Transcript Ordförande har ordet Lite tips för odling i pallkrage

Lite tips för odling i pallkrage
som växterna skyddas av en vägg. I pallkragen blir det varmare än på öppen jord, lägger
man dessutom fiberduk över får man både
ett gynnsamt mikroklimat och extra skydd.
Vill man förlänga hållbarheten på kragarna, är det bästa att behandla dem med
linolja. De bör helst inte målas men vill du
måla så var noga vilken färg du använder, vi
odlar ekologiskt och giftfritt.
Om man har problem med sniglar kan
man spika fast ett band av grovt våtslippapper runt kragen, sniglarna tycker inte om att krypa över
slippapperet. Det finns också snigeltejp som ger sniglarna
en ofarlig stöt, kan bla köpas via Sneckenströms Ekohandel (www.sneckenstrom.se). Obs! Tejpen ska fästas på
lodräta ytor, på trä kan den behövas häftas eller spikas upp.
Agneta Löthgren
Varbladet
°
Koloniföreningen Åkeshovs Slottsträdgårdar
FOTO: Gunilla Sterner
Pallodling har blivit ett populärt alternativ för
intensivodling på liten yta och pallkragarna kan
köpas både nya och begagnade på allt fler ställen. En helpall mäter 80 x120 cm, är 20 cm
hög och rymmer cirka 200 liter jord, (en halvpall är 60 x 80 cm). De kan staplas på varandra
om man vill odla sådant som kräver större djup
eller om man vill ha högre arbetshöjd. För att
kväva rotogräs kan man täcka botten med tidningar eller markväv innan jorden fylls på.
Av två staplade pallkragar kan man också
göra en drivbänk: lägg gödsel eller kompostjord i botten,
fyll på till två tredjedelar med planteringsjord och lägg
över en glasruta eller en ram överdragen med plast. När
du täcker, tänk på att drivbänkar behöver luftas under
varma dagar.
Framför allt är pallodling bra för bladgrönsaker efter-
MAJ 2013
Nya medlemmar
Vattenläcka!
Vi beklagar att ingen har vatten. Det är vi som förening
som måste åtgärda detta. Det är inte Stadsdelsförvaltningens ansvar. Detta är ett stort vattenläckage, under en natt
har det pumpat ut 27.000 liter vatten
Det är lätt att ringa till något företag som kommer och
gräver men det kommer att kosta oss mycket pengar.Vi
behöver ta reda på var läckan finns för att minimera kostnaden. Detta kan ta tid.
Vi hoppas på er förståelse, vi är alla lika drabbade.
A 104 Rattapora Atthinam
A 117 Cecilia Nilsson
A 122 Gull-Britt Henriksson
B 206 Ida Jangholm
B 220 Ulla-Britt Ducci
B 227 Siri De Meyere
C 301 Kristin Johansson
C 308 Marlene Söderqvist Nejber
C 310 Lilly Rakic och Bodil Palm
C 313 Annemarie Andreasson
C 331 Izabel och Jacob Wiktorsson
Ovan: Vår medlemasvarige
och en av våra vattenasvariga
bevakar containern under
lunchen
En god fika är alltid lika
välkommet efter en stunds hårt
arbete...
Efterlysning
Vi behöver ytterligare en person till valberedningen, det saknas en från A-området.
Kontakta någon i styrelsen eller områdesansvarig på A om du är intresserad.
Några kom ihåg
• B området skall måla sina lådor.
• Lotten skall vara iordningställd till midsommar
• Syngång görs i månadsskiftet juni/juli
• Alla ska lämna in potatislappen innan midsommar.
• Bevaka sedumkanterna att den inte går ute
för långt uti gångarna. Problem med att gångarna inte är raka.
• Sedumkanterna skall vara fria från ogräs. Detta
gäller även grusgångarna.
• Håll nere kirskålen. Orkar ni inte gräva upp, klipp ner
så kanske ni tröttar ut ogräset. Låt den inte sprida sig.
• Skriv på listorna efter utfört arbete. Byt med någon
annan om datumet inte fungerar.
• Vi har nya lås till toa och soprum. Skyddar
förhoppningsvis lite bättre mot inbrott.Tycker ni att
det är svårt att låsa, be om hjälp. Förra helgen upptäckte vid två tillfällen att det var olåst. Ställ tillbaka alla
siffrorna på noll.
• Njut av ha en lott med alla fördelar det ger. Frisk luft,
kroppsarbete, gemenskap och att kanske kunna skörda
eller ta hem blommor. Det är livskvalité.
Arbetshelgen maj 2013. Hårt arbete ... och fika!
Ordförande har ordet
Hej alla gamla som nya medlemmar!
Våren ville inte riktigt visa sig under april.Vid påsken låg
det mycket snö kvar på området. Nu är det glömt, för våren kom och nu är det full fart som gäller för naturen. Allt
kommer upp med en rasande fart. Även i år har det kommit in yngre medlemmar som ger oss andra gamlingar ett
vitaminkick. Det är så viktigt att få in er som är yngre.
Vi hade en kran på A-området som hade spruckit under vintern, så nu har vi bara att invänta en räkning från
en rörmokare. Hemska tanke! Får hoppas att det stoppar
med det. Det har varit för mycket vatten på A-området.
Det är inte kul att mötas av gräsänder som simmar på våra
lotter. Så vi avvaktar med spänning
Tänk vilken tur med vädret vi hade under städhelgen.
Tack till alla medlemmar som kom och gjorde fantastiska
insatser.Vi som jobbade är glada över att klubbmästeriet
förser oss med goda mackor och Christos Klondiras som
ställde upp och grillade goda hamburgare och korv på
lördagen.
Ewa Zotterman gjorde också en rejäl insats genom
att bevaka och stuva om i containern alla tre passen.Våra
områdesansvariga är också otroligt duktiga och hjälper oss
med att fördela arbetena.
I år ska fokusen ligga på att vi ska ha välskötta lotter,
detta framkom på årsmötet från er medlemmar.
Gunilla Sterner
Kompostering
Kompostering är naturens eget sätt att återvinna avfall. Det vi
kan göra i är att hjälpa naturen lite på traven genom att skapa så
bra förhållanden som möjligt för nedbrytningen. Det som krävs är
rätt material, lite kunskap och en del tålamod.
Om du inte är rädd av dig, stick då in handen ända till
armbågen i din kompost. Då finns chansen att du snuddar
vid ett universum i smått, bebott av myriader med varelser, mycket mindre än lejon, tigrar eller björnar, men
minst lika vilda.
Maskarna är de största djuren i en kompost och de man oftast talar om, trots att
de är i minoritet.Visste du att i ett enda
gram kompost finns upp till en miljard
mikroorganismer och att i en fingerborg
med kompostjord kan därför rymma fler
mikroorganismer än det finns människor på
vår jord?! De flesta är så små att de inte syns
men eftersom de är så många har de ändå
ett avgörande inflytande på vad som sker i komposten. Men
alla mikroorganismer är inte aktiva samtidigt i en kompost.
De har olika arbetsuppgifter och utför dessa när de rätta
förhållandena infinner sig.
I början är aktiviteten låg. Kompostmaterialet är just
ditlagt och ligger där finfördelat och väntar på att bli
mull. Mikroorganismerna håller på att anpassa sig till det
tillgängliga materialet och börjar sakta växa till sig i antal.
Eftersom de är mycket små krävs det stora mängder av
dem för att de ska märkas, men snart har komposten intagits av miljontals bakterier som använder lättnedbrytbara
näringsämnen i komposten som sin föda. Naturens egna
bakterier tar nu hand om allt organiskt material som vi
lägger i kompostbehållaren och på några få dagar driver
de upp temperaturen i komposten. Nu har nedbrytningsprocessen har börjat!
Då den lätt nedbrytbara födan tar slut, följer en ”energikris” och kompostens temperatur börjar sjunka.
Sedum
Våra lotter avgränsas av sedumkant mot de grusade gångvägarna. Sedumkanten ska enligt våra stadgar vara 25 cm bred
i anvisad färg. Färgen skiljer sig från kvarter till kvarter och
det är viktigt att vi följer ”områdesfärgen”. Har du för smal
sedumkant, kanske din granne har för bred, och kan dela
med sig. Eller vise versa. Du får bara använda den sedum
som ingår i ditt kvarter, inte grannens rakt över gången.
Vid städhelgen genomfördes en radikal kapning av
sedumkanter på B ormrådet som vuxit in mot gång så att
gången blivit allt smalare och ojämn.
Bulla upp kanten
Sedum är en mycket tålig marktäckare som är nästan
Komposten intas nu av nya nedbrytande organismer bl.a.
svampar och strålrötor som tar hand om svårt nedbrytbara ämnen som t.ex. trä. Svamparna är kompostens mest
torktåliga organismer och kan snabbt förflytta sig genom
att växa in från ytterkanterna till kompostens mitt och
överlever ofta som sporer. Svamparna i komposten är oftast osynliga men det kan växa bekanta hattsvampar, t.ex.
champinjoner och bläcksvampar, i en kompost, men även
mögelsvampar hör hemma i en fungerande
kompost.
Under avkylningsfasen kan man även
med blotta ögat se annat liv i komposten:
maskar, skalbaggar och tusenfotingar osv.
Avkylningsfasen varar länge och nedbrytningen från trädgårdsavfall till bildningen
av mull (humus) i komposten tar sin tid.
Denna organiska process kan inte påskyndas på annat sätt än att vi komposterare
ger mikrolivet så goda förutsättningar för sitt arbete som
möjligt. Precis som vi människor, behöver mikrolivet
luft att andas, vatten att dricka och näring för att leva och
växa. Och lagom med värme för att inte frysa eller dö av
värmeslag.
När komposten är färdig för användning och bör den
inte ligga för länge eftersom kväveinnehållet hela tiden
minskar med lagringstiden. Det ska heller inte regna på
den för då urlakas snabbt nitratkvävet. Ut med den näringsrika jorden till växterna istället så att näringen kommer dem och markens mikroorganismer tillgodo. Därmed har du slutit cirkeln och byggt dig själv ett ekologiskt
kretslopp på din odlingslott!
Till sist, ett länktips på en praktisk broschyr:
http://www17.goteborg.se/kretslopp/BinaryLoader.asp
x?ObjectID=693&PropertyName=File1&CollID=File
God kompostlycka!
Marie Fors
underhållsfri. Den behöver ”resas” ibland. Det gör man
genom att försiktigt med trädgårdsspaden lyfta upp en bit
sedum och fylla på jord underifrån så att kanten höjer sig
och samtidigt får litet ny näring. Ett perfekt jobb att göra
tidigt på våren. Sedumet gillar att bli vattnad på våren så
att den kommer igång.
Ryck ogräset kontinuerligt
Jag tar en runda varje gång jag kommer till lotten, och
avlägsnar de rotogräs som har landat i sedumkanten. På
så sätt hinner inte kirskål och annat ogräs få fäste och man
slipper göra en storrensning. Spar tid och kraft!
Inger Klondiras
I huvudet på två nybörjare
Namn: Ylva och Ingemar Åkerblom
Lott nr: A 105
Antal år i föreningen: vi kom till föreningen hösten
2011.
Vi har tidigare haft både hus och sommarställen, men
odlingarna inskränkte sig till några fruktträd, rabatter och
enstaka krukor. Nu bor vi i stan och kände
behov av mera påtaglig markkontakt, en lott
på ca 100 kvm passar oss precis.
Vi upptäckte föreningen vid en av våra
promenader i området vid Judarnskogen och
när vi tog kontakt med styrelsen kände vi att
vi skulle kunna trivas i föreningen. Så har det
blivit, och vi har fått mycket hjälp att komma igång, både
råd och dåd av hjälpsamma grannodlare.
Vi hade turen att få överta en välskött lott där det redan
fanns bärbuskar och en hel del blommor. Sommaren 2012
odlade vi potatis och grönsaker som spenat och morötter
bland annat. vi skördade mängder av hallon och svarta vinbär som blev både sylt, gelé, saft och likör.Vi njöt också av
att besöka lotten för en fika då och då när solen sken (aven
om den inte sken så ofta förra sommaren).
Möten och samtal med många trevliga och
hjälpsamma odlingskamrater har gjort att vi känner oss väldigt välkomna.
Våra förväntningar inför den nya odlingssäsongen är höga, så här innan slitet börjar. I år
ska vi prova palsternackor och rödbetor och
se till att vi har sommarbehovet av potatis och
morötter täckt. I år ska vi odla Cherie och Asterix..Krondill vill vi ha till kräftorna och lite plockblommor förstås
till vaserna hemma.
Ingemar Åkerblom
Rabarberpaj och oxalsyra – vad ska man tro?
Det talas ibland om det giftiga ämnet oxalsyra i
samband med rabarber. Alla rabarbersorter innehåller detta, men syran finns framförallt i bladen, vilka
mycket sällan används. Syrahalten blir högre framåt
sensommaren, så vill man vara försiktig är det bättre
att skörda dem tidigare under sommaren, eller alternativt använda den nya framodlade sortens rabarber
som är fattiga på oxalsyra. Och om jag har förstått
saken rätt, så försvinner oxalsyran vid kokning.
Att täcka ett pajskal med centimeterlånga krispiga
bitar, bums in i ugnen och smaska med vaniljsås,
mums! Recepten är lika många som antalet bagare.
Denna saftiga rabarberkaka som toppas med fluffig
maräng är min absoluta favorit sedan åratal tillbaka!
Receptet har jag lånat från Sanna Töringes bok Citroner och rosmarin i mitt kök.
Lucys rabarbermarängkaka
Ingredienser:
Fyllning:
300–400 g rabarber (5 dl skuren)
1 dl råsocker (eller vanligt socker)
1 dl spansk körvel, finhackad (kan uteslutas),
Sockerkaksbotten:
FOTO:
100 g smör (rumsvarmt)
1.5 dl socker, 5 st äggulor
0.5 dl mjölk, 2 tsk bakpulver
2 dl vetemjöl
Maräng:
5 st äggvitor, 2.5 dl socker
Gör så här:
1. Sätt ugnen på 150 grader.
2. Skär rabarbern i små bitar. Blanda med socker
och eventuellt körvel. Låt stå så länge.
3.Vispa smör och socker pösigt.
Tillsätt äggulorna, en i taget, och
sedan mjölken.
4. Blanda bakpulver och mjöl och
vänd ner i smeten.
5. Lägg bakplåtspapper i en form.
Den ska helst vara 20 x 35 cm, eller,
om den är rund, 28 cm i diameter.
Bred ut smeten i formen.
6.Vispa äggvitorna med sockret, så att det blir en
fast marängsmet.
7. Lägg rabarbern på sockerkakssmeten och bred sist
över marängtäcket. Grädda i 150° ugn i 50 minuter.
Om man inte har varmluftsugn tar det längre tid.
Låt svalna.
8. Grädda i cirka 50 minuter. Om man inte har
varmluftsugn tar det längre tid. Låt svalna.
Inger Klondiras