Transcript Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa - Skolwebbar

Systematiskt kvalitetsarbete
Elevhälsa
Läsåret 2012-2013
0
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 2
Organisation ............................................................................................................................................ 3
Elevhälsagrupp .................................................................................................................................... 3
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse ................................................................................ 4
Arbetsorganisation .............................................................................................................................. 4
Arbetet i förskola/skola ........................................................................................................................... 4
Elevhälsa i Säters kommun .................................................................................................................. 4
Steg 1 ............................................................................................................................................... 4
Steg 2 ............................................................................................................................................... 5
Steg 3 ............................................................................................................................................... 5
Steg 4 ............................................................................................................................................... 5
Elevassistenter..................................................................................................................................... 6
Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar .................................................................. 6
Antal registrerade ärenden och antal kontakttillfällen läsåret 2012-2013 ............................................. 7
Specialpedagogerna ........................................................................................................................ 7
Skolkuratorerna ............................................................................................................................... 8
Tal-, språk- och hörselpedagogen ....................................................................................................... 8
Ärenden fördelade i problemområden läsåret 2012-2013 ................................................................. 9
Specialpedagoger ............................................................................................................................ 9
Kuratorer ......................................................................................................................................... 9
Tal-, språk- och hörselpedagogen ................................................................................................. 10
Skolsköterskor och skolläkare ....................................................................................................... 10
Analys av arbetsmiljöenkäten 2012, Elevhälsa ..................................................................................... 12
Elevhälsa: ............................................................................................................................................... 13
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning .............................................................................. 13
Förhållningssätt ............................................................................................................................. 13
Språkutveckling ............................................................................................................................. 13
Delaktighet för elever .................................................................................................................... 13
Nyanlända...................................................................................................................................... 14
Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/2014.......................................................... 14
Bilaga 1 .......................................................................................................................................... 15
Elevassistenternas utvärderingsfrågor läsåret 2012/2013 ........................................................... 15
1
Inledning
I den nya Skollagen (2011) blir elevhälsa ett nytt begrepp.
Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan,
specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Säters kommun har även beslutat att
elevhälsa ska anordnas för förskolan.
Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling.
Det innebär att Elevhälsa ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling
och hälsa. Elevhälsas roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsa ska
också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsa har därför ett särskilt ansvar
för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling.
Elevhälsa ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till
exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol,
narkotika och doping samt jämställdhet och sex- och samlevnad.
Även om elevhälsas fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara
möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska också under tiden i
förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar
allmänna hälsokontroller.
Elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det
innebär att alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och
personal med specialpedagogisk kompetens.
2
Organisation
Elevhälsans organisation sammanfattas i nedanstående bild:
Figur 1. Elevhälsans organisation
Elevhälsas personal har under läsåret haft sitt arbete förlagt till åtta olika arbetsplatser inom
förskolor och skolor i kommunen. Elevhälsagruppen, Kristineskolan, och elevassistenterna delade i
två grupper, har bildat varsitt arbetslag.
Elevhälsagrupp
En elevhälsagrupp bestående av specialpedagoger, tal-, språk- och hörselpedagog, skolkuratorer,
skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje rektorsområde/arbetslag i
kommunens skolområden kopplas en specialpedagog, kurator och skolsköterska från Elevhälsa. Till
förskoleområden kopplas en specialpedagog från Elevhälsa. De har som uppdrag att samordna
elevhälsoarbetet. Detta sker i steg 1 genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser.
Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer eller ansvarig förskollärare ansvara för att
kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas. I steg 2 deltar man i
rektorsområdets barn-/elevhälsoteam och samverkar med rektor och biträdande rektor i det aktuella
elevhälsoarbetet och i planering för att utveckla verksamheten. Ärenden där behov finns av
basutredning eller ytterligare stödresurs går via områdets team till Elevhälsa, steg 3. Där samverkar
hela elevhälsagruppen utifrån sin specialkompetens. Man gör fördjupade kartläggningar, utredningar
och insatser. Elevhälsagruppen bedriver kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av
särskilt stöd. Gruppen initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i
kommunen.
3
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse
Arbetsorganisation
Tjänster inom organisationen är fördelade på specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor samt
elevassistenter. Till verksamheten köps timmar av psykolog och skolläkare. Elevhälsa berör
barn/elever 2 – 16 år.
Arbetet i förskola/skola
Elevhälsa i Säters kommun
Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta de problem
som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa:
Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete
och specialpedagogisk kompetens. Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. trappa:
Figur 2. Trappan, arbetsgång för elevvårdsärenden
Steg 1
Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att
samordna elevhälsoarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Teamet ska tillsammans
med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs,
åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. I arbetslagen genomförs elevhälsoarbete utifrån i forskning
utprovade metoder, väl dokumenterat och utvärderat, byggt på arbetslagets behovsanalys.
Detta sker främst genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet träffar
arbetslagen minst en gång per månad då ärende från pedagogerna tas upp och diskuteras. Vid
4
diskussionen görs en plan upp om hur arbetet ska fortskrida t.ex. genom att en kartläggning skall
göras, eleven ska träffa kurator för samtal eller att skrivandet av ett åtgärdsprogram initieras. Vid
nästa träff utvärderas planen och om detta arbete inte ger önskat resultat går ärendet vidare till
Barnteam/EVT (steg 2). Teamet deltar kontinuerligt i arbetslagens konferenser.
Steg 2
I EHT ska det strategiska elevhälsoarbetet för rektorsområdet ske, t.ex. analys av rektorsområdets
behov på individ-, grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av
resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd,
arbetsfördelning av stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevhälsoarbete.
Steg 3
Elevhälsagruppen har, utifrån sina specialkompetenser bl.a. arbetat med att göra fördjupad
basutredning. En sådan utredning ger en samlad information om barnet/elevens möjligheter och
svårigheter och är en viktig grund för handledning/rådgivning och ev. resurstilldelning. Om
frågetecken kvarstår ligger basutredningen till grund för vidare remittering. T.ex. till Habiliteringen
eller Barn- och ungdomspsykiatrin krävs basutredningar från remitterande kommun utifrån sociala,
medicinska, pedagogiska och psykologiska aspekter.
Kartläggningar av läs- och skrivsvårigheter samt matematiska svårigheter genomförs enligt
gemensamt utarbetad modell i samarbete med speciallärare på skolorna. Tal-, språk- och hörselpedagogen gör utredningar som ligger till grund för remiss till logoped. Basutredningar och
kartläggningar har i sin tur lett till olika insatser, handledning till pedagogerna, riktade insatser till
elever med läs- och skrivsvårigheter t.ex. kompensatoriska datahjälpmedel, tal- och språkträning,
tillsättande av elevassistent, mottagande i särskola.
Steg 4
Arbetet på steg 4, som avser samarbete med samhällets övriga stödfunktioner har utvecklats vad
gäller samverkan mellan BVC och Elevhälsans specialpedagoger för förskolan. Samverkansavtal med
socialtjänsten har inneburit ett stort steg mot samverkan rörande barn/elever som far illa, eller
riskerar att fara illa. Idag har kommunen, tack vare en bred och även fördjupad kompetens, möjlighet
att ge barn med svårigheter inom neuropsykiatri, tal- och språk och läs- och skriv det stöd de
behöver. När det gäller mindre vanliga funktionsnedsättningar är kommunen i behov av fortsatt stöd
från Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM.
5
Elevassistenter
I Säters kommun finns idag ett antal barn/elever med omfattande stödbehov utifrån
funktionsnedsättning. Dessa barn/elever har behov av extra stöd i form av; anpassad fysisk miljö,
individualiserad pedagogik, stöd av elevassistent, tekniska hjälpmedel och en i allt genomtänkt och
välplanerad dag på förskolan/skolan.
Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar
Aspergers syndrom eller Autismspektrumstörning
ADHD
Psykosocial problematik
CP-skada
Utvecklingsstörning
Synskada/blind
Hörsel
Tourettes syndrom
Rörelsehinder
Förvärvad hjärnskada
kombinerad utvecklingsstörning/ autismspektrumstörning
kombinerad syn/ hörsel
kombinerad utvecklingsstörning/ CP-skada
kombinerad hörsel/ utvecklingsstörning
i pågående utredning
utan beskriven orsaksbakgrund
Elevassistenterna är i sitt arbete helt beroende att samverkan med pedagogerna fungerar bra. Att tid
finns för samplanering, att elevassistenten informeras kontinuerligt så att möjlighet ges för dem att
planera olika moment i undervisningen. Att t.ex. kunna förbereda barnet/eleven på vad som ska ske
och eventuella förändringar under dagen kan vara helt avgörande för barnet/elevens mående.
6
Antal registrerade ärenden och antal kontakttillfällen läsåret 20122013
Specialpedagogerna
Förskolan 2 tj:
Registrerade kontakttillfällen:
Flickor: 199 kontakttillfällen
Pojkar: 213 kontakttillfällen
S:a 412 kontakttillfällen
Barn som haft stöd av elevassistent under läsåret 2012-2013
4 flickor
0 pojkar
Sa: 4 barn
Grundskolan och särskolan 4 tj:
Registrerade kontakttillfällen:
Flickor: 207 kontakttillfällen
Pojkar: 607 kontakttillfällen
S:a 814 kontakttillfällen
Elever som haft stöd av elevassistent under läsåret 2012-2013
4 flickor
26 pojkar
Sa: 30 elever
7
Skolkuratorerna
Grundskolan och särskolan 2,75 tj:
KG/PG:
Registrerade kontakttillfällen:
Flickor: 136 st Kontakttillfällen
Pojkar: 103 st Kontakttillfällen
S:a 239 st kontakttillfällen
Enbacka och Stora Skedvi:
Flickor: 187 st Kontakttillfällen
Pojkar: 223 st Kontakttillfällen
S:a 410 st kontakttillfällen
Klockarskolan:
Flickor: 92 st Kontakttillfällen
Pojkar: 41 st Kontaktillfällen
S:a 133 st kontakttillfällen
Tal-, språk- och hörselpedagogen
Förskolan 0,5 tj + Grundskolan och särskolan 0,5 tj:
Flickor: 219 kontakttillfällen
Pojkar: 286 kontakttillfällen
Sa: 505 st kontakttillfällen
8
Ärenden fördelade i problemområden läsåret 2012-2013
Statistiken kan inte ses som lika med antal barn/elever eftersom samma barn/elev
ibland finns redovisad inom flera olika problemområden. Samma barn/elev kan också
finnas redovisad hos mer än en personal i Elevhälsa.
Specialpedagoger
Generella inlärningssvårigheter
Läs- och skrivsvårigheter
Matematiksvårigheter
Psykiska problem
Beteendeproblem
Fysisk funktionsnedsättning
Sjukdom
Utvecklingsstörning
Tal- och språksvårigheter
Psykosociala problem
Hörapparatbärare
Synproblematik
Sa:
Handledning till personal
Utdelade kompensatoriska hjälpmedel
Genomförd pedagogisk utredning som del av basutredning
52
33
6
16
77
17
6
24
13
19
3
3
269
279
22
16
Kuratorer
Psykosocial problematik
Beteendesvårigheter
Sjukdom
Fysisk funktionsnedsättning
Sa:
Handledning i arbetslag, gäller 2 kuratorer
Handledning till personal, gäller 2 kuratorer
Genomförd pedagogisk kartläggning som del av basutredning
Klockarskolans kurator: Handledning till personal: Under hösten
2012, implementerat Likabehandlingsplanen i ett arbetslag.
Deltagit i den individuella handledningen till enskilda lärare i
Klockarskolans EHT.
Fortlöpande diskussion med enskilda lärare avseende elevers
olika svårigheter.
122
115
7
14
258
128
50
11
9
Tal-, språk- och hörselpedagogen
Beteendeproblem
Sjukdom
Utvecklingsstörning
Tal- och språksvårigheter
Hörapparatbärare
Sa:
Handledning till pedagoger
1
1
5
70
10
87
132
Skolsköterskor och skolläkare
Grundskolan och särskolan 1,75 tj:
Enbacka och Stora Skedvi
Hälsobesök
Åk 1
Åk 2
Åk 4
Antal
Hälsobesök elev+förälder. Längd, vikt, syn, hörsel
+hälsosamtal
Hälsobesök. Längd, vikt, syn
Hälsobesök elev, längd, vikt, syn, rygg +hälsosamtal
41
84
70
Åk 6
Vaccinationer
Åk 2
Åk 5
Åk 6
Planerade
besök
Oplanerade
besök
Hälsobesök elev. Längd, vikt, rygg, syn, färgseende
+ hälsosamtal
Summa
59
254
Mässling, påssjuka, röda hund (MMR)
Gardasil flickor 3 vacc vid 3 tillfällen
Mässling, påssjuka, röda hund (MMR)
Summa
83
66
57
206
Enbacka (54 flickor+84 pojkar)
Stora Skedvi (41 flickor+29 pojkar)
Summa
138
70
208
Enbacka (97 flickor+48 pojkar)
Stora Skedvi (24 flickor+18 pojkar)
Summa
145
42
187
10
Klockarskolan, Kungsgårdsskolan, Prästgärdsskolan, Kristineskolan
Totalt antal elever: 630 st
Hälsobesök/
klassundersökningar
Åk 1
Åk 2
Åk 4
Åk 6
Åk 8
Nyanlända elever
Vaccinationer
Åk 2
Åk 5+6
Åk 6
Nyanlända
Längd, vikt, syn, hörsel +hälsosamtal
Längd, vikt, syn (vaccination)
Längd, vikt, syn, rygg+hälsosamtal
Längd, vikt, syn, färgsyn, rygg
+hälsosamtal
Längd, vikt, syn, ev. hörsel, rygg,
färssyn+hälsosamtal
(Kontroller, vaccinationer)
Summa
Antal
57
55
44
52
98
24
330
Mässling, påssjuka, röda hund (MMR)
Gardasil, flickor, 3 vacc.tillfällen
Mässling, påssjuka, röda hund (MMR)
Infanrix Hexa
Summa
54
142
52
7
255
Planerade besök
Klockarskolan (34 flickor+89 pojkar)
KG, PG, Kristine (73 flickor+76 pojkar)
Summa
123
149
272
Oplanerade besök
Klockarskolan (172 flickor+116 pojkar)
KG, PG, Kristine (116 flickor+32 pojkar)
Summa
288
148
436
11
Analys av arbetsmiljöenkäten 2012, Elevhälsa
Motivation/arbetsglädje:
Meningsfullt arbete upplevs det totalt att man har (4,76)
Arbetsmiljön ur hälsosynpunkt ligger lite lågt på särskolan. (3,17) Det är något vi arbetat med
och vi arbetar vidare med både lokaler (fysiskt) och handledning (psykiskt).
De flesta trivs på arbetet (4,44)
Ledarskapet:
Totalt på 4,59 vilket är hedrande. Det ser ut som om jag har personalens förtroende och
visar uppskattning till alla för deras arbetsinsatser.
Styrning/organisation:
Samarbetet inom särskolans arbetslag har inte fungerat optimalt (3,5). Några i personalen
har inte mått bra av personliga skäl. Barngruppen har varit krävande. Under vårterminen ser
arbetslaget helt annorlunda ut. Flera insatser har gjorts för att stärka arbetslagets
samarbete.
Samarbetet inom Elevhälsa arbetslag ligger högt (4,62). En trygg personalgrupp väl bekanta
med varandra.
Lönekriterier är alla inte helt klara över (3,85). Detta är något vi arbetar med i olika former.
Det är inte förvånande och siffrorna bör öka med mer information.
Helhet:
Medelbetygen ligger högt på alla delar. Det är glädjande och viktigt för en viktig
organisation. Arbetet fortsätter för att få alla nöjda och delaktiga i sitt arbete.
12
Elevhälsa:
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
I kvalitetsredovisningen för läsåret 2011/2012 identifierades följande utvecklingsområden:
•
•
•
•
Förhållningssätt
Språkutveckling
Delaktighet för elever
Nyanlända
Förhållningssätt
Under läsåret har 2 kuratorer och 4 specialpedagoger utbildats i ICDP (Vägledande Samspel).
Syftet är att arbeta förebyggande i arbetslagen kring personalens förhållningssätt. 2
specialpedagoger och 1 kurator fortsätter med en steg 2 utbildning under läsåret 2013/2014.
Utbildningen leder fram till kompetens att handleda i personal i samspel. Kuratorerna bistår
aktivt elevrådet utifrån att eleverna ska få ökat inflytande och delaktighet över sitt arbete.
Skolsköterskorna har fokus på att prata direkt med barnen/eleverna kring frågor som rör
deras hälsa och få dem med delaktiga och tänka själva. En specialpedagog har lett en
studiecirkel i ”Läraren som klassens ledare”. Studiecirkeln genomfördes inte fullt ut av flera
anledningar. Förskolans specialpedagoger har riktat handledningen till arbetslagen när det
gäller ökad kunskap/insikt hos pedagogerna i förskolan om hur det egna språkbruket
påverkar samspelet med barnens språkutveckling. Ett uppföljningsarbete är inplanerat.
Språkutveckling
Tal- språkpedagogen har genom samråd med förskolechefer och rektorer erbjudit personal
inom förskola och skola kompetensutbildning kring barns språkutveckling samt kring
språkstörning. Frågan har skjutits till läsåret 2013/2014. En specialpedagog har lett en
studiecirkel utifrån materialet ”God skrivutveckling”. Analysen visar att pedagogerna har
utökat sitt professionella språk när det gäller skrivutveckling. De har också samlat på en
idébank för det fortsatta arbetet. Det har framförts att pedagogerna önskar ytterligare
studiecirklar kring andra teman.
Kompetensen hos specialpedagogerna gällande läs- och skrivkartläggning har säkrats. Detta
har skett genom internutbildning samt genom föreläsningar vid Högskolan Dalarna.
Delaktighet för elever
I möten som Elevhälsapersonal bjuder in till uppmuntras alltid barnet/eleven att delta.
Möten planeras och anpassas så att barnet/eleven känner delaktighet. Till läsåret 2013/2014
13
ska en checklista över vad som är bra att tänka på när barnet/eleven deltar i möten, t.ex. Val
av lokal, antal deltagare, förbereda barnet/eleven utarbetas.
För att arbeta förebyggande med att säkra delaktighet och inflytande kring eleverna i klass 69 e (grundsärskolan) har en specialpedagog arbetat med anpassningar i schema, samråd
med Ungdomens Hus och LSS, all personal på skolan osv. Resultatet har blivit gott vilket visas
i bla enkäter kring upplevd trygghet.
Nyanlända
Elevhälsagruppen har deltagit på ett flertal utbildningar under läsåret som berör ämnet
nyanlända ur flera aspekter. Detta har gett ökad medvetenhet, insyn och kunskap om andra
kulturer. Fyra specialpedagoger har i samverkan med förskolechefer och rektorer upprättat
en handlingsplan gällande mottagandet av nyanlända barn och ungdomar förskola till
årskurs 9. Tal- språkpedagogen har presenterat ett förslag för förskolechefer och rektorer
där hon erbjuder kompetensutveckling i ämnet andraspråksinlärning hos pedagoger som tar
emot nyanlända barn/elever. Uppföljning på erbjudandet sker läsåret 2013/2014.
Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/2014
•
•
•
•
•
Matematikutveckling
Språkutveckling
Nyanlända
Förhållningssätt
Delaktighet/Inflytande
Elevhälsa, 2013.09.15
_______________________________
Anette Westrin
Chef för Elevhälsa
14
Bilaga 1
Elevassistenternas utvärderingsfrågor läsåret 2012/2013
Hur upplever du arbetsfördelningen mellan dig och pedagogen/pedagogerna?
Genomgående ganska bra... någon enstaka pedagog verkar ha väldigt svårt att förstå vad
elevassistentens roll är då får man vara väldigt tydlig med vad man gör och vad man INTE gör... att
man inte är där bara som polis.
Jag upplever fördelningen/sammarbetet som mycket bra i vår arbetsgrupp vilket resulterar i att
barnet gör framsteg.
Då jag finns som stöd går skolarbetet framåt, stöd när humöret svänger är väldigt viktigt. Att undvika
misslyckanden som är allt för onödiga stärker barnet och där har jag en stor roll tycker att ja lyckas
bra.
Arbetet med delaktighet är mycket viktigt som har haft stor betydelse då barnet ska få känna sig med
i klassen, där har vårt samarbete oss personal/vuxna/pedagoger emellan stor betydelse.
Kan vi kommunisera och samarbeta så har det stor betydelse för barnet.
Jag har bara positiva upplevelser
Har bra samarbete med pedagogerna. På grund av behov har jag arbetat mycket ensam med eleven.
Tiden för att vara uppdaterad tillsammans med pedagogerna har inte varit helt optimalt. Detta beror
på att schemat är fullt och jag går direkt till fritids och arbetar några dagar i veckan.
V19 Sattes en extra pedagog in så nu finns inte samma planeringsbehov.
Den fungerar bra. Vi har jobbat länge ihop.
Bra allt har fungerat.
Arbetsfördelningen har fungerat bra, Pedagogerna har tagit mycket mer ansvar än vad jag är van vid.
Det har fungerat bra mellan mig och de som jag samarbetar med. Alla pedagoger har gett mig
information om vad som ska göras och gett mig material för att kunna jobba vidare med. Ibland har
vi varit kvar i klassen ibland enskilt arbete i grupprum bredvid klassrummet. Om något inte blivit gjort
under lektion har vi jobbat extra med det under klassen val. Där finns möjlighet att kunna göra det
färdigt under en lektion i veckan.
15
Det har fungerat bra, med de flesta pedagogerna.
De (allra flesta) håller i lektionerna och är pedagoger men jag får oftast ta över helt när uppgifter ska
göras. Där skulle jag önska att lärarna var lite mer aktiva och frågade eleven mer i
klassrumssituationer. Lärarna ser elevassistenter som en resurs och man känner att de tycker att
man gör ett bra jobb (även om vi inte alltid lyckas…) Några pedagoger frågar också om mina
synpunkter om uppgifter som ska göras, känns bra. Någon pedagog skulle jag vilja klona.
Elev 2: Jag har egen nyckel till elevens elevskåp och kan hämta saker som glömts, vilket händer då
och då. För att slippa bära, har eleven en del böcker i olika klassrum + extraböcker hemma. Föreslog
att eleven skulle få bärbar dator, fick det ht-12 och genom det är det lättare för eleven att skriva på t
ex prov och olika övningar.
Elev 3: Föreslog att eleven skulle få bärbar dator, fick det under vt-13 och det underlättar på prov och
olika övningar.
För att underlätta för elev 1, 2 och 3 för jag anteckningar på SO, så att eleverna bara behöver lyssna.
Det har faktiskt alltid fungerat mycket bra, de har aldrig lämnat över jobb på mig som jag inte ska
göra. Detta läsår har jag jobbat med så många men det har fungerat lika bra och vi har hjälpts åt från
båda håll när t.ex. någon varit borta.
Jag tycker att jag och pedagogen har haft ett bra samarbete, det har aldrig varit några funderingar på
vem som har vilken roll. Jag har varit assistent med allt det innebär och pedagogen har varit pedagog.
Resurs i gruppen tolkas väl bokstavligt ibland, och för vem är jag resurs, barnen eller de vuxna?
Samtidigt har vi haft livliga diskussioner om saken ibland.
Vilka resultat upplever du att barnet/eleven har uppnått med stöd av dig?
Jag försöker lägga mitt fokus på att eleven själv ska känna och ta ansvar för sin egen studiesituation
och framtid i största möjliga mån, att eleven ska vara delaktig i de beslut som rör dem... Alla mina
elever visar på en bra utvecklingskurva... ibland tar de beslut som kanske inte är så bra... då pratar vi
om det så man kanske tänker annorlunda nästa gång man ställs inför samma beslut.
Eleven har svårt att vara i stor grupp och är väldigt kravkänslig.
Med stöd får eleven hjälp att hantera konflikter när dessa uppstår. Leken går lite bättre nu.
Innan jul hade eleven jobbat sig tillbaka in i klassrummet mer tid. Tidigare arbetade eleven mycket
enskilt. Efter jullovet har det fungerat betydligt sämre. Nu arbetar eleven mycket enskilt igen.
Idrott och slöjd klarar eleven bättre.
Han jobbar längre arbetspass, mer koncentrerat och fungerar bättre i små grupper.
Med upp styrning har vi kommit så långt att det går bra att sitta i klassrummet och jobbat.
Tillsammans med övrig personal har det hänt mycket med båda barnen på och avklädning, mera
självgående vid olika uppgifter, leken, raster, talet, ber om hjälp, tar kontakt med andra barn.
16
Bra resultat med många fler betyg mot det förra läsåret. Men svårt med matte med tanke på att de
har bytt lärare som inte har mattekunskap på att lära ut och göra sig förstådd hur man gör sina
uträkningar och beräkningar. Jag saknar mer muntlig genomgång på tavlan tillsammans i klassen och
låta eleverna sedan jobba vidare i sin takt. Helst med ett datum när kapitlet ska vara färdigt för att
göra ett prov och för att sedan gå vidare på något nytt.
Jag och vi har gjort många prov och tester för att kunna se vad det är för kunskap som fattas för att
nå betyg. Det gäller att vara envis och inte ge sig i första taget utan att ”nöta” mer och för att gå
vidare. Det har hjälpt i andra ämnen och då klarar man ett betyg. Att få ihop 8 betyg känns att man
har jobbat i rätt anda. Det stärker både elever och en själv.
De har klarat av sin skolsituation.
Eleven skulle inte komma alls till skolan, jag är tryggheten och en förutsättning för att skolgången ska
fungera så bra som möjligt. Att eleven trivs i klassen och är accepterad av klasskamraterna. Närvarooch betygsmässigt gick ht-12 över förväntan, vt-13 har tyvärr gått sämre.
E, pojke i 4:an har under tiden jag varit med blivit mer och mer självständig tack vare att jag funnits
med så att han och jag fått skola ut oss i lugn och ro, är helt övertygad om att det är det som har gett
resultat. O, pojke i 4:an klarat vissa svårigheter med mitt stöd men haft det för svårt att klara allt,
blev en flytt till Kristineskolan som visat sig blev en lyckad flytt, fått ett lugn att kunna i framtiden
klara det svåra, tror jag.
M, pojke i 4:an honom har jag haft vid vissa tillfällen under veckan samt på fritids. Jag märker med
tiden att det blivit bättre pga. att man varit konsekvent i vissa situationer men väldigt flexibel i vissa,
här har man vägt med guldvåg för att nå framgång. Detta har tagit tid, hela detta läsår. Har tagit tid
att bygga upp ett förtroende, vi har haft våra ”duster” och det har gjort att man fått börja om från
början igen och bygga förtroende men det känns att det gått framåt och det har fungerat. Har även
börjat lyssna bättre på instruktioner och följt regler som jag ger honom och som vi belönat. Största
tillgången för honom är att han haft otroligt lugna, tålmodiga assistenten Erik!!
Jag har 4 st. pojkar som har uppnått olika resultat, (pojke 1) upplever jag har blivit mer självständig i
sitt arbete men att jag har varit ett stöd i att se till att saker kommit hem till föräldrar. Att strukturera
upp stora arbeten, att hjälpa till att förklara saker på ett enklare rakare sätt t.ex. i provsituationer
mm. Uppmuntra när han är på rätt väg, tänker rätt. Tycker att han blivit en i gruppen trots sina
svårigheter. (pojke 2) Han arbetar nu så gott som helt självständigt, vet när han ska ta upp och lägga
ner böcker. Har blivit en säkrare pojke på det mesta. (pojke 3) Han borde ha uppnått bättre resultat
om han hade samma förutsättningar varje dag. Jag har haft mycket kontakt med hemmet men det
räcker tyvärr inte alltid med att nå ända fram.
(pojke4) Tyvärr har han backat väldigt mycket efter jul orsaken har varit dåligt mående, pubertet
mm.
Tränar motorik, både fin och grov. Lärt sig regler till spel. Tränar språkljud. Tar olika pussel, inte bara
de hon vet att hon kan, ser hur bitarna passar ihop. Räknar. Börjar teckna mer och mer, bättre
kontakt kommunikation, även svara på frågor om vad hon vill ha. Springer, busar.
17
Vilka effekter har du märkt av Elevhälsas fokus på läsårets utvecklingsområden delaktighet och
förhållningssätt?
I mitt arbete har jag inte märkt någon skillnad, det är något jag redan la fokus på.
Från mars har vi inte haft några handledningsträffar med specialpedagog. Det har varit synd för
behov finns.
På APT träffar och på assistentträffar har vi fått bra uppgifter att arbeta med.
Jag själv har fått ett annat tänk.
Tycker att det är bra att man jobbar med dessa två utvecklingsområden. Bra för både barn och
vuxna.
Vi har blivit mera delaktiga i våra möten, förhållningssättet har blivit mycket bättre, man tänker lite
mer hur man är själv och mot andra både barn och vuxna.
Delaktigheten har ökat med en bra information från vår chef. Att vi har våra PK:n tillsammans i
Elevhälsan. Förhållningssättet mellan vår personal fungerar bra. Med möten och träffar samt att vi
har en pedagog som är knuten till oss. Särskilda träffar bara med assistenter är också viktiga där vi
har en gemensam roll tillsammans. Samt att man alltid bemöts av kunnig personal från Elevhälsan.
Att vi även har lagträff en gång i veckan.
Fått mig själv att tänka efter lite extra. Det har varit bra, att få reflektera över begreppen.
Eleverna har varit delaktiga på idrottslektionerna.
Eleven har tillfrågats om vad som kan förändras för att skolgången ska fungera så bra som möjligt.
Att jag har ändrat på mitt schema (i stort elevens schema) för att det ska fungera bättre.
Har nog inte märkt så stor skillnad, för de jag jobbar/jobbat med och jag själv alltid försöker göra det
bästa. Fast visst tänker man lite extra i vissa situationer när man fått tänkt till och diskuterat ämnet.
En fråga som jag känner att är svår att svara på, jag har haft väldigt lite kontakt med någon
specialpedagog detta läsår.
Mina elever är helt delaktiga i klassrummet och i allt som sker i skolan och i kring skolan. Jag har även
arbetat för att föräldrar ska känna delaktighet i utvecklingen hos sitt barn, genom att ha kontakt
kontinuerligt med hemmet.
Detta läsår har varit jobbigt och tagit på krafterna på många vis. Jag har känt delaktighet i mitt
arbetslag och i elevhälsan.
Givande diskussioner på PK på Elevhälsa. Svårt med delaktigheten när man är på olika ställen, gäller
mest att ”gilla läget.
18