Transcript villkor: Frfln Ernst Troeltsch

Tidsskrifi
for Teologiog Kirke4/97
Kristen social teologi och modernitetens
villkor: FrflnErnstTroeltsch
till John Milbank
AVARNERASMUSSON
Att moderniteten inneburit svira utmaningar och frigor ftir kyrka och teologi i
allmlinhet och fdr desssamhiilleliga roll i synnerhetdr en truism. I den hiir artikeln ska jag diskutera den senarefrigan, kyrkans samhiilleliga roll och mtijligheten av en social teologi. Med social teologi menar jag en teologi som behandlar kyrkans natur som en social verklighet, som diskuterar desssamhiilleliga roll, samt som bidrar till en kritisk och konstruktiv teologisk analys och diskussion av samhdllet.
Jag ska ta min utgAngspunkti den analys som Ernst Troeltsch formulerade
under bcirjan av detta sekel. Jag bcirjar med Troeltsch diirftir att han ger en av de
tidigaste och mest briljanta - men ocksi mest problematiska - analysernaav
fcirhillandet mellan kyrka och samhiille under modernitetens villkor. I minga
avseendentu hans klassiskaanalys fortfarande dverllgsen det mesta som skrivs
idag. Genom att han befinner sig i ett tidigare och mer konfliktfyllt stadium ser
han tydligare det nya och specifika med det moderna samhiillet och de konsekvenser det har frir kyrka och teologi.
Samtidigt iir hans analys ocksi formad och begrinsad av detta samhdlles
maktdgandeinstitutioner och ideologiska diskurser, med resultatet att viktiga
processer,livssftirer och historiska skeendenfdrvriings eller osynliggcirs.Men
ocksi hiir iir han instruktiv, eftersom i grunden samma perspektiv har fortsatt att
dominera b6de social teori och teologi intill vira dagar. Detta giiller i ftirsta
ihand diirfdr att Troeltsch lir en skicklig exponent frir modernitetenssjdlvfdrstielse. Men diirtill kommer att hans analyser bide direkt och indirekt via efterftiljare har varit mycket inflytelserika genom sitt siitt att formulera problemen och
genom att si minga tagit upp de teoretiska verktyg han anviinde. Han har bi-
244
villkor
Kristensocialteologiochmodernitetens
dragit med att frirse med de kategorier teologin under 1900-talethar anvint fcir
att behandlavira frigestiillningar, oberoendeom man varit positiv eller negativ
till Troeltschs slutsatser.Under senaredecennier har vi dessutombide i Tyskland och i USA sett en mycket pitaglig Troeltsch-renissans,som - speciellt i
Tyskland - iir kopplat till arbetet med att fortsdtta och fiimya den typ av liberal
kulturprotestantismTroeltsch representerade.
Det finns dock viktiga aspekterav Troeltschs analys som helt hamnat i bakgrunden. Det giiller speciellt nationalstatensframviixt och natur, vilket kanske
mer dn nigot annat bestiimt den moderna kristenhetenssituation, men som oftast bara fungerat som en sjiilvklar och oproblematiseradfcirutsiittning. Detta
tema kommer diirtrir att ha en framtrddande plats i det fiiljande.
Jag anviinder silunda Troeltsch b6de fiir att tydliggdra kyrkans och teologins
problematiska situation i moderniteten och frir att problematisera Troeltschs
modernitetsanalysoch den kristendomstolkning som denna analys dr kopplad
till. Jag kommer att ifrigaslitta sjdlva sdttetatt beskriva den modernakristenhetens situation, en beskrivning som osynliggtir kyrkans faktiska mdjligheter.
Min framstiillning har fyra delar. I den fdrsta beskriver jag Troeltschsanalys
av kyrkans situation i ett modernt samhiille. Han hdvdade att en kristen social
teologi iir en omojlighet p g a kristendomens rent religiOsanatur. Det som har
funnits iir en kristen socialfilosofi med inlfinat grundmaterial. Men inte heller
den har de resursersom skulle krdvas f6r att fungera under modernitetensvillkor, karaktiiriserat av (national)statenstillvlxt och suverdnitet,en kapitalistisk
ekonomi och en individualistisk kultur. I centrum av Troeltsch modernitetsanalys ligger den klassiska formen av sekulariseringsteori,sisom denna utvecklades frfl'n upplysningen fram till Troeltschs tid. Framstiillningens andra del beskriver den massivakritik som dennateori under senaretid har drabbatsav, och
de nya mtijligheter detta ger fcir att fcirstfrfrigan om en kristen social teologi
och praktik. Detta i sin tur krdver, fdr det tredje, en omv:irdering av den protestantiska kristendomsfcirstielsesom ligger bakom Troeltschs trinkande, liksom
av dominerande fcjrstielser av politikens natur och locus. Slutligen ska jag i
textens fjiirde del, med hj?ilp av CambridgeteologenJohn Milbank, antyda hur
den teologiska uppgiften skulle kunna se ut utifrin detta perspektiv.
l. Troeltschs modernitetsanalys och frdgan om en social
teologi/filosofi
a) Den omdjliga sociala teologin
Enligt Troeltsch har kyrkan ingen egen social teologi. Det beror pi att evangeliet till sin natur iir helt opolitiskt. Jesubudskap och Jesuetik, liksom den tidiga
kyrkans, tu helt religi<isoch inriktad pi det personligaplanet och pfl den kristna
gemenskapen.Det Jesusfdrkunnar ziren eskatologisk kiirleksordning, som vis-
Kristen social teolopi och modernitetensvillkar
245
serligen fciregripshiir och nu i den kristna gemenskapen,men som inte kan bli
nigon grund fcir en kristen social teologi. Med social teologi menar Troeltsch
en specifikt kristen teori om, som han sdger,statenoch den sekuldraeller naturliga ordningen, alltse om hur samhtillet som helhet ska utformas. Politik handlar silunda om kontroll civerde samhiilleliga maktstrukturema.Det gfrr inte, direkt eller indirekt, att hiirleda nigra principer grundadepi evangelietskiirleksbudskap fdr hur stat och sekuldr ordning ska utformas.' Det dr ncidviindigt att
erkzinnaatt det finns sfdrer av miinskligt handlandesom har sin egen logik och
som inte kan styrasav kristnaprinciper.
Detta har blivit iin tydligare i den moderna vdrlden. Politik, vetenskap,ekonomi, konst, och si vidare, styrs av andra lagar dn de kristna. De kan m<ijligen
modifieras kristet, men grunden iir inte kristen. Troeltsch beskriver ofta dessa
sfrirer som historiskt kontingenta men naturligt givna ordningar. Det iir inte
bara si att de iir oberoendeav det kristna evangeliet,derasgrundldggandelogik
iir ofta motsatt evangelietsid6er. Detta :ir allra tydligast i den politiska sfiiren.
Dess bas dr den ria kampen om makt och civerlevnad.Politik dr mer dn det,
men inte mindre.
the
We can and mustfrankly acknowledge
the naturalprocesswith its consequences,
naturalselection,andtheformationof power,asthenaturalorder
strugglefor existence,
- asa positiveordinanceof Godbasedon the very natureof things.But we canalsodemandnow with greaterconfidencethattheseproductsof thenaturalprocessbe cleansed
of egoismandimbuedwith theethicalspirit.'
Det finns enligt Troeltsch olika kopplingar mellan rattsstat,demokrati och konservatism och kristendom, men inte mellan kristendom och det som Troeltsch
beskriver som den moderna statensgrundliiggandeprincip, ndmligen nationalismen.' Dennaprincip
absolutelynothingto do with the Christianethic.>o
"has
Men kristendomenmiste trots det accepteranationalismensprincip.
The statehasan independent
moralidea,the ideaof nationalism,patriotism,andpolitical honor,which is given with it and stemsfrom its very nature.Experienceindicates
that not evenChristianityis ableto do anythingdirectlywith this idea.It mustpresupposethis moralideaasimplicit in the state.5
Nu eirinte nationalismendet sistaordet. Ndr en statsexistensviil iir slikrad finns
fortfarande frflgan kvar vad den ska grira med sin makt. Den inre politiken
handlar naturligtvis ocksdLom maktkamp, men dven om hdgre principer. Men
dessahcigreprinciper miste fcirutszittaden grundliiggandekampen om makt.
En belysandeillustration pi detta dr Troeltschsdiskussion av krigets relation
till det kristna kiirleks- och fredsbudskapet.TroeltschsTyskland var en nyligen
enad nationalstat. Krig hade varit ett oundvikligt medel fcir detta enande, och
Troeltsch erkdnner det. Mycken nutida teologisk etik och moralfilosofi ignore-
246
Kisten social teologi och modernitetensvillkor
rar vanligen detta faktum. Man tar nuvarandenationalstateroch deras granser
fcir givna. Det dr inte lika liitt fdr Troeltsch att gdra, eftersom det tyska enandet
ligger si niira i tiden. Konsekvensenblir att Troeltsch menar att inte bara fcirsvarskrig ?irlegitima krig. Nationalstateroch derasgrdnserhar sin grund i vunna
krig.6 Historien dr en folkens och nationernaskamp om makt och civerlevnad.
<Es ist kein Zweifel: der Krieg gehcirtzu den natiirlichen und unausbleiblichen
Erscheinungender V6lkerwelt, zu dem Kampf ums Dasein der grossenMachtorganisationen,den diesenur dusserstschwer und oft gar nicht vermeidenktjnGesetz
nen.> Han fortsdtter med att sagaatt i denna kamp handlar det om <<das
desAufstieges gesunderund zukunftskriiftiger und desAbstieges gealterterund
innerlich geschwiichterStaatsbildungen."Som sidant har kriget stort moraliskt
och religicist viirde. Det dr en av livets sttjrstamoraliska plikter.'
Hur ska man di fcirena detta med det kristna kiirleks- och fredsbudskapet?
Fcirst och friimst menar Troeltsch att krigsetiken bertir politiskt organiserade
kollektiva enheter. Det kristna evangeliet diiremot handlar om den enskildes
sjiil och dennesfdrhillande till andra enskilda miinniskor. Nu kan det senarei
viss min piverka det ftirra, men han betonar att nationernasexistenskampdr
den starkareprincip som kommer fcirst. Ddrefter kommer den kristna id6n, som
i bdsta fall bara kan rrndifiera den ftirra. Fullbordan av den kristna id6n lir att
betraktasom ett eskatologiskthopp.'
Det finns silunda enligt Troeltsch ingen mojlighet att hiirleda nigon social
teologi ur evangeliet. Nlir kyrkan lindi med tiden utvecklar vad han kallar en
osocial filosofi", sker det genom inlaning frin andra kiillor, friimst den stoiska
filosofin. Stoicismensmonoteistiskagrund,individualistiskamoral och kosmopolitiskt-humanitdra perspektiv, kopplat till tanken pi en fcirlorad guldilder
som nridvdndiggjort staten,den sociala ordningen och lagen som skydd mot det
onda, kunde fdrenas med den kristna liiran om skapelseoch syndafall. Kyrkan
kunde drirfrir ta river stoicismensuppdelning mellan absolut och relativ naturlig
lag, diir den relativa naturliga lagen representeradeden fallna ordningens lag.'
Men det finns en annan sida i TroeltschsfdrstAelseav kristendomenssamhdlleliga roll, ndmligen det han kallar kristendomens indirekta betydelse fcir den
samhlilleliga utvecklingen, och di speciellt fdr den modernavairldensframvdxt.
Efter att ha betonat att den politiska ordningen inte kan bygga direkt pfl religicisa id6er, skriver han:
greatsignificancefor
Nevertheless,
the impressionthat Christianityactuallypossesses
politics is, of course,no illusion. ... The significanceof Christianityfor politicsis not
directbut indirect.It doesnot derivedirectlyfrom the centralidea,but ratherexpresses
itself in a varietyof influencesthat Christianityhasexercisedhereandthereuponthe
life of the state.It hasimpressed
itself deeplyandindeliblyuponour politicalsensitivities,but this hasbeenan indirecteffectofthe Christianattitudetowardlife.'0
Kristensocialteologioch modemitetens
villkor
aA1
Med indirekt menar han effekter som inte iir direkt avseddaeller kalkylerade,
eller ens medvetna.De kan till och med vara emot ens vilja och pi sikt underminera den egna existensen.Det handlar om effekter av kyrkans eget liv, nrir
den koncentrerarsig pi sin egenkallelse, sisom den sjiilv frirstir den. Intressant
nog menar han att det inte iir de etableradelutherskaoch katolska kyrkorna som
har haft st6rst betydelsefdr den moderna viirlden, utan de kyrkor som har sina
rcitter i den radikala reformationen och den radikalreformatoriskt omformade
anglosaxiskacalvinismen."
b) Den moderna vtirldens grunddrag
Aven om kristendomen spelat en viktig roll under vdsterlandetsutveckling, iir
Troeltsch skeptisk om dess roll i sin samtid. Moderniteten, som delvis vlixte
fram i konflikt med de kristna kyrkorna, har sliippt lcis krafter som en kristen
socialfilosofi inte ldngre kan handskasmed. Troeltsch verkar for civrigt bli alltmer pessimistisk vad gdller kristendomens samhiilleliga roll ju iildre han blir.
Det framgir om man jiimfrir hans text <The Social Philosophy of Christianity"'2 frfln 1922 med fcirkrigstexter,t ex hans kdnda text frin 1904 <Political Ethics and Christianity".'r De starkastekrafterna eirden modernastaten,kapitalismen, vetenskapenoch vetenskapstron.Det dr inte bara si att en kristen socialfilosofi 6r ofcirmcigenatt handskasmed dessakrafter. De formar ocksi radikalt
om villkoren fcir kyrkornas liv och religionen i allmiinhet.
I en annanmycket intressanttext" med titeln.The Essenceof the Modem Spirib'o
(1907), systematiserarTroeltsch grunddrageni den modema vdrlden. Det forsta han
ndmnerdrjust den modema statenstillkomst och starkatillviixt. Den modemastaten,
,<asthe unitary and sovereignorganizationfor exercisingthe total will of the community> iir ett modemt fenomenoch existeradeinte under medeltiden.Den viixer fram i
konflikt med kyrkan och .[o]rganized as a centralizedpower and supportedby a modem military force, the statediscoversthe logic of the idea of power, which implies a
thoroughgoing intemal organization and a capacity for extemal defensethat is accountable to no one.>>
Tvi principer karaktiiriserardenna stat, niimligen sekularitet
och rationalitet. Med det ftirsta menarhan att stateni sig iir ett hOgstamoraliskt vdrde
som inte ger nigot utrymme ftir ett transcendentlivsmiil. Det andrasyftar pAatt staten
:ir skapadav miinsklig intelligens: <The statereplacesthe irrational divine providence
by a rational secularone.>>"
Troeltsch pekar ocksi pi hur den moderna stateni ena sidan fcirenarfolk till
nationer genom att pressatillbaka andra partikuliira och traditionella identiteter
och lojaliteter, inklusive kyrkans, och i andra sidan genom sarnmaprocess,individualiserar den moderna mdnniskan. Silunda karakteiriserarnationalstatlig
identitet och suverdnitet och radikal individualisering tillsammans moderniteten. Bida processernaskapar svira problem fdr kyrkorna. Det blir inte mycket
utrymme kvar mellan statenoch individema.'u
248
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
Vid sidan av nationalstatendr kapitalismen, enligt Troeltsch, den viktigaste
grundvalen fdr det moderna samhdllet.Den har inneburit en radikal ftiriindring
av klassystemet och vardagslivet. Fdriindringarna av vardagslivet hdrrcir inte
minst frin framvdxten av en ldnearbetsmarknadoch lingtgiende arbetsdelning.
Pi det moraliska planet har det lett till starkt vdxande ekonomiska ambitioner
och en praktisk materialism, vilket har sekulariseratmiinniskors intressenoch
aspirationer,och rationaliserat livet genom att det alltmer understdllsvinstkalkyler. Denna sekulariseringoch rationalismkopplastill en stark optimism om
vad som lir mojligt.
Kapitalismen fcjrutsdtteroch bef,dsterocksi den moderna individualismen.
Det sker samtidigt som mdnniskan som entreprendroch kintagare underordnas
kapitalismensabstraktaoch opersonligaprocesser.Inte ens statenkan undkomma beroendet av de internationella finansiella kraftema. Kapitalismens atomiserandeoch individualiserande krafter samverkar silunda med statens,samtidigt som den moderna individen blir beroendeav statenoch av de ekonomiska
krafterna. Dessutompekar Troeltsch pi en inbyggd motsdttning mellan den politiska och den ekonomiska individualismen som har att gdra med motsiittningen mellan stat och marknad. Statenbehriver kapitalismen fcir att det komplicerade moderna samhiillet ska kunna fungera, samtidigt rir kapitalismen en kraft
som statenhar svirt att kontrollera."
Om statenoch kapitalismen zirde tvi dominerandekrafterna, si ndmnerTroeltsch ocksi nigra andra viktiga karaktliristiska fcir moderniteten.Dit hcir samhilllets legalisering,framvdxten av en vf,lf,drdsstat- en form av statsleddkristen
ndstankiirlekutan den kristna pessimismenvad giiller syndenskraft - och framfdr allt vetenskapensframviixt. Vetenskapenhar ersatt uppenbarelsensoch traditionensroll som livsguide,och den har storaansprik: .Now scienceclaims to
produce the rational foundations of existence,and penetrateseverywhere with
the self-evidenceof the logically necessaryuniversalconcept.Initially, it has
no doubtsabout the possibility of a completerationalizationof the world."''
Ocksi pi det moralfilosofiska planet innebdr modernitetenstora ftlriindringar. Tydligast dr moralens differentiering frin religion, lagstiftning och sedvdnja.
Lagen rationaliserasoch utvecklaspi sina egna villkor. Upplysningenstraditionskritik grir det i andra sidan svirt att hngre grunda moralen pi kristen tro
och sedviinja.Istdlletblir moralensjiilvstiindig,vilket stdllerkrav p6 dessrationalisering.<With the lossof the old foundationsof revelationand cofiunonsense, morality ceasesto be self-evident and must look around for new foundations; theseare, in truth, exceedingly hard to find."'n Ingen teori har dock nitt allmdn uppslutning. Innehillsmdssigt har man fcirstikt rekonstrueramoralen, ibland i olika former av kompromisser med kristendomen, ibland som radikala
fdrsdk till nykonstruktioner. Men svirigheten att finna ett rationellt fundament
fcjr moralen har fcir andra lett till en allmiin moralisk skepticism.'zo
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
249
c) Kristendomen och den moderna viirlden
Vi har sett hur den moderna virlden - och di speciellt den moderna statenhar vuxit fram i konflikt med kyrka och kristendom. Jag har ocksi noterat
hur kyrkans utrymme mellan den autonomaindividen och den suverdnastaten har minskat. Denna processhar stdrktsav kapitalismenoch vetenskapen.
De kristna kyrkorna har allt annat an frirsvunnit, men, sdgerTroeltsch, de dr
<theexpressionofreligious life ofthe past;they are capableofexisting sideby-side in their multiplicity becausethe modern world really does not identify itself with any one of them.rr'' Den tolerans kyrkorna mciter har inte
minst att gciramed att de inte lbngre upplevs som nigot allvarligt hot. Fdrutom allmiin indifferens och ren ateism, noterar han ocksi att mycket av det
religirisa livet finns i olika former utanfdr kyrkorna. Men inget av detta iir religiOst originellt, och han tror inte pi en lingsiktigt hillbar kristendom skild
frin sin kyrkligt-institutionella bas. Hans hopp iir en kombination av kyrklig
kristendom och tysk idealism, med derasgemensammaOvertygelserom personensvdrde grundat i Gud och om vikten av att lyfta mdnniskanut ur sina
naturliga omstdndigheter."
Hur ska man di frin kristet hill bedrima den moderna vdrlden? Troeltsch betonarfcjrst att den moderna viirlden inte alls dr enhetlig. Den innehflller i sig minga mycket olikartade tendenseroch iir full av interna
spdnningaroch motsdttningar.Olika grupper och intressenhar mycket varierande uppfattningar om vad som ar den moderna vdrlden. Dessutom,
Sven om modernitetenvzixtefram genom uppror mot den tidigare kristna
kulturen, si ska den, menar Troeltsch,inte frirstis frdmst i termer av kontrast i fcirhillande till kristendomen.Tveirtom,
"It]he adherentsof Christianity must learn to look upon this new world as largely a product of
Christianity itself.orrModernitetentog inte sin startpunkti nigon form av
ateism eller panteism, utan i en teistisk syntes av kristet och antikt tiinkande. Denna teism bildar grundvalen frjr den moderna nationalekonomins tidigaste utveckling. Den kristna individualismen formade om kyrkorna innan statengjorde det och blev grunden frir den modernaindividualismen. Demokratin har delvis sina rcitter i den frikyrkliga traditionen,
och kapitalismenfann en god jordmfln i den puritanskaCalvinismen.
Men l6ngt ifrin alltid liter Troelrsch si optimistisk vad gdller kompatibiliteten mellan kristendom och modernitet. och det dr inte heller uppenbart att den
relativt positiva slutsatsTroeltsch drar i den text frin 1907 somjag har refererat
ovan har strid i hans analyser.Framfrir allt blir han mycket mer negativ ndr det
giiller frigan om en kristen socialfilosofi. Niir han 1922 diskuterar denna friga
betonar han den starka moBattningen mellan den sekuldra statenoch kapitalismen fl ena sidan och kristendomeni den andra.om den moderna statenskriver
han:
250
villkor
Kristensocialteologioch modernitetens
which standsopposedin its inmostessence
The logic ofthe purelysecularpower-state,
that is
to all Christianconceptions,has sinceMachiavelli,attainedan independence
in practice.
muchdisavowedin theorybut is constantlyaugmented
Han fortsiitter med fdljande om kapitalismen:
Similarlycapitalism,centralizedproductionon a grandscale,with a daringfreedomof
movementthatdrawseverythinginto its centersof power,is the mostcompleteantitheofpersonalitythat are
stability,andindependence
sis to thatpeace,quiet,compactness,
for thenurtureof Christianvirnres... andfor thepossibilityof Christitheprerequisites
an brotherlylove."
Han kan ocksi beskriva den moderna rationalismen, vetenskapstronoch det
hopp den riktar mot den sociala ingenjcirskonstensom <a complete antithesisto
the basic stanceof the Christian>." Det iir diirfdr begripligt, menar han, att religionen individualiseras, fcirinnerligasoch sentimentaliseras,eftersom man inte
har nigra egna resurseratt handskasmed denna typ av samhdlle.Han dr speciellt frjraktfull mot den religiOsasocialismen och dessgudsrikestanke,som han
beskriver som (a fantastic, dilettante notion, in comparison with which the old
of wisdom.>2u
Christiannaturallaw is the very quintessence
Det iir ocksi sliende hur Troeltsch sjdlv med tiden verkar dela den tro pi vetenskapen och den sociala ingenjcirskonstenhan tidigare kunde kritisera. De
enda som kan handskasmed den moderna viirldens kriser dr statsmanoch industriledare, och deras redskap ar vetenskaplig fcirstielse av vdrlden, praktisk
samarbeteoch en vdlformad allmdn opinion. <The problem is ... a scientific and
a practical-political one that only the deepestprofessionalknowledge and supeHan fortsdtter:
rior political leadershipcan resolve.>>
The solutionof theproblemsgrowingout of this situationcallsfor a completelysecular
andreformthatespeciallydeandindependent,
infinitely complexwork of construction
ideologists,
andtheoretiknowledge.
... Enthusiasts,
mandswill-powerandspecialized
ciansmustcometo termswith this situationandfind a purelysociologicalapproachto
thewholeproblem."
Utifrin Troeltschspolitiska sympatier dr det intressantatt han hdr dven talar om
ncidviindighetenav en viirldsvid planekonomi. Tilltron till de medel den vetenskapliga kunskapen och de politiska institutionerna tillhandahiller iir siledes
vid denna tid mycket stor. Han erkdnner dock att den moderna viirldens stora
problem inte kan lcisasenbart genom tekniska och politiska medel. De krdver
ocksi en djupgiende moralisk fdrnyelse. Hiir har religionerna en roll att spela,
men han menar att det 2ir viktigt att dessatvi uppgifter hills isiir. Och det iir
ocksi uppenbart att Troeltsch ser den f6rra uppgiften som den viktigaste och
mest intressanta.'?s
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
25r
Som framgitt har det skett en viss fcirskjutning i Troeltsch tiinkande, dven
om grundtankarna iir desamma.Han skriver 1922: <Scholars will note that I
now formulate my themes more cautiously, enlarge the general perspective,
free the total interpretation still more from theological thinking, and approacha
universal-historical mode of thought.>'eHan tonar nu ocksi dnnu mer ner den
roll iildre kristen socialfilosofi kan tiinkas ha haft dven f6r den premodernaviirlden.to
Det perspektiv man vdljer nzirman ska beskriva historien har stor betydelse.
Troeltsch sdgersig sdka ett universalhistorisktperspektiv,vilket i praktiken betyder att hans primdra perspektiv dr den vdsterliindskacivilisationens och frigan om kristendomens bidrag till denna. Hans teologi skrevs primiirt utifrin
vdsterlandetsoch inte kyrkans perspektiv. I centrum stir frigor som: Vad dr det
att vara europ6?i' Och vad dr det att vara tysk?
Hela Troeltschsteinkandedr starkt nationalistiskt priiglat. Att klimpa fcir den
tyska statsbildningenzir fcir honom att kdmpa fcir det hdgsta goda som iir mdjligt pi dennajord.r' Ndr man l:iser hans beskrivning av den moderna nationalstateni relation till kyrkan, iir det i fcirstahand nationalstatensperspektiv som
gdller. Hans riktigt starka passionergiiller Tyskland, inte kyrkan eller kristendomen. Detta iir speciellt tydligt i Troeltschsminga skrifter frin tiden fdr fdrsta
viirldskriget. Han kan t ex skriva ftiljande om frigan vad kriget handlar om.
Nicht dasist unserGlaube,daswir unserenStaatundunsereHeimatverteidigendiirfen
und mtissen,sonderndassin unseremVolkstumein unerschripflicher
innererWertund
Gehaltenthaltenist, derunverdusserlich
wichtigist fiir die MenschheitunddenderHerr
und Gott der Geschichteund zur Hut und Auswirkunganvertrauthat. Der deutsche
Glaubeist der Claubean deninnerensittlichenund geistigenGehaltdesDeutschtums,
derGlaubederDeutschen
an sichselbst,anihrerZukunftundihreWeltaufgabe.
Und ein
solcherGlaubeist zugleichein wahrhaftreligiriserGlaube,. . . ganzeinfachund unmittelbarein Glaubean die gdttlicheWeltregierung
und Weltvernuft,die unszu einemder
grossen
Weltv6lker
hatwerdenlassen,
dieunsnichtverlassen
undverleugnen
kann,weil
unserGeistGeistvon ihremGeisteist, und die unsbefiehlt,in allerWeltarbeitmit diesemvon ihr unsanvertrauten
Pfundezu wuchern.lr
Frir Troeltsch iir folk, stateroch arm6er Guds redskapi historien mycket mer dn
kyrkan.'o Detta fcirstdrksav att Troeltsch personligen hade strirre intressefcir de
politiskt institutionerna6n fcir kyrkan."
Det iir lAtt att avfiirda Troeltschsnationalistiska och militaristiska perspektiv
som nigot vid sidan av hans ofta briljanta modernitetsanalys,nigot vi kan liimna it sidan som en rest frin Tysklands barndom eller enbart ett uttryck fdr de
sthmningar ett kdg ger upphov till. Men det dr ett misstag. Hans krigstexter
bygger, som vi har sett, pi hans allmdnna modernitetsanalys- som han delade
med andra ledandetiinkare under sin tid, t ex Max Weber.ruOch Troeltsch hade
iiven innan kriget fcirsvaratn<idviindighetenav att Tyskland konstitueradessom
252
villkor
Kristensocialteologioch modemitetens
en militarmonarki.r?An betydelsefullaredr att han analyseraren del av moderniteten som senaresociologi, filosofi och teologi ofta blundat frir. Sambanden
mellan den moderna nationalstaten,liberalismen som modernitetens primdra
ideologi, nationalism och militarism dr mycket starkare iin vad man vanligen
brukar erkdnna.t'Icentrumf6r analysenhar man istiillet sattinomstatligaklasskonflikter och statensnatur som vdrlfdrdsstat. 'n Ddrfcir;ir det en nyttig, om dn
inte helt trevlig, piminnelse att l6sa Troeltschsom levde mitt i dessaomvrilvningar. Det gdr dock inte hans perspektiv mindre problematiskt.
2. Kritiken av den klassiska sekulariseringsteorin
Troeltsch var verksam under en tid av snabbriverging till det modernaindustrisamhiillet och den moderna nationalstaten.Kyrka och kristendom var i Vristeuropa pi tillbakaging. Inom stora delar av den intellektuellaeliten togs det fcir
givet att religionenvar pi vrig att fdrsvinna.Inom den framvdxandesociologin
- exempelvishos Weberoch Durkheim - var sekulariseringstesen
kdrnani deras fcirstielseav det modernasamhdllet.SociologenJos6Casanovahar sagt:
Indeed,thetheoryof secularization
is so intrinsicallyinterwovenwith all thetheoriesof
the modernworld andwith the self-understanding
of modemitythat onecannotsimply
discardthe theoryof secularrzation
withoutputtinginto questionthe entireweb,including muchof the self-understanding
of the socialsciences.'
Ocksi Troeltsch accepteradegrunddrageni denna sociologiskafcirstielseav
den moderna vdrlden. Weber och Troeltsch har ju dessutom,som ndra vdnner,
timsesidigt piverkat varandrasteorier. Som kristen frirsvaradeTroeltsch visserligen kristendomensfortsattaroll. Men han gjorde det inom de grdnserden moderna sociologin satter,vilket skapadesv6ra problem frir honom.
Denna sekulariseringsteorihar sedantills nyligen varit en sjiilvklar premiss
inom 1900-taletssamhdllsvetenskaper.
Den har ocksi pi olika sdtt format en
stor del av den moderna teologin. Inom samhdllsvetenskapernavar den si
sjiilvklar att den egentligen aldrig testadesempiriskt. Den var en grundsten i
modernitetensideologiskasjiilvfcirstielsemed rcitteri upplysningen,och blev
diirfor inte ifrigasatt. Fcirstunder 1960-taletbOrjadeenstakakritiska rcisterh0ras. Sedandesshar kritiken vuxit i styrka och numera har majoriteten av religionssociologer civergettteorin.a' Man har insett att det empiriska underlaget iir
mycket svagt. Detta borde man ha upptdckt tidigare. Men det dr fcirst i och med
det allt stcirre ifrigasattandet av upplysningsideologin som samhiillsvetare
kommit att notera detta.
En av de mest intressantabcicker som blivit resultatet av denna utveckling
inom sociologin dr Jos6 Casanovasbok Public Religions in the Modern World
fritn 1994.02
Han tillhdr, som han sjlilv beskriver det, en minoritet som inte helt
dvergett sekulariseringsteorin.Istiillet menar han att den klassiskateorin bestflr
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
253
av tre moment som man miste hfllla isiir, niimligen sekularisering (l) som differentiering, (2) som nedging i religids tro och prakrik, och (3) som religionens
privatisering. Det fdrsta momentet iir enligt casanova den riktiga kiirnan i teorin, de andra tvi ddremot m6stefrirkastas.
Modemisering som differentiering dr den centrala tanken i rroeltschs sociologi. Hlir handlar det i ena sidan om ett samhiille som befrias frfln kyrkans auktoritet och med tiden om statskyrkosystemetssammanbrott(om iin inte alltid i
formell mening). Kyrkans auktoritet uppehfllls inte ldngre av politiska tvingsmedel. Andra sidan av detta iir differentieringen av olika si kallade sekuldra
sftirer, frdmst den moderna staten, den kapitalistiska ekonomin, och vetenskapen, men ocksi t ex moralen och konsten, bide fran kyrkan och frin varandra.
Krafterna bakom denna utveckling lir naturligtvis den moderna staten,kapitalismen och vetenskapeni sig, men ocksi (enligt bide Troeltsch och casanova) den protestantiskareformationen. och detta pi tvi siitt. Fcir det f6rsta, reformationen bryter srinder den enhetliga kristna viirlden. Istiillet fir vi pi
minga stdllen nationalkyrkor underordnadede framvdxande absolutistiskastaterna. Fcjr det andra, den radikala reformationen och senareden anglosaxiska
frikyrkliga traditionen bryter med tanken pi religionens och politikens enher
och frirsvarar rdtten till religionsfrihet. Hiir uppfattasden .konstantinska periodeno som ett stort misstag som skadat kyrkomas liv. Utirin detta perspektiv,
som med tiden i olika former accepteratsav ndstan alla kyrkor, dr differentieringen inte en tillbakaging fcir kyrkan, utan en positiv utveckling, som har sin
grund i teologiska dvertygelser.Men i andra sidan skaparden moderna sekulzira statenoch den kapitalistiska ekonomin nya svira frigor, frestelseroch utmaningar fcir kyrkorna ddrfrjr att de gcir ansprik pi att enbart fcilja sin egen inre logik och diirmed pi total frihet frin alla religicisa och moraliska krav. Dartill
kommer derasstarka tendensatt invadera alla andra livssfiirer (inklusive religionen).
Enligt den klassiska sekulariseringsteorinfciljs differentieringen med ncidvdndighetav b6.deen nedging i och en privatiseringav religiristro och praktik.
Den vanliga fdrestrillningenhar ocksi varit att moderniseringeninneburit en
kontinuerlig sdnkningav nivin pi religiris tro och praktik frin en mycket h6g
nivi under medeltiden.Ett av mflnga problem med denna fciresteillningdr att
bl a det mest moderna landet USA inte alls stdmmer med den hiir bilden. Det iir
inte bara si att det kyrkliga livet fortfarande zir mycket vitalt, utan den aktiva
kyrksamhetenuppvisarfrin 61 1700kontinuerlig tillvdxt. Ldnge har det amerikanska exemplet avfiirdats som undantaget som bekriiftar regeln, eller m6tts
med argumentetatt kyrkorna i USA dr internt sekulariserade.Ndr sociologerna
upphcirmed att behandlaEuropa som sjiilvklar norm, blir frflgan istiillet vad det
dr som skiljer USA frin Europai religicistavseende.o]
En inflytelserik teori har formulerats av bland andra Roger Stark, Roger Fin-
254
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
ke och Laurence lannaccone i en ling rad av teoretiska och empiriska studier
som fitt minga efterfdljare.* De utvecklar en utbudsteori som h[vdar att det
som skiljer Europa frin USA iir fcirekomstenav religicisa monopol i det f<irra
fallet. I statsstdddaoch mer eller mindre monopoliseradekyrkor iir vitaliteten
och aktivitetsgradenmycket liigre iin i kyrkor som tu beroendeav egen aktivitet
fcir sin tillviixt och civerlevnad.Dessutom kan mer specialiseradekyrkor mdta
mdnniskors behov pi ett annat sdtt dn kyrkor med monopolansprik. Slutsatsen
blir att religiris pluralism, tvAftemot den ortodoxa sociologiskateorin, cikargraden av religiOs tro och praktik. Detta stdds,hiivdar man, av en lSng rad empiriska studier.I botten finns ocksi en teori om ett mer eller mindre konstant religi6st behov, vilket gcir att det iir kvaliteten pi det religitisa utbudet som avgOr
graden av religirist engagemang.
Frir att denna teori ska sfdmma borde den aktiva religiositeten i det medeltida Europa ha varit lig. Si dr ocksi fallet, hdvdar man. <<Thecelebratedmedieval piety might have characterized the nobility, but religious participation
Den medeltida
among the medieval populace seemsto have been very low.>>a5
kyrkan gjorde fi anstrdngningar,beroendepi bristande resursereller bristande
motivation, att ni bondemassorna.Det blev inte bAttreefter reformationen. Under 1800-talettjkar dock kyrkomedlemskapeti England fijr att sedanminska en
aning under 1900-talet. Men det lir fortfarande betydligt hcigre dn ar 1800.
Dessutom iir det i England minga fler som gflr i kyrkan dn som tillhdr den. Om
man mot detta inviinder att vanligt folk under medeltiden trots allt var religi<isa
i en mer allmiin mening, dven om man inte var kyrkligt aktiv och hade kyrkligt
korrekta religicisa forestiillningar, si svarar de att det iir riktigt, men sfl dr det
idag ocks6.
Om Europa och USA skiljer sig drastiskt vad giiller kyrklighet dr skillnaderna inte alls si stora vad giiller den subjektiva religiositeten. Majoriteten tror pi
gud i nigon mening,liksom pi personligodddlighet,och en majoritet i de flesta europeiskalzinderbeskriversig som religicisa,medanmycket fi beskriversig
som ateister. Ddrfcir tror dessasociologer ocksi att man i Europa pi sikt kan
uppni sammahcigaaktivitetssiffror som i USA om den religitisa sfdrenhelt avregleradesoch om kyrkor och andra religidsa organisationervitaliserades.ou
Casanovaiir kritisk mot teorin om konstantareligicisabehov och mot fcirutsdgelsenom Europas framtida cikadereligiositet. Men han betonar att det som
skiljer ut USA lir att man aldrig haft varken en absolutistisk stat eller en statskyrka. Och det dr det senaresom dr orsakentill kyrkornas tillbakaging i Europa. Man kan se liknande skillnader :iven inom Europa mellan Spanien och
Frankrike i ena sidan och Polen och Irland, som aldrig haft statskyrkor,i andra
sidan. Dessutom har icke-etableradekyrkor i de flesta europeiskaliinder klarat
sig biittre dn etableradestatskyrkor. ..One may say that it was the very attempt
to preserve and prolong Christendom in every nation-state and thus to resist
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
255
modern functional differentiation that nearly destroyed the churches in Europe.t"
Den tredje komponenteni den klassiska sekulariseringsteorininnebiir att ndr
religionen differentieras frin andra sfiirer subjektiveras och privatiseras den
ocks6. Religidsa civertygelserskonkurrens med andra grir att de subjektiveras
och diirtdr kan de inte liingre fungera som vtuldsbild. Diirmed fdrs frdlsningsfrigan helt till livets privata sfdr och religicisacivertygelserkan inte heller bercira andra sfiirer, som politik och ekonomi. Ocksi de religiosa institutionerna blir
helt avpolitiseradeoch sysslarenbart med privat friilsning. Den andra sidan av
detta iir civertygelsenatt politik, ekonomi, och vetenskap iir autonoma sfdrer
som fciljer sina egna interna lagar. Diirf0r varken kan eller ska religioner inkriikta pi dessasfiirer.
Casanovamenar dock, av bide teoretiska och empiriska skdl, att denna typ
av religionsprivatisering inte dr en strukturellt betingad modern trend, utan ska
fdrstfls som en historisk mdjlighet bland andra.Religioner kan sjiilva friredra en
mer privatiserad,eller positivt uttryckt, en mer personligt orienterad inriktning.
Den allmdnna differentieringsprocessenstciderdenna utveckling, men gcir den
inte ntidviindig. Men det hcir ocksi till bilden att de liberala lankekategorier
som dominerar i vdstvdrlden hiivdar att religionen ska vara privat. Diirfrir har
sociologiska och politiska teorier mycket svirt att handskasmed de minga fall
av, vad Casanovakallar, deprivatiserad religion, dvs pi olika siitt socialt och
politiskt aktiva religioner.Oftast behandlasde som en anviindningav religicisa
resurserfcir iindamil som egentligen dr <sekuldra>,eller ocksi som antimoderna reaktioner pi moderniseringsprocesser.
I bida fallen ignorerar man det normativa innehillet i dessafenomen, som blivit allt vanligare. Man kan nemna
katolska kyrkan i Polen, den latinamerikanska befrielseteologin, evangelikal
och fundamentalistisk protestantismi Nordamerika, och den katolska kyrkans
socialldra.
Jag kan inte hiir gi in pi Casanovadiskussionav den mingtydiga distinktionen mellan privat och offentligt, mer dn att den anvdndspi flera mycket olika
siitt, vilket skapar forvirring i debatten.Detta i sin tur tyder pi att den sociala
verkligheten inte kan fcirpassasin i en sidan dikotomi. Istiillet fcirscikerhan
konceptualiseradet moderna samhdllets<polity" i termer av tre arenor: staten,
det politiska samhdlletoch det civila samhiillet.Religionenkan i princip vara
aktiv pi alla tre nivierna: pi statsarenansom etableradestatskyrkor; pfl det politiska samhdlletsnivi som t ex religicisapartier,religidsar<irelsersom mobiliserarmot andrareligicisaeller sekuldragrupper,eller religi6sainstitutionersom
arbetar fcir religionsfrihet och mdnskliga riittigheter; och slutligen pi det civila
samhiilletsnivi som deltagarei den offentliga debattenom t ex abort eller ekonomi.
Casanovastes dr att det iir aktivitet pfl den tredje nivfln som biist passardet
256
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
moderna samhiillet. Det kan handla om ftirsvar av den traditionella livsvdrlden
mot statensoch marknadensintring. Det kan ocks6 handla om ett ifrigasattande av statensoch marknadensautonomiansprik. Eller det kan handla om att
hrivda tanken pi det gemensammagoda mot liberala teorier som reducerar det
goda till summan av individuella preferenser.Detta kan inte sessom en premodern reaktion. Tvdrtom kan ofta kyrkor, menar Casanova,fungerar som det bbsta skyddet av moderna vdrden mot moderniteten sjdlv.asDessutom menar han
att detta perspektiv ger ett annat satt att fdrsti social integration i ett modernt
samhiille.
Accordingto this model,modernsocialintegrationemergesin andthroughthediscursive andagonicparticipationof individuals,groups,socialmovements,
andinstitutionsin
a public yet undifferentiated
sphereof civil societywherethe collectiveconstruction
- 'the
andreconstruction,
contestation,
andaffirmationof commonnormativestructures
commongood' takesplace... In otherwords,commonnorrnscannotbe presupposed
asthe premiseandfoundationof a modemsocialorderbut, rather,asthe potentialand
alwaysfragileoutcomeof a processof communicative
interaction.an
Detta synsdttcippnarfcir annorlunda satt att fcirsti kyrkans samhiilleliga och politiska roll 6n de Troeltsch utvecklade, dven om det finns mycket material i hans
texter som kan belysa och stcidjadetta perspektiv. Men fdr att se detta och de
perspektiv det implicerar krdvs annorlunda tankekategorier,inte minst frir teologin, zinde som ldngedominerat.Casanovaskriver:
In orderto be ableto conceptualize
suchpossibilitiesthe theoryof secularization
will
- preneedto reconsiderthreeof its particular,historicallybased- that is, ethnocentric
judices:its biasfor Protestant
subjective
formsofreligion,its biasfor'liberal'conceprionsof politicsandof the'publicsphere,'
andits biasfor thesovereign
nation-state
asthe
systemic
unitof analysis.'o
Jag ska i det fciljandeutveckla dessatre punkter.Men jag kommer att 96 l6ngt
utdver vad Casanovagjort, och i vissaavseendenantagligenskulle kunnatdnka
sig gcira.
3. En revidering av analyskategorierna
a) Den protestantiska individualismen
En anledning till att Troeltsch hiivdar en sfl skarp itskillnad mellan kristendom
och politik :ir att han betraktar det religidsa livet som nigot i fbrsta hand personligt och individuellt (som ocksi tar sig uttryck i de interpersonligarelationerna).Jesuevangeliumdr en kombinationav absolutindividualismoch absolut universalism(dvs en universalismsom gir bortom all partikuliir social gemenskap).'rDe religicisainstitutionernaoch ldrornaddremotdr, dven om de er
nddviindiga,religidst sekunddra.Religion handlar primiirt om sjdlensgemenskap med Gud, inte om organiserandet
av det gemensammalivet. Hiir projice-
Kristen social teobsi och modernitetensvillkor
257
rar Troeltsch sin tids subjektiviseradeprotestantismoch kantianska kategorier
tillbaka pi Jesusoch den tidiga kyrkan.
Denna protestantiskaindividualistiska tolkning av bide Jesu och den tidiga
kyrkans verksamhetoch fcirkunnelsehar pi senaretid drabbatsav mycket kritik.s'?Det finns inte utrymme fcir att hiir utveckla detta tema, utan jag ska inskrlinka mig till att kort antydahuvuddrageni en sidan kritik. Frjrst betonasden
judiska kontexten fcir och karaktdren pi Jesusfcirkunnelse.Hans frirkunnelse
handlade inte om individens relation till Gud, utan om Israels uppriittelse. De
som friljde honom blev bdrjan pfl det uppriittade gudsfolket. Hans budskap iir
alltsi inte <rent religicist>, och det handlar inte bara om syndernasfcirlitelse,
utan det iir till sin natur socialt. Jiirgen Roloff kan diirtdr skriva att <<Jesus
hat
auf das Ensteheneiner neuenSozialstruktur im Kreis der von ihm gesammelten
Menschenhingewirkt>,5ratt ldrjungagruppenblir till ett slags <kontrastsamhiille', och att denna fcirstielse i varierande grad och pi olika siitt fortsdtter i den
tidiga kyrkan. Denna fcirstielse av Jesusoch den tidiga kyrkan dr naturligt nog
ocksi kopplat till en omldsning av den judiska och kristna apokalyptiken. Fcir
Troeltsch dr den apokalyptiska naturen pi Jesufdrkunnelse ytterligare ett argument fcir desssociala irrelevans.Men detta dr, sdgernumera alltfler, en misskisning av bide judisk och kristen apokalyptik. Det apokalyptiska spriket iir inre
bara en beskrivning av tidens snara slut, utan snarareett sAtt <<toinvest spacetime reality with theologicalsignificance."5o
Om man accepterardetta kan inte kristendomen,med de argumentTroeltsch
anvdnder," beskrivas enbart i termer av individens fcirhillande till Gud, inte
heller enbart som livsiskidning, utan den kan ocksi ses som ett slags socialt
projekt.John Milbank formulerardettai mer systematiskt-teologiska
termerp6
fdljande siitt:
Jesus's
missionis seenasinseparable
fromhispreaching
ofthe kingdom,andinauguration of a new sortof community,the church. Salvationis availablefor us afterChrist,
becausewe canbe incorporated
into the communitywhich he founded,andthe responseof this communityto christ is madepossibleby the responseof the divine Spirit to
thedivineSon,from whomit receives
the lovethatflowsbetweenSonandFather....
Hencethe metanarrative
is not just the storyof Jesus,it is the continuingstory of the
church, alreadyrealizedin a finally exemplaryway by christ, yet still to be realized
universally,in harmonywith Christ,and yet dffirently, by all generations
of christians.t6
Hiir har man kommit lingt frin den protestantiskasubjektivism som si liinge
inte endast spelat en viktig inomkristen roll, utan som ocksi har bestiimt den
moderna sociologiska och politiska fcirstielsen av kristendomen, liksom av andra religioner. Denna typ av protestantismhar kommit att definiera religiositet i
allmdnhet.s'Intressantnog kan Troeltsch sjiilv kritisera detta individualistiska
religions- och kristendomsbegreppsom en produkt av upplysningen som gcir
258
Kristen social teoloei och madernitetensvillkor
att man missfrirstiLrden historiska kristna socialfilosofin. Men trots dennakritik
ser han inte att hans eget perspektiv fortfarande iir fingat i dessakategorier.s8
William Cavanaughhar dessutomfcirstikt visa att detta religionsbegreppvuxit fram som ett korrelat till framvdxten av den modernastatenskrav pi absolut
suverdnitet.tnOrdet <religion>>anvdnds siillan under medeltiden, siiger Cavanaugh, och ndr det anv[nds handlar det oftast om ordensliv. De religitisa iir de
som tillhdr en orden. Vid tivergingen till den moderna tiden biirjar man dock
anvdndaordet som en beskrivning av en slags universell miinsklig impuls. Genom att pi detta siitt universaliserasskiljs ocksi religionen si ftirstidd frfln sin
partikuldra existens i kyrkan och gdrs till nigot inre. De sociala och institutionella formerna blir dlirmed yttre partikuldra uttryck fcir en universellt niirvarande inre verklighet. Mot slutet av 1600-talet och under 1700-talet sker, menar
Cavanaugh,en ny fcirdndring,i det att religion alltmer tenderaratt bli likviirdigt
med system av troscivertygelser.lstdllet f6r att ftirstis som en socio-teologisk
praktik som inte kan skiljas frin sin konkreta praktiska kroppsliga manifestation i kyrkan blir kristendomen en uppsiittning tros6vertygelserindivider har.
Under 1500- och I 600-talen anserde politiska tdnkarnaatt religion iir viktigt
som ett sammanhillande kitt i staten.Det eirinte viktigt vilken religion det tu,
men dess yttre form miste vara gemensam.Diirftir menar t ex Hobbes att det
bara kan finnas nationalkyrkor underordnade staten. Men, fortsiitter Cavanaugh, ndr staten viil fitt <iverhrighetentiver kyrkan och miinniskor accepterar
statensabsolutasuveriinitet samtidigt som man forstir religion som en inre. privat, och i relation till det offentliga fcirnuftet godtycklig angeldgenhetsom inte
fflr politiska konsekvenser,di kan man ocksi accepterarreligitis pluralism.
b) Teologi och den offentliga diskursen
Detta leder oss till den andrapunkten,den liberala fdrstielsen av offentlig och politisk s{?ir,som dr den andrasidan av denjust beskrivnasynenpi religion. Religion, som nigot inre och privat, otillgiingligt ftir det offentliga fdmuftet, har sin plats
i den privata sftiren (diir ocksi som en ftiljd den kristna teologin ytterst hamnar),
och skiljs diirmed fran politik, ekonomi och vetenskap. Diirf6r tillhrir sekulariseringstesenhjiirtat av modemitetens fcirstielse av sig sjiilv. I den ingir civertygelsen
att vi <ivergitt frin religionens tidsi.Lldertill vetenskapens,fran tron pi den ofdrutsdgbaraf<irsynentill det rationellt styrda samhdllet, dven om isiktema om vad det
senareinnebdr gir istir. Dikotomier som auktoritet och vetenskap,tro och vetande,
subjektivt och objektivt, viirde och fakta, iir uttryck ftir denna verklighetsfcirstielse. Religion kan diirfdr inte ha nigot med kunskap eller politik atl gcira.
Ett ifrigasiittande av den klassiska sekulariseringsteorinkan silunda inte
skiljas frin en allmiin (vilket inte alls betyder total) modemitetskritik. Casanova sdger att den primAra orsaken till sekulariseringstesenskollaps inte iir nya
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
259
empiriska fakta, utan just att upplysningensreligionskritik, liksom dess vetenskapstro och specifika rationalitetsuppfattning, och diirmed sammanhiingande
framstegstro, alltmer underminerats,vilket gjort att man nu uppmiirksammar
det som man tidigare ignorerade som irrelevanta fenomen.moch di dr det inte
bara religionen som ser annorlunda ut, utan ocksi samhiillsvetenskaperna.Isullet fdr att se dem enbart som neutrala beskrivningar av det moderna samhiillet, analyserasde som olika och konkurrerandeformer av modernitetenssidlvbeskrivning, eller som modernitetensegen teologi.
Troeltsch (och fcjr den delen casanova) beskriver differentieringsprocessen
som de sekuldra sfdrernasbefrielse frin kyrkans auktoritet. Det sekuldra finns
hela tiden latent ndrvarande,och diirfcir beskriver Troeltsch vdsterlandetshistoria som historien om det instrumentella fdmuftets gradvisa befrielse frin olika
sortersrestriktioner, <<the
secularmotives that had previously been inhibited but
never ceasedto exert influence were now set free.>6rSekularisering innebiir
med andra ord att det sekuliira, det naturliga, det rent miinskliga, blir kvar niir
religidsa och traditionella civerlagringartas bort.
Detta synsatt har fitt utsti mycken kritik under senareir inom social teori
och politisk filosofi. John Milbanks Theology and social rheory - som brirjar
med orden .once, there was no 'secular'>>- dr den mest ambiticisakritiken frin
teologiskt hill. I dennabok friljer Milbank det komplexa sociala och imaginiira
konstituerandetav en sekuleirdomdn. Detta har att g6ra med framvdxten av den
absoluta staten och den nya frirestdllningen om den sekukira sf,drensom den
rena maktens rum. Detta dr, som vi har sett, mycket tydligt hos Troeltsch, som
beskriver det naturliga som maktkamp, en maktkamp som mrinniskan p6 olika
sdtt fdrsciker umja. Det rir genom att fOrestiilla sig politik som en sfdr av ren
makt som den nu uppfunna politiska vetenskapenf6r ett objekt att studera.Bakom ligger kyrkliga och teologiska utvecklingar. Det iir t ex, menar Milbank, nominalistisk och voluntaristisk teologi som fcirserden nya vetenskapenmed dess
begreppsmdssigaredskap.62Detsamma giiller den senareutvecklade nationalekonomin, diir teorin om den osynliga handen som harmoniseraregenintresserade individers ekonomiskahandlandefungerar som en teodicd i en teistisk fcirsynsldrasefterfdljd.u3Han behandlar ocksfl den franska positivistiska sociologiska traditionens (Comte och senareDurkheim) framviixt ur en diskurs formad
av en katolsk social teologi utvecklad i reaktion mot upplysningen, vilket far
stor betydelsefdr derasbeskrivning av <<samhrillet
som gud>.s Milbank fortsdtter att analyseraden tyska sociologin hos weber, Simmel och rroeltsch, i vilken <[t]he history of the west is turned into the always-coming-to-beof liberal
protestantism or its secular aftermath, and this means precisely the alwayscoming-to-be of weber's and rroeltsch's methodology, their instrument of investigation.>Enligt Milbank dr hos weber och rroeltsch metod och ontolosiskt
innehill beroendeav varandra.ut
260
villkor
Kristen socialteobgi och modernitetens
Detta tema har ocksi utvecklats av andra. Ett av de allra intressantasteexemplen iir ekonomen Robert Nelsons bok Reaching for Heaven on Earth: The
Theological Meaning of Economics.* I denna bok beskriver Nelson nationalekonomins historia som en teologihistoria, dessutomsom en fortsdttning av den
kdstna teologihistorien. Nelsons framsteillning visar tydligt hur missvisande
tanken pfl nationalekonomi som en politiskt, moraliskt och religidst neutral disciplin iir.
Economistsarenot neutraltechnicianswho providea tool for implementingvaluesand
for a partiadvocates
areactuallystron-g,
basicbeliefssuppliedby others.... economists
of the
events
filter,
the
lens
or
Without
some
world.
the
ibout
way
of
ttrinting
cular
world would seemmerechaosand confusion.Economicsprovidesa way of ordering.
do not offer theirperinterpreting,andgiving meaningto events.Moreover,economists
andpassivestance.6'
spectivefrom a disinterested
Nelson sAgerinte detta som kdtik - <barateologi". Det kan inte vara annorlunda. Ddremot kan man diskutera om det dr bra eller dilig teologi man bedriver.
Han visar i sin historia att en grundldggandeovertygelsefrin upplysningen och
framit har varit att materiell knapphet dr den grundlliggande orsaken bakom
ondskan i vdrlden. Ddrav fciljer att om man kan l6sa det ekonomiskaproblemet,
lciserman ocksi ondskansproblem. Ekonomisk tillviixt :ir vdgentill frlilsning.
Modern vetenskaps6gersig ha upptiickt de ekonomiska lagarnabakom tillviixt.
Den auktoritet ekonomer har i det moderna samhdllet lir just byggd pi denna
tro.6sDessutomfortsdtter,enligt Nelson,inom den modernaekonomiskateologin de konflikter som ldnge funnits inom den kristna teologin. Det iir omcijligt
att hdr sammanfattaden komplicerade och fascinerandehistoria han berdttar
frin Platon och Aristoteles till dagensekonomef och med tyngdpunkt pi 1800Samuelsoch framfrirallt 1900-taletsstoraekonomersom Galbraith,Keynes,ue
son, Friedman,Olssonoch Buchanan.
Att en sidan bok kommer ut nu ar, som han sjzllv antyder' dock ett tecken pi
att tron pi dennatyp av teologi inte l:ingredr lika stark. 1900-taletshistoriaoch
senaretiders ekonomiska problem har skakat den progressivistiskatro som varit kdrnan i den ekonomiska teologin. Dartill kommer nationalstatensfcirsvagade roll, och eftersom nationalstaten varit en viktig fdrutsiittning fcir nationalekonomin, fir detta stora effekter, nigot som Nelson reflekterar cjveri slutet av
sin bok.'uI Nelsons termer kan man silunda sagaatt Troeltsch kiimpar med fr6gan om relationen mellan den modernaekonomiska teologin, som ar grundliiggande ftir Troeltsch, och den kristna teologin.
Om Milbank och Nelson, och minga samhtillsvetareoch filosofer med dem,
inte bara iir rent empiriska discipliner, utan
har rdtt i att samhhllsvetenskaperna
ocksfl iir bdrare av politiska och moraliska, ja t o m teologiska f$rstielser av
verkligheten, dfl blir det rimligen omdjligt att langre h:ivda en skarp itskillnad
Kristen social teologi och modernitetensvillkar
261
mellan religion och moral 5 ena sidan och ekonomi och politik fl den andra.Den
ekonomiska och politiska praktiken sivdl som den vetenskapligadiskursen om
dessasfdrer dr bdrare av grundliiggandeverklighets- och livsfdrstielser som dr
allt annat iin sjlilvklara och som dessutomstir i inbdrdes konflikt med varandra.
Det finns fortfarande viktiga distinktioner av olika slag att g6ra mellan olika typer av miinskliga verksamheter,men en enda skarp griins mellan det privata,
diir religion och substantiell moral placeras,och det offentliga, diir politik och
vetenskapplaceras,lir svar att uppehilla.
c) Politik mellan nationalstat och civilt samhcille
Casanovastredje punkt giiller att man tenderar gdra nationalstatentill den primiira analysenhetenndr man talar om kyrkans offentliga och politiska roll. En
anledning, vid sidan av hans individualistiska beskrivning av kristen tro, till att
Troeltsch menar att kyrkan inte har nigon social teologi ar just att han tdnker
sig att en sfldan ska fcirse med principer fcir hur nationalstatenska styras. De
flesta teologer under fortsdttningen av 1900-taletsom intresseratsig fcir frigan
om mcijlighetenav en social teologi har ocksi, oberoendeav vilken stindpunkt
man intagit, likt Troeltsch tagit for givet att den primdra relevantanivin dr den
nationalstatliga.
Den sociala teori som ligger bakom Troeltschs syn och som dominerat det
modernapolitiska fdnkandetiir en dikotomistisk syn p6 samhiillet som bestiende i ena sidan av fria individer och fl andra av en politisk s{?irstyrd av en autonom politisk rationalitet, hos Troeltsch fOrstidd i machiavelliska termer. I en
sidan konstruktion finns det litet socialt rum kvar f<ir en social kristen praktik
och en social kristen teologi. A ena sidan kommer de individuella preferensernas autonomi i konflikt med alla tankar pfl ett gemensamtkyrkligt liirjungaskap.A andrasidanfinns det inte heller i den politiska sfliren,si fdrstidd, ndgot utrymme frir en substantiellsocial teologi. Dessutomdominerar numera
inom kyrkorna civertygelsenatt kyrkan inte ska scikadirekt politisk makt. Detta
dilemma lyckas Troeltschaldrig ta sig ur. Detta synsrittligger ocksi bakom de
hiiftiga negativareaktionerreligidst politiskt engagemangofta utkiser.
casanova fdrsciker,som vi har sett, lcjsadetta dilemma genom ett mer differentierat sett att fcirsti den offentliga sfdren,bl a med hjlilp av begreppetdet civila samhiillet.Pe ett delvis likartat och delvis annorlundasiitt harjag i min bok
The Church as Polis'' tidigare gjort detsamma.casanova liigger betoning p6 det
Iegitima och positiva i ett religidst deltagandei det stiindigt pi minga nivier
pigiende offentliga samtalet. Detta iir en viktig aspekt, dven om deii sin tur
stdllerfrigor om hur dettab6stsker." I min diskussiontogjag ocks6upp en annan aspekt,ndmligenden gemensammakyrkligapraktikenssocialaoch politiska betydelse.
262
villkor
Kristensocialteologioch modemitetens
Detta ftirutsdtter den tidigare beskrivna f6rstielsen av kyrka och kristendom
som ett slags socialt projekt. Den kristna tron dr, i detta perspektiv,till sin natur
politisk, om man fijrstir politik som delaktighet i formandet av en social gemenskapsgemensammaliv, och inte reducerarpolitik till att enbart handla om
ett helt samhdlles liv.'r I kristna termer handlar det om det gemensammaliirjungaskapet, som foruts[tter ett pegaendesamtal om innebtirden i de gemensammaiivertygelser man har.
En sidan typ av gemensamkdsten praktik har ocksi betydelseftir det omgivande samhdllet, och stiirre betydelse dn en kristen socialfilosofi inriktad pi
den politiska sfiiren i sniiv mening skulle kunna ha. Htir kan man knyta an till
Troeltschs beskrivning av kristendomens indirekta betydelse ftir vdsterlandets
utveckling, t ex att den moderna typen av civilt samhdlleoch dessbetydelseftir
framvdxten av demokrati har en del av sina rcitter i den radikala reformationen,
detta trots att det inte fanns nigon sidan direkt intention i bakgrunden. Pe hknande seitthar historikern Sven Lundkvist pekat pi betydelsen av 1800-talets
svenskavdckelsercirelserftir framvdxten av den svenskademokratin.'aSociala
ndtverk vdxer fram, praktiker och dygder som dr viktiga i t ex ett demokratiskt
samhdlle trdnas, social tillit skapas,socialt arbete och sociala pilotprojekt som
kan fi vidare betydelseutf6rs. Detta stddsav 1990-taletsmest uppmlirks.unmaverk, Robert Putnams redan klassikerfcirklaradebok
de samheillsvetenskapliga
Den fungerande demokratin." I denna bok visar Putnam det civila engagemangets och nritverkens(dvs kyrkor och ftireningsliv av olika sorter) stofa betydelse fcir sociala, ekonomiska och politiska institutioners satt att fungera, s5viil som fcir den allmdnna livskvaliteten. Det har visat sig ha betydligt sttirre
fcirklaringsfrirmAgadn t ex graden av ekonomisk utveckling, utbildningsnivi
och grad av urbanism.
Ett annat i relation till Troeltsch viktigt exempel lir krigets och vildets plats i
historien. Troeltsch har i grunden en agonistisk ontologi. Kampen fdr existensen iir historiens grundldggandekraft. Diirfcjr iir vildet och kriget oundvikliga
delar av historien. Denna existenskampkan modifieras pi olika s[tt, och framfrirallt ?irhistorien mer {n kamp fOr cjverlevnadoch makt, men den dr inte mindre dn det. Troeltsch verkar silunda ha den typ av clausewitziansksyn pA kriget
som domineradevid den hiir tiden. Evangelietsfredsbudskapkan inte i grunden
frirdndra detta. Istdllet placerar Troeltsch Gud bakom bida dimensionerna.
Mot detta kan man stdlla Jean Bethke Elshtains briljanta diskussion i boken
Womenand War av de diskurser genom vilka man i den viisterldndskahistorien
har levt krig och politik.'u Hon beskriver i ena sidan den viipnade civila dygdens historia frin grekerna via Machiavelli och franska revolutionen till det av
Troeltsch hyllade viirnpliktssystemet i 1800- och 1900-taletsmilitariserade nationalstater." Men hon beskriver ocksi, 6 andra sidan, det kristna forsdket att
'paths peace'
the most natural as
of
avv:ipna denna civila dygd. "Finding in the
Kristen social teologi och modemitetensvillknr
263
well as the most desirableway of being, Christian pioneersexalted a pacific ontology.>'8Hon beskriver detta som infcirandetav nigot nytt i historien, en slags
motpolitik." <This sort of principled resistanceto public power was something
new under the sun, opening up a range of options, duties, responsibilities, dilemmas, and reassessments
not available in classical antiquity, bearing implications for men and women alike.>'oGenom att kristendomen gjorde freden primdr gavs bevisbcirdantill dem som ville anvdnda vAld. Aven efter att kyrkan
dvergett sin pacifistiska hillning,s' si speladedenna fredliga ontologi och ldran
om det riittftirdiga kriget en viss iterhillande roll under medeltiden. Korstigen
rir inte hela medeltiden. Hon visar ocksi vilken fdr<idandeeffekt nationaliseringen av kyrkorna efter reformationen fick,s, liksom de niira kopplingar som
finns mellan framvdxten av den moderna nationalstaten,militarism och liberal
ideologi.
Hon fcirscikersilunda visa att ocksi kriget iir ett kulturellt betingat fenomen
och fciljaktligen mycket fcirzinderligt.Detsamma grir den ledande krigshistorikern John Keegan i sin fascinerandebok A History of Warfare. Diirl<jr kan Keegan, i hAftig kdtik av den form av politik- och krigsideologi Troeltsch (och
ndstan alla andra med honom) representerade,skriva ftiljande om frirsta viirldskriget:
P_olitics
playedno partin theconductof theFirstworld war worthmentioning.TheFirst
world war was,on the contrary,an extraordinary,
a monstrousculturalaberration,the
outcomeof an unwittingdecisionby Europeans
in the centuryof clausewitz... to turn
Europeinto a warriorsociety.E'
Detta var en kultur som backadesupp av bide kyrka och vetenskap.Bida hiivdadeen sorts nationalstatensteologi. Den typ av teologi och sociologi som Troeltsch representeradegjorde alternativa synsatt och mrijligheter osynliga. Den
form av disciplineradekyrkor och de rivertygelser,gemensammapraktiker och
dygder som skulle ha krdvts fcir att gcira n6gon form av motstflnd, ja f6r an
civerhuvudtagetbeskriva verkligheten pi ett annorlunda sdtt, existeradeinte.
Christian'politicalethics'... is inseparable
from anaccountof how virtuessuchasreligion and peaceableness
are producedand reproducedin the habitualpracticesof the
Church.Christian'politics'cannotbe thepursuitof influenceoverthepowers.but rather a questionof whatkind of communitydisciplineswe needto producepeopleof peacecapableof speakingtruthto power.*
Det dr inte mindre svirt idag fcjr de flesta att fiirestdlla sig hur ett sidant kyrkoliv skulle kunna se ut.8s
Med dessakorta exempel har jag forscikt visa pfl hur kyrkan kan ha social
och politisk betydelsetrots (eller snararejust dlirfrir) att man inte inriktar sig pi
den statliga nivin, utan pi sitt eget gemensammasociala liv. Intressantnog blir
264
Kristen social teologi och mademitetensvillkor
man de bide sannaremot sina egna Overtygelser,fungerar biittre i det moderna
samhaUetsstruktur, och fungerar pi den i minga avseendenviktigaste nivin f6r
social ftjrdndring. Till detta kan l[ggas att den si vanliga fOrestiillningen,inte
minst inom teologin, om staten som ett centrerat subjekt fdr samhlillsstyrning,
fcirsermed medlen (si Troeltsch pi 20-talet) inte iir
diir samhdllsvetenskaperna
hillbar,'u och att den nationalstatliga nivin sakta verka fdrlora i betydelse i de
Med ansamtidigt pigiende globaliserings- och regionaliseringsprocesserna.s?
dra ord, nya analyskategorierkan uppenbaramdjligheter som andra kategorier
dolde. Troeltschs kategorier giorde en social teologi omOjlig. Jag har visat pi
hur den kan vara m<ijlig, men di pi ett helt annat satt dn Troeltsch (och stcirre
delen av 19O0-taletsteologi) hade tiinkt sig.
4. Teologi som kristen sociologi
Jag ska avsluta med nigra korta tankar om den betydelse ovanstiende skulle
kunna ha fcir fdrstielsen av den kristna teologin. Jag har beskrivit moderna
samhiillsvetenskapersom olika varianter av modernitetens sjiilvbeskrivning,
som en slagsmodernitetensegen teologi. De dr mer dn empiriska discipliner, de
dr ocksi bdrareav grundlliggandesAttatt fdrsti verklighetensnatur, och diirmed
ocksi av en explicit eller implicit etik. Om det iir si kan den kristna teologin
inte behandla dessadiscipliner som autonoma och neutrala beskrivningar som
den kristna teologin bekymmerslcistkan bygga pi.
Men man kan gi vidare. Om det finns en homologi mellan modern samh[llsvetenskap och det moderna vdsterldndskasamhdllet, och om kyrkan som
Roloff sdgerrepresenteraren slags(ocksi mingfaldig) socialstruktur,ett kontrastsamhdlle,dA kan man ocksi tdnka sig teologi som en diskursrotad i denna
socialgestalt.Si tiinker sig John Milbank teologin. Han skriver: <theologyhas
to reconceiveitself as a kind of'Christian sociology': that is to say,as the explication of a socio-linguisticpractice,or as the constantre-narrationof this
Bakom ett sidant pistiende ligger
practiceas it has historically developed.>88
just civertygelsen,som Milbank fcirscikervisa i sin bok och som jag har antytt
'rational'
acovan, att <therecan be no sociology in the senseof a universal
'social'
characterof all societies,and Christian sociology is discount of the
tinctive simply becauseit explicates,and adoptsthe vantagepoint of, a distinct
society,the Church.>'nEn alternativsocio-lingvistiskpraktik ger mojlighet att
se vzirldenfrin ett annat perspektiv, vilket gdr att man ser andra saker.Sidana
alternativa perspektiv, om dn vanligen inom en gemensam ram, finns ocksi
inom modernitetensegna samhdllsvetenskaper.Man kan se det bide diakront
och synkront. Diakront kan man se det i de ofta radikala inomdisciplinziraperspektivfiirskjutningar som iiger rum civertiden, och som inte friimst har att gdra
med nya empiriskaresultat,utan med politiska, sociala,kulturella eller ideologiska fririindringar som skapar nya perspektiv. Den ovan beskrivna klassiska
Kristen social teologi och rutdernitetensvillkor
265
sekulariseringsteorinsuppgeng och fall iir ett tydligt exempel. synkront ser
man det i den samtida existensen av mycket olika verklighetsbeskrivningar
bide inom en disciplin, t ex inom nationalekonomin mellan nyklassiskaoch institutionalistiska teorier, och mellan discipliner, siig sociologi och nationalekonomi. Den svenskesociologen Edmund Dahlstrdm skriver:
Det.sker en stiindigomtolkningoch omdefinitionav samhdllsvetenskapliga
begrepp
medhiinsyntill fciriindrade
samhiillsfdrhillanden.
Empiriskauppgifterar historisktoah
socialtsitueradeoch fir pe det sattetett konkrethistorisktvZirdeiom ej giiller naturvetenskapernas
observationer.
Sociologinliter sig uppdelasi traditionereiler perspektiv
medrdtteri historiskaomstiindigheter,
socialastrukturer,olika gruppersintreisen,samhiilleligaideologier,synpi samhiillets,
historiensochmiinniskans
nitur.,
Notera den plats Dahlstrcim ger 5t ontologin. ontologiska antaganden om
<samhdllets,historiens och miinniskans natuD>iir inbyggda i samhdllsvetenskaperna.''
vad Milbank pastir iir att den kristna teologin ska ta sin startpunkt, i en sHndig sjiilvkritisk cippen dialog med och kritik av alrernariva perspektiv, i den
kristna kyrkans diskurspraktik, istiillet fdr att som Troeltsch frirsrika inordna teologin i ett fdrment universellt fcirnuft. Detta inkluderar fcir Milbank, fcirst, en
<mothistoria>, som kritiskt ombeskriver historien med hjiilp av det perspektiv
och de kategorier som berdttelsenom JesusKristus och dessfortsiittning i kyrkan fcirsermed. Fcir det andra krdvs en <motetik>, som beskriver kyrkans alternativa praktik i desskontinuitet och diskontinuitet med sin antika och moderna
omgivning. Milbank behandlarbl a den krisrna fdrstielsen av kiirlek och fdrlitelse,fcjreningenav olikhet och dygd, och uppfattningenatt freden,inte vildet,
lir den primiira verkligheten.En sidan omskrivning av historienoch en sidan
motetik fdrutsafteroch implicerar en <<motontologi',och Milbank skissarddrfdr grunddrageni en trinitarisk ontologi.nr
Det viktiga just nu dr betydelsenav detta perspektivfrir mcijlighetenav en
kristensocialteologi.Troeltschfcjrnekademdjlighetenav en sfldanteologi p g a
att hans beskrivning av kyrkans och vdsterlandetshistoria, den kristna etiken,
och hans agonistiskafrirstielse av den socialaverklighetensnatur,var baserad
pa hans dubbla utgingspunkt i den modernasuverdnanationalstatenoch dess
korrelat en privatiserad och subjektiviserad protestantism. Han arbetademed
frigan om hur man kunde fcirenaden fredliga kristna ontologin med den agonistiskanationalstatliga,men kunde utifrin det perspektivdennautgingspunkt
ger, endastgciradet genom att underordna dem bida under en abstrakt kristen
teism.Ddrfcirhadeen liberal och kritisk teologsom Troeltsch,likt den betydligt
mindre liberala tyska kyrkan i allmiinhet, inga som helst kategorier utifrfln vilka man skulle ha kunnat kritisera vad John Keegan kallar den .<monstrouscultural aberration>>som medverkade till skapandet av det tyska militariserade
266
villkor
Kristensocialteologioch modernitetens
samhallet,utan man bidrog till den.n3Ftiljden av dennakultur blev den katastrof
som vi kallar det fdrsta vfuldskriget, och lite senareen dn vdrre katastrof. Detta
illustrerar att det inte finns nigon automatik i den roll Milbank ger kyrkan.
Desshistoria iir ocksi till en stor del en misslyckandetshistoria, men det zirinte
bara ett misslyckande. Det vi kallar kyrka dr en mycket komplex, mflngfaldig
och desshistoria dr inte slut.
och cippen<enhet>>,
Noter
I SetexTroeltsch,TheSocialTeachingoftheChristianChurches,Londonl93l,kap
1, och idem,Religionin History (i fortsiittningenRIII), Edinburgh1991,160,190,
200f. 205,2r2, 218,344.35r.
2 R1H,200.
a genuineethicalprinciple;in
3 "Therecan be no doubtthat nationalismrepresents
fact,themostdirect,themostelemental,the mostpowerfulprincipleof politicalethics."(R1I1,179.)
4 RlH,191,
5 RLH,201.
selbst,das wir verteidigen,ist doch nur rn
6 "Das grosseVolks- und Staatsgebilde
Stiimmeist
Die Einheitder deutschen
Kampf und Krieg gewordenund gewachsen.
das langsamzustandegebrachteWerk zahlloserKriege und Kiimpfe unter uns
gewesenstnd."(DeutblosseVerteidigungskriege
selbst,die ihrerseitskeineswegs
grossenKriege,Berlin 1914,18.)Se
Sittein unserem
scherGlaubeundDeutsche
Die ChristlicheWelt,nr 15, 1915,
ocks6.DerVdlkerkriegund dasChdstentum>,
296f.
7 "Vtilkerkrieg",296f. Citatenkommerfrin sid 296 resp297."Geftihrtfiir echteLeeinesVolkesist er Idvskriget]eineheiligegcittbens-undZukunftsnotwendigkeiten
lichePflicht>(Ibid,297).
8 rbid,297-30t.
och32l-342.
9 Ser ex R1I1159-167(spec160-162)
1 0 RIH, 191.
of Protestantism
andProgress:TheSignificance
l 1 SeI ex Protestantism
for the Riseof
1986ochR1ll, 163-167.
theModernWorld,Phlladelphia
t2 RrH.2t0-234.
13 RrH,173-209.
14 RIH.237-272.
15 De tre citateni dettastyckekommerallafrln RIH,24lf.
16 RrH.244f.
t7 RrH.246-249.
t8 RrH.251.
19 RIH.26t.
20 R1H.26U263.
21 R|H.263.
22 RrH,263-265.
23 R1H,267.
24 Bida citatenkommerfritnRIH,23O.
25 RlH.230.
26 RrH,232.
27 Bhdacitatenkommerfrfn RIH,232f.
28 RIH.23|-234.
Kristen social teologi och modemitetensvillkor
267
29 R I H , 2 3 4n l .
30 RlH,233.
3 l RrH,375.
32 DeutscherGlaube,22f.
3 3 Ibid. 19.
1A
rbid,25.
35 Hans-GeorgDrescher skriver: <It is almost impossible to imagine Troeltsch in close
contact with church life, say as a regular churchgoe> (Ernst Troeltsch.His Life and
Work, M\nneapolis I 993, I I 6).
36 Weber var intressant nog bide politiskt mer liberal och mer nationalistisk 2inTroelstsch.Frir ett mycket belysandestudium om Weber och tysk politik och kopplingen tilf hans sociologi, se Wolfgang J Mommsen, Max Weberund die Deutsche Politik I 890- I 920, Tiibingen I 959.
)t
Se t ex oDie Religion im deutschenStaater, GesammeltenSchriften, vol 2, Tiibingen 1913.68-90. hAr 74f.
38 Se tex Anthony Giddens, The Nation-State and Violence, Berkeley 1987, Charles
Tilly, Coercion, Capital, and European States AD 990-1992, rev ed, Cambridge,
Mass, 1992, och Bruce D Porter, War and the Rise of the State. The Military Foundations of Modern Politics, New York 1994.
39 Det finns i en hel del av sekundiirlitteraturenen tendens att antingen ignorera eller
tona ner den nationalistiska och militaristiska sidan i Troeltschs tiinkande. Man betonar vanligen att Troeltsch tillhrir de mer moderata krafterna, liksom hans stcidftir
Weimar-republiken efter kriget. Om de mer utpriiglat nationalistiska och militaristiska dragen behandlas,hiinfcirs de ofta till de allm?innaeuforiska stlmningama under
krigets inledning. Eftersom dessaaspekter f6rsl.unnit i mycket av senaremodernitetsanalystenderar man att missa de sambandTroeltsch sjiilv sig mellan modernitet
och militarism och nationalism. Det har diirfcir fcir mig ibland varit en ganskamdrklig erfarenhetatt gi fran Troeltsch texter till en del av sekundiirlitteraturen,eller vrce
versa. Jfr t ex Robert J Rubanowices ganska omfattande redog<irelsefrir Troeltsch
krigsfrirfattarskap i Crisrs in Consciousness:The Thought of Ernst Troeltsch,Tallahassee1982, 101-113, eller Rudolf von Thaddensi sig intressantadiskussionav
Troeltsch och demokratin i Weltliche Kirchengeschichte,Gottingen 1989, 164-182.
For en mycket informativ framstiillning av den omedelbara historiska och politiska
'erkontexten fdr Troeltschs forfattarskap under kriget, se Bemd Scisemann,<<Das
neuerteDeutschland'.Emst TroeltschspolitischesEngagementim ErstenWelthieg,,,Troeltsch-Studien.Band 3: Protestantismusund Neuzeit (red av Horst Renz och
Friedrich Wilhelm Gral), Giitersloh 1984, l2Fl44. Men Scisemannbehandlar inte
direkt Troeltschsdiskussion av kriget, utan hans inresse fu Troeltschsbidrag till den
tyska inrikespolitiken.
40 Public Religions in the Modern World, Chicago 1994, 18.
4 l Casanovaskriver: <Who still believes in the myth of secularization?Recent debates
within the sociology of religion would indicate this to be the appropriate question
with which to start any current discussionofthe theory ofsecularization.>(Public
Religions, l 1. Se vidare kap I i dennabok fcir en riversikt av den klassiskateorins utveckling och kollaps.)
+ z Den foljande framstiillningen bygger framfrirallt pi kap I och kap 8, fcjrutom avsnittet om deprivatiseringen som ocksi behandlasi kap 2. Fdr dvrigt bestir boken av
fem fallstudier.
43 Troeltsch var mycket medveten om dessaskillnader, men det fick honom aldrig att
ifregasath sekulariseringstesen.
Se tex.Die Religion im deutschenStaate>.
268
Kristen social teologi och modernitetensvillkor
44 Se t ex Roger Finke och Rodney Stark, The Churching ofAmerica, 1776-1990: Win-
46
47
48
49
50
5l
52
53
54
ners and Losers in our Relig,iousEconomy, New Brunswick 1992, och Stark och
'Secularization'
Iannacone,
of Europer',
Supply-Side Reinterpretation of the
"A
Journal of the Scientific Study of Religion 33, 1994,230-252. Fdr stark kritik av der
Truth About Religion in Britain>, Joumal of the
ta perspektiv, se Steve Bruce,
"The
ScientiJic Study of Religion 34, 1995,417430. Denna artikel fiiljs pi sidorna
431444 av en respons av Stark, Finke och Iannaccone,<Pluralism and Piety: England and Wales, 1851>, som ocksi ger en riversikt <iveren l6ng rad av empiriska studier som stciderderas teori. En omfattande redogdrelsefijr och diskussion av nyare
amerikansk religionssociologi, inklusive en utfrirlig bibliografi, finns i R Stephen
Warner:
in Progresstoward a New Paradigm for the Sociological Study of
"Work
Religion in the United States,', American Journal of Sociology 98, 1993,
1044-1093. Fdr ett studium <iversvenskafcirhillanden, se Eva Hamberg och Thorleif Pettersson,<The Religious Market: Denominational Competition and Religious
Participation in Contemporary Sweden", Joumal of the Scientffic Study of Religion
33. 1994.205-216.
<A Supply-Side Reinterpretatisn>>,
241.
Se vidare ibid.
Casanova,Public Religions,29.
Han pekar ocksi pi en likartad feministisk kritik av den absolutagriinsenmellan privat och offentligt. Se ibid, 63-66. Se tex Seyla Benhabib,Autonomi och gemenskap: Kommunikativ etik, feminism och postmodernisru, Gciteborg 1994, och Jean
Bethke Elshtain, Public Man, Private Woman: Women in Social and Political
Thought,Princeton1981.
Casanova,Public Religions. 230.
Ibid, 39.
The Social Teaching, 55-58.
Se t ex Richard B Hayes, The Moral Vsion of the New Testamenr,New York 1996,
Luke Timothy Johnson,
Dimension of Soteria in Luke-Acts and Paul",
"The Social
Socierl,of Biblical Literature 1993 Seminar Papers, 520-536, Gerhard Lohfink, Wle
hat Jesus Gemeinde gewollt? Zur gesellschaftlichen Dimension des christlichen
Glaubens, Freiburg 1982, idem, Wemgilt die Bergpredigt? Beittige zu einer christlichen Ethik, Freiburg 1988,idem, .Jesusund die Kirche>, TheologischeJahrbuch
1990. 64-106. idem,
"Die Not der Exegesemit der Reich-Gottes-Verktindigung
Iesu,', TheologischeQuartalschrift, 168, 1988, 1-15, Wayne A Meeks. The Moral
World of the First Christians,London 1987,Ben F Meyer, TheAims of Jesus,London 1979, Jiirgen Roloff , Die Kirche im Neuen Testament,Grittingen 1993, Peter
Stuhlmacher,
"Kirche nach dem Neuen Testament>>,Theologische Beitrrige 26,
1995,301-325, Ben Wiebe, Messianic Ethics: Jesus' Proclamation of the Kingdom
of G od and the Church in Response, Waterloo I 992, N T Wd ght, The N ew Testament
and the People of God, London 1992, idem, Jesusand the Victory of God, Philadelphia 1996. och John H Yoder, The Politics of Jesus: Vicit Agnus Noster, secondedition, Grand Rapids 1994. Jfr forskningsciversikterna
i Wright, Jesus,3-144, och
Bengt Holmberg, "En historisk vzindning i forskningen om Jesus", Svenskteolog,isk
kva rt aLsk rift 69, 1993,69-7 6.
Roloff . Kirt'he.314.
Wright, People of God,464. Den omlzisningav Paulus som Agt rum under senaredecennier iir ju ocksi hrigst relevant i relation till kritiken av den protestantiskaindividualismen. Se t ex E P Sanders,Paul and Palestinian Judaism. London 1977. och
JamesD G Dunn, Jesus,Paul and the lnw,London 1990.
Kristen social teologi och modemitetensvillkor
269
55 Det finns naturligtvis andra viigar till att hiivda en individualistisk kristendomsfcirsdelse.
56 Theology and Social Theory: Beyond Secular Reason,Oxford 1990, 387.
57 John L Esposito visar hur detta synsatt har glort det si svirt att fdrste den islamska
vdrlden. Se The Islamic Threat: Myth or RealiryT, Oxford 1992, spec 197-203. Jfr
ocksi Talal Asad. Genealogies of Religion: Discipline and Reasons of power in
Christianity and Islam, Baltimore 1993.
5 8 RIH,216f.
5 9 William T Cavanaugh,
"'AFire StrongEnoughto Consumethe House': The Warsof
Religion and the Rise of the State,,,Modern Theolosy I l. 1995. 397420.
60 om detta kan man liisa i vilken standardbokom veiinskapsteorisom helst. se tex
noterna i kap 2 av min bok rhe Church cs Polis. From Political rheology to Theological Politics as Exemplified by Jiirgen Moltmann and Stanley Haiirwas, Lund
1994. Notre Dame 1995. william Placher, unapologetic Theology: A christian voice in a Pluralistic conversation, Louisville 1989, iir en bra introduktion som ocks6
pekar pi den teologiska relevansen.Ett annorlunda,ochjust diirt<ir speciellt nyttigt,
exempel iir Donald McCloskeys extremt vdlskrivna The Rhetoric of Economiis,
Brighton I 986. Den senarebeskriverden, som han kallar, modernistiskatro som tills
nyligen dominerat all samhiillsvetenskapoch fortfararande dominerar de ekonomiska disciplinerna, som dvertygelsen att
"knowledge is to be modeled on the early
twentieth century's understandingof certain pieces of nineteenth-centuryand especially seventeenth-century
physics." (Sid 5.)
6 l RIH 266. Jfr Casanova,Public Reli*ions,6, 19.
62 Milbank.Theology.kap l.
63 Ibid, kap 2. Si kan ocksi Troeltschuttrycka sig. Se t ex RIH, 194,267.
64 Milbank, Theology,kap 3.
65 Ibid, kap 4. Citatet iir fran s 93.
66 Lanham 1991.
67 Nelson, Reachingfor Heal)en on Earth, xix.
68 Ibid, xxi-xxii.
69 Notera det ganska fantastiskacitatet av Keynes i ibid,224, ddr Keynes sager att ndr
det ekonomiska problemet zir l<istom kanske hundra ar (dvs nigri decennier in p6
2000-talet), di iir ocksi det grundliiggandemoraliska problemet lost och vi kan liimnl.d..1.nu nddv-indiga egenintresserademoralen frir en moral pr?igladav de hrigsta
m?inskligadygdema.
70 Jfr vidare t ex Donald Mccloskeys bcicker,fcirutom den ovan ndmnda The Rhetoric
oJ Economics,ocksh,If You're so smart: The Narrative of Economic Expertise,Chicago 1990, och Knov'ledge and Persuasion in Economlcs, Cambridee i994. liksom
Philip Mirowski, Against Mechanism: Protecting Economics from icience.Totowa
1988.o_chRoy E weintraub. stabilizing Dynamics: Construiting Economi:cKnowledge, Cambrid,geI 99 1.
7 l Se kap 15.
72 Ifr The Church as Polis, 210-230.
t - ) Fcir denna definition, se Cochrane, Religion in public and private
Ljfe, New york
1990.52.
74 Folkri;relserna i det svenska samhcillet 1850-1920, Stockhom 1977. Se tex hans
kommentarer
phs223.
75 undertiteln daMedborgarandans rdtter i ltalien (Stockholm 1996). Jfr ocks6 hans
artiklar
bowla ensam>,Modema tider ing6, nr 54, 1995,l7-z2,och <och den
"Att
skyldige iir: televisionen,>,Modema tider irg6, nr 6j, 1996,22-30.Ikap 15 av The
270
76
77
78
79
80
8l
82
83
Kisten social teologi och modemitetensvillkor
Church as Polis gerjag en mycket utfcirligare diskussion om detta tema, dhrjag relaterar Putnams teori till annan forskning pi omridet.
Secondedition, Chicago 1995. Jag ger en mer utfcirtig framstiillning av hennesbok i
The Church as Polis, 30G313. Se vidare kap 7 och 13 i min bok. Se ocksi hennes
bok Public Man, Private Woman, kap 2, fdr en liknande diskussion av kristendomens roll i fcirhillandet mellan det privata och det offentliga och diirmed kvinnans
roll.
Se framfrirallt Troeltsch, Unser Volksheer,Heidelberg 1914. Han kan tex skriva:
.Unser Heer ist die Verkdrperung unseres politischen und vdlkischen Seins und
wirkt auf dieses mit den tiefsten sittlichen Kriiften zurtick.> (Sid 10.) "Und lieben
wir sie ldvs armen] schon im Frieden, wo sie nur das Symbol unserer staatlichen
Kraft und Bereitschaft ist, so regnen wir auf sie mit Strdmen der Liebe jetzt im IGiege, wo unser Heil in ihrer Hand liegt und ihre Entbehrungenund Entsagungen,Heldentatenund Beharrlichkeiten unsere Rettung sind.> (Sid 18f.) Notera den religidsa
undertoneni Troeltschs ordval. Han kan i samma text uttryckligt beskriva den tyska
armen som Guds historiska redskap (sid 7).
Elshtain,Womenand War, 122.
rbid,124.
Ibid, 126.
Om diskussionenkring den tidiga kyrkans pacifism, se min linga not nr 37 pi sidorna 309-310 rThe Churchas Polis.
Fcir kritik av tanken att de efterreformatoriska s k religionskrigen primiirt var religionskrig, se Cavanaugh,,
Strong Enough to Consumethe House'>. Denne
"'AFire
ser dem fcirst och frdmst som ett resultat av konkurrensen mellan de framviixande
nationalstaterna.I det trettioiriga kriget var t ex det lutherska Sverige och det katolska Frankrike pi samma sida.
A History of Warfare,London 1993.
l9l4 an entirely unprecedentedcultural
"By
mood was dominating European society. one which acceptedthe right of the state to
demand and the duty of every fit, male individual to render military service, which
perceivedin the performanceof military servicea necessarytraining in civic virtue
and which rejected the age-old social distinction between the warrior - as a man set
apart whether by rank or no rank at all - and the rest. as an outdated prejudice."
(rbid,3s5.)
84 Cavanaugh,<'A Fire StrongEnough to Consumethe House'>,415.
med ett sidan synsiitt trots hans explicita stcid
85 Jfr t ex Jiirgen Moltmanns svi.Lrigheter
f<ir tanken. Se min diskussion i The Church as Polis, 99-108.
86 Se ibid,352-360.
87 Jfr Casanova,Public Relis,ions,225-227.
88 Theology,38l.
89 rbid,380f.
90 Han exemplifierar detta genom en historisk genomging av svensk sociologi. Se
<Modemiseringensgrzinser,samhiillsvetenskapenssjdlvreflexion: Nigra synpunkter
pA efterkrigstidens svenskasociologi", Handling, norm och rationalitet: Omfdrhdllandet mellan samhcillsvetenskapoch praktisk filosofi (red Margareta Bertilsson och
Anders Molander), Bergen 1992, 53-72 (citatet finns pi s 66). En annan svensk sociolog, Ulf Himmlestrand, skriver: <I dagslliget iir sociologin bide i Sverige och internationellt den samhlllsvetenskapliga disciplin som med stdrsta ratfframhet och
djiirvhet erkdnner att dagordningen och ansatsemai dess forskning till stor del bestAmtsav valda perspektiv eller vdrdepremisser.... detta [sker] i det vetenskapliga
kunskapsstikandetsintresse, eftersom den vdrdeneutrala eller perspektivkisa hill-
KrLstensocnl teolopi och moderrutetenswllkor
2"rl
nlngentenderaratt gbra viktiga samhiillsvetenskapliga
kunskapsobjektosynligaoch
otolkade.' ("Den socrologrskaanalysenav Sverige>,Sverig,e- vardagoch struktur:
Socnloger besknver det svenska samhhllet [red Ulf Himmelstrand och Goran
Svenssonl,Sodert?il1e
1988, 14.) Se vidare MargaretaBertilsson,Slagetom det moderna: Soaolog$ka essaer,Stockholm 1987,Dorothy Ross,Ifte Origins of American Social Scrcnce,Cambridge 1991,Arthur J Vrdrchoch StanfordMLyman, Amencan Socnlog),. Worldlv Rejec'tionsof Reltgion and Their Directnns, New Haven
1985.och Donald N Levrne, Visionsofthe SocnlogicalTradition, Chicago 1995.
9l Man skulle utifrin dettaperspektivkunna sagaatt en skrllnadmellanCasanovasoch
Stark och andrasperspektrvar att den frirre tar sin utgingspunkti den politiska sftiren och den modernavarldenspolitiska ideal,om an i omdefinreradform, medande
senareutgir frin den ekonomiskasfarensviirldsbildoch kategorier.
92 Se Mrlbanksdiskussionav dessapunkterrTheolog,v-,
kap 12.
93 Det har galler ocksi r vanerandegrad minga andralander,menlag koncentrerarmrg
har pi Tyskland.
Summary
Chnstnn social theobgv wtder the condittons of moderni4*: From Ern.st Troeltsch to
John Milbank
Modern Westernsocletlespresentmany challengesto the church regardrngthe latter's
social and polrtical role, challengeswhich seriouslyundermrnethe prospectsof Chnstian socraltheology.This paperarguesfor the possrbrlityand importanceof a distinctive
(lhrrstransocraltheology by consrdenng,firstly, Emst Troeltsch'sunderstandrng
of the
natureof modern socretyand Chnstianity's purportedly.lntrinsically unpolitlcal nature". Thts wrll be followed by a descriptronof recentwrdespreadcnticismsof the type of
seculanzatron-thesrs
that hes at the heart of Troeltsch'sanalysis and how these reassessments
open up new and promlsrng prospectsfor Chnstian socral theology and
practice In the thrrd sectronof the essayan attemptto rethlnk the type of Protbstantunderstandrngof chnstranrty that informs Troeltsch'sanalysrs,as well as of the natureof
polltrcs, wrll be proffered rhe final sectronmakessome suggestionsregardrngtheology's task rn hght of thrs rethrnkingof ProtestantChnstianity.