Transcript DEN FRANSKA LILJAN - Hasselrotska Släktföreningen

DEN FRANSKA LILJAN
- en Hasselrotsk släktsymbol
Av Birg er Hass elro t
Artikel hämtad ur Hasselrotska släktföreningens Medlemsblad nr 2, december 1972.
Birger Hasselrot var i redaktionen för medlemsbladet under tiden 1972 - 1983
och därtill släktföreningens ordförande under perioden 1965 - 1985.
DEN
FRANSKA LILJAN kan beskrivas franska liljan som sådan kan förknippas
som en ornamental figur av mer eller mindre naturalistisk liljeform med ett spetsigt
blad i mitten och två utåtrullade på sidorna,
alla tre sammanhållna av en ring. Den franska liljan utbildades till en heraldisk figur
under 1100-talet och ingick från detta århundrades slut i de franska konungarnas
sigill, därav namnet 'Fransk lilja'. En röd
heraldisk lilja var sedan ungefärligen samma tid staden Florens' vapen. En fransk lilja
pryder första sidan av denna lilla publikation,
med den franska revolutionen, snarare är
det tvärtom. Del bör i sammanhanget framhållas, att Mathias under sin landsflykt vistades icke i Frankrike men väl i Tyskland.
DEN FÖRSTE INOM VÅR SLÄKT som, sa
vitt jag kunnat finna, begagnade sig av den
franska liljan som en släktsymbol var min
farfarsfar, häradshövdingen och riksdagsmannen Carl, andre son till Mathias och
stamfar till den yngre grenen av vår släkt.
Men motivet därtill torde ha varit ett helt
annat än det ovan nämnda, av mig förkastaDet är känt att man på sina håll inom släk- de.
ten under de senare generationerna velat
betrakta den franska liljan som en samlande Carl var en stor beundrare av den flera år
symbol för den Hasselrotska släkten. Man äldre, under första hälften av 1800-talet i
har ibland velat göra gällande, att motivet vårt land verkande och mycket uppskattade
härför skulle vara sambandet mellan å ena juristen, ämbetsmannen och politiska förfatsidan Frankrike och 1789 års franska revo- taren Johan Gabriel Richert. Denne gjorde
lution och å andra sidan de frihetsideal och sig, känd för sina insatser bl a inom den är
den allmänt liberala inställning, som känne- 1810 tillsatta Lag-kommittén, där han hävtecknade icke minst släktens store Mathias dade nya socialetiska och humanitära prinmen också hans båda söner Pehr och Carl. ciper Richert gjorde sig genom sina vittgåDetta torde dock knappast vara det ur- ende reformförslag känd och beundrad som
sprungliga motivet, väl möjligen ett i senare den lärdaste och vederhäftigaste målsmantider konstruerat önskemotiv.
nen för den gryende liberalismen. Många av
de åsikter Richert hävdade torde Carl HasDet gamla franska kungabaneret var det s k selrot ha gjort till sina. Vad de resulterade i
liljebaneret. Det bestod under bourbonernas under hans riksdagsmannabana torde för de
regering av en vit duk, beströdd med heral- flesta av läsarna vara väl känt.
diska liljor av ovan angivet utseende i guld,
Liljebaneret avskaffades såsom en förhatlig Richert tillhörde en släkt som ursprungligen
kungasymbol under revolutionen 1789 och kommit från Frankrike. Därifrån hade en
ersattes av trikoloren. Tillfälligtvis återin- del av dess medlemmar under Hugenottkrifördes liljebaneret visserligen under restau- gen utvandrat i första hand till Tyskland.
rationen 1814-1830, men tydligt är, att Richert förde en fransk lilja i sitt borgerliga
knappast detta baner och icke heller den vapen. Det torde så att säga ha varit den lil-1-
DEN FRANSKA LILJAN
- en Hasselrotsk släktsymbol
Av Birger Ha sselro t
jan, som Carl tog upp som en samlande
släktsymbol. Hans beundran för Richert tog
sig bl a också det uttrycket, att en av hans
söner, sedermera generallöjtnanten Pehr Richert, fick sitt andra namn efter den berömde
Liberalen.
omgivet av en oval med devisen HUMANITATE - CARITATE (med mänsklighet och
kärlek). En i min ägo befintlig och av mig
efter en gammal modell ritad sigillstamp avbildas nedan.
DET KAN TILL SLUT meddelas att Arvid
Berghman i sin bok Borgerlig vapenrulle,
med. teckningar av Sven Skiöld (Djursholm
1950), har ett förslag till vapen för släkten
Hasselrot, som han beskriver sålunda:
Sköld:
I grönt fält en lilja av silver.
Hjälm:
Sluten, med hjälmtäcket invändigt av silver
och utvändigt grönt, vinst av silver och grönt
samt som hjälmprydnad två vesselhorn av
silver och mellan dem en grön klase av tre
hasselnötter.
Valspråk:
Caritate Humanitate.
Det oljeporträtt av Carl, som målats av K L
Frid och som i original är i min ägo som att i
serien de Hasselrotska släkttavlorna, är insatt i en mycket magnifik, rikt skulpterad,
förgylld träram. Denna är upptill försedd
med ett i trä skuret borgerligt vapen, bestående av en fransk lilja i en vapensköld krönt
av en blomsterkorg, som utformats som en
krona. Carl lät också göra ett sådant vapen,
ÄVEN OM den franska liljan som en symbol för den Hasselrotska släkten icke torde
vara så gammal som mången kanske tror,
synes den dock av många skäl vara väl ägnad att även för nuvarande och kommande
generationer få tjäna som en sådan, gärna i
förening med den ovan citerade devisen.
Bi rger Hassel rot
-2-