att man
ska vara innehavare av miljöfordon enligt Göteborgs Stads
definition, ställs det vissa användarkrav på dem som har
tillstånd. Bilen får inte ha dubbdäck och bilar som drivs
med alternativt bränsle måste köras minst 70 procent av
körsträckan under ett år på det alternativa drivmedlet.
ANTALET PARKERINGSTILLSTÅND för miljöfordon är i dag cirka
25 000. År 2006 var motsvarande siffra cirka 8 000.
Att systemet med dessa p-tillstånd nu fasas ut beror
helt enkelt på att syftet med dem är uppnått. Marknaden
för miljöfordon utvecklas mycket positivt. Ungefär
40 procent av alla personbilar som säljs är miljöbilar.
Andelen miljöfordon i Göteborg är nu uppe i 15 procent.
I Göteborgs Stads egen bilpark är andelen miljöbilar 93
procent.
– Man gör samhällsnytta genom att ha miljöfordon.
Utsläppen minskar och det blir trevligare att vistas i sta­
den, säger Anette Thorén.
Bara för att p-tillstånden upphör 2015 innebär det inte
att dörren är definitivt stängd när det gäller förmåner till
miljöfordonsägare.
– Det kanske blir någon annan förmån senare, säger
Anette Thorén.
KENTH LÄRK
Vägskäl # 3 20115
TILLSTÅND ATT GRÄVA I MARKEN
TEXT & FOTO BIRGITTA LAGERLÖF
För att garantrera säkerheten
är Thorben Starcke och
Sandra Claesson ofta
ute och inspekterar hur
entreprenörerna sköter
sina åtaganden. Här är de vid
upprustningen av Kungsgatan.
Det grävs cirka 3 000 hål i marken
i Göteborgs gatunät varje år.
– Inget får hända trafikanterna och
störning­arna ska vara så små som
möjligt, det är utgångspunkten när
vi ger våra tillstånd, berättar Sandra
Claesson och Thorben Starcke på
trafikkontoret.
Med stenkoll
på vägarbeten
Arbeten i gatu- och spårnäten innebär
nästan alltid någon form av störning för tra­
fiken, men kan också innebära en risk för de
som utför arbetet. Den som vill sätta spaden i
marken på någon av Göteborgs vägar har en
hel del att tänka på.
KORT KAN MAN SÄGA att ansvaret delas mellan
P
å skärmen i Sandra Claessons tjänste­
rum lyser en bild med väldigt många
små trianglar. Det är en karta över alla
pågående vägarbeten i Göteborg. Bakom varje
triangel döljer sig ett gediget arbete för att
både säkerhet och framkomlighet ska vara
god. Det är vad planeringsledare Thorben
Starcke och Sandra Claesson (tidigare
Åkesson) arbetar med.
– Vi håller koll på vem som gräver var
och vilka bestämmelser som gäller, berättar
Thorben.
6
trafikkontoret och byggherren.Trafikkontoret
är som väg- och spårhållare ansvarig för trafi­
kens framkomlighet, säkerhet och miljö.
På byggherren åligger att visa hur de har
tänkt organisera arbetet så att det sker enligt
de krav som trafikkontoret ställer.
Det görs genom en tillfällig trafikanord­
ningsplan, en så kallad Ta-plan. Den beskri­
ver arbetet och visar vilka trafik­­anordningar
och tillfälliga trafikföreskrifter som behövs
och var de är placerade. Om befintliga
parkeringsplatser berörs av arbetet ska det
finnas förslag på ersättningsplatser. Ta-planen
granskas av trafikkontoret, närmare bestämt
av Sandra och Thorben.
Vägskäl # 3 2011
– Hittills i år har vi granskat cirka 3 000
Ta-planer. Oftast kommer entreprenören hit
med planen och så sitter vi och går igenom
den, berättar Sandra.
När Ta-planen är granskad ger trafikkon­
toret starttillstånd för projektet och ett avtal
skrivs. Allt arbete inom gatu- och spårom­
rådet kräver ett avtal med trafikkontoret. I
avtalen regleras bland annat underhållsfrågan
och normalt tas en avgift ut som ersättning för
framtida underhåll.
SEDAN KAN ARBETET ta sin början. Nu är det
byggherren som ska se till att avtalet följs.
Det innebär exempelvis att det ska finnas ett
gällande starttillstånd, att alla kontroller och
förändringar dokumenteras, att en arbets­
miljö- och trafikmiljöplan upprättas, att träd
och växter inte skadas, att Ta-planen följs och
att restprodukter källsorteras. Entreprenören
har också en informationsskyldighet till de
som berörs av arbetet, exempelvis boende i
området.
När arbetet är utfört har entreprenören 30
dagar på sig att fylla igen schaktet.
FÖRUTOM ATT GRANSKA Ta-planer ägnar San­
dra och Thorben mycket tid åt att vara ute
på fältet och se till att avtalen följs. Är det
något som inte är okej får entreprenören en
tillsägelse och felet åtgärdas. I de allra flesta
fall räcker det, men Sandra och Thorben
har också mandat att både stoppa jobb och
utfärda påföljd på 15 000 kronor om de anser
att förseelsen är grov.
– Det är inte ofta vi behöver ta i med hård­
handskarna, men det är bra att vi har man­
datet. Det ligger på vårt ansvar att arbetena
utförs på ett tryggt och säkert sätt. Jag vill att
mitt barn ska kunna gå till skolan själv, även
om det är ett vägarbete på vägen dit, säger
Sandra.
Vilka är det då som ansöker om tillstånd att
gräva i gatu- och spårnätet? Oftast är det nå­
gon av ledningsägarna, det vill säga Göteborg
Energi, Göteborg Vatten, något av fiberföreta­
Via en app i mobilen kan
Sandra och Thorben följa alla
pågående arbeten i gatu- och
spårvägsnätet. Jättepraktiskt
när de är ute på uppdrag.
Vägskäl # 3 20117
TILLSTÅND ATT GRÄVA I MARKEN
FÖR ATT INTE alla arbeten ska krocka eller att
vägarna grävs upp onödigt många gånger
gäller det att projekten planeras och samord­
nas. Byggherrarna har därför en skyldig­
het att kontinuerligt informera staden, i
det här fallet trafikkontoret, om planer på
större projekt. Sandra och Thorben träffar
kontinuerligt Trafikverket och evenemangs­
gruppen på trafikkontoret för att samordna
kommande projekt.
Alla arbeten inom gatu- och spårområ­
dena finns digitalt. Via datorerna har Sandra
och Thorben koll på allt som pågår och kan
snabbt och enkelt gå tillbaka för att se vem
som utförde vad vid ett speciellt tillfälle.
Men systemet är inte uppbyggt så att det
ringer en varningsklocka om olika projekt
krockar.
– Nä, det finns i våra huvuden. Vi har bra
kontroll på vägarbeten i hela staden, säger
Thorben.
För arbeten i eller nära
spår­­områdena gäller
särskilda bestämmelser,
bland annat när
det gäller säkerhet.
Det utförs nästa lika många
arbeten på spårområdena
som i gatunätet. Här är be­
stämmelserna lite annorlun­
da, arbetena ska ske i enlighet
med TRI, trafiksäkerhetsin­
struktion, och en utförande­
plan ska upprättas.
– De flesta arbetena sker
med spårvagnstrafiken igång,
därför måste vi ha särskilda
bestämmelser när det gäller
säkerheten, säger Thorben
Starcke, som utfärdar tillstån­
den.
Bland annat ska det fin­
nas en säkerhetsledare vid
varje arbete som ska ha gått
TRI-utbildning anordnad av
trafikkontoret enligt en ut­
bildningsplan som Transportstyrelsen har
godkänt. Utbildningen är på fyra dagar och
för att få godkänt måste man klara examen
samt ha 100 procents närvaro.
Säkerhetsledarna vidareutbildas sedan
vartannat år.
Det är många lagar, förordningar, föreskrifter och anvisningar som reglerar
arbete i gatu- och spårvägsnät. I Blå boken är 44 uppräknade: Plan- och
bygglagen, ellagen, miljöbalken, arbetsmiljölagen, väglagen, trafikförordningen, vägmärkesförordningen, lagen om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg är bara några exempel.
Blå boken
8
TEXT & FOTO KENTH LÄRK
För 87 miljoner kronor går det att
göra mycket, men inte allt.
– Vi är jätteglada, men inte
nöjda, säger planeringsledare
Annika Oskarsson om sin del av
de extra miljoner som avsatts till
underhållsarbeten.
Många lagar och bestämmelser
Snart ska Korsgatan grävas upp, Thorben och
Sandra inspekterar.
Efterlängtade miljoner
till underhållsarbeten
Arbete på spåren
FOTO ANDERS VÄSTLUND
gen, bostadsrättsföreningar eller staden själv
som bygger om eller rustar upp.
– De stora och återkommande byggher­
rarna som Göteborg Energi och Göteborg
Vatten har generella tillstånd för kortare
arbeten och här har vi ett mycket gott sam­
arbete, berättar Thorben.
MER PENGAR TILL UNDERHÅLL
Blå boken är Sandra och Thorbens ”bibel”.
Den togs fram av Göteborgs stad 1996 och i
den står allt om bestämmelserna för arbeten
inom gatu- och spårområden i Göteborg.
Det finns utförligt beskrivet vilka regler
och lagar som styr, vad som gäller i planerings- och utförandeskedet, samt när
arbetet är utfört. Det finns ordförklaringar,
kartor över miljözonen, ytor med markvärme, julhandels- och evenemangsområden
samt en uppräkning av det trafikintensiva
vägnätet där inskränkning av antalet körfält inte får ske vid vissa tider.
Tanken är att Blå boken ska vara en hjälp för entreprenörer som ska utföra
arbetet när de söker tillstånd.
– Blå boken är unik i Sverige och har väckt en hel del uppmärksamhet,
berättar Thorben Starcke, som var med och utvecklade boken.
Vägskäl # 3 2011
Hon ansvarar tillsammans med kollegan Lina
Cavallin för det som kallas byggnadsverk. Där
ingår broar, murar, tunnlar, kajer, flytbryggor
och kanalmurar. Som ett exempel kan nämnas
att trafikkontoret ansvarar för 430 broar och
vägportar i Göteborg.
– I juni fick vi en förstärkning av under­
hållsbudgeten och vi har gjort mycket för
miljonerna. Samtidigt finns det ett stort efter­
släpande underhållsbehov, förklarar
Annika Oskarsson.
Flytbryggan för Älvsnabben på Eriksberg har rustats upp tack vare extra pengar för
underhållsarbete.
TOTALT AVSATTES 87 miljoner kronor extra till
underhållsarbeten varav 25 miljoner kronor
till byggnadsverk. Det eftersläpande under­
hållet låg då på 130 miljoner kronor.
– Det blir inte bara dyrare om man väntar
med att göra de arbeten som behöver utföras,
det får också större konsekvenser för trafikan­
terna i form av längre avstängningar eftersom
skadorna blir större och arbetena mer omfat­
tande ju längre man väntar, säger Annika
Oskarsson.
Ett exempel på större arbeten som nu kun­
nat utföras är reparation av flytbryggan för
Älvsnabben på hållplats Eriksberg.
Andra jobb som gjorts är impregneringar
av betongkonstruktioner, reparation av portar
och broar längs gång- och cykelvägar samt
målning av bullerskärmar.
INGEMAR JOHANSSON ansvarar för gatubelysning,
trafiksignaler och likriktarstationer till spår­
vägen. Även han välkomnar sitt tillskott på 15
miljoner kronor, men konstaterar att det inte
räcker för att komma upp till vad som kallas
basstandard.
Det finns ett stort behov av underhåll på
gatu­belysningskablar. Trafikkontoret ansvarar
för cirka 500 mil kabel till gatubelysningar.
Dessa kablar består dels av 200 mil modern
plastkabel, dels av 300 mil gammal så kallad
» Totalt
avsattes
87 miljoner
kronor
extra till
underhålls­arbeten.«
järnbandskabel.
– Gammal kabel är ett
jättestort bekymmer. Där
behövs stora insatser, säger
Ingemar Johansson.
Järnbandskabeln är nu 50
år eller äldre och har därmed
passerat den beräknade livs­
längden. Det stora problemet
är att den med åldern blivit
skör. Om det görs andra
schaktningsarbeten och man
inte samtidigt passar på att
byta den gamla kabeln upp­
står ofta problem i efterhand.
Följden blir att det behöver schaktas igen.
– Därför har vi under de senaste åren
försökt att alltid byta kablar mellan belys­
ningsstolpar när man ändå gräver, förklarar
Ingemar Johansson.
NÄR DET GÄLLER beläggningsarbeten på huvud­
vägnätet var situationen riktigt bekymmersam
i våras. Inte minst på grund av de två senaste
vintrarna som varit kalla och snörika.
Med dåvarande budgetläge fanns till och
med risk för att man behövde sätta ut skyltar
som varnade för stenskott, i kombination
med sänkt hastighet på vissa sträckor, för
att minska risken för olyckor. Tillskottet var
följaktligen mycket välkommet.
–Tack vare budgetförstärkningen kan vi
utföra beläggningar på 300 000–400 000
kvadratmeter av vägnätet, förutsatt att det
är en mild höst, säger planeringsledare
Åke Sandin.
Det optimala hade varit om pengarna kom­
mit tidigare. Då hade man kunnat utnyttja
den gynnsamma väderleken under maj och
juni. I budgeten avsattes 35 miljoner kronor
extra till beläggningsarbeten.
I totalsumman 87 miljoner kronor ingår
också 12 miljoner för kostnader under 2011
års första månader på grund av vintern.
Vägskäl # 3 20119
TEXT & FOTO BIRGITTA LAGERLÖF
PORTRÄTT
På kundtjänst skämtades det om Sandras intresse för
trafikregler och vägskyltar. Men att hon lusläst både
Blå boken och Trafikkontorets Tekniska Anvisningar
bidrog till att hon i dag har »världens bästa jobb «.
SANDRA
Helt galen i vägskyltar
P
å trafikkontoret känner nog de flesta
Sandra som Sandra Åkesson. Men nu
är hon nygift och heter Claesson i efter­
namn. Efter att ha varit ett par i 16 år slog hon
och maken Peter till och gifte sig i september.
Det var helt enkelt dags och på höstlovet
väntar bröllopsresa tillsammans med de två
döttrarna. Vart är ännu inte bestämt, men
gärna ett varmt ställe.
Familjen bor sedan elva år i Torslanda Där
är Sandra också född­och där finns hennes
släkt. Sandra gick Handel- och kontor på
gymnasiet och jobbade sedan bland annat
inom omsorgen och som försäljare på Åkes
Hönökaka i Torslanda. Åkes Hönökaka är ett
familjeföretag grundat av Sandras farfar och
där arbetar hennes mamma och flera andra
släktingar.
– Men jag kände att jag ville jobba som
informatör och läste Media- och kommuni­
kationsvetenskap på universitetet. Jag varvade
studierna med att föda mina två barn, berättar
Sandra.
SANDRA CLAESSON
ARBETAR SOM: Planeringsledare
PÅ TRAFIKKONTORET: Sedan 1 september 2010
ÅLDER: 36 år
FAMILJ: Nygift med Peter Claesson, samt
EFTER STUDIERNA letade Sandra jobb som infor­
matör och år 2007 blev det napp på Göteborgs
Spårvägar som sökte trafikinformatör till
150017, trafikkontorets kundtjänst.
– Det var omväxlande och roligt. Förutom
att ge upplysning i telefon ansvarade vi för tra­
fikinformationen på hållplatsernas displayer
och för att läsa upp meddelanden i högtalar­
systemet vid förseningar eller stopp i trafiken.
Sandra är den vetgiriga typen. Sitter hon
på kundtjänst för att svara på frågor vill hon
barnen Nellie 8 år och Emma 7 år
BOR: I Torslanda
GILLAR SKARPT: Glass
OGILLAR SKARPT: Oärlighet
FAVORITPRYL PÅ JOBBET: Vägskyltar
VISSTE DU ATT: Åke i ”Åkes Hönökaka” var
Sandras farfar.
10 Vägskäl # 3 2011
också veta vad hon pratar om. Och frågorna
som kom in kunde röra det mesta som har
med trafik och trafikplanering att göra.
– Jag tycker om att lära mig saker och det
började med att jag satt och bläddrade i Blå
boken* och TTA, Trafikkontorets Tekniska
Anvisningar, för att kunna svar på frågorna,
berättar Sandra.
MEN SNART BÖRJADE Sandra läsa av rent intresse,
ju mer hon lärde sig, desto mer intressant blev
det.
– Det blev som ett skämt på kundtjänst, att
jag tog med mig Blå boken hem för en mysig
helg.
planeringsledare och från att
ha gått bredvid en tid sköter
Sandra själv granskning av
Ta-planer och kontakten
med entreprenörerna. Jobbet
känns viktigt och stimule­
rande.
– Jag tycker faktiskt att jag
har världens bästa jobb. Det
svåraste är att få tiden att
räcka till.
OCH SÅ VAR DET ju det där med
vägskyltar. Vi åker ut till
stadens förråd av vägskyltar
» Jag tänkte att jag har inget att
förlora på att söka. Man måste
våga om det ska bli något.«
Framförallt är det frågor kring trafiksäker­
het som engagerar Sandra och det var också
därför hon blev intresserad när trafikkontoret
sökte en person till hennes nuvarande tjänst
som planeringsledare.
– Jag gick helt enkelt till Thorben Starcke
och frågade vad han egentligen gör på jobbet
och vad det kräver för kvalifikationer. Egentli­
gen sökte de en trafikingenjör, men jag tänkte
att jag har ju inget att förlora på att söka. Man
måste våga om det ska bli något.
Och något blev det, nämligen ett nytt jobb.
Nu är det ett år sedan Sandra började som
och Sandra går igång när hon
hamnar mitt i skyltskogen.
– Det är jättespännande.
Jag är ju intresserad av kom­
munikation och funderar
mycket på vad varje skylt
egentligen säger b­­­etraktaren,
vad den signalerar och om
budskapet når fram.
Självklart har Sandra en
alldeles egen vägskylt med sitt
namn på tjänsterummet.
* Se sid 6–8 om Blå boken.
Vägskäl # 3 201111
POSTTIDNING B
PORTO BETALT
FOTO MARIA BÖRGESON
Trygg, vacker stad kampanjar för
att göteborgarna ska bli bättre på att
slänga skräp där det hör hemma.
Var sak på sin plats helt enkelt.
NEDSKRÄPNING
– en ren attitydfråga
Med ett flertal aktiviteter under
Gothia Cup och Göteborgs
Kulturkalas har Trygg, vacker stad
uppmanat både göteborgare och
besökare att bli bättre på att slänga
skräp där det hör hemma.
FOTO HANNA KÄLLBERG
På de olika festplatserna och fotbollsplanerna
satte man under evenemangen upp miljö­
stationer som var sammansatta av fyra Göte­
borgspapperskorgar.
– Varje station hade fyra behållare, brän­
nbart, matavfall, plast och metall och det fanns
ansvariga miljövärdar på plats, berättar Maria
Börgeson, kommunikatör på Trygg, vacker stad.
SATSNINGEN HANDLAR DOCK inte bara om att män­
niskor ska bli bättre på att hålla rent och snyggt
under större evenemang. Nedskräpning är i
grund och botten en attityd­fråga, resonerar
”VAR RÄDD OM GÖTEBORG TÄNK på var du slänger ditt skräp”
är en attitydkampanj som pågått sedan 2008. I kampanjen
arbetar Trygg, vacker stad med många olika aktörer för att
hitta sätt att påverka göteborgare och besökare.
Under Gothia Cup användes matchbollar med Tänk-loggan
och under Göteborgs Kulturkalas sågs bland annat en trubadur på en eldriven ångslup som åkte runt i kanalerna för att
uppmärksamma på nedskräpningen där.
Trygg, vacker stad är ett samverkansprojekt där park- och
naturförvaltningen, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret har ett gemensamt ansvar för mål och riktlinjer. nnn
Maria Börgeson och det krävs
ett engagerat arbete för att få
fler att tänka efter före.
Göteborg fotbollförbund
tar frågan på allvar och har
i samverkan med staden sett
till att det finns göteborgs­
papperskorgar vid många
fotbollsplaner. Ulf Carlsson
på Göteborg fotbollförbund
förklarar:
– Vi har satt upp
papperskorgar och skyltar
som uppmanar ledare och
spelare att ta ett större ansvar.
Vi tycker att det ingår i ett
bra ledarskap att se till att
spelarna håller det rent och
snyggt på planer och i om­
klädningsrum.
VISSTE DU ATT ...
… 54 procent av all nedskräpning är fimpar? Därför har över
hälften av alla Göteborgspapperskorgar utrustats med en
askkopp.
… det varje år används 4,5 miljoner take away-muggar i
centrala Göteborg? Nu kan du på ett 30-tal kaféer välja att
köpa termosmuggen go:refill och på så sätt minska mängden
slängda kaffekoppar. Läs mer på www.go-refill.se
… Göteborg för andra året i rad vann Stiftelsen Håll Sverige
Rents utmärkelse ”årets kommun” för att 30 procent av kommunens invånare engagerade sig i årets skräpkamp.
nnn