Transcript Byggnaden är en stor del av varumärket

Nominerad byggnad nr 3:
Mejeriet på Skottorp
Byggnaden
är en stor del
av varumärket
Utsidan är en ståtlig gråstensbyggnad som fått
behålla sitt utseende. Insidan ett mejeri och butik
som tillåter besökarna att se ystningsprocessen.
Byggnaden fyller många funktioner i mark­
nadsföringen av Skottorps ostar.
S
Av Per-Ola Olsson
kottorps säteri har anor sedan
lång tid tillbaka. Bland annat
gifte sig Karl XI med Ulrika
Eleonora av Danmark på
Skottorp 1680. Den ende kung som dock
bott här är ”Kungen av Halland” – Peter
von Möller. Han var väldigt engagerad i
det svenska lantbrukets utveckling och
efter studier i både Tyskland och Storbri­
tannien började han bland annat propa­
gera för märgling. Människor trodde
att han var galen när han började gräva
märgelgravar men när han dog 1883
hade 40 000 hektar halländsk åker blivit
märgelgödslade. Halland hade tidigare
varit ett fattigt landskap men de ökade
skördarna ökade även hallänningar­nas
välstånd. Därav kom von Möller att
kallas­Kungen av Halland.
Unik storlek
Att Ingmarie Müller-Uri kom att landa på
Skottorp beror på att hennes kusin LarsInge Gunnarsson arrenderade jordbruket
på Skottorp fram tills 2002 när slottet
styckades av och Lars-Inge köpte marken
och stallarna. År 2005 köpte de slottet
och Ingmarie med familj flyttade in. Med
slottet följde även den gråstensbyggnad
som nu hyser Skottorps slottsmejeri.
”Hantverket och det
visuella genomsyrar hela
vårt koncept. Då passar
mejeriet med gråstensväggar och modernt inre
perfekt”, säger Ingmarie
Müller-Uri som visar runt
i Skottorps mejeri.
Ingmarie berättar att mejeriets storlek
är tämligen unikt i Sverige. Det är
fortfarande ett hantverk bakom deras
produkter samtidigt som de inte är exklu­
siva in absurdum. Hon berättar om ett
annat gårdsmejeri som gör ett ton ost om
året. Skottorp har kapacitet att göra 300
ton om året, en volym som Arlas mejeri i
Falkenberg kan processa på tre dagar.
Illustrativt
Byggnadsstipendium
”Just det hantverksmässiga och det illus­
trativa är något som genomsyrar hela vårt
tänk. Från byggnad till färdig produkt”,
berättar Ingmarie och fortsätter: ”Vi har
glas mellan butiken och tillverkningen
så att folk kan se, vi har öppna kar till
ystningen och det första halvåret hade
vi hjälp av den gamle ostmästaren Stig
Johansson från Vallberga mejeri. Alla
smakfulla detaljer i byggnaden har Nisse
Gustafsson från firman Pergus stått för.”
Själva byggnaden är en stenbyggnad
vars långsidor är olika långa. Det var
viktigt att byggnaden skulle se så stor
som möjligt ut varför långsidan som
vetter mot slottet är längre och vinklarna
på gavlarna inte är räta. Huset var från
början ett kostall. På 1970-talet byggdes
det om till grisar och för att slippa gräva
för gödselrännorna fylldes istället stora
delar av stallet upp och golvet började då
precis under fönstren.
Prisbelönt byggnadsvård
”Vi hade hit en kille med bobcat som
bilade upp och bar ut golvet. All puts
knackades ner. I januari 2011 var det
ett tomt skal. Och den förste september
samma år ystades den första osten”,
berättar Ingmarie. Hon berättar även
att de fått Hallands museiförenings
byggnadsvårdspris. Skalet på byggna­
den lämnades vid ombyggnationen till
mejeri i stort sett helt intakt. Ingmarie
var till exempel väldigt mån om att det
gamla mjölkbordet skulle vara kvar.
Hon fick även godkänt av länsstyrelsen
att komplettera årtalen på byggnaden
med 2011 – året då byggnaden blev
mejeri. De årtal som redan fanns var
dels det år då huset byggdes samt de år
då åskan slagit ner i det.
”Det sägs att senaste gången åskan
slog ner och det började brinna var
slottsfolket så kaxiga att de inte ens
tog ut djuren. Så stabilt byggt är det.
Dessutom är det en vacker byggnad.
En byggnad som är en stor del av vårt
varumärke”, avslutar Ingmarie.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2012
Det är en imponerande byggnad. Först
byggt som kostall, sen ombyggt till
grisar och nu ett mejeri.
Mötesrummet
är i den gamla
kraftfoder­fickan.
Lamporna är
egentligen
värmelampor till
smågrisar.
Många av
byggnads­
detaljerna står
byggaren Nisse
Gustafsson för.
En hel del av
det som nu är
dekorationer
hittades under
renoveringen
av byggnaden.
Skottorps
mejeri
Teglet i valven kommer
från Skottorps eget
tegelbruk.
Ingmarie fick tillstånd av länsstyrelsen
att komplettera årtalen med 2011 då
byggnaden blev mejeri. De andra årtalen är när huset byggdes samt när åskan
slagit ner i det.
Byggnaden vars skal är intakt
har ett smakfullt inre.
Ingmarie var väldigt mån om att det gamla
mjölkbordet skulle vara intakt vid renoveringen.
Ingången till butiken är på
mitten av den åttio meter
långa stenlängan.
Hela väggen mellan tillverkning och butik är glasad. Dessutom
sker ystningen i öppna kar så att besökarna verkligen ska kunna
se hantverket bakom osten. Pelarna i butiken står kvar på
samma plats om de gjort sedan huset byggdes 1885.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2012
Längd: 80 meter
Bredd: 20 meter
Höjd: 20 meter
Yta: 1 600 kvadratmeter
Kostnad ombyggnation
till mejeri: Knappt
20 miljoner
Ritningar: Ingmarie
har stått för grund­
ritningarna ­­
Arkitekt: Hans Möller­
ström
Byggnation: Enbart
lokala entreprenörer
med byggfirman Pergus i
spetsen.
Själva fastigheten tillhör
Ingmarie och Thomas
­Müller-Uri. Skottorps
­mejeri ägs av familjen
Müller-Uri, Lars-Inge
­Gunnarsson, Skånemeje­
rier samt Peter Ahlberg.
De tjocka väggarna
har bevarats.
Ingmarie berättar att de fått
pris för sin byggnadsvård.
Från butiken kan besökarna se hela
ystningsprocessen.
Det ligger mycket jobb bakom
butikens smakfulla inre.
Butiken har klinkergolv och
en hel del äldre detaljer har
använts till att pynta med.
Ingmarie berättar gärna om
stallet som nu är mejeri. Hon
håller även guidade turer på
slottet.
Ett rum för kreativa möten...
Stenarna på marken runt stallet ­
hindrar jord att skvätta upp på
­väggarna då det regnar. Pollare med
belysning markerar var det är möjligt
att parkera.
En mjölkkanna från förr...
Det var viktigt att ­stallet
såg så stort ut som
möjligt när det byggdes,
därför är långsidan
som vetter mot slottet
längre än den andra.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2012