Transcript Stenbrohultsläkten

Stenbrohultsläkten
En del av denna boks släktkrönika handlar om Stenbrohult socken i södra Småland. Denna trakt, vid den
stora sjön Möckelns östra strand, har sett många i
släkten födas, leva sina liv för att slutligen finna ro
innanför Stenbrohults kyrkogårdsmurar. Vi ska följa
spåren bakåt i tiden med utgångspunkt från den siste
som fått sin grav på denna kyrkogård, torparen Joel
Jonasson, död 1925. Farfadern Per Ingemarsson föddes år 1791. Så står det i varje fall i husförhörslängderna från året 1821 och framåt.1 Men hur är det med
födsel- och dopböckerna? Ett väldigt bläddrande
bland kyrkoböckernas papper ger inget resultat. Det
verkar vara stört omöjligt att finna sonen Per med
fadern Ingemar och födelseåret 1791. Vi kan därför
inte gå längre tillbaka i generationernas med Joels
släktkrönika på svärdssidan än just till bara farfadern
vilket är irriterande men sant.
en ansedd man i Stenbrohult socken. Född 1670 kom
han att leva ett långt liv, mestadels på Bergön Norregård (2). När prästen summerar hans liv i dödsboken
lillejulafton 1752 skriver han:
”Nämndeman Jöns Månsson i Bergön Norregård
född i Backagård, gift först med Kierstin Sunesdotter
i Holagård 33 åhr, sedan med Elin från Lanhult 19
åhr. Första giftet lyckligt, sista olyckligt ty Elin war
honom alt för hård. War nämdeman 18 åhr kyrkiowärd 23 åhr. … mannen war elliest en hederl man,
enfaldig och menlös men nöjsam och oförargelig.
Plågades af qvaf 10 åhr …… Hans ålder 83 åhr.” 3
Det är året 1700 som Jöns som 30-åring ber Kirstin
Sunesdotter att bli hans hustru.4 Under de 33 år som
äktenskapet varar får paret tre barn. Detta uppenbart
lyckliga äktenskap tar slut efter det att hustrun, som
lider av andningssvårigheter och i två år varit sängliggande, dör på våren 1733.5 Strax efter dödsfallet
har den gamle mannen gift om sig med den unga Elin
Svensdotter.6 Med henne får han tre barn.
Per Ingemarsson är bonde, så kallad ”hälftenbrukare” av egendomen Strängarås nr 53 (1). Den andra
hälften av egendomen ligger som trumslagareboställe.2 Som 30-åring har Per gått åstad och gift sig med
Anna Jönsdotter. Det var ett gott gifte. Joels farmor
Anna är nämligen av bondeätt, därtill en betydande
sådan. Hennes farfars far var bonden Jöns Månsson,
Stenbrohult är Carl von Linnés födelseort. Hans far
var Nils Ingemarsson (1674-1748), alltså samtida
51
med Jöns Månsson. Nils studerade till präst och tog
sig sedan namnet Nicolaus Linnæus. Sonen Carl föds
i komministerbostället Råshult i Stenbrohult år 1707
och han döps den 19 maj. Senare har någon stolt
Stenbrohultspräst skrivit ett tillägg i dopboken under
detta datum: ”Detta är den store, werldens beundrade och Sveriges ära, archiatorn och riddaren m.m.
Carl von Linné.” 7 Att bonden Jöns Månsson ofta träffat kyrkoherden och hans son borde vara självklart.
Det kan t.o.m. tänkas att han varit närvarande i Stenbrohult kyrka den där vårdagen då Carl döptes. Vi vet
ju att han var kyrkovärd, dock osäkert under vilken
period. Om sin födelseort skriver Carl Linné våren
1749 då han var på genomresa under sin s.k. Skånska
resa:
” STENBROHULT. Här fant jag fåglarna utödde, boet
uppbränt och ungarna förskingrade, att jag näppligen
igenkände det rum, där jag själv blivit utkläckt. Jag
tyckte mig se campum, ubi olim Troja på det stället,
där min salig fader kyrkoherden Nils Linnæus anlagt
den trädgården, som fordom blänkte av de raraste
örter i Sverige, vilken en häftig vådeld alldeles förstört, förrän tiden honom bortryckte förledit år den
12 maji. Mina ungdomsnöjen, de raraste växter, som
växa vilt på denna ort, hade ej hunnit ännu framkomma. Jag, som för 20 år sedan kände varenda inbyggare i socknen, fant nu knappt 20 personer övrige,
dem jag alla i min barndom sett unga drängar. De
gingo nu med grå hår och vita skägg, utlevde, och en
ny värld hade kommit i stället.” 8
Förvisso var Jöns Månsson just en sådan gammal
man den dagen Linné färdades förbi. Kanske träffades de, Linné övernattade den 16 maj i Stenbrohult.
Förklaringen på varför han inte såg så många äldre
Stenbrohults nuvarande kyrka, se skissen ovan.
52
bönderna härifrån försälja åt hela landet alltifrån
Trelleborg till Stockholm. Humlegårdarne äro icke
anlagde med kupor utan med ris, vartill merendels
tages fåreris efter de björkekärvor, som årligen samlas av björk till vinterföda för fåren, och sedan fåren
det torkade lövet avätit.”
Med sin andra hustru Elin Svensdotter fick den gamle Jöns Månsson tre barn. Vid tiden för bröllopet var
bruden 18 år medan brudgummen hade hunnit uppnå
63 år. Enligt prästen var detta äktenskap inte lyckligt;
kvinnan var hård och mannen enfaldig och menlös,
därtill sjuk under hälften av det 19 år långa äktenskapet..
Den äldste i Jöns och Elins barnaskara är sonen Jöns,
född på sommaren 1739. Jöns Jönsson bor kvar i
barndomshemmet på Bergön Norregård till dess han
gifter sig år 1766 med Karin Arvidsdotter och han
får med henne tre barn.9 De två första är Jöns och
Lars. Själv hinner han dock endast vara gift i sex år
innan han 36 år gammal dör av slaganfall den 13 januari 1775. Han beskrivs av prästen som att ha varit
”mycket enfaldig och sjuk sedan julafton”.10 Prästen
noterar också att hustrun vid dödstillfället ”snart färdig föda det tredje barnet”. Fjorton dagar senare föds
dottern Elin.
Carl von Linné, målad av Alexander Roslin år 1775.
män men desto fler äldre kvinnor finner han i brännvinets fördärv:
”BRÄNNEVINSSUPANDET, som här nere vid skånska gränsen allt för mycket idkas, tyckes mig skyndat
på mångas öden, ty jag märkte, att de som flitigast
härmed medicinerat voro redan försvunne, och ett
par konstitutioner, som kunnat samma dryck här umbära, voro ännu kvar. Härtill bestyrktes jag av kvinnfolken, som till större antal funnos gamla än manfolken, såsom mindre tilltagsne på denna dryck.”
Vi är så framme vid nästa generation där den äldsta
sonen även han heter Jöns Jönsson, född året 1769.11
Vi vet att han föddes på släktgården på Bergön Norregård men i kyrkböckerna dyker han sedan först upp
när det var dags att ta sig till kyrkan med brudefölje
och upptåg. Den lyckliga var Kerstin Håkansson.
Kerstins far Håkan var vid denna tid 47 år. Det är en
ung flickas hand som Per ber om. Kerstin Håkansdotter är bara 17 år när hon gifter sig och flyttar in i
Strängarås bondgård.12 Paret får sex barn, däribland
dottern Anna, född i maj 1804. Innan vi följer hennes
livsöde ska jag försöka göra en bild av den miljö som
hon levde upp i.
Brännvin var nog inte den dryck Linné drack under
sin vistelse i Stenbrohult den där vårdagen. Kanske
var det te. Han har i varje fall noterat om denna dryck
just denna dag:
”TEVATTNET här i Kronobergs län och besynnerligen i Virestads och Stenbrohults socknar, tagit utur
sjöarna, fick merendels en mörkare färg, ehuru det
till smaken eljest tycktes vara mycket gott. Denna
färg lärer dock röja, att vattnet håller mycket järn,
varav sjömalmen bliver, som här samlas på sjöbottnarna i myckenhet till järnbruken.”
Hur såg då en bondgård ut i Stenbrohult vid denna
tid? Vi kan ju alltid rådfråga Carl Linné som år 1749
beskriver just detta. Bondgårdarna på den tiden i den
här trakten verkar ju vara byggda och inredda efter
ett speciellt mönster. Här är berättelsen:
”BONDESTUGORNA här neder i Småland vid skånska gränsen äro merendels alla lika efter de aldra äldsta
tiders arkitektur uppbyggde, således:
En annan dryck, ölet, fordrade också växter vid sin
tillverkning, bl.a. humle. Linné noterar samma dag:
Förstugan (27) har sin ingång på södra sidan och är
så lång, som stugan är bred, om icke någon liten koja
(22) är instängd innerst i förstugan (27), på vilken
hönsen merendels hava sitt säte, vilka äro lantman-
”HUMLEGÅRDAR äro i Stenbrohults och Virestads
socknar anlagde vid alla gårdar, så att näppeligen
någon ort i Sverige giver mera förråd på humla, den
53
nens ur. Om tvenne grannar bo tillsammans, så är
förstugan merendels delning emellan bägge stugorna, och dörren till vardera (20, 21) går in mitt på
gavelen. Fenstret, åtminstone det förnämsta, sitter
mitt på södra sidan av taket. Undertiden är ock något
litet fenster på sidan av väggen. Spjället är av trä och
ligger utan samt ovanpå skorsten, där det uppvindas
med en lång stång och tåg på gården.
Inom dörren har man på norra sidan ugnen (16)
med gruvan (15). Spisen (14) står här framom, på
tvenne sidor öppen, på framhörnet uppstödd med
eldstången, och spishällen är merendels en aln högre
än golvet. Emellan spisen och dörren är gruvan (15),
som emottager elden utur den innanföre liggande
ugnen (16). Emellan gruvan och dörren är en trång
uppgång (17) på ugnen, på vilken säden torkas till
kvarns, och fattiga inhyseshjon få merendels här sitt
nattkvarter. Främst i stugan på södra sidan står bondens säng (4), vid pass 2 alnar hög, på bortre sidan
avstängd med bräder. På norra sidan alltifrån ugnen
till gavelen är en bänk upptimrad av tre timmerstockar till en alns höjd ifrån golvet och kallas norrebänk
(8); men närmast intill gavelen eller mitt emot bordet kallas denna bänk högsätet (7), vilket ofta bliver
skiljt ifrån norrebänk medelst ett litet skåp (19), som
ställes ovanpå bänken. Även ett litet skåp står ofta i
vrån emellan högsätet och gallbänken, vilket kallas
hörnskåpet (18).
Jämte sängen på främre gaveln är en dörr, bakhusdörren (23) kallad, där man ingår uti visthuset, som
kallas koven (24). En bänk, byggd som norrebänk,
sträcker sig ifrån högsätet jämte främre gaveln bort
till kovedörren och kallas gallbänken (6). Dock avstänges kovedörren med bräder så långt, som bordet
är brett, med ett brädsäte på inra sidan, och kallas
detta stapelen (5). Således undvikes prospekten ifrån
bordet till sängen genom avstängningen på ryggen
av stapeln. Bordet (2) räcker emellan stapelen och
högsätet nästan så långt som gallbänken, är alltså
långt, fyrkantigt, tämmeligen brett, 2 alnar högt och
mycket tjockt. Ett säte (3) eller bänk av tjock telja
med 4 fötter inunder och så långt som själva bordet
står alltid utanför bordet och kallas sätet.
Carl Linnés planskiss av ett bondhus från Stenbrohult.
Numren hänvisar till texten.
Inga bjälkar äro i huset, ej heller något horisontellt
tak, utan gå sparrarna upp till ryggåsen, ovanuppå
belagde med täta bräder och täckte med näver samt
torv. Straxt framför spisen och yxestallet går en tjock,
skalad stång tvärt över rummet, så högt från jorden,
att man med möda kan räcka den, och kallas kronostången, på vilken bondefolket kunna hänga sine kläder, då de äro våta. Ofta är ock en annor kronstång,
lika hög och stor, som ligger ovanför bordsätet eller
frambänken.
Inom dörren (12) gentemot ugnstrappan på gavelen
åt förstugan har hustrun sina grytor med några hyllor för faten. Mitt emot spisstången på södra sidan är
med ett par perpendikulare bräder, yxestallen (10),
där bräderna överst äro genomskurne, att bonden
här får hänga sina yxor. Emellan sängen och yxestallet på södra sidan av stugan är en bänk, lik de förre,
och kallas södrebänk (9). Emellan yxestallet och fathyllan (11) vid dörren är den så kallade kalvebänken,
där kalvarna stå bundna under kallaste vinteren.
En liten bänk står jämte ugnen emellan spisen och
norrebänk, som kallas ugnbänken (13). Alla desse
bänkar, norre och södre, gallbänken och högsätet,
äro uppfyllde med halm, som täckes med ävenså
långa dynor eller ock med sängkläder, emedan barn
och tjänstefolk merendels ligga i norra‑ och södrabänk, men bonden med sin hustru alltid i sängen.
Om dagen sitter folket på norra‑ och södrabänk, men
54
främmande bjudes alltid fram i högsätet. Då litet
samkväm är vid bordet, dukas allenast den ändan av
bordet, som är närmast högsätet, i vilket bonden med
sin hustru själv residerar, då det andra husfolket sitter på ömse sidor i gallbänken och på sätet.
son och Anna Jönsdotter. När Per frågar hennes far
Jöns om tillstånd att få gifta sig med hans dotter är
det vägen till Bölsnäs Norregård (3) i Stenbrohults
socken som han får vandra med sitt ärende. Per har
inte stigit in i den stora bondgårdens stuga. Nej, dörren har i stället öppnats i det mindre hus som fanns på
gården. Annas far har nämligen överlåtit gården som
han brukat som bonde under många år till sin yngste
son Arvid och de kvarvarande i familjen lever nu som
inhyses i gården.14 Annas far Jöns är vid denna tid 52
år. Endast två barn är kvar i gården, de två yngsta
Anna och Arvid.
Merendels äro stockarna i väggen runda och väl skalade men icke jämnhuggne, och merendels är även
taket och väggen något brun därav, att lantmannen
brukar spjälade stickor av god och lättklövd furu i
stället för ljus, som väl något litet röka, fast de icke
giva någon skadelig rök. Under ryggåsen sitta merendels i dussin helt smala halmkärvar, som icke äro
tjockare än en barnearm och kallas burmänner, vilka
ditsättas juleafton, då julehalmen utbredes på golvet.
Den 30 september 1821 har Stenbrohults kyrkklockor ringt för de nygifta. Som den bonde hans svärfar
är har det säkert varit ett påkostat bröllop än vad som
allmänt bjöds bland de fattigare torparna och backstugesittarna i socknen. I vigselboken läser vi: ”1821
d 2 sep lystes … för drängen och tillträdaren af ett
torp under Tångarne Pehr Ingemarsson och pigan
Anna Jönsdotter från Böllsnäs. Vigde i kyrkan d 30
sept 1821 af undertecknad. Vittnen hela församlingen.” 15 Det är början på hösten och lämplig tid för
bröllop. Årets arbete på åkrar och ängar ligger bakom
dem. Troligtvis är det inte till soldattorpet vid Wästengård i Tångarne (4) som Per för sin brud denna
dag. Här bodde han nämligen innan bröllopet16 men
året vet vi att han sitter som hälftenbrukare av gården
Strängarås nr 53.17 Vi får hoppas att bröllopsdagen
varit solig – vägen hem från kyrkan har varit lång.
Tiden utmärkes om dagen efter solskenet genom
fönstret på taket, att då solen skiner på skåpet är det
davramålsdags, och då hon kommer på ugnbänken,
är det merendels middag. I koven har bondehustrun
merendels en uppbäddad säng för främmande, sina
kistor och visthus med sin redbaraste egendom och
en utgång på gården (25). Fönstren på taken äro det
äldsta bruk, som redan hos de romare varit antagit,
vilket kan slutas av Ovidii:
At tu per praeceps tecto delabere aperto,
Det quoque furtivas alta fenestra vias.” 13
Vi återvänder nu till det unga paret Per Ingemars-
Den nutida gården i Strängarås gård.
55
Strängnäs ligger en bra bit norr om själva kyrkbyn
Stenbrohult.
den kommer från storgården Möckelsnäs (6) där hon
tjänat piga.22 Vi kan också lista ut att hon är gravid
när vigseln sker. Parets första son föds nämligen den
7 juni samma år som bröllopet.
Fram till året 1848 ska Anna föda inte mindre än elva
barn: Peter, Jonas, Ingrid
Anna Stina, Elin, Catharina,
Elin, Håkan, Kjerstin, Anders, Olof och Christina. Det
är således en stor barnaskara
som tumlat runt på gården
Strängarås. Endast Elin dör
i späd ålder. När därför hennes lillasyster kommer till
världen några år senare får
hon överta sin döda storsysters namn.
Direkt efter vigseln flyttar de unga tu in i Stockanäs
soldattorp (7) i Stenbrohult socken.23 Jonas är inte
soldat utan han arrenderar endast det lilla torpet.
Bondsonen har nu blivit en torpare i ett litet och lågt
soldattorp. Det ska bli värre. Mellan åren 1849 och
1854 bor nämligen paret med tre småbarn i Dihult
Norregårds backstuga (8).24 Så går åter flyttlasset till
närbelägna ”Fållan” under samma gård.25 Vi får anta
att Jonas nu lyckats ordna en något bättre bostad för
de sina. Han är i varje fall upptagen som ”torpare” i
husförhörslängderna.
I den stora barnaskaran finns
Jonas Persson som ser dagens ljus den 27 september
1823.18 Redan dagen efter
frambärs han i Stenbrohult
kyrka för att döpas. I den här
bygden kvarlevde nämligen
den gamla seden att döpa
barnet så fort som möjligt
efter födseln. Redan som
sextonåring lämnar Jonas
hemmet för att pröva på att
tjäna som dräng i morbroderns gård Bölsnäs Norregård.19 Efter ett år är han
dock åter tillbaka i föräldrahemmet.
Snart är det emellertid tid för nästa flytt; denna gång
lite längre bort, dock fortfarande inom Stenbrohult
sockengräns. I byn Werpeshult på Norregårds utmarker ligger torpet Hjortholmen (9). Det är hit familjen flyttar år 1856. Hustrun Fredrika är emellertid
sjuk. Så står det i varje fall i husförhörslängderna.
Vi vet inte vad hon lider av, bara att det uppenbart
är en mycket långvarig sjukdom. I husförhörslängden 1856-1861 anges hon nämligen som “sjuk” och
i husförhörslängden 1861-1866 står antecknat “sjuklig”.26 Därefter upphör denna anmärkning i prästens
böcker.
Mellan 1861 och 1867 bor familjen i ett torp som i
husförhörslängden kallas för Jonsboda.27 Torpet hör
emellertid hemma under samma gård som torpet
Hjortholmen. Det ligger alltså på markerna till Norregårds ägor i byn Werpeshult. En närmare kontroll
visar också att torpet Hjortholmen under denna tid
försvinner i längderna. Alltså bör det vara frågan om
samma torp. Jonas har kanske fått ett torp uppkallat efter sig - Jonsboda! Namnet står kvar även efter
det att han och familjen flyttar vidare. Man kan med
fog fråga sig varför detta namnbyte ägt rum. Kanske
är det så att Jon uppfört ett nytt torp på platsen för
det forna Hjortholmens torp. På moderna kartor finns
dock fortfarande ordet Hjortholmen kvar.
Året 1841 flyttar Jonas med
sin far och mor med deras kvarvarande familj från
Strängarås och fadern sätter
sig som hälftenbrukare på
Bergön Norregård.20 Några
år senare packas åter flyttlasset. En historisk anklang
kryper fram i det historiska
källmaterialet när man konstaterar att fadern Per år
1845 flyttar från Bergön för att under tio år framåt bli
bonde i Råshult Södergård (5) på ett hälftenbruk under därvarande komministerbostället.21 Samma plats
som Carl von Linné föddes på i början av 1700-talet!
Det var på hösten 1867, efter elva år i Jonstorpet,
som familjen bryter upp och flyttar till grannsocknen
Virestad. Samtidigt passar de två äldsta barnen på att
söka tjänst som dräng och piga på gårdar i Stenbrohult. Det är således mor och far och fyra barn som
den 19 oktober detta år vandrar över sockengränsen
till sitt nya hem Lilla Hjerpatorp (10) på Lindön i Virestad socken.28 Åtta år senare, 1875, är det dags för
nästa flytt. Av den ursprungliga familjen är det bara
de yngsta barnen Lars Gustaf, Joel och Peter som
nu fortfarande bor hemma hos föräldrarna. Denna
Året är 1846. Det är i Råshult Södergård som sonen
Jonas bor när han detta år firar sitt bröllop med Fredrika Magnusdotter. Vid vilken tid på året som bröllopet står vet vi inte – prästen har gjort det lätt för
sig och konsekvent använt minimalt med bläck i de
officiella böckerna. Vad vi dock får reda på är att bru56
Sköldsboda
Ryaledet
FalkabackenPrästgården
Österås
Martinslund
Skräddareboda
..
.
Lillegården
.
.
Lidhem
Myrarås
Norra Älmåsa
..
.
Gamlegården
Brogård
.

Myrboda
..
Hallen
.
Lövingstorp
.
Åshuvud
.
.
Höö
Håkansborg
Kärrnäs
.Latorp
Lång
.
.
4

Tornet
6

.Boastad
.
Sjöastadbygd
.
Myrbacka
Garphyttan
Sjöåsen
.
7...
Sällhult
Hoppet
Duvelund
Sjöboholm
Skålshult
Kroken
Enebo
.
Råshult
..
Sällbo
Möckelsås
5
Djäknabygd
Borshult
.
Nybo
Almedal
.
.
Bergön
Ljungsberg
Åvik
Bräknaryd
.
.
Barnhult
Hultet
Bokedalen
Lillegården
11
.
2
Sutareboda
..
.
.
.
Järpanäs
.
. .
Sjöbacken
Abrahamsryd
Arnanäs
.
.Buhult
.
.
Granelund Bygget
.
.
.
..
Bergsgård
.
.
.Ö..Välje
.
.
V Välje
.
Aspelund
Ängaholm
Fridslund
Björk
Sandhem Brännhult
.
Svinhult
.. .
Stubbholmen
.
.
.
Fosterkulla
..
.
.
Bisterhult
Skogslund
Norregården
Sjöudden
Bäckhult
Sjöbäcken
Ekhult
Lekarekulla
.
M
.
Mälen
..
..
.
..
..
Gunnhult
Långö
Sjövik
Stubbalycke Horshult
Blomingtorp
.
Graneryd
.
Nyhem
Bengtstorp
Fridsborg
.
Johannesfält
. Virestad
Björkelund
..
.
Sedingehult
.
Holkya .
.
.
G
Östregården
Backastugan
Södregården
Sjölyckan
Steningeboda
.
Myradal
..
.
Kvarnatorp
Strömsfors Tohålan
AspholmenPinnarekull
Sjövik
Bohult
Brostugan
V Garanshult
..
.
Knutsbacke
.
Boatången
Josefstorp
.
.
..
.
Mariedal
.
Kistiga
Björkholmen Ö Garanshult.
.
.
Sälleberg
Lycke
Perstorp
.
Baggås
.Hallen
.
Kvistatorpet
Virkenhult
Furet
.
Stubbinge
.. .
Röshult
.
L. Bohult
..
9
Fridhem
Lycksholm
..
.. .
Duvelycke
Södralund
Nabben
Kvarnbacken
Spånghult
Nydal
Stensnäs
Ljungstorp
.
Diö
Såganäs
Åsen
Kansliet
Fridhem
Änganäs
12
Dihult
.
Hagalund
.
Stenbrohult
Stockanäs
.. .
. .
.
..Berghem
Riskulla
.
Mjölnaregården
Ekudden
.
.
.
.Tångarne
.
.
Smedsgården
.
Höjden
8
Fållen
Mossön
Faxagården
Ängadal
Mossryd
Skogslund
Granebo
Kalv
.
Ön
.
.
.
Ta
.
.
Grönadal
10
Knällinge
Lindsjöholm
Värpeshult
Torpet
Möcklehult
Kalvsnäs
.
..Värpeshult
. .
Liljeborg
Runnstorp
13

Solbacken
..
.
Ryd
.
Åk
1
3
Liljenäs
Marsholm
Flinteberg
Planen
.
Snöreshul
.
.HjulsrydNorräng.
Backen
.Röckla
Haramon
.
.
Mellangården
Kulla
.
.
.Sibbagårde
Eneryda
.
Sjöboholm
Gamlelycke
.Lövhult
Fållen
.
Månsboda
Ekenäs
.
.
Sjöbacken
.
Lövås
Sjötorpet
.
.
Lilla Rephult
Slättebacken
.
Lindås
Lindeberg .
.
Boansö
.
.
.
.
Rosenholm
.
Sjöbo
Lindö
..
Ängön
.
.
. Rosendal
Bölsnäs
Strängarås
Lindön
Leaboda
.
Björkelund
.
. Sjöaryd
.
BjörkemonKorsbacken
Mölleryd
Hyltekvarnen
.
.
.
.
Järpastugan
..
.
.
.Degerön
..Kateboda
Hyltan
Svenstorp
Håralycke
.
Romsalycke
.
Björket
.
Bölsö
.
Källh
.
Kärrsholm
.
Regnhult
.
.. .Höghult
Intäktan
Högalund
. Skärvet
.
..
.
.
Gölshult
.
Lilla
Boön
Mörhult
Björnhult
. .
. Vare
..
.
.
.Virestadnäs
.
. Boön
Liatorp
Marsholm
Valsnäs
.
..
.
Fölshult
Äspemon
.
Bästerås
.
.
... Brostugan
Lönshult
.
..
Holkhult
. Billsboda
Ugnhult .
Lockakulla
. ..
Ramsås
.
Norra
Kinnen
.
.
.
.
.
.
.
Rosenlund
.
Sorgenfri

Lusten
.
Nybo Tämmesboda
Moen
Björkelund
Kalvsnäs
Hästhagen
Anneberg
Jättakistan
Köpet
.
.
Lövsdal
..
..
.
Nybygget
Ängaholm
Aspholmen Myradal
Rönnäs
Bengtsboda
Björkholmen
Hagalund
Runneboda
Stensryd
Hallasten
Annelund
Lövön
Norra Kulla
Åryd
Ekelund
Bygget
Skipatången
.
Strömma
Nybo
.
Smedstugan
Hagalund
... ..
.. Tjurkö

Vedåsa
..
.
Gydingstorp
Angshult
Grythult
Prästö
Ängarna
.
.
.
.
Skogen
.
Peppanäs
.
.
.
Koppingebygd
.
Skifte
.
.
Brommeshult
..
Granhult
.
.
.
Ljustorp
Gylteboda
GrönadalTuvan
. Lilla Röckla
Elinsholm .
.
.. .
Hormeshult
.. .
..
Nyhem
..Röckla Nygård
.
Liljeborg
.
Skeppsh
Aspelund
Fag
Sjödalen
..
..
.
.
.
Bredanäs
.
.
. . Ekenäs Näset
Smedtorpet
Petersborg
Lillagärde Liatorp
.
.
. Nyatorp
Nybacken
.Sandåsen
Degersnäs
.
Borön
.
.
. Jonasson.
. och hans sonDanskagården
Peter
Numera
. finns inga läm.
. .
gång bosätter man
sig i en..gammal övergiven vattenDegersberg
.
Klockarboda
.
Apelhult
Linnefälle
.
.
Aspholmen
Bökhult
.
kvarnsbyggnad
som rubriceras som backstuga. ”Hör- ningar efter stugan.”
. Degerstorp
Björkhagen
Kronängen Nyalund
.Askya
.Lindhult
Myrön
Gemön da skattegård,
.
.
Majtorp
Backstugan
(11)
(före
detta
kvarnen)”
. Åkerslund
.
SåganäsSjölyckan
Nybygden
.
.
Jonsboda
29 . .
.
Möllekulla längder änd- Ållnebro
Här
måste
emellertid
föreligga
ett fel. I samma inSt. Skärvet
står det i husförhörslängderna.
I
senare
Nygård
.
L. Idhult
.
.
Bråthult
Högadal
..
..
.
ventering
nämns
nämligen
Kvarntorpet:
ras namnet till ”Kvarntorpet”. Åren innan Jonas .
dör
Nyvärmanshult
Femlingehult
Nydala
Fanhult
Möllelycke
.
.
Kåraböke
Lindö
.
Idhult torpet till den yngste sonen
.. Peter
1889 överlåter han
Björkedal
Björkäng
.
Aspelund
Ekebacken
Lindeboda
”Kvarntorpet
(800
m.
SV
gården
mellan
landsväg.
.
Hästabacken
och
hustrun Fred.
Rosenborg
.
Långabrohult
Älmhult och hans hustru. Själv blir Jonas
N Uthövdan
. järnväg). Vattenfallet
Svenstorp
och
revs
ut
på
1870-talet,
då
Kasernen
rika inhysesfolk i torpet.
Åbogen.
Kråkön
.
.
Agnshult
.
. .
.
Stengrund till. damm- och kvarn..
... . Örsjön. sänktes.
.Nydala
Leäng
Näranshult
.
.
.
byggnad
kvarstår.
Torpet innehades strax före 1900.Högavång
.
På 1950-talet
gjorde
Virestad
hembygdsförening
en
.
Skogslund ..
Nedraön
.
. av sock- av ”Rike-Jonas” son Peter Jonasson Poff och Blänomfattande torp- och backstugeinventering
nen. För året 1877 har man antecknat följande om da Nilsdotter. Från ungefär 1900 till 1915 innehades
torpet av Karl Gustav Johansson, som då med familj
Jonas Persson:
flyttade till Slättbacken i Skatelöv. På stället fanns
”Backstuga, en liten med jordgolv, har legat 40 m. två kor och smådjur. Stugan revs omkring 1918. Resnorr om föregående (Kronogårds kvarn 1300 m SSV ter av fruktträd och bärbuskar finns på tomten.” 30
om gården). 1877 bodde troligen där Jonas Persson
Möckeln
Sånnaböke
.
Skogslund
Peaboda
. Valid
Annelund
Karta över småländska platser. Siffrorna hänvisar till
platser
.
..som omtalas
Rosenlund
. i artikeln
Gräsö
Sjögård
57
Lilla
Lekarekulla
Raphult
Enligt husförhörslängderna framgår klart och tydligt
att Kvarntorpet tidigare benämndes som backstuga.
Vi talar således här om en och samma plats, knappast
den backstuga som inventeringen omnämner.
dan år 1836 har dock Fredrika flyttat hemifrån för att
tjäna som piga.35 Och så träffar hon då sitt livs kärlek,
bondsonen Jonas Persson.
I inventeringsuppgifterna om Kvarntorpet insmyger sig en märklig sak. Jonas omtalades tydligen i
bygden som ”Rike-Jonas”. Vad ligger bakom detta
smeknamn? Var han snål eller var det ett motsatsförhållande till verkligheten – att han i själva verket var
tämligen fattig? Snarare det sistnämnda. Jonas dör på
Kvarntorpet en snöig januaridag 1889, dödsorsaken
anges till lung- och leversjukdom, hans ålder 65 år 3
månader och 14 dagar. Hustrun Fredrika bor kvar på
Kvarntorpet som inhyses änka. Hon slutar sina dagar
år 1907 som fattighjon på Arnanäs fattiggård.
NOTER
1 Stenbrohult AI:9 (1822-1825) p 403.
2 Stenbrohult AI:9 (1822-1825) p 141.
3 Stenbrohult C:2b (1751-1827) p 541.
4 Stenbrohult C:1 (1717-1751) p 337.
5 Stenbrohult C:1 (1717-1751) p 337.
6 Stenbrohult C:2b (1751-1827) p 541.
7 Stenbrohult AI:1 (1690-1703) p 131.
8 Carl Linnæus: Skånska resa år 1749. Stockholm 1975.
9 Stenbrohult C:2b (1751-1827) p 451.
10 Stenbrohult C:2b (1751-1827) p 623.
11 Stenbrohult C:2a (1751-1827) p 91.
12 Stenbrohult AI:4 (1781-1795) p 421.
13 Carl Linnæus: Skånska resa år 1749. Stockholm 1975.
14 Stenbrohult AI:8 (1817-1821) p 19.
15 Stenbrohult C:2b (1751-1827) p 521.
16 Stenbrohult AI:9 (1822-1825) p 403.
17 Stenbrohult A I:9 (1822-1825) p 141.
18 Stenbrohult C:2a (1751-1827) p 405.
19 Stenbrohult A I:12 (1838-1844) p 47.
20 Stenbrohult A I:12 (1838-1844) p 140.
21 Stenbrohult A I:13 (1844-1850) p 151.
22 Stenbrohult E I:1 (1828-1860) p 17.
23 Stenbrohult C:3 (1828-1860) p 131.
24 Stenbrohult C:3 (1828-1860) p 175.
25 Stenbrohult C:3 (1828-1860) p 209.
26 Stenbrohult C:3 (1828-1860) p 233 + Stenbrohult A I:15
(1856-1861) p 59.
27 Stenbrohult A I:16 (1861-1866) p 65.
28 Virestad A.18 (1866-1870) p 203.
29 Virestad A I:21 (1871-1876) p 233.
30 Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven
av Virestads hembygdsförening. Växjö 1954.
31 Lenhovda C I:3 (1839-1861) p 261.
32 Lenhovda A I:6 (1806-1810) p 121.
33 Lenhovda A I:9 (1823-1828) p 116.
34 Lenhovda A I:9 (1823-1828) p p163.
35 Lenhovda A I:11 (1834-1839) p 153.
Vi ska avsluta denna artikel om Joel Jonassons förfäder med att även nämna släkten på hans mor sida.
Till skillnad från hans farfars och farmors släkt kom
dessa från fattiga förhållanden. Morfadern bar det annorlunda namnet Magnus Argus. Förklaringen kommer av det faktum att han var indelt soldat. Argus var
ett av många soldatnamn som tilldelades de drängar
som anslöt sig till den indelta svenska armén.
Magnus och hans hustru Ingrid Petersdotter gifter sig
den 15 mars 1808 i Lenhovda kyrka.31 Prästen har antecknat att hon, den enkla pigan, kommer från Sävsjö
vilket är ett stort järnbruk i socknen. Även Magnus
är vid tillfället bosatt på samma plats. Att han redan
då har namnet Argus och inte efternamnet efter sin
far, dvs. Jonasson, visar att han redan vid denna tid,
som 22-åring, har blivit soldat. Efter giftermålet flyttar paret också in i Östraby Södregårds soldattorp.
Soldattorpet har blivit ledigt efter det att den förre
soldaten Anders Griss rymt, misstänkt för stöld.32
I detta lilla torp ska paret komma att leva sexton år
tillsammans. Av den stora barnaskaran på sex barn
föds alla i soldattorpet. Dottern Fredrika, Joels blivande mor, blir det nästa sista. Hennes stämma hörs
för första gången under de låga takbjäkarna den 19
september 1821. Tre år senare flyttar hela familjen
till Vägershult, en by i socknen Lenhovda.33 Här, på
Norregårds ägor tar man in i den s.k. ”Backstugan”.
En backstuga är den uslaste formen av bostad. Huset
är halvt nergrävt eller ingrävt i en backe. Familjens
bostad verkar dock ha varit tillfällig. I husförhörslängden för åren 1824 till 1828 noteras om Magnus
Argus följande: ”Torpare? Nybyggare på Holmen”.34
Magnus har uppenbart byggt sig ett nytt hus. Nu ska
man tyvärr inte förledas att tro att nybygget Holmen
som han lät uppföra var ett slott. Fram till åtminstone
året 1843 bodde han och familjen här och bostaden
omtalas under hela denna tid som en backstuga. Re58