Transcript September -13 - Europakorridoren

”Den som vet var E 4 går, vet var Europabanan kommer och att Götalandsbanan följer Rv40”
Europakorridoren
NYHETSBREV 52
September 2013
Ansvarig utgivare: Gunnar Sibbmark • Tel: 070 562 9433 • Fax: 0370-65 60 55 • E-post: [email protected]
Ny utredning från KTH: Kapacitet och restider
Interregionala tåg i södra Sverige med Europakorridoren
Höghastighetståg och regionala linjer tillkommer
Regionala linjer och
stationer tillkommer
Norska inrikesförbindelser tillkommer
Gävle C
Tierp
Uppsala C
Arlanda C
Lilleström
Solna
Stockholm C
Oslo S
Örebro C
Kil
Grums
Fredrikstad
Säffle
Sarpsborg
Åmål
Hallsberg
Katrineholm
Skavsta
flygplats
Mellerud
Motala C
Öxnered
Alingsås
Göteborg C
Uddevalla C
Trollhättan C
Regionala linjer och
stationer tillkommer
HSL
C
Tranås
Nässjö C
Mölndal
Sävsjö
Varberg
Värnamo C
HSL
Falkenberg
Halmstad C
Helsingborg C
Alvesta
Markaryd
Båstad
Ängelholm
Kalmar C
Ljungby
Laholm
Örkelljunga
Älmhult
Osby
Turtäthet måndag-fredag
1 timme i bastrafik
2 timmar i bastrafik
4-6 avgångar per dag
Eslöv
Lund C
Malmö C
Köpenhamn H
Copenhagen
Airport Kastrup
Karlskrona C
Regionala linjer och
stationer tillkommer
Höghastighetsbana
Regional bana (endast vissa)
Oskar Fröidh 2013
Figur 10. Interregionala tåg i södra Sverige med Europakorridoren som ger förbindelser till
ett stort antal mellanstora stationer (kartan reviderad jämfört med SOU 2009:74).
Se Europakorridorens remissvar till ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025” på nästa sida.
Europakorridoren NYHETSBREV SEPTEMBER 2013
arbeten i de större. Utan bättre möj-
att de skall vara klara snarast möjligt
och senast enligt i utredningen angiven tidsplan.
Gunnar Sibbmark
VD och vice ordförande
Europakorridoren AB
Ostlänken bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam från början medan Mölnlycke-Bollebygd är olönsam
fram till dess att hela Götalandsbanan är utbyggd. Detta är säkert en
korrekt bedömning och, menar vi,
pekar på att de samhällsekonomiska
vinsterna kommer först när helheten
är klar. Regeringen säger i sin motivtext att transporterna till och från
Skavsta flygplats och Landvetter
flygplats skall anslutas med de nya
banorna för att transporterna skall
bli snabbare och mer miljövänliga.
Vi delar den uppfattningen.
niskor kommer i framtiden att kunna
bo även i de mindre orterna och söka
Satsningen på höghastighetsbanor i Sverige är inget storstadsprojekt.
Många tror att de höghastighetsbanor vi
talar om i Europakorridoren bara kommer att gynna storstäderna och deras
närmaste omgivningar. Detta resonemang har vi i Europakorridorens ledning
aldrig accepterat. Därför bad vi KTH att
göra en utredning av hur satsningarna
kan komma att påverka de mindre orterna längs banornas sträckningar och
också omkringliggande kommuner.
Denna utredning är nu klar och vi kommer att lägga ut den på vår hemsida
inom kort.
Linjenätet på nyhetsbrevets framsida
visar på olika interregionala tåg i södra
Sverige med höghastighetsbanorna utbyggda. Till dessa skall dessutom läggas
dels höghastighetståg och dels regionala
tåg. Höghastighetstågens linjenät finns i
utredningen.
Sammanfattningen av utredningen talar
om hur de kraftigt förkortade restiderna
kommer att medföra tillgänglighetsförbättringar för människor i en stor del av
Sverige. Pendlingsmöjligheterna kommer att öka. Detta medför att människor
får betydligt fler arbetsplatser att välja
mellan, när man söker arbete. Chansen
ökar alltså för att man skall hitta det arbete man verkligen vill ha och passar för.
Företagen kommer att få fler människor
att söka bland, när man skall anställa
nya medarbetare. När rätt person kommer på rätt plats ur såväl den anställdes
som företagens synpunkt kommer produktiviteten att öka i svenskt näringsliv
och därmed ökar BNP.
Detta har vi påpekat många gånger från
Europakorridorens sida och detta är
också en av de stora motiveringarna till
att vi skall bygga ut det nya järnvägssystemet. Dessutom löser vi en stor del
av kapacitetsproblemen på det svenska
järnvägsnätet.
Nu visar KTH rapporten att vårt resonemang med stor sannolikhet är rätt. Män-
ligheter till pendling kommer allt fler
människor att tvingas flytta till de stora
städerna. Med goda kommunikationer
kan man bo kvar ute i landet med billigare boende, bättre miljö och tillgång
till naturen och ändå ha goda inkomster
från den arbetsplats man valt.
Satsningen på höghastighetsbanor är
alltså inte en storstadssatsning utan i
minst lika hög grad en överlevnadsfråga
för de mindre kommunerna, som kanske
är de största vinnarna, när man ser till
helheten.
YTTRANDE
Dnr N2013/2942/TE
Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag
till nationell plan för transportsystemet 2014-2025.
Ärendenummer TRV 2012/38626.
Sammanfattning
Förslaget till nationell plan är väl
genomarbetat och belyser tydligt de
problem järnvägen har i Sverige.
Utredningen förordar i första hand,
vilket vi stöder, en upprustning av
befintlig infrastruktur.
Utredningen beskriver de kapacitetsproblem, som redan idag finns
på de viktigaste linjerna Södra och
Västra stambanorna och då främst
i storstadsregionerna och angränsande områden. Vi menar att detta är
en korrekt bild av verkligheten.
Av direktiven till åtgärdsplanen
framgår också att det inte räcker
med en upprustning av dagens banor. Det behövs också nya banor.
Utredningen föreslår i enlighet med
Regeringens direktiv att Ostlänken och första delen av GöteborgBorås, Mölnlycke-Bollebygd, byggs
ut som första delarna i de framtida
nya stambanorna i Sverige och att de
byggs med en kapacitet för framtida
höghastighetståg. Europakorridoren
delar denna uppfattning och menar
Regeringen bör nu ge Trafikverket
uppdraget att snarast genomföra de
utredningar, som krävs för att ett
slutgiltigt beslut om en utbyggnad
av hela höghastighetsnätet i Sverige,
Stockholm-Jönköping-Göteborg och
Stockholm-Jönköping-Öresundsregionen.
Regeringen bör nu fatta ett principbeslut om hur finansieringen av
denna utbyggnad skall ske. Europakorridoren förordar ett statligt ägt
projektbolag med uppgift att lånefinansiera utbyggnaden så att den inte
konkurrerar med de nödvändiga
upprustningarna av det befintliga
järnvägsnätet.
Målsättningen bör vara att hela
de nya stambanorna är klara till
2028-2030.
Motiveringar
Järnvägen i Sverige lider idag av en
mängd problem. Underhållet har
inte fungerat, vilket leder till förseningar och brist på förtroende för
tågresandet hos många svenskar.
Kapaciteten räcker inte till för alla
de tåg, som tågoperatörerna vill
köra. Blandningen av olika typer av
tåg med olika hastigheter på samma
banor leder till att kapaciteten minskar på spåren.
För att inte järnvägen skall tappa
ytterligare förtroendekapital och i
stället kunna om möjligt öka antalet resenärer och mängden gods på
järnväg krävs omedelbara åtgärder
Europakorridoren NYHETSBREV SEPTEMBER 2013
för att öka underhållet och upprustningen av det befintliga järnvägsnätet. Detta ger också helt klart de
snabbaste effekterna av satsade
pengar.
Kapacitetsproblemen är stora på
många håll i det svenska järnvägsnätet. Främst gäller detta storstadsregionerna men också på andra delar av
till exempel Södra och Västra stambanorna. Dessa kapacitetsproblem
har i stor utsträckning sin grund i
att alla typer av tåg skall samsas på
samma banor. Hastighetsskillnaderna ger upphov till minskad kapacitet. Det leder till förseningar för
såväl persontåg som godståg. När
utbyggnaden av de nya spåren från
Hallsberg till Mjölby är klar och därmed godstrafiken från norr lättare
kommer ner till Södra stambanan
kommer kapacitets-problemen att
bli än större.
Regeringen har gett Trafikverket
direktiv om att Ostlänken och delar
av sträckan Göteborg-Borås skall
finnas med i utredningen och att de
skall utgöra delar av de framtida nya
stambanorna i landet. Detta är naturligtvis bra, men utredningen visar
tydligt att man inte får ut full effekt
av dessa satsningar förrän hela systemet är utbyggt. Självklart bör därför
fastläggas att dessa delar skall vara
klara enligt den tidsplan, som utredningen beskriver dvs 2025-2028 om
möjligt tidigare.
Målsättningen måste vara att helheten skall bli klar så snart som möjligt.
Därför bör nu Trafikverket få uppdraget att snarast möjligt ta fram de
utredningar som erfordras för resterande delar av de nya stambanorna
i Sverige. Detta föreslås också i den
av den ställföreträdande generaldirektören Lena Erixon år 2012 gjorda
utredningen ”Transportsystemets
behov av kapacitetshöjande åtgärder
– förslag till lösningar till år 2025
och utblick mot år 2050”.
I den utredningen skriver utredaren bland annat: ”Vissa av höghastighetsbanornas delsträckor är väl
utredda och är angelägna även på
andra sätt än som höghastighetsbanor. Ostlänken mellan Järna och
Linköping ingår i både höghastighetsalternativen och stambanealternativet. Projektet avlastar den
ansträngda Södra stambanan men
innebär även en regionförstoring
i Mälardalen och Östergötland.
Mölnlycke-Bollebygd mellan Göteborg och Borås har en stor potential för regionalt resande mellan
Västsveriges två största städer,
samtidigt som sträckan ansluter
till Landvetter. Båda dessa sträckor
har varit föremål för järnvägsutredningar. De är planerade standardmässigt så, att de utan stora
merkostnader kan bli en del i framtida höghastighetsbanor.
Trafikverkets bedömning är att
dessa två järnvägssträckningar har
stor potential att minska nuvarande och framtida kapacitets- och effektivitetsproblem längs de aktuella
stråken. Vi rekommenderar därför
att planeringen för dessa sträckor
bör fortsätta med sikte på byggstart
före 2025.
Om dessa projekt genomförs kan
man parallellt göra fördjupade utredningar kring stambanorna och
ett höghastighetssystem. Speciellt
bör förutsättningarna i Skåne mellan Hässleholm och Lund samt resterande sträckor mellan Göteborg
och Borås studeras djupare.”
De nya banorna från Stockholm via
Jönköping till Göteborg (Götalandsbanan) respektive Öresundsregionen (Europabanan) skall naturligtvis byggas med modernast möjliga
teknik och standard. Det innebär
att de bör medge hastigheter på
300-320 km/h. Det är den standard
som man redan idag använder sig
av runt om i världen och skall våra
banor vara klara om cirka 15-20 år
bör ingen annan standard komma
i fråga. Med separerade banor för
de snabba persontransporterna och
godstransporterna ökar kapaciteten
kraftigt på det svenska järnvägsnätet. Det ger möjlighet till betydligt
fler persontransporter och betydligt
mera gods på järnväg. Detta i sin
tur medför bättre miljö på grund av
minskade utsläpp och förbättrad trafiksäkerhet. Detta är helt i linje med
vad EU förespråkar och vad Regeringen har som målsättning.
Finansieringen av den föreslagna utbyggnaden har ofta framställts som
ett problem, eftersom de tillgängliga
resurserna är begränsade. Vi skall
inte bygga upp ett låneberg för framtida generationer har det sagts.
Men varför skall vi idag betala framtida generationers resor genom att
direktavskriva investeringen i nya
banor. Europakorridoren menar att
vi bör på ett eller annat sätt lånefinansiera investeringen och sedan
låta intäkterna av banavgifter och
biljettintäkter mm betala av på lånen under kanske 50 år. Gör man
så kommer utbyggnaden att kunna
ske i en sammanhängande följd, vilket medför att onödiga kostnader
för avetablering och nyetablering av
arbetsplatser kan undvikas. Detta
medför klart lägre totalkostnad för
projektet och en snabbare utbyggnad. För att klara detta bör ett projektbolag bildas, i enlighet med den
så kallade ”industrigruppens” (Gunnar Malm m. fl.) förslag från 2008,
förslagsvis ägt helt eller delvis av staten. Bolagets uppgift blir att bygga,
äga och driva banorna tills de är betalda och sedan överlåta banorna på
staten. Goda erfarenheter av denna
typ av finansiering finns redan som
till exempel Öresundsbrokonsortiet.
Med ett sådant upplägg kommer inte
utbyggnaden att konkurrera med det
stora behovet av upprustningar av
det befintliga järnvägsnätet. Utan
en annorlunda finansiering konkurrerar möjligen utbyggnaden av de
nya banorna med de nödvändiga
upprustningarna av befintligt järnvägssystem. Då riskerar utbyggnaden att förskjutas fram i tiden och
då tar det alltför lång tid att bygga
ut systemet. Det i sin tur leder till att
de samhällsekonomiska vinsterna
förskjuts framåt och landets ekonomiska utveckling sker långsammare.
Samtidigt tvingas mer och mer av
godstransportarbetet att ske med
lastbilar på landsvägarna med ökande utsläpp som följd. Detta har varken Sveriges ekonomi eller vår miljö
råd med och stämmer inte med EU:s
målsättning och än mindre med Sveriges målsättning, när det gäller utsläppsminskningarna till år 2050.
Beslutar Regeringen om ett sådant
upplägg med en annorlunda finansiering bör banorna kunna vara
klara för trafik i sin helhet till år
2028-2030. Det måste enligt Europakorridorens uppfattning definitivt
vara målet.
PORTO BETALT
Styrelsen i Europakorridoren AB består av följande ledamöter
Göran Johansson, ordförande
Suppleanter
Gunnar Sibbmark, förste vice ordf
Christer Johansson
Göran Forssberg, andre vice ordf
Tom Andersson
Erik Slottner
Mattias Josefsson
Clas Rydgren
Monica Widnemark
Paul Lindvall
Jan Nilsson
Jörgen Oskarsson
Ann-Mari Nilsson
Christian Orsing
KontaktpersonerNamn
Tel
E-post
Typografi/form: Sylvia Blomby. Tryck: Bergstens Tryckeri, Helsingborg
B
SVERIGE
Förutom medlemmarna finns
följande intressenter:
Huddinge kommun
Bollebygds kommun
Lennie Johansson 033-23 13 01
[email protected]
LT i Jönköpings län
Borås stad
My-Linda Lorentsson
033-35 82 76
[email protected]
Lst i Jönköpings län
Boxholms kommun
Göran Lundström
0142-89 630
[email protected]
Lst i Kronobergs län
Falköpings kommun
Leif Bigsten
0515-88 51 14
[email protected]
Lst i Skåne län
Finspångs kommun
Kikki Liljeblad
0122-85 003
[email protected]
Lst i Södermanlands län
Gislaveds kommun
Anna Sanell
0371-813 79
[email protected]
Lst i Östergötlands län
Gnosjö kommun
Stefan Larsson
0370-33 10 07
[email protected]
Motala kommun
Göteborgsregionens
Nykøbing F. Kommune
kommunalförbund
Nikolina Verovic
031-335 51 36 [email protected]
Göteborgs stad
Anita Rynvall-Mårtensson 031-368 02 36 [email protected] Sigtuna kommun
Stockholms läns landsting
Habo kommun
Svante Modén
036-483 65 [email protected]
Storstrøms Amt
Handelskammaren F län Jonas Ekeroth
036-30 14 37
[email protected]
Svalövs kommun
Handelskammer Hamburg
Anja Zarse
+49 40 361 38 491
[email protected]
Sävsjö kommun
Hansestadt Hamburg
Norbert Hogreve
+49 40 42840 2488
[email protected]
Östsvenska Handelskammaren
Hansestadt Lübeck
Conja Grau
+49 451 1225 906
[email protected]
Helsingborgs stad
Håkan Lindström
042-10 53 32
[email protected]
Stödmedlemmar
Helsingør Kommune
Stella Hansen
+45 4928 2379
[email protected]
Ferrmed a.s.b.l.
Härryda kommun
Björn Sundén
031-724 62 40
[email protected]
OrdArt AB
Höganäs kommun
Kerstin Nilermark
042-33 72 80
[email protected]
Bombardier Transportation Sweden AB
IHK Lübeck
Rüdiger Schacht
+ 49 451 6006 183
[email protected]
Alstom Transport AB
Jönköpings kommun
Katarina Bröms
036-10 50 11 [email protected]
Atkins Sverige AB
Klippans kommun
Jonas Hertzman
0435-281 05
[email protected]
Perfekt Spår
Landskrona stad
Stefan Johansson
0418-47 00 48 [email protected]
Ramböll Sverige AB
Linköpings kommun
Matilda Westling
013-20 70 88
[email protected]
Möbelriket AB
Ljungby kommun
Sylvia Blomby
0372-78 93 55 [email protected]
PGF Trans AB
Markaryds kommun
Per Rosenquist
0433-720 09
[email protected]
Braathen Infrastruktur
Marks kommun
Maria Sivedal
0320-21 71 39
[email protected]
Styrelsens presidium
Mjölby kommun
Dag Segrell 0142-851 35 [email protected]
Ordförande Göran Johansson, Göteborg
Mullsjö kommun
Tage Dalteg
0392-140 02
[email protected]
1 v. ordf. Gunnar Sibbmark, Rydaholm
Mölndals stad
Kenneth Fondén
031-315 14 20
[email protected]
2 v. ordf. Göran Forssberg, Nyköping
Norrköpings kommun
Anna Larsson
011-15 12 34
[email protected]
Nyköpings kommun
Christian Udin
0155-24 83 85
[email protected]
Europakorridoren AB
Oxelösunds kommun
Gunilla Marklund
0155-381 09
[email protected]
VD Gunnar Sibbmark
Region Skåne
Mats Petersson
044-309 33 01
[email protected]
[email protected]
Regionförb. Jönköpings län
Stefan Lind
036-10 20 24
[email protected]
Vice VD Håkan Rydbo
Regionförb. södra Småland
Eva Palmér
0470-72 47 48
[email protected]
[email protected]
Regionförbundet Östsam
Katarina Svärdh
013-26 27 44
[email protected]
Sekretariat
Sjuhärads kommunalförbund
Lena Brännmar
033-430 10 04
[email protected]
Postadress: 341 83 Ljungby
Stockholms stad
Erik Engström
08-508 27 224
[email protected]
Projektsekreterare: Sylvia Blomby
Sydsvenska IndustriTelefon: 0372-78 93 55
och Handelskammaren
Gustaf Lorentz
040-690 24 35
[email protected]
[email protected] Tranås kommun
Anders Rosén
0140-681 48 [email protected]
www.europakorridoren.se
Trosa kommun
Björn Wieslander
0156-520 30
[email protected]
Ulricehamns kommun
Therese Evertsdotter-Staaf 0321-59 52 68
[email protected] Kontektperson i Hamburg
Staffan Qvist
Vaggeryds kommun
Torbjörn Åkerblad
0370-67 81 42 [email protected]
[email protected]
Värnamo kommun
Ulf Svensson 0370-37 72 60 [email protected]
Västra Götalandsregionen
Rolf Thor
031-63 09 47
[email protected]
Kontaktperson Kina
Åstorps kommun
NETG AB
Ängelholms kommun
Lena Åström
0431-46 81 52
[email protected]
[email protected]
Örkelljunga kommun
Cg Nilsson
0435-551 59
[email protected]
Europakorridoren NYHETSBREV SEPTEMBER 2013