Transcript April -13 - Europakorridoren

”Den som vet var E 4 går, vet var Europabanan kommer och att Götalandsbanan följer Rv40”
Europakorridoren
NYHETSBREV 51
April 2013
Ansvarig utgivare: Gunnar Sibbmark • Tel: 070 562 9433 • Fax: 0370-65 60 55 • E-post: [email protected]
Ny medlem i Europakorridoren !
Välkommen önskar vi
Braathen Infrastruktur!
Då jag med det lilla konsultföretaget
Ingemar Braathen Infrastruktur ville
bli stödmedlem till Europakorridoren
så svarade Sylvia att det går så bra,
men skulle jag kunna skriva en kort
presentation av företaget med motivering varför Braathen Infrastruktur vill
vara medlem?
Skulle ett medlemskap göra någon
skillnad? Varken för Braathen Infrastruktur eller för Europakorridoren
skulle troligen inte mitt medlemskap
göra skillnad men Europakorridoren
fyller en viktig roll som måste stödjas.
I Skåne kan man ju, som Edvard Persson sjöng, tycka att ”Vi klarar oss nog
ändå . . ”, vad skall vi i Stockholm att
göra när det tar en halv timme att med
tåg åka över till Köpenhamn. Tåget går
sedan tio år tillbaka över Öresundsbron som, tvärt emot vad mina annars
välinformerade vänner i Stockholm
tror, inte finansierades med anslag från
svenska staten utan med lån upptagna
på den internationella kapitalmarknaden. Resandet på Öresundsbron har
på kort tid efter öppnandet överskridit
alla prognoser. Trots att Öresundsbron
idag ses som en självklarhet är det inte
det faktiska resandet som betytt mest
för Öresundsregionens utveckling. Det
är förvissningen om att möjligheterna
finns till utökad bostadsmarknad, utökad arbetsmarknad och utökade nätverk och utbildningsmöjligheter som
inneburit att framtidstron stärkts.
På samma sätt skulle höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europabanan inte bara avsevärt förbättra
resmöjligheterna längs stråken utan
också stärka framtidstron och viljan
att våga investera och utveckla regionalt och lokalt. Här fyller Europakorridoren en mycket viktig sammanhållande roll med dess medlemmar som
ett pärlband längs stråket från kontinenten mot södra Mellansverige med
det gemensamma intresset att höghastighetsnätet förverkligas.
En annan viktig roll för Europakorridoren och dess medlemmar är
att slå vakt om helhetssynen. Som
Gunnar Sibbmark så ofta påpekat
når inte höghastighetsnätet sin fulla
potential förrän det är fullbordat. Varken framtidstro eller investerings- och
utvecklingsvilja får heller full kraft förrän helheten är säkerställd. Jag tror
här inte att höghastighetsbanorna ens
behöver vara färdigställda och ibruktagna för att framtidstron skall infinna
sig. Exempelvis, när beslut togs om
investering i Blekinge kustbana. Innan
ens första spadtaget var taget så lär
resandet ha ökat med tjugo procent
därför att framtidstron stärktes och
beslutet sågs som en bekräftelse på att
man kunde bo kvar och verka inom en
större region. Ett beslut om satsning
på ett komplett höghastighetsbanenät
borde få samma effekt.
Fortsättning sidan 3 spalt 3
Europakorridoren NYHETSBREV APRIL 2013
Infrastrukturministern tar nya initiativ för bättre fungerande järnvägar!
initiativ till att utreda färdigt de resterande delarna av de nya stambanorna
redan innan man påbörjat utbyggnaden av de första delarna. I annat fall
kommer vi att förlora flera års positiv
utveckling på järnvägarna i väntan på
att dessa utredningar skall göras. Alla
vet och jag betonar alla vet att det är
den sämsta delen av järnvägen, som
är dimensionerande för trafikkapaciteten på banorna. Vi kan alltså inte ta
hem de samhällsekonomiska vinsterna fullt ut förrän helheten är klar!
Det senaste som hänt är att infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har bjudit in sina nordiska
kollegor till ett möte i maj för att diskutera hur man gemensamt kan arbeta för en bättre fungerande gränsöverskridande såväl person- som
godstrafik. Detta initiativ är mycket
bra och ligger väl i linje med såväl
infrastrukturpropositionens intentioner som direktiven i framtagandet av
åtgärdsplaneringen.
Det vi är mest positiva till är att man
i propositionen skriver att man skall
starta byggandet av Ostlänken och
delar av sträckan Göteborg-Borås
mellan Mölnlycke och Bollebygd via
Landvetters flygplats. Man skriver
också att detta är första delarna i det
som skall bli den nya stambanan i
Sverige.
Sverige har inte råd att halka för
mycket efter andra länder i Europa eller världen, när det gäller satsningar
på infrastrukturen. Regeringen säger
sig satsa mer än någonsin tidigare på
infrastrukturen och främst på järnvägarna. Det är säkert sant. Men det
räcker ändå inte till! Vi måste våga
satsa på att bygga ut hela de nya stambanorna inom en överskådlig framtid.
Naturligtvis kommer utbyggnaden att
ske i olika etapper, men man måste
se till att etapperna håller ihop. Vi
kan inte acceptera ett skräckscenario
med en utbyggnad av de nya moderna
stambanorna liknande utbyggnaden
av Västkustbanan. Utbyggnaden där
har pågått sedan mitten av 1980-talet och ingen vet ännu säkert, när den
kommer att vara färdig! Kan någon
räkna ut hur stor den samhällsekonomiska förlusten av den här tidsutdräkten har orsakat? Det borde vara
en både intressant och viktig forskningsuppgift att ta sig an för någon
doktorand!
Det vi inte är nöjda med är främst två
saker. För det första säger man inget
om vilken hastighetsstandard de nya
banorna skall byggas för. Man skriver
snabbtåg, som ju i järnvägskretsar är
det samma som max 250 km/h, men
ger samtidigt Trafikverket uppgiften
att ta fram olika hastighetsalternativs
för- och nackdelar och efter det komma med rekommendationer till Regeringen. För det andra saknar vi en
tydlig text om vad som skall ske efter
att de första två delarnas utbyggnad
har kommit igång. Man måste våga ta
Trafikverket fick den 20 december 2012
i uppdrag från Regeringen att före den
13 juni 2013 redovisa till Regeringen
ett ”förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av
transportsystemet och trafikslagsövergripande länsplaner för regional
transportinfrastruktur.” Den 13 juni
2013 skall detta förslag också skickas
ut på remiss. Remissyttrandena skall
vara inne hos Näringsdepartementet
senast den 1 oktober 2013.
Det nya sättet att arbeta med planprocessen för järnvägsprojekt är att
Hela innehållet andas en positiv
framtidssyn, som vi i Europakorridoren välkomnar! Vi är naturligtvis inte
nöjda med allt! Konstigt vore väl det!
den 12-åriga planen delas in i tre olika
delar. År 1-3 är projekt, som Regeringen beslutar att genomföra. År 4-6 är
projekt, som Trafikverket skall förbereda för beslut i Regeringen inklusive
finansieringsförslag och tillåtlighetsprövning. År 7-12 är projekt, som Trafikverket bedömer kommer att erfordras längre fram och som man därför
vill utreda vidare.
Denna planeringsprocess ser bra ut
men kan komma att innebära att de
olika etapperna av en utbyggnad kan
dra ut väldigt långt i tiden. Vi riskerar
då en ”Västkustbanemodell”, vilket vi
alla måste arbeta för att undvika. Jag
hoppas att tanken med förslaget är
att Regeringen skall få bättre kontroll
över utbyggnaderna och andra förbättringsåtgärder och att det inte innebär
att Regeringen av ekonomiska eller
politiska skäl skjuter fram projekten i
en osäker framtidsvision!
Jag skall nu till sist återkomma till
inledningen i denna ledare. Vi var
fyra personer från Europakorridorens ledning nere i Lübeck i februari
för att träffa våra tyska medlemmar.
Avsikten med resan var att höra vilka
förväntningar de hade och vad vi eventuellt kan göra gemensamt för att om
möjligt höja ambitionsnivån på främst
den tyska sidan, när det gäller anslutningarna till tunneln under Fehmarn
Bält, som skall vara klar 2021 enligt
nuvarande planer.
Det man framför allt önskade sig var
en tydlig markering från skandinaviskt
håll om det framtida kapacitetsbehovet från Puttgarden ner till Hamburg.
Man känner sig mycket osäker på om
den tyska Regeringen verkligen insett
vilken möjlighet till trafikutveckling,
som tunneln kommer att medföra.
Förslaget från tyskarna var att vi skulle
försöka ordna en ”ministerkonferens”
i Lübeck eller Hamburg med deltagande från Sverige, Norge, Danmark,
Tyskland samt delstaterna SchleswigHolstein och Hamburg. Vid en sådan
konferens skulle man tillsammans med
lämpliga experter kunna diskutera vil-
Europakorridoren NYHETSBREV APRIL 2013
ken ökning av och vilken typ av trafik
man kan förvänta sig i framtiden. Att
en ny järnväg måste byggas är man
nog införstådd med och det finns ett
antal olika sträckningsalternativ, som
nu diskuteras. Men eftersom banan
i den här delen av sin sträckning förmodligen i framtiden kommer att trafikeras av persontåg med olika hastighetsstandarder och även av en hel del
godståg kräver det en omfattande planeringsprocess med rätt utformning
av stationer mm.
Vi lovade att försöka ordna en sådan
önskad konferens. Därför vore det ett
mycket lämpligt ämne att ta upp på
infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärds möte med sina kollegor
i maj månad i Stockholm. Är de villiga att delta i en framtidsdiskussion i
Tyskland någon gång under första delen av hösten 2013?
Jag hoppas innerligt att detta blir en
punkt på mötet! Det är nu, som framtidens järnvägsförbindelser från Skandinavien till Tyskland och kontinenten
kan påverkas, inte i morgon!
Gunnar Sibbmark
VD och vice ordförande
Europakorridoren AB
GR tar tag i
Götalandsbanan
GR – Göteborgsregionens kommunalförbund som består av de tretton
kommunerna i Göteborgsregionen
och är medlem i Europakorridoren
- tar nu krafttag för att påskynda
utbyggnaden
av
Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås.
Sträckan mellan Göteborg och Borås
är det tredje största pendlingsområdet i landet med nästan 10 miljoner
resor varje år. Borås är Västra Götalandsregionens näst största stad och
i området ligger landets näst största
flygplats, Landvetters flygplats. Götalandsbanan förbinder Borås och
Göteborg och är tänkt att ansluta till
flygplatsen i en underjordisk station
med uppgång direkt till terminalen.
Området mellan Göteborg och Borås har stora utvecklingsmöjligheter,
som kan realiseras och påskyndas
när Götalandsbanan står klar. Med
snabbare resmöjligheter kan de två
största arbetsmarknaderna knytas
samman. Området kommer att spela
en viktig roll för hela Västsveriges
utveckling. Att flygplatsen får direktförbindelse med järnväg för höghastighetståg innebär att den får ett
avsevärt förstorat upptagningsområde.
I infrastrukturpropositionen, som
kom i höstas, pekas två etapper av
Götalandsbanan ut. Den ena är etappen Järna – Linköping. Den andra
är Mölnlycke – Bollebygd förbi
Landvetter flygplats med start under planperioden 2014 – 2025.
Att få hela Götalandsbanan utbyggd
mellan Göteborg och Borås är en ambition hos samtliga berörda parter.
Sträckan Mölnlycke – Bollebygd är
utpekad i infrastrukturpropositionen
men när och hur de andra två delarna
skall byggas ut är inte fastställt. För att
påskynda processen slöt Borås stad i
december förra året ett avtal med Trafikverket om att finansiera en utredning om sträckningsalternativ mellan
Bollebygd och Viareds industriområde.
GR anser det angeläget att starta en
motsvarande utredning för sträckningen Göteborg – Mölnlycke. Därför
kommer GR nu att dels försöka finna
möjligheter till finansiering av en sådan utredning dels söka teckna ett
avtal med Trafikverket om ett genomförande av utredningen. Dessutom
kommer GR att ta initiativ till att bilda
en samarbetsgrupp med berörda parter för hela sträckan Göteborg – Borås.
Håkan Rydbo
Vice VD
Europakorridoren AB
Fortsättning från sida 1
I helhetssynen och det gemensamma
intresset ser jag också att det gemensamma ansvaret medlemskommunerna emellan skulle kunna överbrygga
det fördelningspolitiska dilemmat med
otillräckliga och senarelagda anslag
att en parts nytta sker på någon annan
parts bekostnad.
Helheten måste också ses ur ett övergripande perspektiv. Vad jag menar
med detta kan illustreras av den bild
(på sidan 1) av tänkt trafikering på
höghastighetsbanorna som jag tror
har sitt ursprung på KTH i Stockholm och som illustrerat såväl höghastighetsutredningen som ett stort
antal seminarier. Bilden visar hur
alla höghastighetsbanornas kanaler
(tolv kanaler per timme vid fem minuters tidsavstånd) utnyttjats fullt ut
från Stockholm till Jönköping medan
endast ett fåtal kanaler nyttjas i Göteborgs- respektive Öresundsregionen.
Det är uppenbart att den trafikeringsbilden speglar ett Stockholmsperspektiv, inte ett helhetsperspektiv.
En mer realistisk bild av en framtida trafikering av höghastighetsbanorna är en bild som jag tog fram år
2010 efter de slutsatser jag drog av
de utredningar jag då deltog i. Stor
kapacitetsbrist rådde, och råder fortfarande, i storstadsregionerna och
det var min övertygelse att alla höghastighetsbanornas kanaler kommer
att bli utnyttjade. När det nu utreds
snabba tågförbindelser mellan Norge
och kontinenten, ser jag att inte heller
jag hade helheten klart för mig. Europakorridorens långsiktiga helhetssyn behövs och Braathen Infrastruktur vill stödja med ett medlemskap.
Ingemar Braathen
Braathen Infrastruktur
PORTO BETALT
Styrelsen i Europakorridoren AB består av följande ledamöter
Göran Johansson, ordförande
Suppleanter
Gunnar Sibbmark, förste vice ordf
Christer Johansson
Göran Forssberg, andre vice ordf
Ulf Olsson
Christer Mellstrand
Mattias Josefsson
Håkan Liljeblad
Monica Widnemark
Paul Lindvall
Jan Nilsson
Jörgen Oskarsson
Ann-Mari Nilsson
Christian Orsing
KontaktpersonerNamn
Bollebygds kommun
Borås stad
Boxholms kommun
Falköpings kommun
Finspångs kommun
Gislaveds kommun
Gnosjö kommun
Göteborgsregionens
kommunalförbund
Göteborgs stad
Habo kommun
Handelskammaren F län Handelskammer Hamburg
Hansestadt Hamburg
Hansestadt Lübeck
Helsingborgs stad
Helsingør Kommune
Härryda kommun
Höganäs kommun
IHK Lübeck
Jönköpings kommun
Klippans kommun
Landskrona stad
Linköpings kommun
Ljungby kommun
Markaryds kommun
Marks kommun
Mjölby kommun
Mullsjö kommun
Mölndals stad
Norrköpings kommun
Nyköpings kommun
Oxelösunds kommun
Region Skåne
Regionförb. Jönköpings län
Regionförb. södra Småland
Regionförbundet Östsam
Sjuhärads kommunalförbund
Stockholms stad
Sydsvenska Industrioch Handelskammaren
Tranås kommun
Trosa kommun
Ulricehamns kommun
Vaggeryds kommun
Värnamo kommun
Västra Götalandsregionen
Åstorps kommun
Ängelholms kommun
Örkelljunga kommun
Tel
E-post
Förutom medlemmarna finns
följande intressenter:
Huddinge kommun
LT i Jönköpings län
Lst i Jönköpings län
Lst i Kronobergs län
Lst i Skåne län
Lst i Södermanlands län
Lst i Östergötlands län
Motala kommun
Nykøbing F. Kommune
Nikolina Verovic
031-335 51 36 [email protected]
Anita Rynvall-Mårtensson 031-368 02 36 [email protected] Sigtuna kommun
Stockholms läns landsting
Svante Modén
036-483 65 [email protected]
Storstrøms Amt
Jonas Ekeroth
036-30 14 37
[email protected]
Svalövs kommun
Anja Zarse
+49 40 361 38 491
[email protected]
Sävsjö kommun
Norbert Hogreve
+49 40 42840 2488
[email protected]
Östsvenska Handelskammaren
Conja Grau
+49 451 1225 906
[email protected]
Håkan Lindström
042-10 53 32
[email protected]
Stödmedlemmar
Stella Hansen
+45 4928 2379
[email protected]
Ferrmed a.s.b.l.
Björn Sundén
031-724 62 40
[email protected]
OrdArt AB
Kerstin Nilermark
042-33 72 80
[email protected]
Bombardier Transportation Sweden AB
Rüdiger Schacht
+ 49 451 6006 183
[email protected]
Alstom Transport AB
Katarina Bröms
036-10 50 11 [email protected]
Atkins Sverige AB
Jonas Hertzman
0435-281 05
[email protected]
Perfekt Spår
Stefan Johansson
0418-47 00 48 [email protected]
Ramböll Sverige AB
Matilda Westling
013-20 70 88
[email protected]
Möbelriket AB
Sylvia Blomby
0372-78 93 55 [email protected]
PGF Trans AB
Per Rosenquist
0433-720 09
[email protected]
Braathen Infrastruktur
Maria Sivedal
0320-21 71 39
[email protected]
Styrelsens presidium
Dag Segrell 0142-851 35 [email protected]
Ordförande Göran Johansson, Göteborg
Tage Dalteg
0392-140 02
[email protected]
1 v. ordf. Gunnar Sibbmark, Rydaholm
Kenneth Fondén
031-315 14 20
[email protected]
2 v. ordf. Göran Forssberg, Nyköping
Anna Larsson
011-15 12 34
[email protected]
Tomas Bonér
0155-24 83 44
[email protected]
Europakorridoren AB
Gunilla Marklund
0155-381 09
[email protected]
VD Gunnar Sibbmark
Mats Petersson
044-309 33 01
[email protected]
[email protected]
Stefan Lind
036-10 20 24
[email protected]
Vice VD Håkan Rydbo
Eva Palmér
0470-72 47 48
[email protected]
[email protected]
Katarina Svärdh
013-26 27 44
[email protected]
Sekretariat
Lena Brännmar
033-430 10 04
[email protected]
Postadress: 341 83 Ljungby
Eric Tedesjö
08-508 27 569
[email protected]
Projektsekreterare: Sylvia Blomby
Telefon: 0372-78 93 55
Gustaf Lorentz
040-690 24 35
[email protected]
[email protected] Anders Rosén
0140-681 48 [email protected]
www.europakorridoren.se
Björn Wieslander
0156-520 30
[email protected]
Therese Evertsdotter-Staaf 0321-59 52 68
[email protected] Kontaktperson Kina
Torbjörn Åkerblad
0370-67 81 42 [email protected]
NETG AB
Ulf Svensson 0370-37 72 60 [email protected]
[email protected]
Rolf Thor
031-63 09 47
[email protected]
Lena Rönning
042-640 60
[email protected]
Diana Olsson
0431-40 29 80
[email protected]
Cg Nilsson
0435-551 59
[email protected]
Lennie Johansson My-Linda Lorentsson
Göran Lundström
Leif Bigsten
Kikki Liljeblad
Anna Sanell
Stefan Larsson
033-23 13 01
033-35 82 76
0142-89 630
0515-88 51 14
0122-85 003
0371-813 79
0370-33 10 07
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Europakorridoren NYHETSBREV APRIL 2013
Typografi/form: Sylvia Blomby. Tryck: Bergstens Tryckeri, Helsingborg
B
SVERIGE