Transcript ÖVRIGA SYSTEM - Västkustkretsen

SXK Båtpärm
6. ÖVRIGA SYSTEM
6.1 Värmesystem
Värmaren skall vara av lämplig typ avsedd för användning i fritidsbåt.
Såväl förbränningsluften som avgaserna skall tas från fria luften och även
ledas ut dit.
Installationen skall vara väl utförd och utan skador. Se särskilt upp med
eventuella rostskador speciellt på skorstensmonterade värmare
Ventilation. Det skall vara väl sörjt för både till- och frånluft.
Avgasledningen skall vara skyddad mot beröring och ej placerad intill
brännbart material.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:1.1
SXK Båtpärm
6.2 Spis och kök
Spis eller kök skall vara av lämplig typ för användning i fritidsbåt. Spis/kök
skall vara säkert fastsatt. Framför kardanupphängd spis skall skyddsräcke
finnas. Spisen skall kunna låsas i horisontellt läge.
Gasolspis/gasolkök skall vara av lågtryckstyp och ha tändsäkring på alla
brännare. Beträffande gasolinstallation se sep kapitel.
Fyll aldrig ett fotogen eller spritkök i närheten av en öppen låga, gnista eller
varma saker. Var försiktig så att du inte överfyller, vätskan expanderar vid
värme och kan spruta ut.
Alla kök med öppen låga skall vara placerade tillräckligt långt från brännbart
material.
Se fig. 1.
Gasol
Vätskeformigt
bränsle
Lättantändligt
material
tillåtet.
Lättantändligt
material
tex gardin tillåtet.
Brännbart material
tillåtet.
Kontroll av
upphettning
av brännbart
material.
fig 1
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:2.1
SXK Båtpärm
6.3 Kylskåp
Kylskåpet skall sitta väl fast. Dörr till kylskåp skall kunna låsas i stängt läge.
Gasoldrivna kylskåp skall vara av godkänd typ för installation i båt och ha
sluten förbränning (dvs. tilluft och avgaser från förbränningen av gasol skall
ledas till utsida skrov eller överbyggnad).
För att kylskåpet skall fungera bra måste det vara väl ventilerat och kunna ta
kylluft från kallast möjliga utrymme i båten.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:3.1
SXK Båtpärm
6.4 Ventilation
Det är mycket viktigt med god ventilation i personutrymmen. En person
förbrukar ca 4 m2 luft per timma.
Det skall finnas ventiler och ledningar för både till- och frånluft. Tänk på att
möjligheter skall kunna finnas för att stänga ventiler vid hårt väder.
Tips
Ett system som ger en god ventilation är det som baseras på ”kalla väggen”
principen. Detta system återfinns bl.a. på äldre Albinbåtar och har visat sig
fungera bra. Systemet beskrivs nedan.
Det som brukar kallas "kalla väggens princip" har gynnsam effekt på båtens
inre klimat på två olika sätt vid skilda vädersituationer. "Den kalla väggen" är
en del av undervattensskrovet som har dålig värmeisolering och därför får en
temperatur nära det omgivande vattnets temperatur.
I den första situationen, företrädesvis i säsongens början, driver varm, fuktig
luft från land ut mot båten som ligger nära land och i kallt vatten. Den
fuktmättade luften kommer in i ventilationssystemet början där den träffar
"den kalla väggen" som kylts av det kalla vattnet. Om den fuktiga luften har en
daggtemperatur som är högre än väggens temperatur kondenserar en del av
luftens fukt till vatten på väggen.
Luften har alltså förlorat en del av sin fuktighet innan den kommer in i ruffen
och det är gynnsamt. En mindre nackdel är att kondensvatten rinner från den
kalla väggen, skrovets insida, mot kölsvinet.
I den andra situationen är lufttemperaturen låg, exempelvis en kall
sensommarnatt, men vattentemperaturen är hög. Den kalla luften kommer in i
ventilationssystemets början där den träffar den så kallade "kalla väggen", men
i denna situation är väggen värmd av vattnet till en temperatur som är högre än
luftens.
Luftens temperatur höjs då av "den varma väggen" innan den kommer in i
ruffen och det är gynnsamt. I ventilationssystemets början bör luften ej passera
något fuktigt, såsom blöta linor eller vått kölsvin, för i så fall uppfuktas
ventilationsluften, vilket är ogynnsamt.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:4.1
SXK Båtpärm
Källa www.SXK\tekniska\btn. Text Gunnar Berndtson, teckningar Ingmar
Carlsson, medlemmar i SXK-S Tekniska Kommitté. Publicerat i På Kryss &
Till Rors 1998 nr 8.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:4.2
SXK Båtpärm
6.5 Komfort ombord
Till komforten ombord hör bl.a. att hålla fukt borta. Fukt p.g.a. läckage är ett
problem ett annat är den fukt som vi avger själva och då speciellt när vi sover.
Råd och Rön har i samband med en test av sovsäckar angivit att en sovande
avger 2,5 dl fukt per natt.
Tips
Hur många har inte, när man vaknar på morgonen, konstaterat att den madrass
man legat på är alldeles fuktig på undersidan. Efter ett par nätter är den
alldeles blöt på undersidan om man ej vänt på den och låtit den torka under
dagen.
När problemet har tagits upp med andra båtägare och dessa har ofta samma
problem. Tips som föreslås är att förse kojbotten med ett antal hål, att ej lacka
kojbotten m.fl. men det har ej hjälpt.
Ett sätt att bli av med problemet, som fungerar perfekt, är följande utförande.
Kojbotten består av lackad plywood försedd med hål med diam. ~25 mm c/c ~
250 mm. Under kojbotten finns stuvningsutrymmen. Ovanpå kojbotten
placeras en speciell matta, löst utlagd. Mattan är egentligen avsedd att
användas på balkonger och har en ovansida typ nålfilt och undersidan är
försedd med ~ 3 mm höga halvkulor c/c 15 mm. Kulorna består av plast. Hela
mattan är av syntetmaterial. Dessa kulor gör att mattan ej ligger diktan mot
kojbotten, utan det bildas en luftspalt. Ovanpå mattan ligger madrassen som är
av skumplast.
Denna lösning fungerar så bra att madrassen ej behöver vändas någon gång för
att den skall torka.
Mattan heter ”Grazon” och leverantör är Golvdepån. Mattan kan inhandlas i
butiker som säljer golvmaterial.
En annan typ av underlägg som fungerar på samma sätt som den ovan
beskrivna mattan är ”Platonmattan”. Denna matta är en styvare matta av
plastmaterial som är försedd med runda fördjupningar som gör att det bildas en
distans mellan kojbotten och madrass. Fördjupningarna skall vara vända ned
mot kojbotten.
”Platonmattan” är en matta som användes vid byggnation och då utanpå
källargrundmuren. Mattan åstadkommer en luftspalt som ventilerar bort fukt
som vandrar genom väggen på grund av värme på insida och kyla på utsida.
Jämför värme från kroppen genom madrassen mot den kallare kojbotten.
Mattan finns att köpa i byggvaruhusen.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:5.1
SXK Båtpärm
Madrassfabrikanter och båttillbehörsaffärer säljer ett ca 15 mm tjockt plastnät
som skall fungera på samma sätt som de ovan beskrivna underläggen.
Att kroppen avger fukt märker man då man tar av sig regnstället och känner att
de kläder. oftast av bomull (jeans, T-shirt) är fuktiga. Detta gjorde även Leon
Schultz, som i en artikel i ”Segling” nr 4/2000, konstaterar att bomull drar åt
sig fukt men kläder av konstfiber transporterar bort fukten. I artikeln översätter
han detta till sängkläder. Han konstaterar också att sovsäckar självklart ej görs
i bomull utan i nylon, men våra sängkläder är oftast av bomull. Att man
använder bomull framför allt till lakan är att det är ”skönast” för kroppen.
Många upptäcker att sängkläderna efter en natts sömn känns fuktiga. Men för
att få torrt och skönt i kojen rekommenderar Leon Schultz att man använder
täcken och kuddar med stoppning av syntetmaterial men med höljet i
blandning 50 % bomull, 50 % konstfiber samt lakan och örngott i samma
blandning. Dessa typer av sängkläder används ofta av hotell, men kan vara
svåra att hitta i butiken. Almedahls i Alingsås har dessa sängkläder men säljer
dem endast till storförbrukare, men efter det att ”Segling” insisterade på, att
det kunde finnas en inte oväsentlig marknad bland båtfolket, så erbjuder sig
Almedahls att sälja till privatkunder, som beställer minst 10 set åt gången.
Man kan ju gå ihop med några fler båtägare. Almedahls har på de senaste
båtmässorna haft försäljning av dessa sängkläder.
SXK säljer även påslakan och örngott med denna blandning av bomull och
konstfiber.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
6:5.2