Transcript en jämförande studie av fängelseförhållandena i Sri

TEORETISKA GYMNASIUM
Fängelser
Hur de mänskliga rättigheterna uppfylls i fängelser
på Sri Lanka och i Sverige
Johanna Eriksson, Pernilla Hjort, Felicia Lakso, Hugo Leifman, och Lovisa Ohlson
3 april 2012
Ämne: Projektarbete
Handledare: Jan Eriksson
Examinator: Jan Eriksson
Beställare: Oscar Borgh
Innehållsförteckning
1. Inledning............................................................................................................3
1.1 Bakgrund till Sri Lankaresan .....................................................................3
1.2 Frågeställningar .........................................................................................3
1.3. Avgränsningar............................................................................................3
1.4 Tes ................................................................................................................3
2. Metod ................................................................................................................4
2.1 Källkritik ......................................................................................................4
3. Komparativ del ..................................................................................................6
3.1 Sverige .........................................................................................................6
3.2 Sri Lanka ...................................................................................................10
4. Analys..............................................................................................................14
5. Slutsats ............................................................................................................20
5. Käll- och litteraturförteckning .........................................................................22
6. Bilaga 1 ...........................................................................................................23
7. Bilaga 2 ...........................................................................................................25
2
1. Inledning
1.1 Bakgrund till Sri Lankaresan
Till en början ville vi undersöka Sveriges rättssystem och fängelser samt hur de uppfyller de
mänskliga rättigheterna. Efterhand ville vi utveckla vårt projekt till en jämförelse med ett
annat land. Anledningen till att det blev Sri Lanka var tack vare Pernillas kontakter i landet
som möjliggjorde ett besök i ett fängelse. På Sri Lanka fick vi besöka två fängelser, Kalutara
och Welikada. Vi fick bland annat se celler, kök, häkte, arbetsplatser, utegård och sjukhus. Vi
fick hjälp av ministern för Sri Lankas fängelser och han svarade på våra frågor om hur
fångarna lever och hur deras rättigheter ser ut.
1.2 Frågeställningar
Hur uppfyller fängelser i Sri Lanka och Sverige de mänskliga rättigheterna?
1.3. Avgränsningar
Vi har valt att enbart fokusera på fängelser i Sverige och på Sri Lanka. Vi har valt att enbart
fokusera på ett fåtal ämnen som berör de mänskliga rättigheterna, detta gör även att vi endast
fokuserar på några artiklar (3, 18, 21.1, 21.3, 23.1, 25.1, 26.1 29.2). Vi fick inget tillträde till
ett svenskt fängelse och har därför förlitat oss på kriminalvårdens information från böcker,
häften samt Internet.
1.4 Tes
Vi tror att fängelserna på Sri Lanka inte kommer att uppfylla de mänskliga rättigheterna i
samma utsträckning som de svenska fängelserna kommer att göra.
3
2. Metod
Insamlandet av fakta från Sri Lanka gick till största delen ut på intervjuer med bland annat
fängelsedirektörer, fångar och ministern för Sri Lankas fängelser och dess reformer. Dagarna
innan besöken på fängelserna hade vi projektmöten där vi diskuterade vilka frågor vi ville
ställa, samt om de var relevanta eller inte med tanke på att vårt arbete kretsar kring ämnet
mänskliga rättigheter. De frågor som vi valde att använda oss av ställde vi senare vid olika
tillfällen på fängelserna, vid rundturerna, vid lunchen och på fängelsedirektörens arbetsrum.
Detta är det främsta sättet att få reda på information om fängelserna på Sri Lanka, eftersom
observatörer i vanliga fall inte tillåts att inspektera fängelserna, det finns mycket lite
information om fängelserna på Sri Lanka på internet eller i böcker som är tillgängliga för
allmänheten.
För att få reda på information och fakta om de svenska fängelserna försökte vi länge få
tillåtelse att besöka ett svenskt fängelse, något som misslyckades. Att vi misslyckades med
det berodde på att vi inte tillhör någon organisation så som röda korset eller svenska kyrkan,
eftersom det är sådana slags organisationer som får tillträde till fängelser. Att vi inte fick
komma in berodde även på integritets- och säkerhetsmässiga skäl. Istället bokade vi ett möte
med verksamhetschef Birgitta Nytell och juristen Peter Wedin från kriminalvården. Vi ställde
liknande frågor som vi gjorde på Sri Lanka, detta eftersom vi enbart var intresserade av att se
skillnaden mellan Sri Lanka och Sverige på just de frågorna. Vi har även använt oss av
internetkällor för att få reda på information om de svenska fängelserna. Att vi inte har fått
tillträde till ett svenskt fängelse gör att vi inte med egna ögon har kunnat lägga märke till
samma saker som vi kunde på Sri Lanka, framförallt utseendet på ett fängelse.
Eftersom det finns så lite information om Sri Lankas fängelser så har vi baserat stora delar av
arbetet på intervjuer.
2.1 Källkritik
En intervju ställer stora krav på att den intervjuade personen är neutral och inte försöker
påverka resultatet på grund av egna åsikter eller andras påtryckningar. Vi uppfattade
intervjuerna på Sri Lanka som aningen konstlade och tillrättalagda. En del svar som vi fick
var inte tydliga och stundvis kändes det som om den intervjuade personen undvek frågorna.
Detta kan i sin tur ha påverkat vårt resultat och gett oss en felaktig bild av situationen, det var
4
dock tydligt när personen inte gav ett korrekt svar eller försökte undvika frågorna. Även
intervjun med kriminalvården för de svenska fängelserna var tillrättalagda. Detta är helt
naturligt eftersom man alltid försöker visa en så bra sida av fängelserna som möjligt. Det
material vi har fått från kriminalvården i Sverige består av böcker och häften med bilder och
text.
Det är också viktigt att informationen är färsk, den får alltså helst inte vara flera år gammal.
Detta är en positiv effekt av en intervju, vi får informationen direkt utan att behöva ta hänsyn
till utgivningsår eller tryckår. En intervju är ofta en förstahandskälla, något som betyder att
den information som vi får inte har passerat någon annan innan, för att sedan berättas för oss.
Detta gör att ingenting kan tilläggas eller ändras innan vi får ta del av den, något som ökar
tilliten till en källa.
Intervjun med kriminalvården
Eftersom ingen källa är helt neutral så är det helt naturligt att den intervjuade försöker
förändra resultatet så att det blir så positivt som möjligt. Detta innebär att även intervjun och
mötet med kriminalvården var tillrättalagd. När man granskar en källa efter värderingar kallas
det att man använder sig av tendenskritik, vilket innebär att de har värderingar som påverkar
resultatet. En positiv effekt av en intervju är att de oftast är en förstahandskälla, något som
innebär att informationen som når oss inte har passerat någon annan innan den når oss. Vi
upplevde den information som vi fick som sannolik och realistisk, detta trots att den
informationen var en aning konstlad.
Intervjuer på Sri Lanka
Även intervjuerna på Sri Lanka var tillrättalagda för att ge en så positiv bild som möjligt av
fängelserna på Sri Lanka. Denna intervju var mer konstlad än intervjun med kriminalvården i
Sverige. Detta kan bland annat bero på att fängelsedirektören och ministern samt de andra
intervjuade personerna är medvetna om att fängelserna på Sri Lanka inte uppfyller den
standard som många andra fängelser runt om i världen gör, bland annat Sverige. Detta gör de
för att visa oss den mest positiva bilden av fängelserna så att deras fängelser inte skall framstå
som primitiva och undermåliga. Precis som intervjuerna med kriminalvården i Sverige så var
dessa intervjuer förstahandskällor. Vi upplevde att värderingarna i dessa intervjuer påverkade
resultatet mer än de svenska intervjuerna.
5
Kriminalvårdens hemsida
Det är oftast svårare att bedöma hemsidor i frågan om de är partiska eller inte. Dock är
kriminalvårdens hemsida, precis som intervjun med dem, tillrättalagd för att ge en positiv bild
av de svenska fängelserna. Detta kallas som sagt tendenskritik och innebär att de har låtit sina
värderingar påverka resultatet som de sedan har publicerat på sin hemsida. Denna information
är oftast inte lika nyuppdaterad eller färsk som den information som man får från en intervju,
alltså måste man bedöma närhetskriteriet extra noga när det gäller hemsidor, artiklar och
böcker. Informationen som vi fick från kriminalvårdens hemsida stämde väl överens med den
information och de svar som vi fick från intervjun.
3. Komparativ del
3.1 Sverige
Fängelsernas utseende
Eftersom vi inte kom in i ett svenskt fängelse är det mycket svårt att bedöma utseendet på
dem. Däremot fick vi några böcker och broschyrer som innehöll bilder på det vi vill få reda
på. Efter en analys av utseendet på ett svenskt fängelse kan man konstatera att de står i
enighet med artikel 25:1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Byggnaderna
Många av de svenska fängelserna ser ut som vanliga bostadshus
(övre bilden), detta gäller dock endast de fängelserna med en lägre
säkerhetsnivå. De fängelser som har en högre säkerhetsnivå har
större murar och högre stängsel (nedre bilden). En skillnad från Sri
Lankas fängelser är att de svenska fängelserna inte har förfallit, man
har kontinuerligt försökt att renovera och restaurera fängelserna så att
det ska hålla en acceptabel standard.1
Cellen
En cell i ett svenskt fängelse är ungefär lika stor som en cell på Sri
Lanka. Skillnaden är att det bor en person i ett svenskt fängelse på åtta
kvadratmeter, inte tre stycken som det gjorde på Sri Lanka. Som det
1
”Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården”. Sid. 6. 2012-04-03
6
framgår av bilden så håller en cell i ett svenskt fängelse en högre standard om man jämför
med Sri Lanka. Utifrån bilderna från kriminalvården och den information som vi fick från
intervjun kan man se att anstalterna har försökt att hålla cellerna i ett så bra skick som möjligt.
2
Utegården
Utegårdarnas storlek beror mycket på vilken typ av säkerhetsklass det svenska
fängelset har. Om det är ett fängelse med låg säkerhet så är ytan, och
möjligheten att röra sig fritt, mycket större än ett fängelse med hög säkerhet.
Där är man dessutom mer kontrollerad och kan inte fritt ta raster. På bilden till
höger visas en promenadgård på anstalten Kumla. En stor skillnad mellan Sverige och Sri
Lanka är att en fånge i Sverige har laglig rätt till en timmes utevistelse per dag, något som en
fånge i Sri Lanka inte har. Standarden är svår att jämföra eftersom man endast ska ta hänsyn
till själva utegården. Gör man detta, ser man inte så många skillnader mellan en Svensk
utegård och en på Sri Lanka. De håller ungefär samma standard. 3
Utifrån de mänskliga rättigheterna och utseendet på de svenska fängelserna så uppfyller de
artikel 25:1 om en acceptabel levnadsstandard.
Åtgärdsprogram i Sverige
En fånge på en svensk anstalt har rätt att ta del av ett åtgärdsprogram. När det gäller frivården
är det däremot frivilligt men bara i den mån då någon behandling inte är en del av straffet.4
För personer som har begått ett brott, eller för återfallsbrottslingar, finns det i Sverige olika
åtgärdsprogram. Syftet med detta program är att försöka förhindra återfall i brott. Detta kan
göras genom att ge fångarna som utfört brotten nya kunskaper, insikter och färdigheter kring
olika ämnen. Med detta program vill man låta fångarna kunna gå ut i samhället utan att återgå
till det kriminella livet efter att ha avtjänat sitt straff.5
2
”Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården”. Sid. 6. 2012-04-03
”Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården”. Sid. 6. 2012-04-03
4
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling/ 2012-03-04
5
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling/Behandlingsprogram/
2012-03-04
3
7
I Sverige har vi olika typer av åtgärdsprogram beroende på vilket brott man har begått.
Grunden i behandlingen är oftast densamma, men man brukar utveckla behandlingen utifrån
vilket brott man har begått. På kriminalvården börjar man med att göra en plan för fångens
fängelsetid. Man får behandling från första fängelsestraffet. Visar det sig att man återfallit i
brott efter avtjänat straff går man in med mer intensiva åtgärder och fången får en mer
djupgående behandling.6 Genom arbete, behandling och utbildning vill man minska återfallen
i brott. De dömda arbetar med detta varje dag i Sveriges anstalter, genom att utveckla nya
kunskaper, tankemönster och färdigheter.7
Det åtgärdsprogram som fångarna får är olika beroende på vilket brott de har begått. Sedan
några år tillbaka har kriminalvården tillämpat några program som man använder sig av för att
behandla fångarna. Några av programmen heter: ”Brotts-bytet”, ”BSF”, ”ETS”, ”one-to-one”
och ”Vinn”, dessa tillhör programmen för allmän kriminalitet. Här behandlas fångarnas
tänkesätt, motivationsförmåga och annat som kan vara bra för dem ute i samhället. Dessa
behandlingssätt kan man säga är basen för fortsatt behandling. ”IDAP” och ”VPP” är
behandlingsmetoder avsedda för våldsbrottslingar. ”Våga välja”, ”12-stegsprogram”,
”PRISM”, ”återfallspreventionsprogrammet” och ”prime for life” är behandlingar avsett för
personer med drogmissbruk. ”ROS” är avsett för fångar som utfört något slags sexualbrott
och spelprogrammet är för spelberoende. Syftet med dessa program är att förebygga
återfallsbrottslighet.8
Sysselsättning i Sverige
Som intagen på en anstalt i Sverige får man antingen jobba, studera eller gå på ett
behandlingsprogram. Oavsett vad man gör, får man en lön/ersättning på 11kr/timme. 9 Man
arbetar cirka 30-40 timmar i veckan inom områden som industriellt arbete, jordbruks- och
skogsarbete, service-/tjänstearbete och hantverksarbete. Företag kan även anlita fängelset.10
Utbildning är gratis och det man kan studera är vuxenutbildning på grundläggande och
gymnasienivå samt svenska för invandrare. I vissa fall kan man även få utbildning på
6
7
Intervju med Brigitta Nytell och Peter Wedin, Kriminalvården 2012-02-16
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling/ 2012-03-04
8
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling/Behandlingsprogram/
2012-03-04
9
http://www.kriminalvarden.se/sv/Klient/Fangelse/Sysselsattning-/ 2012-03-04
10
Intervju med Birgitta Nytell och Peter Wedin, kriminalvården 2012-02-16
8
högskolenivå. På vissa anstalter finns det även en arbetsmarknadsutbildning och denna
utbildning ges i samarbete med arbetsförmedlingen.11 Det finns alltså olika typer av
utbildningar i de olika anstalterna. När man inte arbetar, studerar eller går på behandling har
man rätt till att ägna sig åt fysisk aktivitet och annan fritidssysselsättning. På många anstalter
finns pingisbord, biljardbord och darttavlor i de allmänna utrymmena. Man har också
möjlighet till att låna böcker från bibliotek, titta på film, gå kurser i matlagning, lära sig att
spela instrument, träna och utföra olika sporter, inomhus och utomhus. Man har även rätt till
att få vara utomhus en timme på dagen och på sommaren kan det bli upp till två timmar.12
På varje anstalt finns det andaktsrum. Dit kan man gå för att utöva sin religion på sin fritid.
Kyrkan brukar också besöka anstalterna och då kan man få tillgång till att prata med en präst.
Man kan även begära att en präst ska komma till anstalten.13
Ett svenskt fängelse uppfyller artikel 23 i de mänskliga rättigheterna vad gällande
tillfredsställande arbetsförhållanden.
Rösträtt
I Sverige får man rösta, var man än befinner sig. Det enda kravet är att man ska vara svensk
medborgare och över 18 år.14 Den allmänna rösträtten infördes i Sverige 1921, men personer
som satt i fängelse fick inte rösta i riksdagsvalen förrän 1937.15 I Sverige har kampen om
allmän rösträtt varit lång. Att allmän rösträtt till slut gick igenom var ett otroligt viktigt skede
för Sveriges demokratiska historia och ett viktigt steg för demokratisk frihet i Sverige.
Ett svenskt fängelse uppfyller artikel 21:1 och 21:3 angående att människor fritt ska få delta i
landets val av ledare. En fånge i Sverige har samma möjlighet som en fri person att delta i
landets val.
11
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Arbete-klientutbildning-och-behandling/ 2012-03-04
http://kriminalvarden.se/sv/Klient/Fangelse/Fritid/ 2012-03-04
13
http://www.kriminalvarden.se/sv/Anhorigsidor-fangelse/Till-dig-som-ar-anhorig/Religion/ 2012-03-04
14
http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/rostratt/index.html (2012-03-04)
15
http://www.popularhistoria.se/artiklar/perspektiv-rostrattens-begransningar/
12
9
Längden på straffen
I Sverige är fängelsestraffen generellt sett korta, 93 %16 av fängelsestraffen är under ett år
långa. Straffets längd beror dels på hur många gånger den dömda personen har blivit dömd
tidigare. Ofta får man inte fängelsestraff första gången man blir dömd. Anledningen till att
fängelsestraffen är korta är av den orsaken att långa fängelsestraff kan anses ha skadliga
effekter på den dömda. Det är även lättare med återanpassning till samhället vid korta
fängelsestraff. Sveriges kortaste fängelsestraff är 14 dagar och det längsta är livstid,
tidsbegränsade fängelsestraff är sällan längre än 10 år. Däremot är det längsta tidsbestämda
straffet maximalt 18 år. Till skillnad från andra fängelsestraff är livstidsstraffet inte
tidsbestämt. Den dömda kan efter tio år ansöka om tidsbestämt straff vilket leder till att
livstidsstraffen i praktiken inte innebär livstids fängelse. Ingen fånge i Sverige sitter i fängelse
hela livet från att personen har fått sitt straff.17
I Sverige finns det möjlighet till villkorlig dom. Det innebär att den dömda får en prövotid på
två år där hon ska vara skötsam och försörja sig efter bästa förmåga. Det gäller främst när
personer begår ett brott för första gången och på så sätt slipper fängelsestraff.
Det finns även möjlighet att avtjäna sitt fängelsestraff genom fotboja istället för att sitta i
fängelse. Det är för att öka chansen för den dömda att fortsätta ha så bra kontakt med
samhället som möjligt och på så sätt minska återfallsbrott. Antalet interner dömda med korta
fängelsestraff har minskat avsevärt sedan man införde fotbojan. 18
Efter två tredjedelar av ett fängelsestraff kan en fånge bli villkorligt frigiven. Det gäller endast
om personen har suttit i fängelse i mer än en månad. Den villkorliga frigivningen innebär att
personen har en övervakningstid på ett år. Den tiden kan bli kortare om personen sköter sig
samt om återfallsrisken inte längre anses vara hög.19
3.2 Sri Lanka
Fängelsernas utseende
16
Intervju med Birgitta Nytell och Peter Wedin, kriminalvården 2012-02-16
17
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/ (2012-03-04)
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/ 2012-03-19
19
http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/ 2012-03-19
18
10
Under vårt besök på de två fängelserna på Sri Lanka fick vi se hur fängelsets alla delar ser ut.
Vi kunde tydligt lägga märke till att byggnaderna, utegården och de allmänna utrymmena var
mycket slitna.
Den bristfälliga standarden förklaras enklast med att Sri Lanka drabbades av ett inbördeskrig
som slutade så sent som 200920. Detta krig har bidragit till en försämrad ekonomi i landet och
vanligtvis läggs pengar på att bygga ut infrastruktur eller dylikt i ett u-land21. Med andra ord
har Sri Lanka inte råd att lägga resurser på fängelserna i landet utan satsar istället på att
etablera ett starkt demokratiskt styre, ett fungerande sjukvårdssystem och skolsystem som är
allmänt.
Vid en analys av utseendet på de lankesiska fängelserna i förhållande till de mänskliga
rättigheterna är artikel 25:1 den mest relevanta. Denna artikel berör ämnet ”tillräcklig
levnadsstandard”22 som ska garanteras alla människor. Levnadsstandarden ska vara tillräcklig
för en persons hälsa och välbefinnande, något som Sri Lankas fängelser inte uppfyller.
Byggnaderna
Fängelsets byggnader var mycket slitna och man kunde tydligt se att
underhållet av byggnaderna inte var en prioritering. De byggnader vi fick
se på det första fängelset var i bättre skick än det andra, men fortfarande
långt under en acceptabel nivå.
Cellen
På det andra fängelset, som också är Sri Lankas största fängelse med 4000 intagna, fick vi
se celler. Vi uppskattade att en cell är cirka åtta kvadratmeter, ungefär lika stor som i
Sverige, däremot sover det tre personer i en sådan cell på Sri Lanka och i Sverige sover
endast en person på en sådan yta. Även här kunde vi se att underhållet har brustit, man har
bland annat låtit väggar och möbler förfalla.
Utegården
20
http://www.sri-lanka.se/fakta-inb%C3%B6rdeskrig – 2012-03-19
21
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.4.67e843d911ff9f5
51db800013603.html 2012-03-19
22
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/57/07/15d0d9c8.pdf (2012-03-19)
11
Det första som vi lade märke till gällande utegårdarna var hur stora och öppna de var. Ett
fängelse är normalt sett mycket kompakt och ytan är begränsad, men vi fick intrycket av att
fängelserna på Sri Lanka var mycket öppna och ytan att röra sig på var mycket stor.
Vissa områden kändes dock inte som om de användes till något. Det fanns många områden
som var helt tomma där man kunnat bygga fler byggnader för att öka kapaciteten på fängelset
eller använt som utegård.
Köket
Köket i det första fängelset var ganska litet med två eldar som fångarna lagade mat
vid. Detta kändes mycket primitivt och det kan knappast ha varit bekvämt för
fångarna att laga mat i detta kök. Med tanke på utomhustemperaturen borde någon
form av luftkonditionering ha anordnats eftersom elden gjorde rummet mycket
varmt och obekvämt att vistas i under en längre tid. Köket i det andra fängelset var
betydligt mycket större och flera hundra fångar arbetade där inne. Detta rum var
extremt varmt och vi kunde bara se en enda fläkt, som hade riktats bort från fångarna
och ned mot golvet. Gemensamt för båda köken var att de var mycket omoderna, slitna och
varma.
Ett fängelse på Sri Lanka uppfyller inte artikel 25:1 om en acceptabel levnadsstandard, detta
beror på att cellerna, köken och byggnaderna var i ett sådant skick som inte kan stå i enighet
med de mänskliga rättigheterna.
Åtgärdsprogram på Sri Lanka
På Sri lanka finns det inga speciella åtgärdsprogram som i Sverige. De tror på att jobb kan
rehabilitera individerna och efter avtjänat straff kan de återigen komma ut i samhället. Sri
lanka har därför olika arbetsläger som fångar skickas till istället för olika program som kan
hjälpa dem igenom t ex. drogmissbruk eller våldsbrott eller annat som är vanligt på Sri lanka.
Precis som i Sverige får de personer som anses mest behövande utbildning. Det är för att
återfallsrisken ska minska i landet. Det viktigaste är att de dömda inte ska falla tillbaka och
12
utföra brott igen. Det är därför viktigt att de jobbar hela dagarna, både inomhus och utomhus,
i grupp och enskilt, för att kunna komma ut i samhället igen.23
Sysselsättning på Sri Lanka
Alla fångar får utföra någon form av arbete. Fångarna får bl.a. bygga tempel och utföra
trädgårdsarbete. Det är fångarna som i princip byggt fängelset. Lönen är väldigt låg från
början. Man får heller inte lön från första början, utan i 6 månader ska man utvärderas hur
man sköter arbetet, därefter göra ett ”arbetsprov” och efter att man klarat det får man lön.
Lönen ligger på ungefär 1 rupie per dag,24 vilket motsvarar 0,06 kronor.25
Utbildningen i ett fängelse på Sri Lanka är gratis. Utbildning får man oavsett ålder och man
får den utbildning som är skälig för ens ålder. Man får lära sig att läsa, att skriva och man kan
utbilda sig till något som man senare kan ha nytta av. Det finns utbildningar för alla åldrar.26
Om man sitter i ett fängelse på Sri Lanka har man ingen egen fritid. Det som räknas som
fångarnas fritid är att de gör något de är bra på, som att t.ex. måla, sjunga eller dansa. I varje
anstalt har de bibliotek som fångarna kan få vara i när de studerar eller bara vill läsa och
koppla av. Man har även rätt att utöva sin religion när man vill.27
Vad gällande arbetsförhållandena och artikel 23, står det klart att ett fängelsestraff på Sri
Lanka inte uppfyller denna artikel. Detta eftersom att arbetsförhållandena i ett fängelse på Sri
Lanka är mycket fysiskt krävande och ansträngande.
Rösträtt
På Sri Lanka får man inte rösta från fängelset, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.
23
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage,
Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist (2012-01-11)
24
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage,
Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist (2012-01-11)
25
http://exchangefinans.se/ (2012-03-05)
26
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage,
Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist (2012-01-11)
27
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage,
Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist (2012-01-11)
13
Längden på straffen
På Sri Lanka är fängelsestraffen vanligtvis väldigt långa. Det finns heller inte någon möjlighet
att få sitt straff förkortat. Det är möjligt att bli dömd till dödstraff, vilket inte länge verkställs
utan blir istället livstids fängelse, Sri Lankas längsta straff. Under vårt besök på Sri Lanka
fick vi träffa en kvinna som hade blivit dömd för medhjälp av smuggling av fyra gram
narkotika, påföljden hon fick var livstidsfängelse. Det är ett exempel på hur vanligt det är att
få långa straff på Sri Lanka. På Sri Lanka är dödsstraff det allvarligaste straffet man kan få.
De brott som kan medföra att domen blir dödsstraff är bland annat mord, smuggling av
illegala droger och förräderi mot staten. 28
Uppskattningsvis döms ca 110 personer till dödsstraff varje år på Sri Lanka. Dock blir de som
är dömda till dödsstraff inte avrättade.29 Man blir alltså bara dömd till dödsstraff, men själva
straffet utförs aldrig och så har fallet varit sedan 197630. Dödsstraffet blir istället livstids
fängelse.31
4. Analys
Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Eftersom de mänskliga rättigheterna är till för att skydda individen och försvara dess
rättigheter ställde vi oss frågan om fängelsestraffet i sig uppfyller de mänskliga rättigheterna
eller inte. Vi anser att ett fängelsestraff där man berövar individens frihet inte kan stå i enighet
med de mänskliga rättigheterna eftersom artikel tre berör ämnet ”var och en har rätt till liv,
frihet och personlig säkerhet”, något som innebär att ett fängelsestraff berövar individen på
dess frihet. Ett fängelsestraff kan dock vara förenligt med artikel 29, som innebär att en
individ får berövas på sin frihet om syftet är att skydda landets säkerhet och demokrati. Detta
innebär inte att ett fängelse får bryta de mänskliga rättigheterna när ett fängelsestraff väl har
aktualiserats. I artikel 25:1 beskrivs att en individ har rätt till en levnadsstandard som är
tillräcklig för hälsa och välbefinnande. Detta betyder att ett fängelsestraff inte får försämra
individens levnadsstandard så att den personliga säkerheten och välbefinnande äventyras.
28
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms (2012-01-11)
29
www.prisons.gov.lk/statistics/statistics/title6/6.1.pdf (2012-03-04)
30
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/57/07/15d0d9c8.pdf (2012-03-04)
31
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil Ranjan Lamahewage,
Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist (2012-01-11)
14
Med andra ord måste ett fängelse garantera en persons säkerhet och välbefinnande på ett
liknande sätt som i det vardagliga livet. Inte nog med att ett fängelsestraff begränsar och
berövar en individs frihet på ett sätt som inte är förenligt med de mänskliga rättigheterna, ett
fängelsestraff kan i vissa fall även försämra den levnadsstandard man är van vid. Det är ytterst
viktigt att ett fängelse tar hänsyn till de mänskliga rättigheterna. Det vi tänker ta reda på i den
här uppsatsen är huruvida fängelser uppfyller de mänskliga rättigheterna.
Artikel 18
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar
frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra,
offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning,
andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
Enligt artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, har ”var och en rätt till
tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Den rätten innefattar friheten till att byta
religion eller tro samt att ensam eller i gemenskap med andra få utöva sin religion.
Religionsfriheten får dock begränsas, men endast om det är föreskrivet i lag eller om det är
nödvändigt för den allmänna säkerheten i ett samhälle.32
I Sri Lankas fängelser är det religionsfrihet i större utsträckning än det är i Sverige. I Sverige
får man bara utöva sin religion vid vissa tider på dygnet. På Sri Lanka får man göra det när
man vill.
Att det är så olika i Sverige och på Sri Lanka beror sannolikt på att religion är mycket större
på Sri Lanka än det är i Sverige eftersom Sverige är ett sekulariserat samhälle. En annan
anledning till att det är så begränsat i Sverige beror på att det måste finnas begränsningar i ett
fängelse för att säkerheten ska fungera. Nackdelen är att de som måste utöva sin religion flera
gånger om dagen inte kan göra detta eftersom de bara har utrymme att göra det under deras
fritid.
Både Sverige och Sri Lanka följer de mänskliga rättigheterna angående religionsfrihet, men
Sri Lanka följer artikel 18 i större utsträckning.
32
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=19&module_instance=3 (2012-03-
04)
15
Artikel 21
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall
uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och
lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.
Rösträtten är en viktig del av de mänskliga rättigheterna. Var och en har rätten att delta i
beslut som formar ens liv. Rösträtt finns till för att alla personer i ett samhälle ska kunna bidra
till demokrati. Bidrar inte alla människor i ett samhälle, blir det ingen demokrati, därför måste
fångarna också få rösta.
Det är oerhört viktigt med delaktighet och gemenskap, och det gäller inte minst i det land eller
samhälle man lever i. Har var och en rösträtt, blir ett samhälle mycket mer demokratiskt och
rättvist, än om bara vissa personer i ett samhälle har rösträtt. Att ha rösträtt innebär att man är
delaktig i hur landet styrs och vad som bestäms. Det är en mänsklig rättighet eftersom alla ska
kunna påverka den tillvaro man lever i.
Artikel 23
1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande
arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
I artikel 23 stadgas bland annat att alla människor ska ha rätt till tillfredsställande
arbetsförhållanden. Det man måste avgöra är vad som menas med tillfredsställande
arbetsförhållanden. Det vi har att utgå ifrån är det vi har sett på Sri Lanka respektive i
Sverige.
På Sri Lanka är arbetsförhållandena sämre än i Sverige. På Sri Lanka arbetar man långa
arbetsskift som ofta innebär utomhusarbete i 30 graders värme, något som är mycket
ansträngande för kroppen. Det vi kunde se på vårt besök i fängelserna på Sri Lanka var att
arbetsförhållandena stundvis var slavliknande. I Sverige är förhållandena annorlunda och
oftast i större enighet med de mänskliga rättigheterna. Visserligen förekommer en del hårt
arbete som då är fysiskt krävande men arbetsförhållandena är mycket bättre som inte lika
utmattande och inhumana som de vi kunde se på Sri Lanka.
16
Fångarna på Sri Lanka har heller ingen riktig fritid. Fritid på Sri Lanka är att fångarna får
arbeta med något de är bra på, måla, dansa eller sjunga till exempel. Medan fångarna i
Sverige har rätt till minst 1 timme utomhus och när man jobbat klart sina ca 8 timmar för
dagen har man fritid.
Slutsatsen vi får dra av detta är att på Sri lanka är inte arbetsförhållandena i enighet med de
mänskliga rättigheterna men i Sverige är dem det.
Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa
och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster
samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes
död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller
hennes kontroll.
Efter att ha besökt fängelser på Sri Lanka och sedan jämfört dem med de svenska fängelserna,
kan vi se tydliga skillnader. Sri Lankas fängelser är mycket sämre underhållna och extremt
slitna. Detta kan bero på att Sri Lanka är ett U-land som historiskt sett inte har haft samma
möjligheter som Sverige att satsa på kriminalvården i samma utsträckning.
Många av skillnaderna beror till stor del på att Sri Lanka i över 30 år varit drabbade av ett
blodigt inbördeskrig. Ett inbördeskrig av denna grad påverkar ekonomin i landet oerhört
mycket, och vid en återuppbyggnad och nystart i ett land är det inte fängelserna som man
normalt sett lägger ekonomiska resurser på. Det finns andra saker som ett samhälle anser är
viktigt att satsa på, som sjukvård, skola och ett ordentligt rättssystem, för att inte tala om ett
demokratiskt styre. Vi i Sverige har inte drabbats av inbördeskrig, vi är ett I-land och därmed
har vi bättre förutsättningar att ge fångarna en bättre tid i fängelset. Man brukar tala om
teknik, kunskap och kapital för att definiera hur välutvecklat ett land är, och Sverige har alla
tre delarna, medan Sri Lanka endast har kunskap om hur ett fängelse rent tekniskt ska
konstrueras och se ut, de saknar däremot de andra två kriterierna, teknik och kapital. För att
etablera ett starkt rättssystem med välfungerande fängelser krävs alla tre kriterier. Kunskap
för att veta hur man ska gå till väga, teknik för att tekniskt kunna verkställa konstruktionerna
och kapital för att finansiera projekten. Dessa tre kriterier är extremt viktiga och hänger ihop
17
på ett sätt som tydligt visar om ett land är fattigt eller rikt. Med hjälp av dessa tre kriterier kan
vi alltså säga att Sri Lanka är ett U-land och Sverige ett I-land, det finns självklart andra
faktorer som avgör om ett land anses vara ett U-land eller ett I-land. Sverige har därför haft
bättre förutsättningar och har på så sätt kunnat förbättra utseendet på fängelset.
Utifrån det vi fick se i fängelserna på Sri Lanka och det vi har kunnat se av de svenska
fängelserna, kan vi med all säkerhet säga att Sri Lankas fängelser inte uppfyller de mänskliga
rättigheterna i den utsträckning som Sverige gör. Standarden skiljer sig betydligt, cellerna i ett
svenskt fängelse är i enstaka fall åtta kvadratmeter som endast en person är tilldelad. Med
hänsyn till de mänskliga rättigheterna är detta en mycket liten yta och problemet ligger i att
det på Sri Lanka bor tre personer i en cell på åtta kvadratmeter. I det största fängelset på Sri
Lanka var alla celler åtta kvadratmeter där det bodde tre personer. Vid en jämförelse med de
svenska fängelserna och med hänsyn till de mänskliga rättigheterna är det inte acceptabelt att
bo tre personer på en så pass liten yta som cellerna var. Dessutom bör man väga in att cellerna
på Sri Lanka saknade ordentliga sängar. I bästa fall fick fångarna en madrass på golvet att
sova på, i värsta fall sover de på golvet.
Köken i fängelserna på Sri Lanka är under all kritik och långt under den standard som kan
accepteras enligt de mänskliga rättigheterna. Även här tillämpas artikel 25:1 angående en
acceptabel levnadsstandard. Ingen människa skall få arbeta under sådana omständigheter som
fångarna gör på Sri Lanka. Att arbeta i ett kök med över 30 graders värme utan
luftkonditionering är något som i längden sliter enormt mycket på kroppen och kan leda till
både fysiska och psykiska skador. Efter att ha besökt fängelser på Sri Lanka råder det inga
tvivel om att fängelserna där inte uppfyller de mänskliga rättigheterna i lika stor utsträckning
som de svenska fängelserna gör.
Artikel 26
1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de
elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara
obligatorisk.
Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen
skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.
18
Utbildningen är gratis på både Sri Lanka och Sverige. Att utbildningen är gratis är väldigt bra
eftersom fler kan utbilda sig och då ökar kunskapsnivån. Återfallsrisken kan dessutom minska
tack vare utbildning, eftersom man med en utbildning kan komma ut ur fängelset och lättare
skaffa ett bra jobb och på så sätt anpassa sig lättare till samhället och komma bort från det
kriminella livet.
Artikel 29
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana
inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och
respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles
berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
Enligt artikel 29.2 finns alltså utrymme för ett land att bryta mot de mänskliga rättigheterna
för att upprätthålla säkerheten i samhället. Det vill säga det finns utrymme att ge straff åt de
som begår brott. Frågan är om frihetsberövning är nödvändigt som straff för att ett samhälle
ska fungera och i så fall hur lång frihetsberövningen ska vara utan att bryta mot de mänskliga
rättigheterna.
De slutsatser vi kan dra av straffens längd i Sverige jämfört med straffen på Sri Lanka är att
de är längre på Sri Lanka. I Sverige är det vanligast att man får fängelsestraff som är kortare
än ett år och ofta får man inte heller fängelse när man begår ett brott för första gången. I Sri
Lanka är fängelsestraffen däremot ofta långa och ingen hänsyn tas till huruvida det är första
gången personen begår brottet. Anledningen till skillnaden i längd på fängelsestraffen mellan
länderna beror på hur synen är på återanpassning till samhället. Sri Lankas fokus på
rehabilitering är i fängelset Sannolikheten för återfallsbrott beror på hur mycket som är gjort
för fångarna i fängelser. Det finns inga program eller liknande som hjälper fångarna när de
ska återanpassas till samhället igen. I Sverige är däremot filosofin annorlunda. De korta
fängelsestraffen beror på att inlåsning kan har skadliga effekter på den enskilda individen
enligt kriminalvården. Det kan alltså vara skadligt att låsa in brottslingar för länge då risken
får återfallsbrott ökar. Straffen blir då kortare och det är fokus på rehabilitering när
brottslingen kommit ut i samhället igen såväl som rehabilitering i fängelset.
En anledning till att fängelser kan var skadliga miljöer för individen är för att man flyttas från
samhället och lever under former som kan under en längre tid vara skadlig. Fängelser kan
19
även vara anledningen till att återfallsbrott uppstår. När den dömda kommer i kontakt med
andra kriminella blir risken större för återfallsbrott. Den dömde utsätts för den typen av miljö
som han eller hon borde undvika. Kortare straff med fokus på rehabilitering utanför fängelset
är ett bättre alternativ eftersom den dömda inte tvingas till kontakt med andra kriminella.
Enligt artikel 29 får ett land alltså bryta mot de mänskliga rättigheterna så länge det är i syfte
att trygga andras rättigheter och friheter. Fängelsestraff kan i och med det vara berättigat. Det
som kan ifrågasättas är dock om fängelsestraffet i sig är tillräckligt för att skydda samhällets
säkerhet. Bara för att fängelsestraff existerar betyder inte det att kriminalitet försvinner. Att
endast beröva någon på sin frihet för att säkra samhällets säkerhet behöver därför inte vara en
tillräcklig åtgärd. Visserligen tas den dömde bort från samhället under fängelsetiden, men i
och med att det förekommer brott i fängelser, samt att det är vanligt med återfallsbrott, kan
inte fängelser ses som en tillräcklig metod för att trygga samhällets säkerhet. Det bör därför
finnas ytterligare åtgärder som kan förhindra återfallsbrott. Dessa åtgärder brukar utformas i
form av åtgärdsprogram. Sverige har tydligt utformade åtgärdsprogram som går ut på arbete,
terapi som även sträcker sig efter fängelsetiden. På Sri Lanka, där åtgärdsprogrammen endast
går ut på att arbeta och fången inte får någon hjälp efter fängelsetiden, är återfallsrisken
högre. Det finns alltså anledning att ha ett välutvecklat åtgärdsprogram för att minska
återfallsrisken av brott.
Skillnaden mellan Sverige och Sri Lanka vad gällande utveckling av landet är att Sverige är
ett mer ekonomiskt utvecklat land och har resurser att lägga på åtgärdsprogram. Eftersom Sri
lanka är fattigt land, finns det inte så mycket resurser för att kunna utforma olika
åtgärdsprogram. Det kan därför ses som anledning till att varför Sri Lanka inte har
åtgärdsprogram i samma utsträckning som Sverige.
5. Slutsats
Eftersom de mänskliga rättigheterna är till för att skydda individen och försvara dess
rättigheter ställde vi oss frågan om fängelsestraffet i sig uppfyller de mänskliga
rättigheterna eller inte.
Trots att det i artikel tre stadgas att var och en har rätt till frihet måste man ta hänsyn till
artikel 29 där det beskrivs att man får beröva en individ på sin frihet om syftet är att skydda
landets säkerhet och demokrati. Dock betyder detta att bara för att man tillämpar artikel 29
20
får man inte bryta mot de övriga mänskliga rättigheterna. Det betyder att fängelser måste ta
hänsyn till dem och att ett fängelse inte får bryta de mänskliga rättigheterna när ett
fängelsestraff väl har aktualiserats.
Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att utifrån de konventioner i de mänskliga
rättigheterna som vi har valt att utgå från uppfyller svenska fängelserna de mänskliga
rättigheterna i större utsträckning än fängelser på Sri Lanka.
21
5. Käll- och litteraturförteckning
Litteratur
”Efter domen, om påföljder och program inom kriminalvården” Sida 6.
Internetkällor
http://exchangefinans.se/
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/ulander/ulandsfragor.
4.67e843d911ff9f551db800013603.html
http://www.kriminalvarden.se/
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=19&module_instan
ce=3
http://www.popularhistoria.se/artiklar/perspektiv-rostrattens-begransningar/
www.prisons.gov.lk/statistics/statistics/title6/6.1.pdf
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/57/07/15d0d9c8.pdf
http://www.sri-lanka.se/fakta-inb%C3%B6rdeskrig
http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/rostratt/index.html
Intervjuer
Intervju med Brigitta Nytell och Peter Wedin, Kriminalvården
Intervju med Anthony Dissanayake, Minister of Rehabilitation & Prison Reforms. Emil
Ranjan Lamahewage, Superintendent of prison. Lalith Andrahannadige, Jurist
22
6. Bilaga 1
Intervju med Kriminalvården den 16 februari 2012
-
Ungefär hur många sitter i fängelse i Sverige just nu?
Vi har 4500 intagna i fängelser och 2000 häktade. 18000 personer har skyddstillsyn. Dock
har man flyttat många fångar ut i samhället med bland annat fotboja.
-
Hur stor är cellen i ett fängelse?
Den är 15 kvm. I sällsynta fall bor två personer i en cell, men oftast bor man bara en
person i en cell. Ungefär 200 stycken bor två personer i samma cell.
-
Hur kort är det kortaste straffet?
Det kortaste straffet är 14 dagar. 93 % av straffen är under 1 år långa.
-
Vad får man för behandling i fängelset?
Man gör en plan för en persons fängelsetid. Om man inte är där för första gången får man
mer behandling och lite extra hjälp. Fångar med större problem än andra får större och
mer intensiva åtgärder.
-
Vad får man göra i fängelset?
Under fängelsetiden kan man även plugga olika ämnen, arbeta eller dylikt. Utbildningen
man får i fängelset är gratis. Arbetena man utför i fängelset är enkla, så som att förpacka
saker, exempelvis CD-skivor, tidningar eller spik. Det finns även jobb som montering
eller jobb inom tvättindustrin.
Lönen man får av jobbet är 11 kr/timmen och det är företag som anlitar fängelset till ett
marknadsanpassat pris. Fångarna får jobba ungefär 30-40 timmar i veckan.
-
Finns det någon möjlighet att få kortare straff?
Man kan få en prövning om frigivning efter två tredjedelar av straffet.
-
Har man möjlighet att utöva sin religion i fängelset?
Ja, det har man. Men det finns dock vissa begränsningar, exempelvis att man inte får utöva
sin religion under arbetstid. Man får heller inte ta in något vasst i fängelset som man säger
23
”tillhör ens religion” så som en bönematta med rakblad, till exempel. Detta är mot
fängelsernas policy.
-
Går fängelsernas regler efter de mänskliga rättigheterna?
Fängelsernas regler går främst efter den svenska lagstiftningen men konventionerna i de
mänskliga rättigheterna påverkar naturligtvis det svenska regelverket. Dock kollar man
inte på de mänskliga rättigheterna varje gång man måste ingripa.
24
7. Bilaga 2
Intervju i Sri Lanka med ministern för fängelserna och dess reformer Anthony
Dissanayake, ministerns juridiska rådgivare Lalith Andrahannadige, fängelsedirektörerna
Emil Ranjan Lamahewage och Gamini Jayasinghe, mordmisstänkt man och andra fångar.
Intervjun ägde rum den 11 januari 2012.
Fängelse nummer 1
-
Hur många får plats i ert fängelse och hur stor är ytan?
982 personer är fängslade här och det är 9 hektar stort.
- Finns det utländska fångar i fängelset?
Ja, vi har en person från Indien i fängelset. Resten är lankeser.
Fängelse nummer 2
-
Hur många får plats i ert fängelse och hur stor är ytan?
4000 personer är fängslade här och det är 15 hektar stort.
-
Finns det utländska fångar i fängelset?
Ja, pakistanier som har utfört narkotikabrott.
Diverse frågor till våra källor som gäller för alla fängelser generellt sett
-
Hur gammal måste man vara för att få åka i fängelset?
18 år.
-
Hur stor är åldersfördelningen i fängelserna på Sri Lanka?
Fångarna är mellan 18 till 65 år gamla.
-
Vad är det vanligaste brottet på Sri Lanka?
Narkotikabrott.
-
Vad är det för straff på narkotikabrott?
Det är dödsstraff. Men eftersom dödsstraffen inte har verkställts sedan 1976 så därför är
straffen egentligen livstid.
25
-
Hur stor yta har en cell på Sri Lanka och hur är den inredd?
Den är 8 kvadratmeter. I en cell finns inga sängar. Man bor 3 personer i en cell. I häktet
sitter dock 44 personer i ett rum.
-
Får man betalt för att arbeta i fängelset?
Ja, man får betalt. Man får 1 rupie, vilket motsvarar 0,06 kronor, i lön. Men allt eftersom
höjs lönen.
-
Hur många återfallsförbrytare finns det?
50 % av de som sitter i fängelser återfaller i brott och blir dömda till fängelse igen. 60 %
av dom döms för narkotikabrott.
-
Finns det något åtgärdsprogram?
Nej, det finns inget åtgärdsprogram.
-
Vad är det längsta straffet man kan få?
Det längsta är livstid och då sitter man i fängelset tills man dör.
-
Vad har ni för olika straff?
Vi har böter, ”dödsstraff” (som inte verkställs, utan omvandlas till livstids fängelse
istället) och fängelse.
-
Hur ser det ut med besök och permission?
Man får besöka i fängelset från 8 på morgonen till 16.30 på eftermiddagen.
-
Hur vanligt är det att man verkställer dödsstraff?
Mycket ovanligt. Ungefär 300 döms per år, men ingen avrättas.
-
Har man rösträtt i fängelset?
Nej, det har man inte.
-
Finns det någon möjlighet till utbildning i fängelset?
Ja, det gör det och utbildningen är gratis.
26
-
Har man någon möjlighet att utöva sin religion i fängelset?
Ja, det har man. På fängelseområdet finns olika tempel och kyrkor för alla de största
religionerna.
-
Vad är det grövsta brottet på Sri Lanka?
Det är narkotikabrott, förräderi mot staten och mord.
-
Är det någon skillnad på straffen mellan män och kvinnor?
Nej, det finns ingen skillnad på straffen. Alla får samma straff för samma brott.
-
Vad får fångarna arbeta med?
De får bygga och reparera fängelset och allmänna uppehållsområden som tempel och
stigar, och så vidare.
-
Hur ofta äter fångarna?
Dom äter 3 gånger per dag. Frukost, lunch och middag.
-
Finns det något som kan liknas vid ”borgen”?
Ja. Om man har pengar så kan man få köpa sin frihet.
27