Reserapport - H+ - Helsingborgs stad

Download Report

Transcript Reserapport - H+ - Helsingborgs stad

Rapport VA-teknik, LTH
Reserapport: Studieresa inom EVAA-projektet
April 2013
Hamse Kjerstadius, VA-teknik LTH
1(8)
2013-04-08
PM Studieresa inom EVAA-projektet
Representanter för Helsingborg stad, Öresundskraft, NSR och NSVA reste 20-22 mars till
fallstudieområden i Tyskland och Nederländerna som en del av utredningsarbetet kring etapp 2 inom
EVAA-projektet. Under resan besöktes fallstudieområden som information tidigare inhämtats från
inom EVAA-projektet och representanter från organisationer som driver dessa områden. Med på
resan följde även representanter från VA-teknik vid Lunds Tekniska Högskola samt Emulsionen
ekonomisk förening som båda utfört delstudier inom EVAA.
EVAA-gruppen tillsammans med representanter för Emulsionen ek.för. och VA-teknik, Lunds Tekniska
Högskola utanför Hamburg Wassers huvudkontor i Hamburg, Tyskland.
Totalt besöktes tre fallstudieområden under resan:
HafenCity (Hamburg, Tyskland) där vattenära stadsdelsrenovation och problematik med stigande
havsvattenivåer diskuterades.
Jenfelder Au (Hamburg, Tyskland) som kommer att bli Europas största stadsdelsområde med
sorterande avloppsystem och innovativa behandlingsystem för klosettvatten och gråvatten när det
står färdigkonstruerat år 2016.
Noorderhoek (Sneek, Nederländerna) implementerat sorterande avloppssystem baserat på vakuum
för flerfamiljs- och lägenhetshus. Området stod färdig 2006 och kommer då det står färdigt att bli
Europas näst största system med sorterande avlopp när alla fastigheter är färdigkonstruerade
2015/2016.
Resan leddes av Jens Gille (Helsingborgs stad) och Hamse Kjerstadius (VA-teknik LTH).
2(8)
2013-04-08
HafenCity (Hamburg, DE): Vattennära stadsdelsrenovation och problematik med stigande
havsvattenivåer.
Stadsdelsprojektet HafenCity ligger i Hamburgs gamla hamnområde och har därmed många likheter
med H+ området i Helsingborg som vattennära bebyggelse, ett centralt läge samt liknande
områdesstorlek. Vidare hotas Hamburg, utöver tidvattensförändringar, av översvämningar från Elbe
vilket återkommande har drabbat hamnområdet under historiens lopp. EVAA-gruppen besökte under
en förmiddag området och fick en föreläsning om projektet HafenCity samt dess arbete med
hållbarhet och stigande havsvattenivåer, besöket leddes av Thorsten Gödtel från
informationsavdelningen på HafenCity GmbH, det stadsägda företag som leder implementeringen av
HafenCity-projektet. Thorsten Gödtel har varit aktiv inom projektet sedan 2003 och är expert på
översvämningsfrågor.
Området HafenCity i hamburg. Foto med tillstånd av HafenCity Hamburg GmbH.
Under mötet presenterades projektplanen för HafenCity-området samt de projekt som hittills
realiserats. Mest slående för EVAA-gruppen var den hastiga utvecklingen för området.
Grundritningen gjordes år 2000, de första boende flyttade in år 2005 (då lagerbyggnader i området
fortfarande användes för kommersiellt bruk) och i dagsläget är stora delar av HafenCity färdigbyggda
eller under konstruktion. Det som har gjort detta möjligt, förklarade Thorsten Gödtel, är att både
mark och exploateringsbolag ägdes av staden och att det har funnikts en klar politisk vilja kring vad
som skall implementeras i området. Ambitionen att uppnå en social mix har varit en viktig del i
beslutsfattandet kring vilka som skall tillåtas köpa mark i området och subventionerade boenden för
låginomsttagare blandas där med väletablerade företagskvarter för Kuehne Nagel, Der spiegel och
Greenpeace tyska högkvarter. Denna metod underlättades av att HafenCity GmbH under de första
åren hade fasta markpriser varför områden kunde erbjudas de organisationer som bedömdes mest
lämpliga snarare än ges till högst bjudande.
3(8)
2013-04-08
Presentation av HafenCity samt rundvandring i området med Thorsten Gödtel från HafenCity GmbH.
HafenCitys strategi för en anpassning till successivt stigande havsnivåer och extrema vattenstånd i
Elbe har varit att höja marknivån 2-4 m för bostadsområden, bygga vattentåliga konstruktioner i
källarplan samt i möjligaste mån undvika att de understa våningarna i varje hus är bostäder. Det ger
en total höjdskillnad på 7-8 meter mot havsnivån. Inom området premieras också hållbart byggande
och konstruktörer kan bygga efter en av flera nivåer inom HafenCitys miljöcertifiering. I början
handlade det mest om att få till en etablering inom området, som tidigare varit otillgängligt för
allmänheten. Men under den successiva utbyggnaden av området har kraven ökats på exploatörer
att kunna visa upp ett hållbart koncept med lösningar såsom urbana odlingar, gröna tak och allmänna
utrymmen som caféer mm i bottenplan premierats. Områdets lösningar för avfall och avlopp
diskuterades även vid besöket och det konstaterades att inga områdesspecifika lösningar hade
planlagts inom projektet även om miljöcertifieringssystemet gett upphov till att en del byggnader
implementerat t ex vakuum- och gråvattensystem för att minska sin vattenkonsumtion.
Ett fjärrvärmenät distribuerar värme i HafenCity, vilket är en ganska ovanlig lösning i Tyskland där
man i många städer har ett gasnät och en eller flera gasbrännare i varje enskild lägenhet. I västra
HafenCity är målet att uppvärmning skall ske till ett koldioxidutsläpp av 175 g CO2-eq per kWh och i
östra delen är kravet 125 g CO2-eq per kWh. Några anläggningstyper som används är träflisbrännare,
solvärmepaneler, biometanbränslecell, värmepumpar och som utsläppgränserna indikerar så
kommer fortfarande fossilgas bidra med en ganska stor andel värme, precis som i övriga Tyskland.
För mer information besök: http://www.hafencity.com/en/home.html
4(8)
2013-04-08
Jenfelder Au (Hamburg, DE) - Besök vid europas största stadsdelsområde med sorterande avlopp
I området Jenfelder Au i Hamburg som tidigare rymde gamla militärbaracker byggs just nu Europas
största stadsdelsområde med sorterande avloppssystem för klosettvatten och gråvatten. Projektet
drivs av Hamburg Wasser, det stadsägda vatten- och avloppsbolaget, tillsammans med Hamburg stad
och lokala byggherrar och kommer då det står färdigt år 2016 rymma boende för 2 000 personer
fördelat på 35 ha. De första invånarna beräknas kunna flytta in redan 2013/2014. Hela området samt
de tekniska VA-lösningarna är en del av konceptet Hamburg Water Cycle (HWC) som utarbetas av
Hamburg Wasser under de senaste 15 åren.
Modellskiss av området Jenfelder Au i Hamburg. Bild med tillåtelse av IBA Hamburg.
EVAA-gruppens besök leddes av Anne-Katrin Skambraks och Kim Augustin från Hamburg Wasser som
båda arbetar inom Jenfelder Au projektet. Kim Augustin leder sedan 2006 avdelningen “Future
Technologies” vid Hamburg Wasser och arbetar främst med analys och prognos kring framtida krav
för vattenförsörjning och VA-system. Anne-Katrin Skambraks är projektledare vid samma avdelning
och utvecklar konceptet HWC och dess implementering I området Jenfelder Au. Vid mötet med
EVAA-gruppen diskuterades de tekniska lösningar för avlopps- och matavfallshantering som skall
användas i området samt hur samordningen med byggherrar och berörda myndigheter sett ut under
beslutsprocessen att implementera innovativa hållbara system i Jenfelder Au. Det kom vid besöket
fram att Hamburg Wassers främsta drivkraft bakom HWC-konceptet var att minska
energiförbrukningen för VA-hantering och därmed närma sig ett energineutralt boende. Det bör
påpekas att hela Hamburg med omnejd motsvarande 2 miljoner personekvivalenter (pe) är anslutna
till ett enda avloppsreningsverk (Europas största) som utan problem skulle kunna hantera
belastningen från 2000 pe i Jenfelder Au. Den valda lösningen i Jenfelder Au är således driven av att
utveckla konceptet HWC och undersöka möjligheterna för hållbar och mer energineutral teknik. Som
en del i denna lösning har det beslutats att vakuumtoaletter kommer att implementeras i samtliga
hushåll i området. Vidare har det skrivits in i byggkontrakten för områden, då Hamburg stad säljer
tomter i området, att byggherrar måste installera dessa vakuumsystem. Att drivkraften var att öka
energineutraliteten var intressant att höra för EVAA-gruppen då dennas egna utredningar visat att
VA-systemen endast står för en bråkdel av den totala energikonsumtionen i ett bostadsområde (när
transporter räknas in) varför sorterande VA-system enligt EVAA:s utredningar främst bör motiveras
med hållbar, energisnål, återförsel av näringsämnen till jordbruksmark.
5(8)
2013-04-08
Kim Augustin från Hamburg Wasser presenterar Jenfelder Au projektet för EVAA-gruppen.
För mer information besök:
www.hamburgwatercycle.de/index.php/the-jenfelder-au-quarter.html
www.iba-hamburg.de/en/themes-projects/jenfelder-au/projekt/jenfelder-au.html
6(8)
2013-04-08
Sneek Noorderhoek (Sneek, NL) - Bostadsområde med sorterande avlopp och eget
avloppsreningsverk
I småstaden Sneek i Nederländerna finns två kvarter där vakuumbaserade system för insamling av
gråvatten, klosettavlopp samt matavfall har installerats. Båda områdena har kompakta små
reningsverk i anslutning till bostadsområdena där organiskt material omvandlas till biogas, fosfor kan
återvinnas i form av struvit och kväve renas med anammoxbakterier. Anläggningarnas kompakthet
samt de minskade kostnaderna för att lägga vakuumavlopp istället för större vattenburna system gör
systemen ekonomiskt gångbara enligt projektledare Brendo Meulman vid företaget DeSaH som är
ansvariga för driften av systemen. Meulman menar vidare att det finns flera skäl att införa
sorterande VA-system i mindre skala: Rena avlopp kan sorteras från oönskade vilket ökar kvalitén på
de näringsämnen som kan återföras, transporter av både avloppsvatten och slam kan minskas samt
att man undviker att bygga in sig i stora centraliserade VA-system som blir svåra att anpassa mot
framtida förändringar på vattenkonsumtion samt krav på utsläppsnivåer och näingsåterförsel. Vidare
medför den valda tekniken med vakuumsystem i Sneek, enligt representanten från VA-teknik vid LTH,
att mycket kompakta avloppsreningsverk kan byggas utan behov av sedimentationsbassänger vilket
gör avloppsreningsverk mer attraktiva att rymma i stadsnära miljö. Att ha ett reningsverk i närhet till
boendet har gjort de boende i området Sneek Noorderhoek mer medvetna om sin vattenkonsumtion
enligt Brendo Muelman.
Bostäder i Sneek Noorderhoek.
EVAA-gruppen besökte under resan området Sneek Noorderhoek som är den större av de båda
kvarteren med vakuumsystem och är planerad för 250 hushåll varav ca 60 är konstruerade i
dagsläget. Ett foto av dessa bostäder visas ovan. Hela området skall stå färdigt under 2016. Värd för
besöket var Brendo Muelman (DeSaH) som är projektansvarig för de båda områdena och tidigare
bodde i en lägenhet i det mindre av de två (Sneek Lemmerweg). Företaget DeSaH BV har sedan 2006
designat och konstruerat innovativa och hållbara sanitetslösningar och har nära kopplingar till
Wetsus (Vattenteknologiskt forskningsinstitut i Leeuwarden, Nederländerna) och universiteten
Groningen och Wageningen som båda är välkända inom avloppsvattenrening och biogasteknik.
DeSaH är dotterbolag till jordbruksföretaget Landustrie.
7(8)
2013-04-08
Brendo Muelman från DeSaH guidar EVAA-gruppen under ett besök vid reningsverket vid Sneek
Noorderhoek. I fotot till höger visas prover på avloppsvattenprover från vakuumtoalett respektive
gråvattensinsamling upp.
EVAA-gruppens besök hos DeSaH i Sneek innefattade en generell presentation av bostadsområdena
med särskilt emfas på ekonomi och samarbetsprocessen mellan olika berörda organisationer och
samarbetspartners som krävdes för att ro projekten i hamn. Vidare gav Brendo Muelman sin
profesionella syn på framtiden för vakuumbaserade system för hushållsavlopp samt en jämförelse
mellan implemnetering av sorterande avloppssystem i Tyskland och Holland. Budskapet som EVAAgruppen tog med sig från besöket var vikten av tydliga uppsatta mål och delmål för att ett projekt
liknande det i Sneek skall kunna genomdrivas med en samstämmighet mellan byggherrar,
beslutsfattare och berörda kommunala bolag.
För mer information besök:
www.desah.nl/projecten/noorderhoek-sneek/ (holländska med infoblad på engelska)
8(8)
2013-04-08
Sammanfattade lärdomar för EVAA-gruppen var:

Inte i något av de besökta projektområdena har man undersökt på alla områden som kan
rymmas inom begreppet hållbarhet utan istället fokuserat på några utvalda aspekter (t.ex.
social hållbarhet i HafenCity respektive hållbara VA-lösningar för vattenresursanvändande
och näringsåtervinning i Sneek).

Att man i Hamburg, som har Europas största reningsverk (2 miljoner pe), väljer att satsa på
ett decentraliserat försörjningssystem i Jenfelder Au. Det gör man för att det finns ett teknikoch miljöintresse hos Hamburg Wasser samt hos exploatörer/boende, och inte för att det är
det är mest ekonomiska. Detta gäller även för systemet i Sneek.

En klar politisk vilja och nära samarbete med exploateringsföretag gör stora förändringar
möjliga under kort tid, vilket exemplet HafenCity visar.
Kommentarer från VA-teknik, LTH (som utförde svartvattens- och matavfallsutredning inom EVAA)
samt Emulsionen ekonomisk förening (som utförde gråvattensutredning inom EVAA) som deltog i
resan utöver EVAA-gruppen:

VA-teknik: Sorterande VA-system eller val av liknande hållbara lösningar kan antagligen inte
motiveras enbart (eller alls) av ekonomiska skäl i norra Europa idag där vi har god tillgång till
vatten och än så länge låga kostnader för (samt säker tillgång på) fossil fosfor. Det är därför
andra värden som gör sådana lösningar vettiga att implementera.

VA-teknik: Det starkaste argumentet för sorterande avloppssystem (baserat på vakuum) är
att det går att kombinera ökad renhet på rötrest (vilket gör den mer attraktiv för
fosforåterförsel till jordbruksmark) med ökad biogasproduktion samt ett mycket kompakt
avloppsreningsverk utan behov av sedimenteringsbassänger, aktivt slam bassänger eller
gravitationsförtjockare (dessa delar tar upp mycket yta och ligger ofta öppna mot
atmosfären). Vidare medger samtliga sorterande system av svartvatten att (i min åsikt troliga)
framtida krav på läkemedelsrester i utloppsvatten blir lättare att hantera då mindre volymer
vatten behöver hanteras för att rena dessa (läkemedelsrester återfinns primärt i
svartvattnet).

Emulsionen: Den stora ekonomiska fördelen med ett separerande system där gråvatten
behandlas mycket lokalt, gärna i enskild fastighet, bör poängteras. Då blir investering och
underhåll av infrastruktur (avloppssystem) minimal. Detta bekräftades av Brendo Muelman i
Sneek. Att sorterande system (för grå- och svartvatten) har en mycket god potential ur
ekologiskt perspektiv ter sig för mig mycket tydligt.