Transcript Ekologi 1:Kretslopp och nedbrytare!

Lärarhandledning – Ekologi 1: Kretslopp och nedbrytare!
Biologi 1 (BIOBIO01), Ekologi
Centralt innehåll:

Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt
ekosystemtjänster.
 Fältstudier och undersökningar inom ekologi…….
Här använder ni er av Botaniska trädgårdens komposter, samt den faunadepå som finns i
anslutning till komposten. Kompostområdet finns i trädgårdens östra del, mot Olshögsvägen.
Du som lärare måste ringa: 046-222 77 34, telefontid vardagar kl. 8-12, 13-15, och boka tid
när det är möjligt att använda komposten, så att lektionen inte krockar med ordinarie
verksamhet i trädgården. Det går också bra att ta kontakt via hemsidan:
http://www.botaniskatradgarden.se/valkommen/kontakta-oss.html
Kompostområde
Kursmål som kan bedömas (främst 1, 3 och 4):
1. Kunskaper om biologins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt
förståelse av hur dessa utvecklas.
2. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera,
formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda
strategier, metoder och resultat.
3. Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa
fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och
utrustning.
4. Kunskaper om biologins betydelse för individ och samhälle.
5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska
och använda information.
Riskbedömning:
Området för komposterna hyser även återvinning, metallföremål och sten. Du som
undervisande lärare måste se till att eleverna inte vistas vid andra platser än komposten, där
undersökningarna görs.
Du som lärare är välkommen att komma i förväg, för att se vad man kan hitta i
komposten/faunadepån (ring och boka).
Kompost
Faunadepå
Eleverna ska göra två uppgiftsdelar:
A) Undersökning av nedbrytning:
Hur ser växtmaterialet ut? Går det att känna igen växterna, eller har nedbrytningen
kommit långt?
Sålla – vilka arter/grupper av djur finns det? Är det olika beroende på kompostens
ålder? Hur många individer finns av varje art (inom varje grupp)?
B) Livsviktiga processer: cellandning – ”ta tempen” på komposten. Är det någon skillnad
mellan de olika komposterna? Låt eleverna diskutera vad som händer i komposten
om syretillförseln blir dålig.
Materiallista:
Småspadar, såll, plastbackar eller vita dukar för bestämning på plats, småburkar,
fjäderpincetter, luppar, bestämningslitteratur/”bestämningsdukar”, termometrar för jorden.
(Tygpåsar om förnan ska tas med till skolan – tänk på att förvara svalt.)
Utförande:
A) Eleverna delas med fördel in i några olika grupper, som undersöker olika delar/olika
åldrar av komposten och faunadepån utanför. Låt dem sålla och undersöka vilka
grupper av djur de hittar. Det kan även vara av intresse att räkna antal individ av
varje grupp, för diskussion kring mångfald. Om det blir tydlig skillnad mellan vilka
arter som hittas i respektive kompost, kan man prata om ekologiska nischer. Gå
gärna igenom hur man använder bestämningslitteraturen före besöket i trädgården.
Tillbaka i skolan redovisar eleverna sina resultat, eventuellt i tvärgrupper, och
diskuterar om det finns skillnader i artsammansättning beroende på kompostens
ålder. Resultaten kan även redovisas som en del av kolets kretslopp. Detta kan göras i
skriftligt i form av en rapport, som kan användas som bedömningsunderlag.
Kompost i olika nedbrytningsstadier.
Gräv och sålla.
Vad kan man förväntas hitta i komposten och faunadepån?
Komposten - utmärkande grupper:
Daggmaskar - Annelida: Oligochaeta (> 5 arter)
Landsnäckor (inkl. sniglar) - Mollusca: Pulmonata (> 10 arter)
Gråsuggor - Crustacea: Isopoda (> 3 arter)
Spindlar - Arachnida: Araneae (> 10 arter)
Kvalster - Arachnida: Acari (> 20 arter)
Enkelfotingar - Myriapoda: Chilopoda (> 3 arter)
Dubbefotingar - Myriapoda: Diplopoda (> 4 arter)
Tvestjärtar - Insecta: Dermaptera (> 2 arter)
Skalbaggar - Insecta: Coleoptera (> 100 arter)
Flugor - Insecta: Diptera: Brachycera (> 50 arter)
Faunadepån - utmärkande grupper:
Landsnäckor (inkl. sniglar) - Mollusca: Pulmonata (> 10 arter)
Gråsuggor - Crustacea: Isopoda (>3 arter)
Spindlar - Arachnida: Araneae (> 20 arter)
Lockespindlar - Arachnida: Opiliones (> 4 arter)
Klokrypare - Arachnida: Pseudoscorpiones (> 2 arter)
Kvalster - Arachnida: Acari (> 50 arter)
Enkelfotingar - Myriapoda: Chilopoda (> 4 arter)
Dubbefotingar - Myriapoda: Diplopoda (> 4 arter)
Hoppstjärtar - Insecta: Collembola (> 8 arter)
Tvestjärtar - Insecta: Dermaptera (> 1 art)
Skinnbaggar - Hemiptera: Heteroptera (> 5 arter)
Tripsar - Insecta: Thysanoptera (> 4 arter)
Stövsländor - Insecta: Psocoptera (> 5 arter)
Skalbaggar - Insecta: Coleoptera (> 150 arter)
Parasitsteklar - Insecta: Hymenoptera: Parasitica (> 100 arter)
Gaddsteklar - Insecta: Hymenoptera: Aculeata (> 40 arter)
Myggor - Insecta: Diptera: Nematocera (> 75 arter)
Flugor - Insecta: Diptera: Brachycera (> 100 arter)
Småfjärilar - Insecta: Lepidoptera: Microlepidoptera (> 3 arter)
Gråsugga
Noshornsbagge, larv samt adult.
B) Temperaturen mäts med jordtermometer i de olika komposterna. Be gärna eleverna
placera termometerna djupt i komposten redan när de börjar sitt arbete med att
sålla. När vi testmätte (131018) var temperaturen 7o C utomhus. Den termometer vi
placerade i ”lövkomposten” visade efter några minuter 12o C, och den som placerats
lika lång tid i ”mullkomposten” visade 15o C. Så, det bör gå bra för eleverna att med
hjälp av temperaturskillnaden, se att det är något olika aktivitet hos nedbrytarna i de
olika komposterna, och därmed olika värmeutveckling. Här kan eleverna också
diskutera felkällor som påverkan från vind, solinstrålning och mängd isolerande luft i
komposthögarna. Säg till eleverna att de bör placera termometrarna, så att de
minimerar påverkan från andra faktorer än värmeutvecklingen från nedbrytningen.
_____________________________________________________________________
Lärarhandledningen och tillhörande elevuppgifter är framtagna oktober 2013 i ett
samarbetsprojekt mellan Helena Persson, Lunds universitets Botaniska trädgård och Katarina
Schiemann, Polhemskolan, Lund. Entomolog Mikael Sörensson, Lunds universitet bidrog
välvilligt med artlista.
Foto: Helena Persson