Transcript MSB utanför gränserna

Foto: Stefan Nilsson.
Skandinaviens
ledande tillverkare
av brandklassade
trä- och ståldörrar.
Från traditionella
branddörrar till
arkivdörrar med
brandklass EI 120
Tryggt eller hur?
Kalmar konstmuseum.
Säkra dörrar
www.daloc.se
0506 -190 00
För mig är Mars en utav de bästa månaderna på
året. Snön börjar smälta, semlorna byts ut mot våfflor och D-vitaminförrådet börjar sakta men säkert fyllas på. Inget passar väl då bättre än att få ett
nytt nummer av Bilagan att läsa medan du njuter
av detta.
Året 2012 bjöd som alla andra år på mycket, både
positivt och negativt. USA hade presidentval, OS i
London, EM i fotboll, invigning av Friends arena.
Även klimatet har fått mycket uppmärksamhet
runt om i världen. Näst intill alla världsdelar har
på något sett fått uppleva naturens krafter.
I Europa har antal regn- och värmerekord varit
många. Asien har fått enorma nederbördsmängder, Oceaninen har drabbats av både extrem vinter
och översvämningar. I Afrika har cykloner, översvämningar och extrem torka bytt av varandra.
Sydamerika har drabbats av enroma skyfall och intensiv hetta och i Nordamerika har det aldrig varit
så varmt.
År 2013 har inte börjat sämre när det kommer till
naturfenomen. I Australien började skogsbränderna redan i januari på grund av extremt höga temperaturer. Detta kan du läsa mer om i Josefins artikel om skogsbränder.
Tidningen Bilagan ges ut av den ideella föreningen för LTH:s brandingenjörer som har till
syfte att sprida information och kunskap om
ämnen som rör brandingenjörers arbetsområden.
Bilagan är helt fristående från Lunds Tekniska
Högskola och Lunds Universitet.
Artiklar och annonser skickas till nedanstående adress. Bilagan förhåller sig rätten
att redigera och refusera insänt bidrag. Artikelförfattaren ansvarar för innehållet i artikeln
Det är nu lite mer än tre år sedan jordbävningen
i Haiti ägde rum, vilken har klassats som en av de
allvarligaste katastoferna i modern tid. Johan har
intervjuat Marielle Pettersson som var teamledare
för MSB:s hjälpinsats efter katastrofen.
Något som det har gjorts mycket forskning kring
den senaste tiden är hur man kan utveckla evakueringsmöjligheterna i tunnlar. Oliver och Olga har
fokuserat på hur forskningen fortskrider och vad
som gör evakuering i tunnalar så komplicerat.
Något som också är på gång är fenomenet att fler
och fler räddningstjänster går ihop till ett förbund.
Jonathan har kollat runt vad det kan finnas för
fördelar och nackdelar med detta.
Deusstom finns en hel del andra spännande artiklar
i detta nummer. Albin berättar om tumultet kring
att flytta en hel stad, nämligen Kiruna. Frida har
hittat ytterliggare en speciell typ av byggnad, denna
gång en hästgård i Skåne och Olga ger sig in på säkerheten kring en av Sveriges största fesitivaler.
Så sätt er tillrätta och njut av innehållet!
BILD FRAMSIDA
Caroline Carlheim
CHEFREDAKTÖR
Caroline Carlheim
[email protected]
REDAKTION
Olga Nilsson
Frida Olin
Josefin Haglund
Albin Simonsson
Johan Askman
Oliver Walsh
Jonathan Rosenqvist
Caroline Carlheim
Chefredaktör
LAYOUT
Caroline Carlheim
Robin Ericsson
[email protected]
EKONOMI
Jesper Jönsson
ANNONSBOKNING
Annie Martinsson
Axel Röman
Oliver Walsh
UPPLAGA
ca 3000 ex
ISSN 1102-2159
BILAGAN. BRANDTEKNIK, BOX 118, 221 00 LUND TEL. 046-222 73 60
VAR MED OCH UTFORMA SAMHÄLLET!
Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad.
Inom Brand, risk & säkerhet genomför vi brandskyddsprojektering och
brandtekniska analyser, vi hjälper företag med riskanalyser och
riskhantering, och vi genomför riskanalyser i samhällsplaneringen.
Vi söker brand-‐ och riskhanteringsingenjörer, gärna med fördjupade
kunskaper inom byggnadskonstruktioner eller kemi samt erfarna
uppdragsansvariga, för placering på något av Tyréns kontor.
www.tyrens.se
Innehållsförteckning
1
En inblick i säkerheten på Peace & Love
3
Trenden inom räddningstjänsten
5
Skogen brinner
7
Det nya Kiruna
9
MSB utanför gränserna
13
Projekt METRO
17
Ventilation skapar säkerhet i tunnlar
19
FLYINGE Kursgård
Olga Nilsson
Jonathan Rosenqvist
Josefin Haglund
Albin Simonsson
Johan Askman
Oliver Walsh
Olga Nilsson
Frida Olin
Vill du arbeta som brandingenjör
i Norge?
Firesafe Consulting är en egen del inom Firesafe AS, med huvudfokus på
brandteknisk rådgivning, såväl tekniska som organisatoriska, samt framtagning
av brandtekniska ritningar. Vi söker fler medarbetare som vill vara med på våra
spännande projekt, och kan erbjuda:
/ Ett stimulerande och utmanande arbete
/ Professionella kollegor och en bra arbetsmiljö
/ En god karriär
/ Goda förutsättningar
Kontakta oss för mer info: [email protected]
Vi har behov för fler duktiga medarbetare – bli en i laget!
LÄs mer om oss på firesafe.no
En inblick i säkerheten på
Peace & Love
Nästan 50 000 besökare, 9 tillfälligt byggda scener och 240 000 kvadratmeter camping. Detta var Peace & Love 2012, Sveriges största festival.
Oavsett om ni gillar festivallivet eller ej kan vi nog vara överens om att
det är en väldigt annorlunda situation jämfört med vardagen, inte minst
gällande säkerheten. I år ska festivalen minska i storlek och räknar med
att ha runt 35 000 besökare. Trots minskningen är det fortfarande ett
stort antal människor med sina tält som besöker festivalområdet i Borlänge. Utifrån dessa siffror blev vi intresserade av hur säkerheten ser ut
på festivalen. Vi tog reda på detta med hjälp av Petter Säterhed som är
säkerhetschef på Peace & Love.
Många minns kanske fortfarande rubrikerna i somras då det skedde ett blixtnedslag
på festivalens campingområde. 20 personer fick föras till sjukhus men lyckligtvis fick
ingen av de drabbade bestående skador. Just olyckor som skapas av naturen är festivaler exponerade för samtidigt som de är svåra att gardera sig mot. För att minska
risken för dessa görs årligen översikter på festivalområdet, men just blixtnedslag är
något som är svårt att skydda sig mot.
Oavsett vad som står bakom olyckan är informationsspridningen viktig. Det är
många olika personer inblandade i organisationen och alla är berörda av olika delar.
Enligt Petter Säterhed finns ett antal olika fördefinierad larmlistor med ett urval av
nyckelpersoner beroende på incident som ska säkerställa spridningen av information. Listorna sträcker sig från att innehålla alla kontaktpersoner, från myndigheter
och relevanta personer inom festivalen, till att endast innehålla fyra personer från
organisationen. Det finns också definierat ett antal särskilda möten där deltagarna
och platsen är förutbestämt. ”Ett larm kan exempelvis gå ut som orientering till runt 40
personer medan endast 5 kallas till det särskilda mötet där beslut tas” förklarar Petter.
Vid en incident är det en nyckelperson som beslutar om ett larm ska gå ut och om det
ska kallas till ett så kallat särskilt möte. Tekniken som används är radiokommunikationen RAKEL, telefoner samt minicall.
För en del besökare är det första gången de besöker en festival och för många är det
ett okänt område. Detta ställer stora krav på informationsspridning, både i förebyggande syfte men också på plats. För att uppmärksamma detta jobbar Peace & Love
med tips och regler på hemsidan så att besökaren kan läsa in sig innan besöket. På
plats under själva festivalen finns storbildskärmar, personal och externa föreningar
för att ge besökarna, tips, information och hjälp. Om olyckan trots allt skulle vara
framme är festivalen försedd med en hel del utrustning:
70 brandsläckare
50 brandfiltar
10 hjärtstartare
100 sjukvårdare
2 ambulanser
1 medicinskt ansvarig läkare
1 etablerad fullservice läkarpraktik inne på området
Än vilka resurser som finns att tillgå kan alltid en olycka inträffa. Men vilken olycka
skulle ge störst konsekvenser? Petter Säterhed svarar kort och gott på frågan att det
vore om en strukturell kollaps inträffade. Detta är något som jag tror många håller
med honom om, än hur bra system som finns för säkerheten så hjälper det inget om
de kollapsar.
1
Foto: Josefin Haglund, Daniel Lindström Olga Nilsson
Brandingenjörsstudent
B
te
u
m
Ä
B
re
H
te
Brand & Riskanalys är sydöstra Sveriges största brandkonsultföretag och erbjuder ett helhetsgrepp inom byggnadstekniskt brandskydd, riskanalyser och systematiskt brandskyddsarbete. Vår verksamhet växer och vi behöver nu
utöka vår personalstyrka på våra kontor i Kalmar, Växjö och Karlskrona och söker fler medarbetare som vill vara
med och vidareutveckla företaget.
Är du en av de
Brand- och
Riskhanteringsingenjörer
som vi behöver?
Besök vår hemsida www.brandrisk.se för information om våra lediga tjänster. Maila din ansökan med CV och
referenser till [email protected] senast den 19 mars. Din ansökan behandlas konfidentiellt.
Har du frågor/funderingar om tjänsterna eller företaget är du välkommen att kontakta Ingemar Aspegren på
telefon 0480-100 92.
www.brandrisk.se
Brandbarriärer
utan gränser
Våra flexibla kabel- och rörgenomföringar
är hett eftertraktade som brandskydd. De
sprider sig nu som en löpeld över världen.
Vill du veta mer?
Ring oss på 0455-36 67 00, skriv till
[email protected] eller gå in på www.roxtec.com
Trenden inom räddningstjänsten
Det har varit en tydlig trend inom räddningstjänsten att kommuner slås samman till räddningstjänst-förbund under de senaste tio åren.
Av vilka anledningar skapas dessa förbund? Är
det lönsamheten som lockar eller är det kanske
något helt annat…
Ombildningar av kommunala räddningstjänster till räddningstjänstförbund har pågått runt om i landet med skiftande
resultat de senaste 10 åren. De vanligaste argumenten till att
bilda förbund brukar vara att man kan utnyttja de samlade
resurserna bättre, kompetenshöjning, lägre kostnader på grund av samordning av material/fordon och bättre utnyttjande
av heltidspersonal.
Detta är i alla fall vad man brukar hoppas på innan förbundsbildningen träder i kraft men det är inte alltid alla dessa mål
uppnås. Ur en revisionsrapport från år 2008 som skrevs som
uppföljning av bildandet av SÖRF, Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, kan man läsa att alla mål inte uppnåtts. Däremot så påvisar företrädare från SÖRF att verksamheten har
blivit billigare och mer ändamålsenlig, framför allt så utnyttjar
man material/fordon bättre efter förbundsbildningen.
Bild 1 - Illustration av förbundsbildning
verksamheten kommer att bli mer specialiserad. Med det sistnämnda så menar han att personal som håller på med utbildning kommer att kunna ägna sig mer helhjärtat åt detta och
personal som tar hand om den tekniska biten och skötseln av
fordonen kommer att kunna ägna sig åt det. Han säger även
att personalen som jobbar i utryckningsverksamheten kommer att kunna koncentrera sig till hundra procent på det dem
ska göra, det vill säga rädda liv.
En annan nackdel som man kan utläsa ur rapporten är att
förbundet som styrs av representanter från de olika medlemskommunerna har haft svårt att samarbeta. Då beslut ska tas
har det varit svårt att få alla kommuner att medverka på ett
tillfredsställande sätt. Detta ledde i sin tur till att en kommun
fick gå ur förbundet.
I en artikel som Skövde nyheter skrev i mars 2012 angående
en sammanslagning av räddningstjänsterna i Skaraborg
intervjuades Stefan Swenson, chef för räddningstjänsten
Falköping-Tidaholm. Han påvisade att vid en eventuell förbundsbildning skulle det bli lättare att disponera de samlade
resurserna på ett mer effektivt sätt, samt att man skulle kunna
få en bättre ledningsstruktur på stabsverksamheten. En eventuell nackdel som Stefan Swenson dock påpekar är att organisationen kan bli för stor och följaktligen svårgripbar för personalen.
Helsingborgs brandförsvar är mitt i en förbundsbildning som
successivt kommer att äga rum under 2013-2015, i förbundet
kommer även Ängelholm, Svalöv och Örkelljunga ingå.
Jonathan Sjöberg som är verksamhetschef på Helsingborgs
brandförsvar håller även han med om att organisationen kan
bli aningen svårgripbar för personalen. Men han föredrar ändå
en politisk styrning där flera kommuner är involverade, man
måste se till helheten tycker han.
3
Även om ett gemensamt räddningstjänstförbund innebär en
del nackdelar så tror Jonathan att fördelarna kommer att väga
betydligt tyngre. Han påpekar framförallt1att medlemskommunerna kommer att få ett likvärdigt skydd för sin personal, stabsresurser kommer att kunna utnyttjas effektivare och
Bild 2 - Karta över nordvästra Skåne
Andra fördelar med verksamheten som Jonathan kan se är att
personalen kommer att få större valfrihet, man kommer att
få möjlighet till att jobba på andra stationer och testa på nya
arbetsuppgifter.
Anledningen till att han har stora förhoppningar och tror att
deras förbundsbildning i nordvästra Skåne kommer att lyckas,
där en del andra förbund har misslyckats, är att de har haft
en lång förberedelsetid. Han säger att de har vetat om att en
förbundsbildning har varit på gång, därför har räddningstjänsterna redan påbörjat samarbetet med varandra. Samtidigt så
säger han att det kommer att bli svårt att undvika alla barnsjukdomar som brukar uppstå i en stor omorganisation, men
han tror att man kommer att slippa en del av problemen på
grund av den långa förberedelsetiden.
Joakim Gustavsson som är distriktschef på Räddningstjänsten
Syd berättar att det tog RSYD fem år innan all personal hade
hamnat på rätt lönenivåer och alla avtal var lika. Han påpekar
att det var en prövande tid då personal som sedan tidigare
hade en högre lön länge stod stilla i sin löneutveckling och
man gick från att ha ett fyrtiotal chefer till ett tiotal. Detta
•
•
•
•
•
•
•
V
b
s
V
S
Detta ledde förstås till en del frustration och kritik från personalen, men idag sju år efter förbundsbildningen så skulle
han inte vilja byta tillbaka.
Det stora problemet som kommunerna hade före förbundsbildningen var enligt honom de överdimensionerade administrativa kostnaderna. Idag ligger dessa på en mer rimlig nivå
eftersom administrationen delas på alla medlemskommuner.
De pengar som tidigare lagts på administration kunde nu
istället läggas på att uppnå de mål som politikerna satt upp för
organisationen.
När jag började skriva den här artikeln så ställde jag mig frågan
vad det var som drev politikerna till att bilda räddningstjänstNamn:
Joakim Gustavsson
Ålder:
40 år
Utbildning:
Brandman och räddningsledare
Jobb:
Distriktschef i Lund,
Räddningstjänsten Syd
förbund. Jag tror att man kan dra slutsatsen att det i slutändan
handlar om att effektivisera verksamheten och dra ner på
kostnaderna som i vilken annan organisation som helst. De
delar av räddningstjänsten som ”blöder” mest pengar verkar
vara fordonskostnader, tekniska kostnader och administrativa
kostnader. I och med förbundsbildning kan man på ett effektivare sätt disponera fordon mellan stationerna och hålla nere
de tekniska och administrativa kostnaderna. Detta i sin tur gör
det möjligt att investera de pengar som blir över på att uppnå
de politiskt ställda målen på ett mer tillfredställande sätt. I det
långa loppet är det alltså invånarna i medlemskommunerna
som är de stora vinnarna. Anledningen till detta är att de får
en effektivare räddningstjänst som spänner över en större yta
där alla kommuninvånare får lika skydd.
Namn:
Jonathan Sjöberg
Ålder:
36 år
Utbildning:
Brandingenjör, LTH Lund, Bi-99
Jobb:
Verksamhetschef för beredskap
och räddningstjänst på Helsingborgs brandförsvar
Jonatan Rosenqvist
Brandingenjörsstudent
Minimera skadorna – Maximera
brandbekämpningen
Produkter från de bästa Europeiska producenterna och vår långa
erfarenhet ger marknadens bästa förutsättningar till att hitta en
optimal lösning. Vi skräddarsyr lösningar i samarbete med Er.
•
•
•
•
•
•
•
Rök – och brandgardiner
Brandjalusier
Brandluckor
Branddörrar
Invallningsluckor
Brandskyddsväv för elektriska kablar
Brandskyddsfärg för stål och trä
Vi är Sveriges ledande leverantör av rök- och
brandgardiner samt brandluckor, såväl vertikala
som horisontella.
Våra rök-och brandgardiner är certifierade av
SWEDCERT upp till EI120.
Hapuflam Väven - Produkten som är speciellt lämplig för brandskydd av kablar och hela
installationer av kabelstegar i känsliga miljöer med extra höga krav på kabelskydd.
Previs Brandskydd AB, Uggledalsvägen 47, 427 40 Billdal, Tel: 031-014742, Mail: [email protected], Web: www.previs.se
SKOGEN
brinner
5
Foto: Caroline Carlheim
im
Flera skogsbränder härjar just nu i Australien. I skrivandets stund är det fortfarande ingen som omkommit, men många fasar för en repris av tragedin 2009 då
över 170 personer omkom i vad som kom
att kallas Black Saturday Bushfire.
Höga temperaturer har skapat en torka där skogsbränder lätt
uppstår, ihållande höga temperaturer och blåst har sedan försvårat släckningsarbetet. Bara i New South Wales pågår nu 95
eldsvådor och i angränsande delstater pågår ett flertal brander.
Tusentals brandmän arbetar dygnet runt med att få bränderna
under kontroll. Katastroftillstånd är utlyst och man befarar att
många bränder kommer bli okontrollerbara och röra sig fort
med evakuation som enda lösning.
Temperaturen har varit så hög som 40-48 °C och meterologerna har fått ändra om sina kartor eftersom deras färgskalor inte
täcker den höga temperaturen. Mörkröd färg ska signalera
temperaturer upp till 50 °C, men nu väntas temperaturen stiga
ännu högre.
Många känner en oro för att Black Saturday från 2009 ska upprepas. Då hade det varit torka under flera månader och en
temperatur runt 46 °C uppkom på flera ställen i landet. Bara
under Black Saturday rapporterades över 400 bränder, orsakade av flera olika faktorer. Däribland elledningar som fallit
på grund av kraftiga vindar, men även anlagda bränder, och
på grund av torkan spred de sig sedan fort. 173 personer omkom och över en miljon tunnland brann. För att få en bild kan
sägas att en fotbollsplan är ungefär 1,4 tunnland. Det pratas
idag om att risken för skogsbränder kan vara något som kommer ske oftare, då det verkar som att Australien rör sig mot ett
allt varmare klimat.
Här i Sverige pratas det också om att man borde göra sig mer
beredd då man inte vet hur olika klimatändringar kan komma
att påverka oss. Kanske kommer skogsbränder bli vanligare
även här. Det skadar inte att vara förberedd, därför finns det
förebyggande arbete och även tumregler med tips hur man
ska hantera olika sorters skogsbränder om de skulle uppstå.
Sverige består till ytan av 60-70 % skog av olika sorter. Det
som påverkar en skogsbrand allra störst är bränslet, vädret
och topografin. Alltså, vilken sorts skog det är? Några alternativ kan vara lövskog, barrskog, torv, ris eller avverkningsskog.
Rätt självklart spelar vädret också in och brandbefäl kan få
mycket hjälp i att förutse hur branden kommer utvecklas med
hjälp av väderhistoriken och väderleksrapporten under efterföljande dagar. Topografin spelar roll på så sätt att branden
ändrar beteende beroende på sluttningars väderriktning och
lutning.
För att bekämpa skogsbranden sätts ofta flera olika åtgärder
in. Att kretsa över branden från luften är vanligt och ger ett
bra helhetsintryck över hur elden beter sig. Har det brunnit
på stället förr kan det ge tips om hur elden kommer bete sig.
Det finns en torr och en våt metod och även en direkt eller
indirekt angreppsmetod. Den våta metoden används när det
finns tillgång till vatten, då kan man även använda retardent
eller skum. Vid den torra metoden avskiljer räddningstjänst
branden från att spridas med hjälp av brandgator. Direkt angrepp används vid mindre bränder och då går brandpersonalen direkt på brandbandet. Indirekt angrepp innebär att man
tar till åtgärder en bit ifrån elden, med naturliga avgränsningar så som sjöar och floder. Många gånger används båda metoderna samtidigt.
Än så länge har Sverige varit förhållandevis skonat från större
skogsbränder. Här har varit en till två större skogsbränder per
decennium och jämför man med andra länder kan det vara
mycket värre.
Om vi slutligen återgår till läget i Australien så varnar de fortfarande sin befolkning, och det råder fortfarande eldningsförbud. Nu väntar februari, den månad med vanligtvis störst risk
för skogsbränder. Förhoppningsvis kan vi i kommande nummer av bilagan när våren är förbi skriva om att det gick bättre
än vad man befarat.
Josefin Haglund
Brandingenjörsstudent
Några stora skogsbränder genom tiderna
Great Peshtigo Fire, 1871, USA. Brände ner 1,2-1,5 miljoner tunnland. Dödade minst 1500 personer.
Cedar Fire, 2003, USA. 280 tusen tunnland förstördes och dödade 15 personer.
The Black Friday Bushfire, 1939, Australien. Runt 5 miljoner tunnland förstördes och dödade 71 personer.
Foto: Martin Olsson
6
DET NYA KIRUNA
visionen av en ny stad
Kiruna, en stad med en ålder på dryga hundra år står nu
inför en unik situation med flytt av en hel stad, ett spännande projekt som kommer fortgå under många år. Kiruna
är tvunget att flyttas på grund av deformationer och sprickor som följd ifall gruvbrytningen fortsätter, malmen under
Kiruna är utformad likt en lutande skiva in under staden.
Åt Söder minskar fyndigheten i storlek, men de ökar i norrgående riktning, in under staden. Ett enormt projekt att
flytta staden som väntas kosta flertalet miljarder. Enligt
gruvlagen är det LKAB som ska stå för kostnaderna, varav
en del redan avsatts av LKAB för att bekosta samhällsomvandlingen. Flytten är nödvändig då Kiruna alltid har varit
beroende av sin gruva, något man är och kommer vara även
i framtiden. En nedläggning av gruvan skulle inte vara ett
alternativ för ortens överlevnad, så därför kommer staden
att flyttas.
Kirunas nya centrum kommer att vara beläget öster om stadens
nuvarande centrum. I en tävling utlyst av Kirunas kommun
fick tio utvalda arkitektteam i uppdrag att ta fram en vision,
strategi och utformning av en ny stadskärna till den framtida
staden. Beslut om vilket förslag som vinner ges under våren
2013, de tio förslagen innehåller allt från en arktisk vision,
ett Kiruna 4-ever, en öppen stad, och ett ”det andra Kiruna”
för att nämna några bidrag. Bidragen är innovativa och innehåller många spännande idéer och tankar, förslagen finns att
läsa i sin helhet på Kiruna kommuns hemsida. Det pågår även
en arkitekttävling för utformandet av Kirunas nya stadshus,
byggandet av det nya stadshuset finansieras av LKAB enligt
rådande avtal mellan Kommunen och LKAB.
Tillvarata unika byggnader?
7
Unika byggnader som anses ha värde att bevaras kommer flyttas, exempelvis kan kyrkan nämnas som också finns med i de
olika förslagen i arkitekttävlingen för ett nytt centrum. Hur det
blir med det gamla Stadshuset återstår att se då nuvarande byggnadsminne ändrats av länsstyrelsen, men inte hävts. Länsstyrelsen
beslutade om ändring av byggnadsminnet för en flytt och återuppbyggnad med modernisering
och höjning av standard. Beslutet
har överklagats av Kiruna kommun
som vill kunna riva byggnaden,
då de menar att den flytt och återanvändning som länsstyrelsen
beslutat skulle bli alltför kostsam.
Riksantikvarieämbetets yttrande
i augusti 2012 anser i korthet att
byggnadsminnet inte bör hävas,
men att länsstyrelsen ställer för
höga krav på återanvändning och
uppbyggnad av stadshuset. Ödet
för det gamla stadshuset och dess
beståndsdelar återstår att se efter
beslut i förvaltningsrätten.
Spännande förslag för infrastruktur
Ett intressant förslag undersöks i en förstudie utförd av WSP,
studien går ut på att ifall det vore möjligt att en gondolbana som
skulle ersätta delar av dagens busstrafik. Gondolbanan skulle
sedan kompletteras med minibussar för att erbjuda bättre täckning. Fördelar med projektet skulle vara tätare avgångar, kortare restid för passagerarna och högre kapacitet, nackdelar är
att kostnaden skulle bli avsevärt större i dels byggnation, men
även drift jämfört med motsvarande kollektivtrafik bestående
av bussar.
Den nya järnvägsdragningen invigdes i augusti 2012, totala
kostnaden för projektet landade på 2,5 miljarder, vilket blev
billigare än de 3 miljarder byggnationen väntades kosta. Två
vägar, väg 870 och E10 kommer få nya sträckningar då vägarna är belägna i deformationszonen, bygghandling för väg 870
är påbörjad, men E10 är fortfarande under utredning, beslut
fattas i maj 2013. Sträckningen av E10 kommer gå genom ett
friluftsområde med exempelvis skidspår, något som i viss mån
tagits hänsyn till genom en lösning med en 250 meter lång bro
över en ravin i vilken skidspåret är beläget. Väg 870 är projekterad för att tas i bruk 2015, E10 först år 2016. En damm i
sjön Luossajärvi färdigställs under 2013, när dammen är färdig
kommer sjön ha krympt med ungefär en tredjedel.
Mellan gruvan och staden planeras en ”gruvpark” att anläggas.
Gruvparken är ett område som är tänkt att skapa en buffert
mellan gruvan och dess växande deformationsområde, och
närliggande områden i staden. Ett rekreationsområde som
flyttas i takt med deformationen, områden i staden som inte
längre är lämpliga att bo i avvecklas och omvandlas till gruvparken. Allt eftersom yttersta delen av gruvparken börjar bli
farlig på grund av sprickbildningsrisk kommer de att stängas
av och lämnas i fred till naturen. En park för att ge staden avstånd, för att undvika att gruvan blir alltför påträngande.
Foto: Heinz-josef Lucking, wikimedia commons
Framtiden?
Inför framtiden är frågan ifall staden verkligen flyttas tillräckligt långt sett till framtida expansioner av gruvan och närliggande malmfyndigheter. Kommer eventuell framtida lönsamhet i gruvan äventyras om man i framtiden står inför beslutet
att flytta på något av det idag nybyggda? Kiruna kommun vill
att staden ska vara sammanhängande eftersom flyttprocessen av staden kan vara i flera decennier, således uteslöt man
en fullständig flytt av staden till en annan plats belägen längre
iväg från gruvan och malmfyndigheterna. Så kommer det i
framtiden anses vara rätt beslut som togs i frågan om att flytta staden i östlig riktning? Men en diskussion om läget av det
framtida Kiruna kan inte längre anses vara aktuellt eftersom
processen för flytten är så långt gången och tiden börjar rinna
ut innan centrala delarna av nuvarande Kiruna måste vara
utrymt.
I LKABs senaste prognos ligger deformationen 100 meter närmare staden jämfört med tidigare rapporter, centrala delar av
Kiruna måste utrymmas innan 2018 – 2020.
Ett projekt för framtiden som kommer bli spännande att följa
under många kommande år, intressant att se vilka lösningar
och projekt som kan bli i det nya Kiruna. Att bygga upp en
stad, få se den växa och blomstra? Ett kapitel i Kirunas hundraåriga historia är på väg att avslutas, och ett nytt öppnas när
staden bygger för framtiden.
Albin Simonsson
Brandingenjörsstudent
ÇConsilium
Consilium Säkerhet
Brandlarmsystem och service från
en av marknadens ledande leverantörer!
Consilium Säkerhet erbjuder en kvalitetsäkrad service.
Våra produkter hjälper oss att hålla vad vi lovar.
0774-400100
www.consiliumsakerhet.se
När vi är färdiga med våra kunder
vill vi helst inte se dem igen.
! !
Vi kan stödja er i olika projekt inom Risk- och Sårbarhetsanalyser, Brandskyddsprojektering, Systematiskt brandskyddsarbete (SBA), Utbildningar, Hantering av brandfarlig vara m m. www.prevecon.se
MSB utanför gränserna
katastrofhjälp på Haiti
9
Den 12:e januari 2010 drabbades Haiti av en jordbävning som
uppmätte 7,0 på Richterskalan och med epicentrum bara 20
km från huvudstaden Port-Au-Prince.
Katastrofen, som anses vara en av de värsta i modern tid, uppskattas enligt
FN ha dödat över 220 000 människor. Det exakta dödstalet kommer sannolikt
aldrig att bli känt då tusentals flydde från de katastrofdrabbade områdena och
ytterligare tusentals begravdes i omärkta gravar vilket försvårar beräkningen
av en mer exakt dödssiffra. Det finns uppgifter om massgravar där tiotusentals människor begravdes på grund av platsbrist på bårhusen. Jordbävningen,
tillsammans med de 54 registrerade efterskalven, orsakade omfattande strukturella skador. Stora delar av Port-Au-Prince som hade en miljon invånare
raserades.
En av de största anledningarna till den storskaliga förödelsen var att landet redan från början var ett av världens fattigaste med allt vad det innebär när det
gäller byggnaders skick och stabilitet. En undersökning som världsbanken
gjorde 2005 visade att mer än hälften av Haitis befolkning levde på under en
amerikansk dollar per dag. Utöver den höga dödssiffran skadades över 300
000 personer och 1,3 miljoner blev hemlösa. Räddningsarbetet försvårades
betydligt av att alla sjukhus i Port-Au-Prince påverkades av jordbävningen
och av att stora delar av infrastrukturen blev totalförstörd.
Foto: mc2(SW) candice villarreal, wikimedia commons
Behovet av internationellt bistånd var stort och många organisationer, däribland FN, vädjade snabbt om hjälp från omvärlden. Många länder och hjälporganisationer svarade snabbt med både finansiellt stöd, förnödenheter
samt personal. Efter en katastrof av denna magnitud behövs både akut hjälp
som sök- och räddningsgrupper såväl som mer långsiktig hjälp med återuppbyggnad.
En av många aktörer som tidigt gjorde sig redo att assistera där behov fanns
var Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som har deltagit i
internationella insatser sedan 1988 (då som Räddningsverket). Idag har MSB
normalt 50-60 pågående insatser runt om i världen. Arbetet drivs ”förfråganbaserat” vilket innebär att det i de flesta fall behövs en formell förfrågan om
hjälp för att gå vidare med ärendet. Vid insatsplaneringen görs en bedömning
av vilka behov som finns och hur dessa kan tillgodoses på bästa sätt. Om behovet anses ligga inom MSB:s kapacitet går man sedan vidare och ansöker om
finansiering. Under insatsen samarbetar MSB med olika FN-organ och skickar ut experter med den kunskap som behövs. De utsända rapporterar hem där
man följer upp insatsen men arbetsledningen på plats ansvarar FN för.
Foto: Daniel Barker, wikimedia commons
En av MSB:s utsända under katastrofen i Haiti var Marielle Pettersson som
bor och arbetar i Stockholm.
Berätta lite om din bakgrund
- Jag läste internationell kris- och konflikthantering vid Umeå universitet.
Kom till Räddningsverket 2008 först för praktik en halv termin vilket ingick i
utbildningen. Efter avslutad praktik fick jag sommarjobb några månader och
sedan förlängt några månader till. Då Räddningsverket blev MSB sökte jag
och fick ett vikariat som utbildningskoordinator under 1 år. Sedan dess har
jag jobbat som projektledare på enheten för insatser.
Hur resonerade ni på MSB när jordbävningen inträffade?
- Det stod tidigt klart att detta var en katastrof av sådan omfattning att den
inte skulle gå att hantera med ordinarie personalkapacitet. MSB har sedan ett
antal år tillbaka så kallade ”stand-by agreements” med olika FN-organ för att
snabbt kunna bistå vid den här typen av händelser. Från början var det största
behovet rent humanitära insatser som sök- och räddningsuppdrag och byggandet av temporära läger både för invånare och räddningspersonal. Detta
övergick sedan mer till återuppbyggandet av ett fungerande samhälle.
Vad gjorde att just du åkte till Haiti?
- Inledningsvis var det en grupp på 5-7 personer med teamleader i Haiti och
Foto: Marcello Casal JR, wikimedia commons
mig som projektledare hemma i Sverige. Man insåg sedan att det fanns ytterligare behov och då beslutades det
att jag skulle åka ner och vara teamleader på plats. Jag var där ungefär en
och en halv månad till dess att MSB:s
personal hade avslutat sitt uppdrag.
Vad var MSB:s och ditt uppdrag på
Haiti?
- Vi var en grupp från MSB som jobbade med två olika FN-organ, UNICEF
och UNDP, inriktat mot tidig återuppbyggnad. Vår uppgift var att försöka
lösa problem som uppstår då tusentals människor tvingas bo i temporära
läger med allt vad det innebär när det
gäller sanitet och avfallshantering. De
är viktiga problemområden att hantera för att hindra spridning av sjukdomar. Ett problem var att det knappt
fanns någon fungerande avfalls- och
slamhantering från början. Man var
alltså inte bara tvungen att hantera
allt avfall som kommit under och efter jordbävningen
utan även ta hänsyn till de problem som funnits tidigare
angående avfallshantering vilket gjorde arbetet mer omfattande. Haitis egna offentliga förvaltningar fungerade
inte då jordbävningen förstört både arbetsplatser och infrastruktur och dessutom dödat många anställda.
Stötte ni på ytterligare problem under insatsen?
- Det var extremt många olika aktörer på plats för att hjälpa till vilket gjorde koordinering och kommunikation väldigt svårhanterligt. När så är fallet måste man försöka se
till att alla är på rätt plats på rätt tid och dessutom att inte
olika aktörer gör samma arbete. Det var även svårt att jobba med de nationella strukturerna. Dels var det dålig kapacitet redan från början och det var också mycket skador
på den fysiska strukturen i Port-Au-Prince på grund av
jordbävningen. Dessutom är det, till stor del, ett korrupt
ledarskap i Haiti vilket inte precis gjorde arbetet enklare.
Hur upplevde du katastrofområdet?
- Först och främst ska jag säga att jag kom dit en månad
efter själva jordbävningen. Jag blev i viss mån förvånad
över hur snabbt människor faktiskt går tillbaka till någon
slags ”vardag”. Människor där lever under ytterst knappa
förhållanden vilket märks tydligt. Vi bodde på Camp
Charlie, ett basläger som MSB byggde åt FN-organisationerna. Sedan var vi mycket ute på en huvudbas där de
flesta organisationerna hade sina säten och vi var också
ute och tittade på olika platser som till exempel soptippen.
Haiti är en av de få platser jag har varit på där man kan
se miljöförstöringen med blotta ögat. Det fanns inga träd
och det var sopor överallt. Jag har hört att man tydligen
ska kunna se gränsen mellan Haiti och Dominikanska Republiken på satellitbilder eftersom det knappt finns någon
grönska på den Haitiska sidan.
11
Hur gör man för att hantera intrycken av den förödelse
man ser?
- Det är viktigt att fokusera på det jobb man är där för att
göra och att inte bli allt för påverkad av all förstörelse och
lidande runt omkring. Man får tänka att det arbetet man gör
där nere förhoppningsvis leder till bättre levnadsförhållanden
för invånarna. Samtidigt går det självklart inte att blunda för
det som händer i omgivningen. Det är viktigt att ha en bra dialog med de som är hemma men även kunna hantera intrycken inom sig. Sen är det bra att kunna diskutera med kollegor
nere på plats om vad man har upplevt och hur man ska förhålla
sig till det. Det är dessutom så att de flesta starka intryck och
känslor kommer fram när man väl kommer hem igen och får
tid att andas och reflektera.
Vad finns det då för möjligheter till stöd?
- Hos oss på enheten för operativ personal finns en person som
jobbar med kris- och stresshantering. Han har som rutin att ha
ett uppföljande samtal med all personal som har varit iväg. Då
fattas beslut huruvida det finns behov av ytterligare stöd varpå
man slussas in i det vanliga vårdsystemet.
Vad händer när insatsen lider mot sitt slut?
- När vårt ”kontrakt” går ut återlämnas oftast ansvaret till FN
om behov fortfarande finns. Målet är att man till slut ska kunna
lämna över ansvaret till lokal personal. I fallet med Camp Charlie som MSB byggde så minskade boendebehovet där successivt
så det plockades till slut ner igen. När vardagen återfår någon
form av normalitet och personalbehovet minskar lämnar man
över till den ordinarie personalen.
Nu, i efterhand, hur tycker du insatsen gick?
- Lite blandade känslor. Tittar man specifikt på den insatsen
som jag jobbade med så levererade den det förväntade resultatet. Det som hade kunnat göras bättre så här med facit i hand
var överlämnandet av ansvaret. Vi borde i större utsträckning
ha säkerställt att det efterföljande FN-organet tog till sig det
som vi hade arbetat fram. Jag vet att man jobbade vidare med
vissa av dessa delar medan andra, som exempelvis hanteringen
av byggnadsavfallet, blev mer lidande. Nu var min del i arbetet i
Haiti ganska tätt inpå katastrofen och då blir det ju lite svårt att
ge sig av när man ser att det finns så mycket mer som behöver
göras.
O
Slutligen, var det en givande och spännande upplevelse?
- Ja absolut, det var självklart en väldigt tuff upplevelse eftersom
det var första gången jag var på denna typ av insats. Samtidigt
var det enormt givande att se hur allt fungerar på plats och att
den hjälpen man bistår med faktiskt når fram och gör skillnad.
Att kunna hjälpa människor få tak över huvudet, rent vatten
med mera kändes otroligt bra. På det hela taget var det en väldigt bra erfarenhet och jag skulle absolut åka på liknande insats
igen.
Marielle Pettersson
Tre år senare
När det nu har gått drygt tre år sedan katastrofen återstår
fortfarande mycket arbete med återuppbyggandet av Haiti.
Utvecklingen har hämmats mycket dels av den koleraepidemi
som skördat tusentals offer sedan jordbävningen, dels av de två
orkaner som drabbade Haiti under andra halvan av 2012 och
orsakade förödelse i det redan sargade landet. Under denna period bodde runt 400 000 invånare fortfarande i olika tältläger
och saknade därmed ordentligt skydd från stormarna.
Stora delar av Haiti blev översvämmade och orkanerna
förstörde betydande delar av skörden vilket innebär att många
människor idag lider av undernäring. FN uppskattar att runt en
miljon invånare i Haiti fortfarande är i stort behov av hjälp. De
största riskgrupperna utgörs av de ca 350 000 som fortfarande
bor i tältläger och ytterligare en halv miljon människor som
riskerar att inte ha mat för dagen.
Möjligheter att delta i internationella insatser
Är man intresserad av att medverka i en insats kan man gå in
på MSB:s hemsida och anmäla sig till deras så kallade kandidat
bank från vilken rekrytering till personalpoolen sker. Det krävs
bland annat att man har medverkat på MSB:s introduktionsutbildning innan det blir tal om utlandsuppdrag. MSB har en
rad olika ansvarsområden vilket innebär att den bakgrund och
kompetens som efterfrågas kan skilja väldigt mycket från gång
till gång. När det blir aktuellt att rekrytera folk söks först och
främst personalpoolen igenom efter personer med rätt bakgrund och kompetensområde. Är man ute på internationell insats
i MSB:s regi tjänar man normalt mellan 42 000 – 60 000 kr/
månad och gör man det som trainee tjänar man runt 25 000 kr/
månad. Även om lönen är hög får man förmoda att drivkraften
hos insatspersonalen är viljan att hjälpa till och göra skillnad.
Vill man lära sig mer om internationella insatser och hur man
kan delta rekommenderas ett besök på MSB:s hemsida.
Johan Askman
Brandingenjörsstudent
Bengt Dahlgren
Brand & Risk
Vi stöttar våra kunder med kunskap kring
brandskydd och riskhantering. Vi hittar de bästa
lösningarna på de problem och utmaningar som
våra beställare möter.
Till stor hjälp för oss är de många andra ingenjörerna i företagets övriga verksamhetsområden,
som tillsammans med oss tar fram praktiska
lösningar på faktiska problem.
Vi söker ständigt efter skarpa och kreativa ingenjörer till våra verksamheter.
Läs mer om våra lediga tjänster på
www.bengtdahlgren.se/karriar
Över trehundra kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB
till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang,
nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi
tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen.
Orsaken till vår framgång är enkel – våra medarbetare
I N G E N J Ö R S K O N S T, H E LT E N K E LT
13
Foto: Stefan Svensson
n
PROJEKT METRO
Leder till nytänk inom effektiv evakuering
Under de senaste tre åren har ett forskningsprojekt av unik
karaktär bedrivits i Sverige. Genom ett samarbete mellan nio
olika institutioner har METRO-projektet resulterat i en omfattande studie av brand i tunnelsystem. Man har framförallt
valt att studera bränder i kollektivtrafik. Detta är en väldigt
problematisk miljö där möjlighet att kontrollera bränder och
att snabbt kunna utrymma är väldigt viktigt. Projektet är uppdelat i sju forskningsområden med en sammanlagd budget
på 14 miljoner kr. Forskningsinstitut, Storstockholms Lokaltrafik och Storstockholms brandförsvar har samverkat för
att producera en heltäckande studie som omfattar fullskaliga
brandtest på tågvagnar, räddningsarbete och utrymningsförsök. Avdelningen för brandteknik och riskhantering på
Lunds universitet har undersökt utrymning av tåg och tunnlar. Man har bland annat kommit fram till att ljudbaserad
utrustning är mycket effektiv i den här typen av miljöer.
Krävt många liv
Historiskt sett har bränder och olyckor i tunnlar många
gånger fått ödesdigra konsekvenser. Metropolen London har
drabbats av både brand och attentat. På Kings Cross station
1987 omkom 31 personer i en brand och 2005 ledde ett självmordsattentat till att 57 människor miste livet.
Den 11 november 2000 skakas världen av den katastrof som
uppstår då brand bryter ut i en modern bergbana i Österrike.
Tåget som leder upp till fjället i staden Kaprun fattar eld på
grund av ett elfel. Tåget stannar som en säkerhetsåtgärd då
det befinner sig mitt i en tunnel. Strömförsörjningen till tåget
bryts och 161 passagerare blir instängda. Till slut lyckas konduktören manuellt låsa upp dörrarna så att dessa kan forceras.
Passagerarna väller ut i tunneln. Många rör sig uppåt och iväg
från elden som startat i tågets nedre del. Endast ett fåtal väljer
att istället ta sig förbi elden och fortsätta nedåt. Elden sprider
sig till den övre delen av tunneln och rök fyller snabbt detta
utrymme. Endast de 12 personer som flydde nedåt förbi elden
klarade sig. Totalt krävde olyckan 155 liv.
Användbar forskning
Vital forskning pågår ständigt för att säkerhet och åtgärder
skall förbättras på offentliga platser och lokaler där många
människor vistas samtidigt. Dessa är problematiska objekt
av den anledningen att många människor snabbt kan sättas i
fara. Ur den aspekten är en snabb och effektiv utrymning av
dessa platser av yttersta vikt.
Karl Fridolf doktorerar på Lunds Tekniska högskola och har
arbetat med METRO sedan 2010. Karl har inom projektet
genomfört en heltäckande studie som behandlar utrymning
av tunnelbanesystem. Han har även valt att studera vad som
krävs för att pensionärer och personer med funktionsnedsättningar ska kunna utrymmas effektivt. Syftet är att kunna
använda denna forskning i modeller och simuleringsprogram
för utrymning av undermarksanläggningar. Karl menar även
att denna forskning kommer kunna användas till mer än
det specifika fallet av utrymmande av tunnlar och tåg. ”Det
finns flera områden som kopplar till ett scenario där ett tåg
måste utrymmas i en tunnel. Hur ska vi till exempel hantera
utrymning av människors som är äldre, har någon form av
funktionsnedsättning, eller av andra anledningar inte kan
utrymma på egen hand? Vi förutsätter idag en självutrymningsprincip i tunnlar, men de tekniska förutsättningarna saknas för en relativt stor del av den population som kan förväntas i byggnadsverket”.
Den mänskliga faktorn
För att få bättre insikt i människors beteende vid utrymning
planerades tre olika experiment varav två faktiskt genomfördes. Till grund för dessa experiment låg en omfattande
studie av redan bedriven forskning och dokumentation från
tidigare händelser. ”Trots att forskningen på människors
beteende i bränder är ett relativt nytt område som fick sitt
riktiga genombrott först under andra halvan av 1900-talet, så
finns det idag vissa grundläggande teorier och modeller som
beskriver just människors beteende i samband med utrymning. I Sverige (och flera andra länder) har byggreglerna dessutom anpassats och formulerats på ett sätt som tar hänsyn till
hur människor rimligtvis kan förväntas agera. Därmed inte
sagt att det inte finns stora osäkerheter och potential för framtida forskning.”
Man genomförde även en enkätstudie där operatörer och
ägare av undermarksanläggningar deltog. Det man ville undersöka var vilka typer av säkerhetslösningar och rutiner som
i dagsläget används vid utrymning. De svarande fick även
bidra med vilken framtida forskning de ansåg nödvändig.
”En viktig slutsats som jag själv drog var att det på olika håll
i världen satsas friskt på olika tekniska lösningar och system
för att underlätta för människor i en utrymningssituation.
Tyvärr upplever jag att många av dessa lösningar är ogenomtänkta och obeprövade. Vi har flera gånger sett att en lösn-
14
Ek
ing som vid en diskussion verkar bra, i verkligheten presterar
väldigt dåligt.”
Det som identifierades som ett stort problem vid utrymning
av tunnelbanor är människors vanemönster. Befinner man
sig på ett tåg som passagerare så går man undermedvetet in
i en passiv roll där man inte förväntar sig att behöva ta några
egna initiativ. Att avbryta denna roll med en aktiv handling
är något som är motsträvigt. Dessutom går det hand i hand
med den sociala situationen som man befinner sig i. Att utmärka sig på en offentlig plats, genom att exempelvis dra i
en dörröppnare, är något som en människa helst undviker.
Dessa aspekter med flera gör att bara själva påbörjandet av en
utrymning tar en viss tid.
Även då själva utrymningen påbörjats möts man av beteendemönster som kan försvåra processen. Man är exempelvis
mest benägen att ta sig ut samma väg som man kom in. Att
ta sig ut genom en lucka i taket eller andra okonventionella
utrymningsvägar kräver mer direkt vägledning.
Det tredje experimentet, ett storskaligt försök med mer än 300
deltagande har i dagsläget ej genomförts. ”Det primära syftet
var att studera hur hela ledet fungerar i en utrymningssituation där människor får utrymma ett tåg i en tunnel. Vi ville
se med vilka hastigheter människor kan förväntas utrymma
ett tåg, hur de gör detta, med vilka hastigheter de går i en
riktig järnvägstunnel, interaktioner mellan människor, vilken
information de söker, huruvida människorna kan styras till
en viss utrymningsväg med hjälp av tekniska installationer.
Det mesta har vi redan studerat i mindre skala, det fullskaliga utrymningsförsöket var tänkt att validera dessa data.” På
frågan varför man inte lyckades genomföra det storskaliga experimentet, svarar Karl att Storstockholms Lokaltrafik inte lyckades rekrytera tillräckligt många försökspersoner. ”Jag blev
oerhört besviken när vi var tvungna att ställa in försöket. Vi
hade hela världens ögon på oss, något som bl.a. kan illustreras
av att vi hade över 30 frivilliga personer som ställt upp på att
jobba gratis, nattetid, bara för att få se försöket live. Min plan
“Vi förutsätter idag en självutrymningsprincip i tunnlar, men de tekniska förutsättningarna saknas för en
relativt stor del av den population som kan förväntas
i byggnadsverket”
Tre planerade experiment
15
Utifrån den insamlade informationen identifierade man ett
huvudsakligt intresseområde där studier och kvantitativa
försök saknades, nämligen utrymning av ett tåg i mitten av
en tunnel. Man valde att göra tre separata experiment. Ett
småskaligt försök syftade till att undersöka utrymningen av
själva tågvagnen. Följande experiment studerade hur olika aspekter påverkade utrymningen av en rökfylld tunnel.
För det småskaliga experimentet konstruerades en modell
av en tågvagn stående i en tunnel. Modellen konstruerades
för att efterlikna de tunnelbanevagnar som används av Storstockholms Lokaltrafik. Två separata försök ägde rum. Ett
för att undersöka hur snabbt en vagn kan utrymmas ut till
tunneln samt ett annat för att ta reda på vilka problem som
finns för personer med funktionsnedsättningar. Slutsatsen
blev att tiden som det tar att utrymma vagnen till största del
beror på hur snabbt man kan leda vidare personer i själva
tunneln utanför. Man kunde även konstatera att strategisk
placering av handtag och utrymningsstegar drastiskt underlättade utrymningen, inte minst för äldre och personer med
funktionsnedsättning.
Det andra experimentet utfördes i en 200 meter lång tunnel
som fylldes med rök. Det som undersöktes var hur snabbt
man rör sig beroende på underlag, sikt och vilken typ av
vägvisande hjälpmedel som finns. Man utformade en nödutgång med olika typer av installationer 180 meter in i tunneln.
Bland annat testade man att använda en ljudande larmsignal
med en röstinspelning för att vägleda personer fram till utgången. Detta visade sig vara något som verkade mycket effektivt och hjälpte personer att snabbare hitta till utgången.
Man kunde även dra slutsatsen att lampor till viss del hade en
oönskad effekt då dessa ibland misstogs för ankommande tåg
eller annan apparatur som finns i en tågtunnel.
har hela tiden varit att vi ska genomföra försöket, men det
hela hänger på huruvida Storstockholms Lokaltrafik är villiga
att leva upp till sina ursprungliga åtaganden i det påskrivna
avtalet.”
Avslutat Projekt
Resultaten från hela projektet METRO publiceras nu i första
kvartalet av 2013. Tanken är att dessa ska kunna användas för
att förbättra säkerheten i tunnelbanesystem över hela världen.
Eftersom mycket av forskningen även sträcker sig utanför det
specifika scenariot är förhoppningen även att flera verksamheter kan ta lärdom för att öka sin säkerhet och minimera
risker. Detta är något som Karl Fridolf lägger stor tyngd vid.
”Den forskning som gjorts i Lund är världsunik, här ligger ett
ansvar till oss att kommunicera det vi vet till slutanvändarna.”
Han menar även att det finns områden där ytterligare forskning gällande utrymning är nödvändig. ”Ett område som jag
känner att det saknas information om, och som tyvärr inte
fångades i det nu avslutade METRO-projektet, är utrymning
uppför trappor. Vi vet idag väldigt lite om hur långa vertikala
sträckor människor rent fysiskt klara av att utrymma, och hur
vi bör designa trappor för att hjälpa människor i en utrymningssituation. Här finns definitivt utrymme för framtida forskning.”
METRO är ett utmärkt exempel på hur samarbete och expertis från olika verksamheter kan kombineras för att optimera forskning. Genom att involvera många parter får man
en bredd som tar hänsyn till de mångfacetterade risker som
existerar inom dagens infrastruktur.
Oliver Walsh
Brandingenjörsstudent
H
b
FO
Hä
Te
w
Ekologisk och fuktsäker isolering
Hur många isoleringar har
brandklass A1 ?
SBSC Certifierad
besiktningsfirma
ISO9001
ISO14001
SBF1003
FOAMGLAS ® Nordic AB
Hällebergsvägen 7, 443 60 Stenkullen
Telefon 0302-378 56
www.foamglas.se
Behöriga ingenjörer inom
Brandlarm
Vattensprinkler
Gassläcksystem
PreCendo Aktiebolag
Telefon 031-27 28 00
[email protected]
www.precendo.se
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP kan tunnlar
SP har en omfattande erfarenhet av brand- och riskproblem i tunnlar. Vi erbjuder bl a:
• Mobil utrustning för att kunna simulera dynamiska
fordonsbränder i tunnlar för att studera branddetektion
och ventilation
• Framtagande av dimensionerande bränder
• Temperaturberäkningar
• Analyser av termiska egenskaper
• Utbildning av tunnelprojektörer, brand- och riskingenjörer
• Sprinklerprojektering
• Ventilationsprojektering
• Möjlighet att utföra modellskaleförsök för att studera
rökgasspridning
• Fullskaliga sprinklerförsök
• Fullskaliga provningar av tunnelelement med eller utan
beklädnadssystem
• Hållfasthetsanalyser
• Skadeutredningar
För mer information kontakta:
Haukur Ingason
E-post: [email protected] | Tel: 010-516 51 97
www.sp.se
VENTILATION SKAPAR
SÄKERHET I
TUNNLAR
I takt med att kraven på framkomligheten ökar
blir tunnlar en allt vanligare lösning. Stora projekt med tunnlar löser av varandra, detta kan inte
minst bevittnas genom att räkna upp några av de
tunnlar som stått färdiga det senaste decenniet;
Södra länken i Stockholm, Namntalltunneln i
Västernorrland, Trollhättetunneln i Trollhättan
och citytunneln i Malmö. Listan kan förlängas av
pågående projekt som exempelvis Norra länken
och Citybanan i Stockholm. Oavsett om det är
en järnvägstunnel eller en tunnel för biltrafik så
ställs det krav på säkerhetssystemen. Banverket
säger att ”Järnvägstrafik per kilometer i tunnlar
skall vara lika säker som järnvägstrafik per kilometer på markspår, exklusive plankorsningar”.
Ett av problemen som kan uppstå i en tunnel är
röken från en brand. För att inte förödande konsekvenser ska uppstå måste brandröken ledas ut
ur tunneln med hjälp av ventilationen. Frågan vi
då ställer oss är hur ventilationen ser ut i Sveriges
bil- och järnvägstunnlar?
17
Det finns i huvudsak fyra olika typer av ventilation i de biltunnlar som förekommer i Sverige idag; halv tvärventilation,
full tvärventilation, längsventilation samt naturlig ventilation.
Tvärventilationen bygger på att tilluft och frånluft fås genom
öppningar i golv- och taknivå. Denna typ av ventilation är
vanligast i tunnlar där det finns risk för köbildning, tunnlar
med dubbelriktad trafik i stadsmiljö samt i långa tunnlar.
Vid halv tvärventilation är endast tilluften öppen men vid ett
brandtillbud ändras systemet till att istället suga ut luften. Den
fulla tvärventilationen har både frånluft och tilluft i den vanliga driften. Ett billigare alternativ är längsventilationen som
bygger på att impulsfläktar skapar flöden över hela tunnelns
tvärsnitt. Däremot skapar detta begränsningar i tunnelns
längd. Fläktarna driver brandgaserna nedströms i tunneln
vilket gör att systemet inte är optimalt om det befinner sig stillastående trafikkanter framför en olycka i tunneln, vilket kan
vara fallet vid en incident en bit bak i en bilkö. Då blir framförvarande trafikanter stående i brandröken. Den naturliga
ventilationen förekommer endast i korta tunnlar eftersom det
inte går att kontrollera brandgaserna med naturlig ventilation.
Både Södra och Norra länken i Stockholm bygger på system
med impulsfläktar. Södra länken, som har 4,5 km långa tunnlar, är försedd med inte mindre än 159 stycken impulsfläktar.
Utvärderingar från vägverket anser dock att detta är lite utav
en subomptimering. Norra länken kommer resultera i 9 km
bergtunnlar som totalt kommer ha 200 impulsfläktar. Det är
inte bara biltunnlarna som är utrustade med impulsfläktar för
att säkerställa ventilation av brandgaser. Citytunneln i Malmö
är ett exempel på en järnvägstunnel utrustad med sådana fläktar.
En annan viktig del är var utgångarna finns. Inom många biloch järnvägstunnlar finns idag mer än en utgång. Detta är
däremot inte fallet för många av Europas tunnelbanestationer
som endast har en utgång. Om denna utgång blir blockerad
av brandgaser kan det uppstå förödande konsekvenser vid en
utrymning. Därför har en del av projekt Metro koncentrerat
sig på hur detta problem kan lösas; genom ett system som
kontrollerar röken. En tunnelbanestation som bara har en
utgång är Zinkensdamm i Stockholm som kom att bli modell vid försöken där två olika system för att kontrollera röken
testades. I det ena systemet sker en trycksättning av utrymmet
via rulltrappan med hjälpt av fläktar och i det andra finns frånluftssytem ovanför spåren. Målet med försöken var att hålla
nedre entrén till rulltrapporna fri från rök.
Ett annat delmål med projekt Metro var att förbättra de modeller som idag finns för designbränder. Dessa bränder ska efterlikna de bränder som kan förekomma i det aktuella objektet
för att utifrån dessa dra slutsatser om till exempel ventilation
och andra säkerhetssystem. Under försök i Brunnsbergstunneln utanför Arvika användes 100-tals sensorer för att samla
in data om branden i tunneln för att sedan kunna förbättra
modellerna för designbränder.
Utifrån resultaten från Brunnsbergstunneln i Arboga samt
modellförsök som ingick i en del av projektet bestämdes två
stycken olika bränder, en som genererade 20 MW och en som
genererade 60 MW, för att göra försök på dimensioneringen
av ventilationen. Målet var att hålla entrén till rulltrappan rökfri. Om systemet med fläktar via rulltrappan användes krävdes
luftflöden på 100 respektive 180 m³ per sekund. För systemet
med frånluft ovanför spåret krävdes något mindre flöden, 40
respektive 80 m³ per sekund.
En av slutsatserna från Projekt Metro visar på att bränder i
tåg är större än vad som tidigare väntades vilket måste tas i
beaktande då ventilationssystem designas. Något som visade
sig ha inverkan på brandens utseende var bagaget som fanns i
tåget. En passagerare har i genomsnitt med sig 3,5 kg bagage
på tunnelbanan under vardagar. På pendeltågen i Stockholm
är siffran något högre där medelvikten är 4,4 kg. Under helger
och andra stora resdagar ökar vikten något för de båda färdmedlen. Allt bagage lämnas förmodligen inte kvar på tåget vid
en utrymning men det som gör det kan påverka branden och
måste tas i beaktande.
Situationen med säkerhetssystem i tunnlar är komplex. Ventilationen är bara en del av det hela. I takt med att fler och
framförallt längre tunnlar byggs ges också fler erfarenheter av
dimensioneringen av säkerhetssystemen samtidigt som kunskapen ökar genom forskning. Förhoppningsvis bidrar detta
till nya projekt. För en sak är säker, tunnlarna som har byggts
har ökat och förenklat framkomligheten och det är detta som
vi strävar efter då många människor idag är beroende av en
fungerande och lättillgänglig infrastruktur.
Olga Nilsson
Brandingenjörsstudent
Där stora
värden står
på spel
Sällan utsätts våra produkter för krafter de
är gjorda att stå emot. Men när det väl sker,
är de ovärderliga. Då sätts kvalitén på det
ultimata provet.
Det är för dessa ögonblick vi testat, testar
och kommer att testa MCT Brattbergs
genomföringar. Från alla världens hörn
har vi certifikat som påvisar systemets
pålitlighet. Lägg därtill systemets flexibilitet
och enkelhet så förstår du varför vi fortfarande efter 50 år håller tätpositionen på
marknaden.
The original is still the No 1 transit.
MCT Brattberg AB, SE-371 92 Karlskrona Sweden
FLYINGE
Kursgård
I förra numret av Bilagan tittade jag närmare på hur brandskyddsarbetet fungerade
på ett köpcentrum i södra Skåne. I detta
nummer har mitt fokus landat på en av Sveriges tre riksanläggningar inom hästnäringen, nämligen Flyinge Kungsgård. Till skillnad från köpcentrat som är relativt nytt har
denna anläggning anor från 1100-talet. De
befintliga byggnaderna är från 1600-talet
och framåt och byggnaderna rymmer både
människor och djur. Flyinge Kungsgård är
en stor anläggning med flera stallar, ridhus, utbildningslokaler, foderlokaler och
maskinhallar där det dagligen samsas 160
hästar och drygt 200 personer om man räknar ihop personal och elever. Anläggningen
rymmer gymnasieskola, högskoleutbildning, yrkesutbildning samt hästavel. Dessutom står anläggningen värd för många olika evenemang varje år, inom ridsport och
körning.
Jag var nyfiken på att få veta hur de arbetar
med brandskyddet med hänsyn till den omfattande verksamheten, vad de vidtagit för
åtgärder för att skydda anläggningen och
vilka svårigheter de upplever att det finns.
Därför satte mig för att äta lunch med driftschefen John Nilsson.
Samarbete för bra brandskydd
19
John har jobbat på Flyinge Kungsgård i 15 år och han
berättar att anläggningen har varit förskonat från
bränder genom historien och de arbetar aktivt med
att det ska förbli så även i framtiden. Vad gäller lagar
och riktlinjer kring brandskyddet på grund av att byggnaderna är kulturminnesmärkta finns det inte mycket
att tillgå. Mer allmänt gäller det som står i räddningstjänstlagen §41, nämligen att ”Ägare eller innehavare
av byggnad eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för
livräddning vid brand eller annan olyckshändelse och
i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga
brand och för att hindra och begränsa skador till följd
av brand”.
Detta gör Flyinge genom att ha ett samarbete med
Länsförsäkringar som i sin tur ställer vissa krav på
anläggningen. Kraven består bland annat av att alla
uttag i fikarummen ska vara utrustade med timer så
Foto: Fredrik Tersmeden, wikimedia commons
man minimerar risken för att en så banal grej som en kaffekokare ska
orsaka en brand. Ett annat krav är att alla maskiner och byggnader ska
vara utrustade med jordfelsbrytare, vars uppgift är att slå av strömmen
om något skulle vara fel. Ytterligare ett av Länsförsäkringars krav är att
alla lysrör ska vara utrustade med säkerhetständare. Om ett lysrör nu
går sönder så slocknar det direkt istället för att stå att blinka.
Vartannat år utför Länsförsäkringar en el- och brandteknisk besiktning
där de till exempel spänningssätter alla uttag och ser om det sker något
läckage.
John berättar att en åtgärd de vidtagit utöver de ställda kraven är att de
i energisparande syfte successivt byter ut all belysning till LED. Detta
minskar även värmealstringen och på så vis minskar då också brandrisken.
Flyinge har också ett samarbetsavtal med Presto, angående brandsläckare. De kontrollerar anläggningens dryga 200 pulverbrandsläckare en
gång om året och John ser till att hålla dem uppdaterade om var dessa
brandsläckare finns utplacerade.
Inför varje evenemang kontrollerar John att de sitter där de ska, och
då testas även det talande brandlarmet som är i det ridhus där de stora
evenemangen äger rum. I övrigt kontrolleras det brandlarmet en gång
i kvartalet.
Till anläggningen hör två internat som rymmer de av skolans gymnasieelever som kommer långväga ifrån. Brandlarmet i dessa hus kontrolleras en gång i månaden.
I stallarna finns det däremot inga brandlarm och brandvarnare
är bara utsatta på speciella platser som kontor, tvättstuga och
torkrum. Enligt John är anledningen till detta att det inte finns
någon bra produkt på marknaden som klarar stallmiljön. Eftersom brandvarnarna reagerar på dammpartiklar har de haft
stora problem med falsklarm, något som ofta händer även i
ridhuset. John hoppas att den nya typen av brandvarnare som
reagerar på värme istället för rök kan bli aktuell i framtiden,
men i dagsläget skulle det bli för dyrt med en sådan lösning.
Brandmän på besök
En annan förebyggande åtgärd som John är väldigt stolt över är
att han har fått alla Lunds brandmän att komma ut till Flyinge.
Han menar att lokalkännedom är a och o för en lyckad insatts
om olyckan skulle vara framme. Eftersom ridolyckor tyvärr
händer då och då på anläggningen har det uppstått problem
när ambulans behöver komma till platsen och de kommer från
olika håll varje gång. Detta vill Flyinge nu försöka få bukt med
och en naturlig del är att även involvera räddningstjänsten.
Besöket var mycket uppskattat från brandmännens sida och
det var många som inte hade uppfattning om anläggningens
storlek både till yta och till antalet byggnader. John är mycket
nöjd med de besöken som varit och detta är ett samarbete
som kommer vara kvar även i framtiden. Räddningstjänsten
kommer inom kort få en uppdaterad anläggningskarta då det
de senaste åren skett en del förändringar på anläggningen. På
kartan finns även en tydlig plats där antingen driftchefen John
Nilsson eller fastighetschefen Sune Hagström ska möta upp
räddningstjänsten.
Inför de olika evenemangen som anläggningen står värd för
så förbereder man alltid räddningstjänsten. Om personal ska
övernatta i lokaler ska dessa kontrolleras och godkännas av en
brandingenjör. Det är den som är ansvarig för evenemanget
som bär ansvaret att informationen når räddningstjänsten.
Vid flertalet tillfällen under året hyr Flyinge ut sin anläggning till andra arrangörer och då övergår ansvaret på dessa. De
externa arrangörerna får tillgång till en mall som är förarbetad
av Flyinge, så att tillvägagångssätten blir så lika som möjligt.
Hästkunniga nära tillhands
Nattetid cirkulerar ett vaktbolag runt på anläggningen för att
hålla obehöriga borta, men genom sitt bevakande hjälper de
också till att upptäcka om något annat skulle vara fel. Flyinge
har en klar fördel om det skulle inträffa en brand, och det är att
många i personalen bor i de bostäder som finns i direkt anslutning till anläggningen. Dessutom finns även gymnasieeleverna nära till hands, så brandmännen kan snabbt få hjälp av
hästkunniga människor om stallarna behöver utrymmas. Varje stall har en utrymningsplan för både hästar och människor
och det finns också en lista för rutiner att följa. Vid terminsstart går alla studenter och personal ett varv på anläggningen
för att uppdatera sig om det skett några ändringar. Stallchefen
för respektive stall har ansvaret att eleverna vet vilka rutiner
som gäller.
Stor utvecklingspotential
Sammanfattningsvis så finns det bra rutiner att följa och stor
hjälp att få från bland annat försäkringsbolag i syfte att säkra
anläggningen från olika rikskällor. Det som finns kvar att önska för framtiden är att utvecklingen inom branddetektion
fortsätter gå framåt så även denna typ av byggnader kan få
tillgång till säkra brandvarnare. Flyinge AB har föregått med
bra exempel då de genom att ha fått brandmännen att komma
på besök möjliggör för dessa att gör ett bra jobb om olyckan
skulle vara framme.
Tillslut vill jag tacka John Nilsson och Flyinge AB för att de
delade med sig av sitt säkerhetsarbete, vars mål är att skydda
dessa fantastiskt vackra byggnader och alla som vistas i dem.
Flyinge Kungsgård
1,5 mil nordost om Lund
En av tre riksanläggningar inom hästnäringen
Ägare: Flyinge AB
Frida Olin
Brandingenjörsstudent
Specialister på brandskyddsprojektering och
riskanalyser.
Befintlig logotyp positiv
www.brandkonsulten.se
- genom engagerade medarbetare
UNITED
BY OUR
DIFFERENCE
Hej
Hur har ni det i Lund? Anders
Bergqvist på Brandskyddsföreningen här. Ni vet, föreningen
med visionen om ett brandsäkrare Sverige. Man
kan konstatera att
det finns en del kvar
att göra. Räddningstjänsten
åker årligen på
ungefär 25 000
brandrelaterade
insatser och 120
personer dör varje år i bränder.
Det duger inte!
Det kostar för
mycket i både
lidande och
pengar.
Två studenter fick
stipendier
För sjunde året i rad delade Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB ut
stipendier till studenter vid Lunds Tekniska Högskola.
Utdelningen skedde redan i mitten av november 2012 i samband
med den återkommande årliga examensmiddagen på Grand
Hotell i Lund.
Robert Jönssons Motlutsstipendium tilldelades Malin Dunefloo
Larsson och Linus Ahlman mottog stipendiet till professor Ove
Petterssons minne. Stipendierna är på 15 000 kronor vardera
och årets stipendiater har väldigt väl uppfyllt aktuella kriterier.
- Det här är lika trevligt och inspirerande varje år. Både att få dela
ut stipendierna, men också att komma ner och träffa alla framtida
kollegor, menar företagets VD Kjell Fallqvist.
Vi är övertygade om att riskmedvetenheten och
kunskapen om brand behöver bli bättre generellt.
Fler behöver ha brandvarnare och släckredskap i
hemmet, i sommarstugan och på jobbet. Det behövs
mer forskning för att få bättre kunskap. Då
kan vi skapa smartare och effektivare tekniska
lösningar och lättare förstå mer kring beteenden
och andra mekanismer som bidrar till bränder. Det
är nog också så att en och annan regel eller lag
behöver ses över för att skapa ett bättre brandskydd. Det är vad vi på Brandskyddsföreningen
tror i alla fall och därför jobbar vi med precis de här
sakerna.
Om du är intresserad av de här frågorna tycker
jag att du ska följa vårt arbete.
Det gör du enklast genom att besöka vår hemsida
på www.brandskyddsforeningen.se, Facebooksidan www.facebook.com/Brandskyddsforeningen
eller genom att kontakta oss per telefon på
08-588 474 00. Eller varför inte titta förbi och
snacka BBR-revision över en kopp kaffe? Om inte
annat hoppas jag att vi ses på BRAND2013!
Ha det gott!
/Anders Bergqvit
Okvalificerade
arbetsuppgifter som
behöver tas tag i?
Tveka inte att kontakta studenterna
som författat denna tidning för att på
så vis hjälpa vår klass att komma iväg
på en studieresa till USA.