Ingalill Tengvall

Stilleryd, Kapten Holm och de tio torpen

Obevekligt fortskrider Stilleryd bys totala förändring in i den nya tiden. Epoken Stilleryds Hamn breder ut sig. I dess norra område ligger det som Karlshamns kommun nu marknadsför som Verksamhetsområdet Kapten Holm , en plats mitt i utvecklingen, ett nytt område med det perfekta läget för mindre företag. Vägen in till området går via Kapten Holms väg. Vem var då Kapten Holm, vilken är historien bakom området och vad finns ännu kvar av det förflutna?

Vid Kapten Holms väg fanns tio torp. Namnet Kapten Holms väg är en sen företeelse, men jag har ändå valt att använda mig av det namnet i min artikel för tidigare fanns inget namn på vägen. Tor pen och torparna utefter denna lilla väg har följt mig ända sedan jag arbetade med en artikeln om torp och torpare på Stilleryd gård, en artikel som publicerades i Carlshamniana för tio år sedan. I samband

Bild 1. Hörngården i Stilleryd med de tio torpen.

med mitt senaste arbetet om Stille ryd gårds historia har Kapten Holms väg och dess män niskor åter dykt upp. Det fanns nämligen en stark kopplingen mel lan Stilleryd gård och torpen och tor parna på Kapten Holms väg. Men torpen låg på en annan gårds ägor, Hörngården eller Svenmånsagården som den tidigare kallades. Torpen tillhörde alltså aldrig Stilleryd gård. Torpkontrakten skrevs med den andra gårdens ägare. Därför har jag aldrig berört dessa torp men däremot flera av 149

dem som bodde där då de arbetade på eller hade andra kopplingar till Stilleryd gård. Vid mina senaste besök i Karlshamn har mitt gam la material och nya kontakter börjat sammanflätas. Det har lett mig till ny forskning och en lust att få berätta om Kapten Holm och de tio torpen innan all kunskap försvinner in i historien. Hörngården var en långsmal gård drygt 1000 meter lång och 200 meter bred. Mangårdsbyggnaden med uthus låg i centrum av Stille ryd bys gamla bykärna. Ett av huset gick under benämningen Svara huset. Det hade täkts med tjärpapp men sedan aldrig brädfodrats.

Gården och torpen

Av de tio torpen som en gång fanns längs Kapten Holms väg är sju nu inlösta av kommunen. Av dem är sex rivna eller uppeldade och ett väntar på rivning. Tre av torpen är ännu i privat ägo och bebodda. 1933 byggdes precis vid utfarten till Vekreumsvägen, ett elfte hus på Kapten Holms väg. Det huset, som byggdes av en av Holms söner, var inget torp utan en vanlig villa och berörs därför inte av den här berättelsen. De två första torpen byggdes på 1860-talet. De var undantags torp. De övriga byggdes ett par decennier senare som dagsverkstorp av den växande arbetarbefolkningen främst stenhuggare som flyt tade in i bygden. Torpen byggdes på det som en gång var mycket otillgängliga marker inne i ett stenigt skogsparti på gården Stilleryd nr 1, tidigare 52 1/6 mantal, på gränsen mot Karlshamn. Upptram pade markvägar och smala skogsstigar ledde till torpen. Vägarna gick över böndernas marker. Först i samband med att tomterna fri köptes fick torparna servitutsrätt på vägen till sina torp.

Bonden på gården där torpen låg var sedan 1877 Sven Månsson. Han var 29 år när han flyttade dit med hustru Elna och tre barn. Går den fick då namnet Svenmånsagården. Senare tog äldste sonen Sven Magnus Svensson f. 1872 över gården och därefter yngste sonen Hjalmar Svensson f. 1899. Under Hjalmars Svenssons tid utökades gården något genom inköp av arealer från granngårdarna och 1933 fick den förändrade gården namnet Hörngården 1:1. Fyra år senare bytte Hjalmar Svensson gård med bonden Ture Mattson i Mörrum. Ture var bror till Stillerydbonden Edmund Mattsson som något år senare köpte Hörngården av Ture. Han hade redan tidigare utökat sitt stamhemman Stilleryd nr 2 genom köp av Svensvensagården Stilleryd nr 3. Det skedde i mitten av 1920-talet. Med sina tre gårdar 150 var Edmund Mattson, efter Stilleryd gård, nu i särklass den störste gårdsägaren i byn. Alla dessa ovan nämnda bönder; Sven Månsson, Sven Magnus Svensson, Hjalmar Svensson, Ture Mattsson och Edmund Mattson, figurerar i de handlingar som hör torpen på Kapten Holms väg till. Torp som löstes ut före bildandet av Hörngården fick fastighetsnum mer Stilleryd och övriga fastighetsnummer Hörngården. Tomterna till torpen fick torparna arrendera av bonden. Villkoren formulerades i torpkontrakt som i regel varade i 49 år. Med ensittarlagen från 1919 fick torparna rätt att friköpa sina tomter. 1926 friköptes den första tomten och drygt tio år senare var alla tio torpen friköpta. Förutom torpkontrakten med de tio torparna skrevs också nyttjanderättsav tal med stenhuggeriidkarna Nils Abrahamsson, Gustaf Lundahl och Granitaktiebolaget C.A Kullgrens änka. De avtalen var också lång variga. Överallt i markerna syntes spår av deras verksamhet.

Under den perioden då torpen vid Kapten Holms väg växte fram alltså under senare delen av 1800-talet var samhället runt omkring i stark utveckling. Brännvinskungen L O Smith byggde världens största spritfabrik i Karlshamn och samtidigt en fatfabrik i Stilleryd. Stenbrytningen i området gick på högvarv både i Stilleryd, på Sternö och på andra håll. Utskeppning av varor, inte minst sten, var stor. Ännu krävde också gårdarna med sina jordbruk mycket arbets kraft. Det gällde särskilt storgården i byn, Stilleryd gård. Arbetarna behövde bostäder många sökte möjligheter att bygga ett eget torp. Antalet torp på Stilleryd gård växte snabbt. Vid Svenmånsagården eller Hörngården fanns lämpliga marker som gränsade till Stilleryd gård. Bonden på gården såg möjligheter att genom utarrendering av tomtmark årligen få in både regelbundna inkomster och samti digt en tryggad arbetskraft. Stenhuggaren Mattis Nilsson (torp nr 8) skrev torpkontrakt 1889.

Till Stenhuggaren Mattis Nilsson och hans hustru Johanna Olsson upplåter jag undertecknad en torplägenhet 40 meter lång och 22 meter brett längs åt stengärdesgården och 18 meter brett intill Per Bengtssons torp på 49 års tid räknat från nedan skrifna tid och dato emot följande villkor torparfolket skall årligen betala 10 kronor den 1 november och göra 5 mans och 5 qvinsdagsverken hvarje år på hemmansegarens kost. När torpfolken fullgör ofannämda skylder lofvas dem en trygg besittning i föreskriven tid. Med detta kontrakt förklara vi oss i alla delar nöjda Stilleryd den 18 december 1889 Mattis Nilsson Sven Månsson

151

Torpen var strakt kopplade till den framväxande stenindustrin i trakten. Sex av torpen byggdes av stenhuggare och alla torp utom ett ägdes under perioder av stenhuggare eller stenarbetare. Flera av dem arbetade på A K Fernströms granitindustrier på Sternö. Torparna knöts som arbetskraft till den gård där torpet låg. De var skyldiga att utföra dagsverken åt arrendebonden när han så kall lade. Försörjningen hade man på annat håll. Familjerna var stora. I flera torp fanns tio barn. Männen var sjömän, stenhuggare eller fa briksarbetare. Kvinnorna tog hand om allt arbete hemma med barn, hus och hem och tog dessutom dagsverken på gårdarna, främst Stil leryd gård. Barnen sattes så tidigt som möjligt i lönearbete först och främst på gårdarna. Vid torpen försökte man så långs som möjligt vara självförsörjande. Man hade husdjur som höns, grisar och ka niner, man hade fruktträd, bärbuskar och trädgårdsland. Livet var fattigt men samtidigt rikt.

Vem var Kapten Holm?

Johan Adolf Holm föddes den 9 mars 1878. Han var sjöman, skep pare och befälhavare, uppvuxen vid havet och under hela sitt liv var han så mycket som möjligt till sjöss. Han arbetade också med arbeten på land bl.a. som slipbas på Fernströms stenhuggeri på Sternö och under 1940-talet som anställd vid Karlshamns skeppsvarv. Det var

Bild 2. Johan och Amalia Holm med barnen kring 1913, när de ännu bor på Sternö.

på Sternö han föd des, växte upp och tillbringade sina för sta år i vuxenlivet. Det var här han bil dade familj. Fadern, Abraham Holm, var också han sjöman, skeppare och befäl havare. Yrket hade Johan fått med sig med blodet, liksom hans bröder. För utom skeppare var han torpägare och far till nio barn. Som 21-åring 152 skrevs han in i Karlshamns sjömanshus och fyra år senare 1903 blev hans käresta Amalia Andersson med barn. De gifter sig två månader före förste sonen Eriks födelse och flyttade till ny adress på Sternö. Sedan föddes barnen tätt i följd. Tio år senare fick Johan Holm sitt behörighetsbevis för att kun na bli befälhavare på båtarna. Samma år byggdes på Carlshamns Skeppsvarf den tvåmastade skonaren Tärnan. Varvet låg på Sternö. Beställare var Johans bror Frans Ferdinand Holm och han ägde båten tillsammans med den andre brodern Fredrik Wilhelm Holm. Båten fick ett extra kraftigt skrov för att kunna frakta blocksten till Tysk land. Sten var ju en stor exportvara från Blekinge till Tyskland vid denna tid, inte minst från Sternö där A K Fernströms granitindustri er låg. Fredrik Wilhelm Holm var befälhavare på Tärnan och Johan var med i besättningen under hela första världskriget. Senare blev Johan Holm befälhavare på skonaren Lizzie som köptes till Karls hamn 1918. Den båten såldes i mitten på 20-talet och Johan Holm mönstrade av. Några år senare förliste Lizzie på Stora Bält.

När det sjunde barnet var på väg år 1915 gick flyttlasset för fa miljen Holm till det lilla torpstället på Stilleryd nr 1. De övertog tor pet efter Amalias far kusken Anders Påhlsson f 1849. Modern Bengta Jönsson hade avlidit samma år och Anders flyttade för att ge plats för dottern och hennes växande familj. Johan var 37 år gammal när

Bild 3 och 4. Under första världskriget var Johan Holm med i besättningen på skonaren Tärnan (t v) och 1918 blev han befälhavare på skonaren Lizzie (t h).

153

han flyttade till torpet i Stilleryd. Han står först som inhyst sjöman i församlingsboken. September 1916 står han som skeppare och husä gare. Johan och Amalia kom att stanna i Stilleryd resten av livet, för Johans del som levde längst, i hela 55 år. Johan och Amalias barn hette i tur och ordning Erik f. 1903, Gösta f. 1905, Vera f. 1907, Folke f. 1909, Lissie f. 1911, Arvid f. 1913, Anders f. 1915, Britta f. 1920 och Torsten f. 23. Sjömansyrket ville Johan föra över på pojkarna så som han själv blev upplärd av sin far. Erik och Gösta fick därför sluta skolan tidigare och komma med ho nom ut på sjön. Ska du sluta nu när du äntligen har börjat ta dig; sa skolfröken till Gösta. Erik skrevs in i Karlshamns sjömanshus 1917 och Gösta något år senare. Att nya barn kom till värden var inga stora nyheter för Johan. När äldste sonen Erik var på sjön med sin far som ung sjöman fann han ett brev hemifrån som han läste. Där stod att han hade fått en bror. Men varför berättade du inget om detta; frågade han fadern. Ja det är väl inget med det, barnen de bara kommer, svarade Johan. Hur var då Johan Holm som person? Han beskrivs som en man som tog livet från den glada sidan. Antingen var han borta och då var han på sjön eller så var han hemma. Barnen i granntorpen tyckte om när han var hemma. Han var rolig och skojade med ungarna. Han var snäll. De drogs till Holms. Amalia stod i köket och kokade saft minns man. I trädgården fanns körsbärsträd och äppelträd. Än idag står de förvuxna kvar i trädgården och påminner om tiden då Johan och Amalia bodde här. Hon var lugn, tålmodig och fridsam. 1967 avled Amalia och Johan blev änkeman. Han levde sedan ytter ligare fyra år i sitt torp. Han var pigg fram till sin död, hade båt nere vid Stillerydviken, arbetade i skogen och tjärade taket på stugan. Han blev 92 år gammal.

Varför Kapten Holms väg?

Det var med förvåning jag läste namnet på vägskylten, berättade en äldre dam som en gång arbetade på Karlshamns Oljefabriks kontor dit bland annat pappren från Johan Holm och hans skuta landade. Det var ju skutskeppare han var, konstaterade hon.

Namnet på vägen kom till efter ett förslag från boende i områ det. Det var i samband med att adresserna skulle ändras från num mer på postlådan till vägnamn med vägnummer. Det var egentligen Eilert Westerberg som tagit över Johan Holms hus efter hans död 154 som kom på namnet. Han och några grannar tyckte förslaget var bra och skickade in det. Förslaget godkändes och vägnamnet antogs den 28 februari 1994. Först senare började förslagsställarna ställa sig frågan, var det verkligen kapten Johan Holm var? Men nej det var skutskeppare han var. Beslutet var redan fattat och namnet i sig klingade bra. Det tyckte även barn och barnbarn till Johan Holm som gärna stoltserade på bild framför vägskylten. Nu har namnet förts vidare in i den nya epoken till Verksamhetsområdet Kapten Holm.

Få människor får en väg uppkallad efter sig, ännu färre ett ut vecklingsområde och troligen är det endast Johan Holm som berikas med en kaptenstitel på köpet och det dessutom långt efter sin död. Nu blir det som kapten Holm som skutskepparen Johan Holm kom mer att blir ihågkommen.

Torp för torp

Torp 1. Arvid Svenssons torp (Stilleryd 1:9) - nerbrunnet.

Detta och torp nr 2 är de äldsta torpen utefter Kapten Holms väg. Det var till skillnad från de övriga torpen inga dagsverkstorp. Den första handlingen jag fått tag på från detta torp är från 1887 då bon den Sven Månsson sålde torpet till Horsarydsbönderna Mattis Dal bom och Ola Nilsson med besittningsrätt av marken under 50 års tid och en arrendesumma på 5 kronor per år. Orsaken till försäljningen var en skuld som bonden hade till dem och som följt med då han köpte gården 1877. Tomten låg i en brant i det så kallade Boskelund vid åkerkanten åt väster och med Stilleryd gårds ägor i syd. På tom ten fanns då han sålde alltså redan ett torp. I köpekontraktet står;... försäljer jag (bonden Sven Månsson) mina å nr 52 1/16 mt. Stilleryd i

s.k. Boskelund belägna hus sådana de för ögonen befinnes jemte allt hvad mur och nagelfast är, deri inbegripna och tvenne jernkaminer som finns i

husen. I kontraktet står också att förre bonden Måns Hansson från Elsebråne med hustru Catharina Svensdotter och barnen Hilda, Carl och Sven också fick begagna hus och jord. 1904 sålde de torpet till Karin Persdotter f. 1852 från Horsaryd. Hon står som husägare och hustru till August Olsson f. 1852. August Olsson dog 1924 och torpet såldes då på offentlig auktion för 1 550 kronor till stenarbetare Arvid Svensson f 1898 från Thorarp, gift med torpardottern från Stilleryd gård Anna Karlsson. Hon kom från det s.k. Frodigatorpet och hen nes föräldrar var stenarbetaren Karl Ludvig Svensson och Matilda (Lilla Tilda). 1933 löstes fastigheten in enligt ensittarlagen. I köpen 155

ingick också servitut på vägen till torpet som ju ägdes av bonden. Arvid och Anna hade två barn Kurt f. 1923 och Signe f. 1925. Arvid dog 1966 och Anna bodde kvar ytterligare några år innan fastighe ten såldes för att till slut lösas in av kommunen. Torpet är idag borta.

Bild 5. Arvid Svensson med hustrun Anna och barnen Kurt och Signe. Bredvid står An nas lillasyster Amy f. 1913. Hon arbetar som hembiträde i huset och står som sjuklig i församlingsboken. 1927.

Torp 2. Einar Karlssons torp (Hörngården 1:9) - bebott

1878 får Kjerstin Bengtdotter arbete som piga och hushållerska på Svenmånsagården. Hon bosätter sig i torpet på gården som ägdes av hennes föräldrar Bengt Mattson f. 1794 och Bengta Svensdotters f. 1798. De var tidigare ägare till Svenbengtsagården som senare införlivades i Stilleryd gård. Bengt Mattson var med under enkif tesförhandlingarna som vann laga kraft 1824. Torpet var deras un dantagsstuga och i undantagskontraktet från 1863 står att de får bo i torpet på livstid. Kjerstin var 50 år när hon flyttade till föräldrarna för att vid sidan av arbetet på gården ta hand om dem. Torpkon traktet övergår på henne efter föräldrarnas död och hon står då som trotjänarinna och husägare i församlingsboken. I torpet bodde också Kjerstins systerdotter väverskan Matilda (Boskelundatilda) Svens 156

Bild 6. Nedanför den så kallade Boskelundabacken ligger Einar Karlssons torp, ett av de tre torpen som ännu finns kvar längs vägen. 2012.

son f. 1859. Kjerstin avled 1918 och Matilda 1934. Torpet låg då ännu på ofri grund.

Stenarbetaren Einar Karlsson f. 1905 med hustrun Edla född Svensson köpte torpet 1934. De hade barnen Elly f. 1928 och Egon f. 1934. Tomten köptes ut enligt ensittarlagen 1938 samtidigt som fem av de övriga torpen. Edla tog dagsverken på Stilleryd gård. Under den här tiden rådde ett livligt umgänge mellan torpägarna med kaf fekalas och fiaspel. Efter Karlsson kom flera ägare, bl.a. en familj Falk och sedan 7 år tillbaka bor Sune Magnusson i torpet. Det är ett av tre torp utefter Kapten Holms väg som ännu är kvar.

Torp 3. Johan Petterssons torp (Hörngården 1:8) - rivet

Den första handlingen från detta torp är från 1903. Då skrevs ett ar rendekontrakt mellan hemmansägaren Sven Månsson och arrenda torn Johan Erik Pettersson för marken till torpet. Kontraktet gällde för 49 år. Redan tidigare står dock familjen Pettersson skriven på gården Stilleryd nr 1 1/6 mt, även om prästen lagt till att Johan och familjen bor och arbetar hos Smith på Stilleryd gård. Det var redan 1886 som arbetaren Johan Erik Pettersson f. 1861 kom till Stilleryd 157

Bild 7. Familjen Pettersson (Karolina, Siri, Johan och troligen sonen Kjell f. 1921) vid tor pet så som det såg ut mellan åren 1912 - 1948. Bakom syns stengärdesgården som utgjorde gräns mot Stilleryd gård. Åkern t.v. kallades Kallalyckan. Huset låg i Boskelund.

under brännvinskungen L O Smiths tid. Han anställdes som eldare vid den nybyggda fatfabriken och under flera år står han som eldare i handlingarn. Han var också skeppare och eldare på ångbåten Ge neral Boy som dagligen for mellan Stilleryd och Karlshamn bogse rande lastpråmen Generalskan lastad med tomfat som skulle till den stora spritfabriken i staden. Efter epoken L O Smith blev Johan kvar som arbetare vid Stilleryd gård fram till sin död. Han var bland an nat maskinskötare och jordbruksarbetare. Med hustrun Karolina fick han barnen Anna, Märta och Joel. Torpet uppfördes kring 1890 och brann ner till grunden 1912. Det berättas att en liten fosterpojke som fanns i familjen brann inne. Huset byggdes sedan upp igen av murare C A Andersson med tegel från den höga skorstenen till fatfabriken i Stilleryd som revs samma år. Huset rappades och fick nu också en vindsvåning.

Sonen Joel f. 1900 for ut på sjön och kom sedan tillbaka och gifte sig med Siri Eriksson dotter till mjölkerskan Hilda vid Stilleryd gård. De övertog torpet kring 1920 och fick barnen Kjell f. 1921 och långt senare dottern Eva. Karolina, Joels mor, avled i mitten av 1920-ta let. Då flyttade fadern Johan in i vindsrummet och bodde där fram till sin död 1928. Så sent som 1926 finns han med på Stilleryd gårds lönelistor, då i samband med renoveringen av det stora växhuset i 158

Bild 8. Grannar på kalas i trädgården hos Gösta och Iris Holm 1945. På bilden Elsa Carls son f. Johansson (från torp nr 4), okänd, Gösta Simonsson, sonen Bengt och Vera född Holm (från torp 5), Edla Karlsson (torp 2), Johan och Amalia Holm (torp 5), Ida Johansson (torp 4), Einar Karlsson (torp 2), Åke Holm med mamma Iris (torp 3), Rune, Gösta Holm (torp 3), Rolf Simonsson, Ulla Holm (torp 3) och Egon Karlsson (torp 2).

handelsträdgården. Pettersson var hantlangare och fick för det 3 kro nor per dag. I arrendekontraktet från 1903 gällde förutom en arrendesumma på 20 kronor årligen också sex kvinnodagsverken. Hustrun Siri som arbetade som hembiträde i staden trivdes med det och ville på inga villkors vis fortsätta med sina dagverken åt bonden vid Hörngården. Ensittarlagen gav dem rätt att köpa ut tomten men familjens ekono miska resurser var för knappa. Därför sålde Joel och Siri torpet 1932 och familjen flyttade till annan bostad i Stilleryd. Nu köptes torpet av grannpojken Gösta Holm från torp nr 5 med hustrun Iris från torp nr 4. Köpesumman var på 2850 kronor. Gösta och Iris fick barnen Ulla f.1934 och Åke f.1944. Gösta friköpte tomen 1938 och byggde tio år senare om torpet till en vitrappad funkisvilla med kopplade fönster. Gösta var på sjön som ung men arbetade för övrigt under hela sitt yrkesliv på Karlshamns oljefabrik. Han avled strax efter pensioneringen. Efter Iris död 1998 köpte kommunen fastigheten och huset revs.

159

Torp 4. John Johanssons (Hörngården 1:7) - borta

Torpet byggdes ca 1900 av sjömannen, båtföraren sedermera sten huggaren John Wilhelm Johansson. Han var gift med Ida f. 1873 och de hade sex barn Torsten f. 1886, Einar f. 1898, Harry f. 1900, Gurli f. 1904, Iris f. 1909 och Elsa f. 1915. Gurli och Iris gifte sig med grann pojkarna Erik och Gösta Holm. Gurli hade dessförinnan i nära 15 år varit hushållerska, trotjänare och kokerska på Stilleryd gård. I tio

Bild 9. John Johanssons torp. Hustrun Ida med en av döttrarna står nedanför trappan. I trädgården fanns många äppelträd och bärbuskar.

års tid är hon också skriven på gården. Även Iris och Elsa arbetade på Stilleryd gård. Iris städade. Till exempel fick hon knäskura det 100 kvadratmeter stora golvet i stora salen och arbeta på betåkrarna. Elsa var barnflicka. Hon gifte sig senare med Nils, son till trädgårds mästaren Edvin Carlsson på Stilleryd gård. Nils var under många år dräng på Stilleryd inom jordbruket, trädgården och i skogen. John arbetade under sina sista levnadsår på Fernströms sten huggeri på Sternö. Den 8 september 1930 drabbades familjen av en katastrof. John föll under arbetet ur en vagn och dog. Ida överlevde sin John med hela 27 år. Ida blev nu navet i sin stora familj men också i grannskapet. Det var i hennes trädgård och kök alla samlades, barn, barnbarn och grannar. Det var kaffekalas i trädgården eller så satt man inne och spelade fia. Ida älskade att vinna. Hon dog 1957, 85 år gammal. 160

Bild 10. John och Ida Johansson med sina sex barn.

Huset såldes då till Bror Jonsson och hustrun Ingrid f. Lindqvist. Ytterligare någon ägare hann passera innan kommunen köpte fast igheten och brände byggnaderna.

Torp 5. Johan Adolf Holms torp (Hörngården 1:5) - borta

Genom studier i församlingsböcker, gamla torpkontrakt och köpe brev får jag fram följande historia för detta torp. 1888 den 11 februari skriver stenhuggararbetaren Otto Turesson Lindström f. 1859 från Ronneby med hustrun Hanna Månsson ett torpkontrakt med bon den Sven Månsson till denna torplägenhet med 49 års besittnings rätt. Det är Otto Turesson Lindström som bygger torpet. De har en liten dotter Tekla. Tio år senare 1898 när det sjunde barnet är på väg flyttar de vidare till Froarp.

Torpet tas över av smeden Frans Johan Ludvig Håkanson Berg f. 1868. Han flyttade från Sternö till Stilleryd 1 och tog över torp kontraktet till detta torp. Han står som husägare och smed och är född i Karlskorna. Han var gift med Augusta Svensson f. 1869. De väntar sitt fjärde barn när de flyttar in i torpet. Det blir sonen Gustaf som blir lillebror till Svante, Erik och Carl. 1901 föds dottern Lissie. När hon endast är två år gammal, den 15 september 1903, emigrerar 161

Frans Johan Ludvig Håkanson Berg till Nord Amerika. Han lämnar därmed hustrun och barnen åt sitt öde. Man kan undra varför? Au gusta får nu klara sin familj på egen hand. Livet går vidare i torpet i ytterligare drygt sex år. Då insjuknar Augusta och avlider i lung sot 41 år gammal. Barnen hon lämnar efter sig är mellan 8 och 16 gamla. Äldste sonen står nu som tjänare i församlingsboken. 1914 flyttar barnen härifrån men redan 1911 har kusken Anders Påhlsson f. 1849 och hans hustrun Bengta Jönsson köpt torpet och flyttat hit. Kanske har de också tagit hand om de föräldralösa barnen i stugan. I augusti 1915 avlider Bengta och en månad senare flyttar Anders från torpet för att ge plats åt dottern Amalia som sedan 1903 är gift med skepparen Johan Holm från Sternö. Deras sjunde barn föddes ett par månader efter flytten till torpet och därefter kom ytterligare två barn till världen. Tomten friköptes 1938 och 1940 målade grannen och konstnären Ture Dahlbeck av torpet. Johan och Amalia kom att leva livet ut vid detta torp. För Johans del som levde längst kom det att bli hela 55 år. Johan Holms avled 1971. Då såldes fastigheten till Eilert och Viola

Bild 11. Johan Holms torp med Olof Dahlbecks torp i bakgrunden.

Westerberg. Torpet hade då byggs om i olika omgångar. Eilert res taurerade torpet för att återställa det i ursprungligt skick. 1997 erbjöd kommunen att lösa in fastigheten. Eilert och Viola 162 nappade på erbjudandet. Eilert ägde och drev företa get Swedcert i Karlskrona och de flyt tade dit. Torpet brändes. I dag syns blott res ter av stengär desgårdarna, några förvux na fruktträd och förvildade t r ä d g å r d s blommor som minner om den historia som denna torplä genhet bar på.

Bild 12. Johan Holm med sin Amalia på ålderns höst.

Torp 6. Olof Dahlbecks torp (Hörngården 1:3) - väntar på rivning

Det var jordbruksarbetare Johan Peter Hansson (1843-1912) som byggde detta hus 1890. Efter hans död 1912 stod hustru Elsa Hans son Jönsdotter f. 1846 som husägare. De hade en son Karl August Johansson. Han var ångbåtseldare och blev endast 29 år gammal. Han följde ångaren Adolf Meyer med i djupen då fartyget förliste på Nordsjön i januari 1918 enligt meddelade från rederiet Lloyd. Elsa levde sedan själv kvar i torpet fram till 1926 då stenarbetaren Olof Dahlbeck f. 1871 med hustrun Tekla Stilling f. 1882 köpte torpet. Te kla var dotter till båtsmannen Sven Carlsson Stilling som arbetade på Stilleryd gård under epoken L O Smith. 1883 byggde han Stil lingatorpet på Stilleryd gårds marker. Det torpet låg strax söder om torpen vid Kapten Holms väg. Tekla var alltså väl förtrogen med området. Hon hade flyttat till Karlshamn som ung och fick 1911 so nen Thure med Olof Dahlbeck från Ysane. De gifte sig samma år och bosatte sig på Sternö. De fick sedan barnen Valter f. 1915 och Inge borg f. 1918. Ingeborg dog i tuberkulos vid 20 års ålder. Samma år som de köpte huset, 1926, byggde de ut och moder 163

Bild 13. Konstnären Thure Dahlbeck med hustrun Karola vid kaffebordet hemma hos för äldrarna Tekla och Olof Dahlbäck.

niserade det. Tolv år senare friköpte de tomten. Tekla eller Fru Dahl beck står på Stilleryd gårds lönelistor under 30-talet. Liksom många av de andra kvinnorna tog hon dagsverken där. Olof hade många förtroendeuppdrag i kommunen och för kooperationen. Han var en skicklig träsnidare och träskulptör. Hans alster är spridda vida omkring och många av hans skulpturer ägs idag av Karlshamns mu seum. 1954, efter Olofs och Teklas död, sålde sonen Valter fastig heten till lagerche fen Henry Riuttala, Karlshamn, för en köpeskilling på 7 500 kronor. Han var gift med Astrid och de tog namnet Rinmyr. Efter nästan tio år i oktober 1963 sålde de fastigheten vidare till boktryckare Kurt Johansson ägare till

Bild 14. Olof Dahlbeck var en duktig träsnidare

164

Bild 15. Den vackra stenmuren till Ture Dahlbecks torp byggde fader stenarbetare Olof Dahlbeck. Huset revs 2011 men gärdesgården står kvar. I bakgrunden syns Mattissons torp.

BS-tryck i Karlshamn och hans hustru Yvonne. De har barnen Jimmy, Rigina och Myrtel. Kurt och Yvonne levde nära grannarna, särskilt Karola Dahlbeck, för vilken Kurt senare blev god man. I samband med att de omfattande sprängningsarbetena i Stil lerydsområdet erbjöd Karlshamns kommun fastighetsägarna vid Kapten Holms väg att lösa in fastigheterna. Tre av fastighetsägarna nappade på erbjudandet bland annat Kurt och Yvonne. De sålde 1997 för lite drygt en miljon kronor. Kommunen hyrde ut fastigheten under en period men nu står huset tomt och väntar på rivning.

Torp 7- Thure Dahlbecks / Pelle Kulls torp (Hörngården 1:4) - rivet

Per Bengtsson Kull, Pelle Kull 1852-1932, från Värnamo var en av de många stenhuggarna som tog arbete på Stilleryd gård när den på 1880-talet under L O Smiths ledning i rasande takt förändrades med ekfatsfabrik, utskeppningshamn och mängder med olika bygg nationer som krävde duktiga stenhuggare. Pelle Kull var gift med torpardottern vid Fiskartorpet som låg på Stilleryd gårds marker. Hon hette Johanna Svensdotter f. 1846. De hade barnen Ida Bernera f. 1880, Hilda f. 1883, Sven Julius f. 1886 och Karl Gustaf f. 1889. Pelle Kull skrev torpkontrakt kring 1890 med bonden Sven Månsson. Han byggde sitt torp och anlade en stengärdesgård kring torpgränsen. 165

Bild 16. Thure Dahlbeck, självporträtt. Karlshamns mu seum.

Dottern Hilda (Til da) fick 1908 sonen Herbert Kull. De bosatte sig i Fiskar torpet där hennes morbor fiskaren Johan Svensson då bodde. Herbert blev sedan dräng i går darna runtomkring. Pelle Kull och hans hustru Johanna av led båda 1932 och huset förföll.

Det blev måla ren och konstnären Ture Dahlbeck f. 1911 som 1938 tog över torpkontrak tet med hustrun skrothandlardottern Karola Bergkvist f. 1914. De hade gift sig ett par år tidigare och bodde först i Karlshamn. Thures föräldrar bodde i huset bredvid och Ture hade delvis vuxit upp i området. De byggde nu ett helt nytt hus på tomten. Det blev ett av de tidiga prefabricerade husen i fun kisstil och de friköpte tomten. Tures far Olof Dahlbeck anlade den vackert huggna stenmuren mot vägen som än idag vittnar om hans stora stenhuggarskicklighet. Grannen, snickaren Johan Emil Mattis son, hjälpte till med bygget. Thure Dahlbeck var anställd vid en må lerifirma till 1960-talets mitt. Tidigt började han ägna sig åt att teckna och måla. Människor och miljöer kring Kapten Holms väg blev hans tidiga inspirationskälla. Många av hans tavlor hänger ännu hos barn och barnbarn till torparna från detta område. I slutet av 1940-talet ut bildade han sig till konstnär. Han kom att tillhöra konstnärsgruppen Fem blekingar. En stor del av hans produktion främst hans grafik ägs idag av Karlshamns museum. Thure och Karola hade inga barn. Efter Tures död blev grannarna Kurt och Yvonne Johanssons Karolas stöd i livet. Hon blev en del av deras familj. Som god man sålde Kurt 166 efter hennes död 2003 huset vidare till Jim Royzon med hustru Ann Sofi med dottern Emmy. De sålde vidare till Björn Johansson med hustru Petronella. Slutligen löste kommunen in fastigheten 2010. Året därpå revs huset.

Torp 8. Mattissons torp (Stilleryd 1:7) - bebott

Torpet byggdes 1889 av stenhuggaren sedermera jordbruksarbeta ren Mattis Nilsson f. 1860. (Se torpkontraktet i början av artikeln). Mattis var gift med Johanna Olsson. Också i denna stuga blev det barnrikt. Mellan åren 1887 till 1903 fick de tio barn; Hulda, Emmy, Hugo, Carl, John Mauritz, John Emil, Josef, Ruth, Signe samt Nils Olof. I november 1895 dog tre av barnen Hugo 8 år, Carl 5 år, John Mauritz 2 år i difteri.

Bild 17. Längts i öster utefter Kapten Holms väg ligger två av de torp som ännu finns kvar; Mattissons och Olofssons torp. Mellan dem är marken där Gustafssons torp en gång låg.

Det blev so nen, snickaren, John Emil Mattis son f.1896 som tog över torpet. 1926 löste han ut tom ten i enlighet med ensittarlagen med den dåvarande bonden Hjalmar Svensson. Det var det första av de tio torpen som löstes ut från stamfas tigheten. Förutom b o n i n g s h u s e t fanns ett mindre uthus på tomten och byggnaderna var i bra skick en ligt avstycknings akten. John Emil byggde sedan helt om det gamla torpet. Det var 1935 konstaterar hans dotter. En daterad dekorationsmålning i hallen av grannen konstnären Thure Dahlbeck manifesterade händelsen. John Emil var gift med Anna Maria Jacobsson från Simrishamn. De hade tre barn Sven, Aina och Ingrid. Det är Ingrid f. 1928 som tog över fastigheten och som bor där än idag. Här tänker hon bo kvar så 167

länge hon kan. Sedan kommer kommunen lösa in fastigheten och riva huset.

Torp 9. Gustafssons torp (Stilleryd 1:8) - rivet

Den 1 december 1895 tecknade stenhuggaren Johan Petter Gustafs son f. 1864 på ett torpkontrakt på 49 år med bonden Sven Månsson. På denna tomt byggde han sin lilla torpbostad och flyttade hit med sin familj från Sternö året därpå. Hans hustru hette Emma Kristina Vallin f. 1868 och de fick barnen Anna, Henrik, Ture och Herbert. Torpet försågs sedan med veranda mot vägen, uthus och träd gårdsland. Tidigt löste Johan Petter ut tomten med stöd av ensittar lagen. I avstyckningsakten från 1927 står att familjen i obruten följd bebott och skött torpet sedan 1896. Johan avled i slutet av 1930-talet. Emma gick då till grannen och sa; Vill ni se min Johan för sista gången? Då låg han i kistan hemma i torpet. Emma bodde sedan kvar till sin död. Äldste sonen Hen rik Gustafsson, också han stenarbetare, tog över torpet. Fastigheten bytte sedan ägare 5-6 gånger bland andra till Sören Pettersson och till Gitt och Mikael Månsson som 1997 nappade på kommunens er bjudande att lösa in fastigheten. Därefter revs huset.

Torp 10. Olofssons torp (Hörngården 1:6) - bebott

Också det sista torpet i raden av de tio byggdes av en stenhuggare, nämligen Axel Vilhelm Olofsson. Han var född 1856 och gift med den åtta år yngre Emma. 1884 fick de sitt första barn och vid sekel skiftet fanns 10 barn i familjen, Carl, Ellen, Alfrida, Axel, Christina, Nils, Erik, Anna, Arvid och lilla Edit som dog tidigt. Axel Wilhelm skrev på ett torpavtal med bonden Sven Månsson den 1 september 1897 och avtalet gällde nyttjanderätt på tomten i 49 år. 1929 blev Emma änka. Alla barnen var då utflugna och Emma bodde ensam kvar i stugan fram till sin död. Men 1931 hyr hon ut till lärarinnan Ingrid Sofia Palmquist. Emma var frälsningssoldat. Här i torpet hade frälsningsarmen möten om helgerna med vittnesbörd och spel. Det berättas bl.a. att slöjdarens Tilda var där och vittnade. På tomten fanns ett augustipäronträd. Tomten friköptes 1938.

Efter Emmas död såldes fastigheten till stenhuggaren Bror Hå kansson. Han rev 1950 det gamla torpet och byggde ett helt nytt hus på tomten. 1961 köpte storbonden i Stilleryd Edmund Mattssons hu set och flyttade hit. Sedan 1939 var han ägare till Hörngården där torpet låg. När han flyttade hit i början på 60-talet låg han i förhand 168 lingar med kommunen om försäljning av sina gårdar i Stilleryd, För handlingarna pågick samtidigt som kommunen förhandlade med Stilleryd gårds ägare. Förutom Hörngården ägde Edmund Mattson vid denna tidpunkt stamfastigheten Stilleryd 2 i norra delen av byn och Svensvensagården Stilleryd 3. Den sistnämnde hade han köpt 1925 av Stilleryd gård dåvarande ägare Axel Tengvall. Endast två år efter inflyttningen i torpet 1963 avled Edmund Mattson, 72 år gammal. Försäljningen till kommunen var då inte slut förd. Det blev därför av sterbhuset som kommunen köpte Edmund Mattssons gårdar. Torpfastigheten blev kvar i släkten Mattson. So nen Åke Mattsson f. 1935 tog över fastigheten och flyttade hit. Här bor han än idag medan kommunen inväntar lämpligt läge att lösa in fastigheten för att riva huset och ge plats för framtida verksamheter i en ny tid.

Spår av det förflutna

Ännu finns rester av det förflutna kring Katen Holms väg bevarade, spår av den historia som jag just skildrat. Stämningar och fragment av allt det som en gång var kan ännu en kort tid skönjas. Min man och jag tog en promenad i april 2012 genom området. Vägen ligger ännu intakt. För 100 år sedan bodde upp till 80 personer längs vägen nu är det tre personer kvar i de tre ännu oinlösta fastigheterna. Två av fastigheterna ligger i vägens östa ände och en nedanför den så kallade Boskelundabacken i dess östra ände. Däremellan passerar man gamla åkermarker som håller på att växa igen, orörda skogsmarker med ett täcke av förmultnade löv från bok och hassel ur vilket mossbeklädda stenar skjuter upp och ger dofter av tider som varit. Forsythia, pärlhyacint och påskliljor blommade i de övergivna trädgårdarna. Körsbärsblom och äppel bom stod i knopp på de förvuxna fruktträden.

Delar av en gamla stengärdesgård med sina naturrundade ste nar om anlades vid enskiftet 1824 finns ännu kvar. Den markerade ägogränserna mellan Stilleryd gård och Svenmånsagården. Grind stolpar till torpen står kvar liksom de gamla stengärdesgårdarna som markerade tomtgränserna kring torpen. De var anlagda med sprängd och huggen sten till skillnad från de betydligt äldre stengär desgårdarna som markerade ägogränserna mellan gårdarna. Ännu kan den gamla gångstigen genom bok- och hasselskogen till Stilleryd gård skönjas. Stigen där eldaren Johan Pettersson vand 169

Bild 18. Den gamla gångstigen från Kapten Holms väg genom bok– och hasselskogen till Stilleryd gård.

rade för att komma till ekfatsfabriken på Stilleryd gård på sent 1800 tal och längs vilken kokerskan Gurli Johansson i början 1930-talet tog sig till arbetsplatsen i köket vid huvudbyggnaden på gården. I torpträdgårdarna finns ännu spår av bostadshus och uthus, trädgårdsland och komposter. Ännu kan man gå på upptäcktsfärd i det förflutna och föreställa sig tiden då torpen utefter Kapten Holms väg som var fyllda av liv innan man helt vänder blad till den tid som kommer, verksamhetsområdet Kapten Holm, med ett myller av små företag.

Källor

Intervjuer med personer som bott och verkat i området samt per soner som bidragit med övrig fakta, fastighetshandlingar och bilder Åke Mattson (nuvarande ägare till torp nr 10) Ingrid Mattisson (nuvarande ägare till torp nr 8) Sune Magnusson (nuvarande ägare till torp nr 2) Ulla Utterström och dotter Lena ( Ulla är dotter till Gösta och Iris Holm) Bild 2,7,8,9,10,11 och 12 170

Bild 19. Holms och Johanssons torp vid Kapten Holms väg med Stilleryd gårds ägor i bakgrunden. Målad av Thure Dahlbeck 1940. Privat ägo.

Birgitta Nilsson (dotter till Torsten Holm) Bengt Simonsson (son till Vera Simonsson född Holm) Bild 19 Kerstin Eiderfors (svägerska till Torsten Holm född i Knutsberg) Kerstin Lindqvist. (anknytning till torp nr 1) Bild 5 Kurt Johansson (f.d. torpägare till torp nr 6) Bild 13, 14 Bengt Gabrielson (ordförande för Karlshamns museum) Bild 16 Eva Cummer (Blekinge och Södra Möre båtsmän) Tore Olsson (expert på handelsfartyg, Mörrum) Bild 4 Jan Svensson (Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltning en) Bild 5 Calle Warnholtz (nuvarande ägaren till skonaren Tärnan) Bild 3 Övriga bilder Ingalill Tengvall

Litteratur

Moberg Ove: Karlshamns historia IV 1950 Sveriges bebyggelse Landsbygden Blekinge län II 1944 Larsson Stig A: Konst i vår bygd/ Thure Dahlbeck 1977 171

Tengvall Ingalill: Torp och torpare vid Stilleryd gård, Carlshamniana 2002 Tengvall Ingalill;: Stilleryd gård - minnen och människor, Carlsham niana 2003 Tengvall Ingalill, Roland Karlsson;: Stilleryd gård -Från storgård till storhamn, Karlshamns museums skriftserie 2011

Arkiv/Hemsidor

Kyrkoböcker från Asarum och Karlshamn (ArkivDigital) Karlshamns kommuns hemsida www.karlshamn.se

Lantmäteriet/Historiska kartor Stilleryd by Lantmäteriets fastighetshandlingar efter 1928 Stenhuggeriregistret Blekinge släktforskarförening Tengvallska arkivet Handlingar och bilder 1806–1980. Landsarkivet i Härnösand/inkl. Stillerydgårdens arkiv 1891–1970 från Karlshamns kommunarkiv 172