Transcript Utvecklingsplan UAN 2013-2014

1
2013-08-14
Rev 2013-08-20
Nulägesbedömning och
utvecklingsplan inom det systematiska
kvalitetsarbetet
2013/2014
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
2
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Varje huvudman inom skolväsendet ska enligt den nya skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska
kvalitetsarbetet är de kunskaps- och värdegrundsmål som finns redovisade i skollagen, läroplanerna och i andra föreskrifter som berör utbildningen.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (Uan) har beslutat att sammanställda resultat,
bedömningar och utvecklingsområden ska analyseras återkommande under året av gymnasiecheferna tillsammans med förvaltningsledningen. Vid dessa avstämningar har nämndens presidium möjlighet att närvara.
Genom avstämningarna utkristalliseras de åtgärder som huvudmannen behöver initiera för
att stödja enheternas kvalitetsarbete. En del åtgärder genomförs löpande under läsårets
gång medan andra tas upp i ”plan över åtgärder” i utvecklingsplanen.
Efter läsårets slut har uppgifter om det gångna läsåret ställts samma utifrån de genomförda
avstämningarna. Uppgifterna redovisas i detta dokument. Eftersom en del saker endast
kommer upp vid ett avstämningstillfälle under året anges vilket tillfälle som avses.
De beslutade åtgärderna som ingick i den föregående utvecklingsplanen har utvärderats
och en ny plan över åtgärder som ska genomföras under det kommande läsåret har tagits
fram och redovisas i detta dokument.
Avgränsning
Dokumentet berör inte Arbetsmarknadsavdelningen, vars verksamhet inte omfattas av
skollagen.
DET GÅNGNA LÄSÅRET – LÄSÅRET 2012/2013
RESULTAT
De kommunala gymnasieskolorna
Kunskap
För elever i åk 3 på gymnasiet gäller den gamla betygsskalan med MVG, VG, G och IG
medan den nya betygsskalan, där A-E är godkända betyg och F är icke godkänt, gäller för
eleverna i åk 1 och 2.
Grundläggande behörighet:
Andelen elever med grundläggande behörighet hos de elever som fick slutbetyg på kommunens fyra gymnasieskolor var våren 2013 och 2012 följande1:
1
Betygsresultaten är hämtade från kommunens redovisningssystem och reservation görs här för att avvikelser kan förekomma i siffermaterialet jämfört med Skolverkets statistik.
3
Skola
Kvinnor2
2013
Bäckadalsgymnasiet
80,2
Totalt
2013
Kvinnor
2012
82,9
823
90,4
89,2
89,5
92
93
92
91
92
92
Per Brahegymnasiet
95
92
94
96
83
93,1
Sandagymnasiet
93
91,3
92,1
92,9
90,5
91,6
Erik Dahlbergsgymnasiet
Män
2013
Män
2012
Totalt
2012
Resultaten kan jämföras med Skolverkets statistik för 2012 då andelen elever med grundläggande behörighet i kommunens gymnasieskolor sammantaget var 89,4 % (i riket 87,1
%)4.
I Utvecklingsplan 2012/2013 har ett uppdrag getts till gymnasieskolorna att elevernas
grundläggande behörighet ska öka på kommunens samtliga gymnasieskolor.
Vid avstämningarna av det systematiska kvalitetsarbetet har gymnasiecheferna redovisat
vilka åtgärder de vidtagit under läsåret i syfte att öka elevernas grundläggande behörighet,
bl.a. utökad undervisningstid i vissa ämnen, extra möjlighet till stöd och prioriterat arbete
med utredningar och åtgärdsprogram.
Det kan konstateras att den grundläggande behörigheten 2013 har ökat på två av skolorna
(PB och SA), att den ligger kvar på samma nivå som året innan på en skola (ED) medan
den har minskat på den fjärde skolan (BD).
Andelen elever med slutbetyg:
Andelen elever med slutbetyg i de kommunala gymnasieskolorna var våren 2013 och
2012 följande:1
Skola
Kvinnor
2013
90,7
Män
2013
83,7
Totalt
2013
85,5
Kvinnor
2012
88,1
Män
2012
90,2
Totalt
2012
89,7
Erik Dahlbergsgymnasiet
Per Brahegymnasiet
96
98
97
87
91
89
92
89
91
92
89
91
Sandagymnasiet
93,6
92,9
92,7
96,2
94,36
95,2
Bäckadalsgymnasiet
Andelen elever med slutbetyg 2013 har minskat på två av skolorna (BD och SA), är densamma på en (PB) och har ökat på en av skolorna (ED) jämfört med 2012.
1
Betygsresultaten är hämtade från kommunens redovisningssystem och reservation görs här för att avvikelser kan förekomma i siffermaterialet jämfört med Skolverkets statistik.
2
Då det gäller uppdelningen av kön har ”kvinnor” och ”män” använts. ”Flickor” och ”pojkar” förekommer i dokumentet då
uppgifter hämtats från källor som använt dessa ord.
3
Osäkra siffror.
4
Uppgifter från Skolverkets databas Siris.
4
Enligt uppgifter från Skolverkets databas för jämförelsetal var det 88 % av andelen nybörjare, folkbokförda i Jönköpings kommun, som 2012 fullföljde gymnasieutbildningen inom
4 år, exklusive IV-programmets elever (i riket var det 84 %).
Genomsnittlig betygspoäng:
Den genomsnittliga betygspoängen i de fyra kommunala gymnasieskolorna var våren
2013 och 2012 följande1:
Kvinnor
2013
Män
2013
Totalt
2013
12,9
Kvinnor
2012
14,5
Män
2012
13,4
Totalt
2012
13,9
Erik Dahlbergsgymnasiet
Per Brahegymnasiet
15,8
14,4
14,9
15,6
14,0
14,6
15,1
15,3
14,93
15,2
Sandagymnasiet
15,2
15,0
15,14
15,22
15,19
Skola
Bäckadalsgymnasiet
14,9
På tre av de kommunala gymnasieskolorna (BD, PB och SA) sjönk den genomsnittliga
betygspoängen våren 2013 jämfört med 2012 medan den ökade på en (ED).
Den genomsnittliga betygspoängen 2012 hos de elever i kommunens gymnasieskolor som
fick slutbetyg var enligt Skolverket 14,1 (riket 14,0)5.
Måluppfyllelse efter sommarskola
Betyg
K/M
Betyg
F
Betyg
E
Totalt
antal
betyg
Totalt
Ma
1a
K/M
5/1
Ma
1b
K/M
18/7
Ma
1c
K/M
Ma
2a
K/M
1/5
Ma
2b
K/M
3/5
Ma
2c
K/M
1/3
En 5
En 6
Totalt
Totalt
K/M
4/1
K/M
K/M
32/22
54
4/6
6/2
0/1
0/4
6/6
0/0
4/0
6/1
26/20
46
9/7
24/9
0/1
1/9
9/11
1/3
8/1
6/1
58/42
100
16
33
2
10
20
4
9
7
100
I sommarskolan 2013 deltog 100 elever (58 kvinnor och 42 män). Fler elever var anmälda
men uteblev. Av eleverna läste merparten matematik. Endast 16 elever (14 kvinnor och 2
män) läste engelska. Av de deltagande eleverna var det 46 elever som uppnådde betyget E
(26 kvinnor och 20 män), 46 %, medan 54 (32 kvinnor och 22 män) fick betyget F, 54 %.
I sommarskolan 2012 deltog 111 elever. 75 av dessa uppnådde då betyget Godkänt.
Kursbetyg
Av de kursbetyg som sattes vårterminen 2013 har tre kurser valts ut: idrott, religion och
matematik. Vid avstämningen i augusti redovisade gymnasieskolorna följande om betyg i
kurserna:
1
Betygsresultaten är hämtade från kommunens redovisningssystem och reservation görs här för att avvikelser kan förekomma i siffermaterialet jämfört med Skolverkets statistik.
5
Uppgifter från Skolverkets databas för jämförelsetal.
5
Betyg i idrott våren 2013
Kurs
Idrott och hälsa
1, Gy11
Idrott o hälsa A,
Lpf94
Totalt
Totalt
Kvinnor/Män
679/638
Totalt
1 317
F-/IG-betyg
Kvinnor/Män
47/41
F-/IG-betyg
Totalt
88
123/138
261
3/6
9
802/776
1 578
50/47
97
Idrott (Idrott och hälsa 1 och Idrott och hälsa A): 1 578 betyg (802 kvinnor och 776 män),
varav 97 F-/IG-betyg, 6 % (50 kvinnor och 47 män). Föregående läsår var F-/IG-siffran
5,5 %.
En åtgärd, som kan nämnas, för att få ökad måluppfyllelse i idrott på BD är att fordonselever från TTC har bussats till idrottslektionerna p.g.a. stora brister i reguljära kommunikationer.
Betyg i religion våren 2013
Kurs
Religion 1, Gy11
Religion A,
Lpf94
Totalt
Totalt
Kvinnor/Män
269/159
Totalt
428
F-/IG-betyg
Kvinnor/män
17/22
F-/IG-betyg
Totalt
39
519/414
933
36/30
66
788/573
1 361
53/52
105
Religion (Religion 1 och Religion A): 1 361 betyg (788 kvinnor och 573 män), varav 105
F-/IG-betyg, 7,7 % (53 kvinnor och 52 män). Föregående läsår var F-/IG-siffran 11,8 %
Betyg i matematik i åk 1 våren 2013
Kurs
Matematik åk 1
Totalt
Kvinnor/Män
761/788
Totalt
1 549
F-betyg
Kvinnor/Män
72/73
F-betyg
Totalt
145
Matematik i åk 1 (Matematik 1a, 1b, 1c)6: 1 549 betyg, varav 145 F-betyg, 9,3 % (antal
kvinnor 72 och män 73). Läsåret 2011/2012 var F-betygsiffran 15,8 %.
I Utvecklingsplan 2012/2013 har gymnasieskolorna fått i uppdrag att elevernas kunskaper
i matematik ska förbättras. Ansvarig är respektive gymnasiechef med hjälp av stödprocesen.
Vid avstämningarna av det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret har gymnasiecheferna redovisat vilka åtgärder de har vidtagit i syfte att förbättra elevernas resultat i matematik. Exempel på detta är riktat speciallärarstöd till vissa elever, extra resurstid för grupper med svårigheter, två lärare per klass och extratimmar. Under kommande läsår kommer
matematiklärare att delta i det s.k. matematiklyftet.
6
Matematik 1a läses på yrkesprogrammen. Matematik 1b läses på ekonomiprogrammet och på estetiska, samhällsvetenskapliga och humanistiska programmet. Matematik 1c läses på naturvetenskapliga och tekniska programmet.
6
Även om antalet underkända betyg i matematik i åk 1 har minskat 2013 jämfört med föregående läsår från drygt 15 % till 9,3 % har de fyra gymnasiecheferna vid avstämningen i
augusti uttalat att matematik är ett utvecklingsområde på skolorna. På två av skolorna gäller inte detta generellt utan främst på vissa program (PB och ED).
Kunskapsresultat på introduktionsprogrammen
Den 15 september 2012 var 379 elever (156 kvinnor och 223 män) enligt gymnasiecheferna inskrivna på de kommunala gymnasieskolornas introduktionsprogram.
Inskrivna elever på IM- Antal 15/9
program samt var
2012
eleverna hamnar efter 1
år på programmet?
K/M
Preparandår
(IMPRE)
PB
8 (7/1)
Varav gått
till
nationellt
program
K/M
Varav gått
till annat
IM-program
K/M
Varav gått
till arbetslivet
Avbrott
K/M
K/M
4/0
3/1
Programinriktat
individuellt val
(IMPRO)
BD
ED
PB
SA
56 (18/38) 3/8
19 (12/7) 4/0
1 (1/0)
33 (13/20) 0/1
1/1
0/0
Totalt
109 (44/65) 16 (7/9)
3 (1/2)
Yrkesintroduktion
(IMYRK)
BD
ED
SA
Totalt
40 (15/25) 2/0
18 (16/2) 1/1
52 (21/31) 0/1
110 (52/58) 5 (3/2)
0/1
0/0
5/5
11 (5/6)
Individuellt alternativ
(IMIND)
ED
SA
Totalt
24 (7/17) 1/5
17 (5/12) 2/0
41 (12/29) 8 (3/5)
2/4
1/0
0/7
1/0
13 (2/11) 2 (2/0)
Språkintroduktion
(IMSPR)
BD
ED
PB
Totalt
46 (16/30) 4/8
0/0
31 (10/21) 4/3
2/1
34 (15/19) 3/3
111 (41/70) 25 (11/14) 3 (2/1)
Totalt
379
58
(156/223) (28/30)
Procent
15 %
Varav
Övrigt, bl.a.
kvarstår på folkhögskola
samma IMprogram
K/M
K/M
0/0
0/0
1/0
1/0
0/1
9/18
7/7
1/0
¾
4/11
0/0
2 (2/0)
49 (20/29)
10/14 avslutat efter 3 år
39 (14/25)
1/4
2/0
7 (3/4)
4/7
9/1
15/19
55 (28/27)
8/13
4/0
1/6
32 (13/19)
2/6
1/0
9 (3/6)
0/2
1/3
6 (1/5)
1/0
0/2
3 (1/2)
0/0
0/1
0/1
0/0
1 (0/1)
1 (0/1)
11/21
4/13
7/16
72 (22/50)
1/0
0/3
5/0
9 (6/3)
30
10/20
3
(2/1)
19
(8/11)
186
(74/112)
83
(34/49)
8%
1%
5%
49 %
22 %
0/0
0/0
7
Språkintroduktion (IMSPR) på BD, ED och PB: 111 elever (41 kvinnor och 70 män). Av
dessa har 25 har gått över till ett nationellt program, 72 är kvar på programmet, 3 har gått
över till ett annat introduktionsprogram, 1 har gått till arbetslivet, 1 har hoppat av och 9
redovisas under Övrigt.
Individuellt alternativ (IMIND) på ED och SA: 41 elever (12 kvinnor och 29 män). Av
dessa har 8 gått till nationellt program, 13 till annat introduktionsprogram, 6 är kvar på
programmet, 2 till arbetslivet, 9 har gjort avbrott och 3 finns under Övrigt.
Preparandutbildning på PB (IMPRE): 8 elever (7 kvinnor och 1 man). Av dessa har 4 gått
till nationellt program och 4 kvarstår på programmet.
Programinriktat individuellt val (IMPRO) på BD, ED, PB och SA: 109 elever (44 kvinnor
och 65 män). Av dessa har 16 gått över till nationellt program, 49 elever är kvar på programmet, 3 har gått till annat introduktionsprogram, 2 har gjort avbrott och 39 finns under
Övrigt. Av dessa 39 har 24 elever på SA avslutat PRIV efter 3 år.
Yrkesintroduktion (IMYRK) på BD, ED och SA: 110 elever (52 kvinnor och 58 män). Av
dessa har 5 gått till nationellt program, 55 går kvar på samma program, 11 har gått till ett
annat introduktionsprogram, 7 har avbrutit och 32 finns under Övrigt.
Av eleverna på kommunens introduktionsprogram har totalt 15 % gått över till ett nationellt program, 49 % är kvar på sitt introduktionsprogram och 8 % har gått över till ett annat
introduktionsprogram.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade 2013-04-22 § 94 som ett integrationspolitiskt mål att nyanlända pojkar och flickor snarast ska påbörja studier inom introduktionsprogrammet inriktning språkintroduktion och då direkt tillgodogöra sig det
svenska språket. Nyckeltalet är att andelen pojkar och flickor som studerar vidare på nationellt program efter ett år ska öka. Antalet nationella gymnasiekurser som eleven erhållit
slutbetyg i ska mätas. Målfokus är att andelen pojkar och flickor som studerar vidare på
nationellt program efter ett år ska öka från 16,7 % (2012). Alla elever ska ha nått minst ett
slutbetyg från nationell gymnasiekurs under första året inom språkintroduktion.
Särskilt stöd
Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska enligt skollagen 3 kap 8
§ elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utredas. Om en utredning visar att en elev är i
behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska då utarbetas.
I Utvecklingsplan 2012/2013 har ett uppdrag då det gäller särskilt stöd getts till de kommunala gymnasierna att arbetet med utredningar och åtgärdsprogram ska omfatta alla elever som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Arbetet med utredningar och åtgärdsprogram
har därför intensifierats under året på de fyra kommunala gymnasieskolorna.
Förvaltningens controller genomförde hösten 2012 en uppföljning av utredningar och åtgärdsprogram på kommunens gymnasieskolor. Uppföljningen visade att det blivit en markant förbättring i antalet existerande handlingar och antalet handlingar som uppfyller gällande lagkrav jämfört med tidigare uppföljning, men att det fortfarande var en stor del, var
tredje kurs i vilken eleven inte nått målen, där ingen form av dokumentation redovisats
och att hälften av inlämnade åtgärdsprogram inte uppfyllde lagens formkrav.
8
För nämnden och vid avstämningarna i det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret har
gymnasiecheferna redovisat vilka åtgärder som vidtagits på deras skolor och varje skola
har presenterat en handlingsplan angående arbetet med särskilt stöd.
Vid augustiavstämningen 2013 bedömde gymnasiecheferna om arbetet med utredningar
och åtgärdsprogram förekom med fullgod kvalitet (grönt), med bristande kvalitet (gult) eller om det saknades (rött) på deras skolor. Både när det gäller utredningar och åtgärdsprogram angav gymnasiecheferna att arbetet förekom med bristande kvalitet.
Gymnasiechefernas samlade bedömningar vid augustiavstämningen 2013 av var
gymnasieskolorna befinner sig i arbetet med utredningar och åtgärdsprogram då
det gäller elever som riskerar att inte nå målen:
BD
ED
PB
SA
gul
gul
gul
gul
Vid en jämförelse med läsåret innan kan konstateras att två av gymnasiecheferna då angav
att arbetet med utredningar förekom med fullgod kvalitet (BD och PB) och två att det förekom med bristande kvalitet (ED och SA). En gymnasiechef bedömde då att arbetet med
åtgärdsprogram förekom med fullgod kvalitet (PB) medan tre bedömde att detta arbete förekom med bristande kvalitet (BD, ED och SA).
I en departementspromemoria, Ds 2013:507, som publicerades sommaren 2013, föreslås
att kravet på åtgärdsprogram ska avskaffas. I promemorian finns istället en modell med
olika steg i arbetet med elever i behov av stöd och särskilt stöd. Förslaget bygger på att det
finns en undervisning som möter alla elever. Stöd är den första extra insats som sätts in för
en elev som behöver det. Om en elevs behov av stöd inte kan tillgodoses inom ramen för
den ordinarie undervisningen ska detta anmälas till rektorn. Om rektorn bedömer att eleven är i behov av särskilt stöd, ska rektorn besluta att eleven ska ges sådant stöd. För en
elev som ska ges särskilt stöd ska det särskilda stödet dokumenteras i ett åtgärdsprogram
endast om eleven, om han eller hon har fyllt 16 år, eller elevens vårdnadshavare begär det.
Förslaget remissbehandlas och efter riksdagsbehandling är det tänkt att det ska kunna
träda i kraft under våren 2014.
Reducerat program
Enligt Gymnasieförordningens 9 kap 6 § kan en elev befrias från undervisning i en eller
flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Reducerat program beslutas inom ett
åtgärdsprogram. Gymnasiecheferna har vid avstämning våren 2013 meddelat att det var
tre elever (3 män) som hade reducerat program under kalenderåret 2012.
Antalet beslut om reducerade program under
kalenderåret 2012
7
Kvinnor
Män
Totalt
BD
0
0
0
ED
0
0
0
PB
0
3
3
SA
0
0
0
Tid för undervisning – lärares arbete med åtgärdsprogram, Ds 2013:50. Utbildningsdepartementet. 9 juli 2013.
9
Förlängd studietid
Enligt Gymnasieförordningen 9 kap 7 § får huvudmannen besluta att undervisningen på
ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år,
om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Vid avstämningen i augusti 2013 redovisade
gymnasiecheferna att 65 elever (31 kvinnor och 34 män) hade beviljats ett fjärde år och att
33 elever (20 kvinnor och 13 män) hade avslutat ett fjärde år.
Antalet kvinnor och män som beviljats ett
fjärde år
Kvinnor
Män
Totalt
BD
5
17
22
ED
10
9
19
PB
11
5
16
SA
5
3
8
Totalt
31
34
65
Kvinnor
Män
Totalt
BD
4
4
8
ED
8
6
14
PB
8
1
9
2
2
13
33
Antalet kvinnor och män som avslutat ett fjärde
år
SA
Totalt
20
Individuellt anpassat program
När det gäller individuellt anpassat program får en elevs utbildning enligt Gymnasieförordningens 9 kap 4 § avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom
att vissa kurser byts ut om utbildningen kan hänföras till ett nationellt program, kraven för
examen från det aktuella programmet kan uppfyllas och beslutet fattas före utgången av
det andra läsåret. Gymnasiecheferna har vid avstämning under våren 2013 rapporterat att
det var 30 elever (24 män och 6 kvinnor) som under kalenderåret 2012 hade individuellt
anpassat program. Den vanligaste anledningen till beslut om individuellt anpassat program var att elever med läs- och skrivutredning på samhällsvetenskapsprogrammet hade
ersatt modernt språk med en annan kurs.
Antalet beslut om individuellt anpassade
program under kalenderåret 2012
Kvinnor
Män
Totalt
BD
0
0
0
ED
12
3
15
PB
12
3
15
SA
0
0
0
Totalt
24
6
30
10
Studieavbrott
Antalet avbrott gjorda under
kalenderåret 2012
Kvinnor
Män
Totalt
BD
5
8
13
ED
4
5
9
PB
4
5
9
SA
2
4
6
Totalt
15
22
37
Under kalenderåret 2012 gjordes 37 (15 kvinnor och 22 män) avbrott i de kommunala
gymnasieskolorna. Avbrott här är när en elev ”trillar ur systemet”, inte när en elev byter
skola eller flyttar. Vid avstämningen i februari 2013 konstaterades att en del elever är villrådiga och hoppar mellan olika program. Detta kan sedan leda till att de hoppar av skolan.
Frågan kan ställas: Får dessa elever rätt vägledning?
Enligt SKL:s rapport Öppna jämförelser – gymnasieskola 20128 är det fler män än kvinnor
som avbryter sina gymnasiestudier. Drygt 31 procent av eleverna i landet uppnår inte fullständig gymnasieutbildning inom tre år. Andelen män som inte uppnår fullständig gymnasieutbildning är cirka tre till fem procentenheter högre än motsvarande för kvinnor. Inom
de studieförberedande programmen fullföljer eleverna i högre grad utbildningen, vilket
kan bero på att de i högre grad strävar efter behörighet till högskolan genom att få ett slutbetyg från gymnasiet.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade 2013-04-22 § 94 som ett integrationspolitiskt mål att pojkars och flickors frivilliga uppehåll och avbrott från gymnasieskolan ska minimeras så långt det är möjligt. Detta för att förhindra ett utanförskap i samhället med svårigheter att verka i förvärvslivet, vilket då kan leda till behov av försörjningsstöd. Mål är: andelen pojkar eller flickor som begär uppehåll eller gör avbrott i sina
gymnasiestudier ska vara 0 %.
Uppehåll
Under kalenderåret togs 10 beslut om uppehåll (5 kvinnor och 5 män). Det kan gälla exempelvis utlandsvistelse och behandling vid sjukdom.
Antalet beslut om uppehåll gjorda under
kalenderåret 2012
Kvinnor
Män
Totalt
BD
0
0
0
ED
1
3
4
PB
2
0
2
SA
2
2
4
Totalt
5
5
10
Elevers lärande
När det gäller barnens och elevernas lärande och personliga utveckling står det i skollagens 3 kap 3 § att ”alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver
8
Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2012. Sveriges Kommuner och Landsting. ETC Kommunikation, oktober 2012.
11
i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska
kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i
sin kunskapsutveckling.”
I Skolverkets skrift Attityder till skolan 20129 anges att en betydande mängd forskningsresultat pekar på lärarens betydelse. Lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. Både internationell och svensk forskning pekar på
betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera och uppmuntra alla elever.
I den brukarenkät10 som elever i åk 2 på gymnasiet besvarade våren 2013 är det totalt sett
något fler kommunala gymnasieelever än året innan som är nöjda när det gäller lärarnas
förmåga att engagera dem och skapa intresse (2013: 69 %, kvinnor 63 % och män 74 %,
2012: 68 %, kvinnor 63 % och män 73 %) och något färre när det gäller att lärarna tror på
dem och deras förmåga att lära (74 %, kvinnor 68 % och män 80 %, 2012: 76 %, kvinnor
75 % och män 77 %). Kvinnorna är alltså mindre nöjda än männen både när det gäller lärarnas förmåga att engagera dem och skapa intresse och om de tror på dem och deras förmåga att lära. Kvinnorna har 2013 dessutom blivit mindre nöjda när det gäller om lärarna
tror på dem och deras förmåga, medan männen har blivit mer nöjda jämfört med 2012.
Andelen nöjda elever när det gäller lärarnas förmåga att engagera dem och skapa
intresse
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
71
76
62
62
69
Kvinnor
2013
45
71
63
60
63
Män 2013
78
80
61
65
74
Totalt
2012
74
74
60
65
68
Kvinnor
2012
67
69
60
59
63
Män 2012
77
79
60
70
73
Andelen nöjda elever när det gäller att lärarna tror på dem och deras förmåga att
lära
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
76
78
70
69
74
Kvinnor
2013
60
71
69
67
68
Män 2013
81
85
74
72
80
Totalt
2012
81
82
70
72
76
Kvinnor
2012
80
82
71
71
75
Män 2012
82
81
69
72
77
Vid augustiavstämningen 2013 har gymnasiecheferna utifrån brukarenkäten bedömt om
kvinnors och mäns nöjdhet med hur lärarna tror på dem och deras förmåga att lära
förekommer med fullgod kvalitet (grönt), med bristande kvalitet (gult) eller om den
saknas (rött). Två av gymnasiechefernas bedömningar var rött. De två andras bedömningar
var gul:
9
Attityder till skolan 2012. Skolverket 2013-06-27
Brukarenkät 2013, Jönköpings kommun, www.jonkoping.se.
10
12
Gymnasiechefernas bedömningar utifrån brukarenkäten av pojkars och flickors
nöjdhet med hur lärarna tror på dem och deras förmåga att lära
BD
ED
PB
SA
röd
gul
gul
röd
Närvaro är en väsentlig faktor för ökad måluppfyllelse. Vid årsskiftet 2011/2012 tog
Centrala studiestödsnämnden, CSN, bort den gräns på 20 procents frånvaro genom skolk
som tidigare gällt vid indragning av studiebidrag. Det som nu gäller är att det kan räcka
med ett par timmars skolk vid upprepade tillfällen för att skolan ska kunna rapportera in
en elevs frånvaro till CSN. Detta tillsammans med användandet av skolverkets allmänna
råd ”Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i
skolan” har bidragit till att minska den ogiltiga frånvaron. Vid avstämningen i november
redovisade gymnasiecheferna att rektorerna på deras gymnasieskolor prioriterar arbetet
med att ogiltig frånvaro ska minimeras, men att arbetet ännu har ”bristande kvalitet”.
Centrala studiestödsnämnden, CSN, har i juli 2013 redovisat siffror för läsåret 2012/2013
då det gäller andelen elever med indragen studiehjälp. Uppgifterna omfattar elever i fristående och kommunala gymnasieskolor. Det kan konstateras att denna andel ökar både i
landet och i Jönköpings kommun. Arbetet med frånvaro bör därför vara ett område som
behöver utvecklas.
Värdegrund
Trygghet
Varje verksamhet ska enligt lagen upprätta en årlig plan mot kränkande behandling och en
likabehandlingsplan. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller
lagarnas krav (Skollagen 6 kap. 8 § och Diskrimineringslagen 3 kap. 16 §). Vid
avstämning under hösten 2012 har de kommunala gymnasiecheferna bedömt att arbetet på
deras skolor med att upprätta likabehandlingsplaner förekommer med fullgod kvalitet på
två av skolorna (BD och SA) och med bristande kvalitet på de andra två skolorna (ED och
PB), varav en på väg mot grönt (PB). Vid avstämningen påpekades att arbetet med
handlingsplanerna tar tid eftersom det bl.a. omfattar insamlande av uppgifter från eleverna
och en förankringsprocess. Det gäller att processen får ”ta tid så att dokumenten blir
levande och inte bara färdiga dokument”.
När det gäller ordningsregler redovisade gymnasiecheferna i november 2012 att alla
rektorer på två av gymnasieskolorna (BD och SA) hade ordningsregler som var fastställda
under hösterminen och att rektorerna på en av de andra skolorna var på väg mot att ha
detta (PB). På den fjärde skolan (ED) hade ännu inte alla rektorer fastställda
ordningsregler. En gällande reviderad krisplan hade tre av gymnasieskolorna vid
avstämningen i november (BD, ED och SA). Den fjärde gymnasieskolan var på väg mot
detta (PB).
Alla kommunala gymnasieskolor har i Utvecklingsplan 2012/2013 fått uppdraget att
tryggheten hos eleverna ska öka och att kränkningar ska elimineras.
I årets brukarenkät uppger totalt 89 % av eleverna i de kommunala gymnasieskolorna att
de känner trygghet bland både skolpersonal (kvinnor 87 % och män 90 %) och skolkamra-
13
ter (kvinnor 87 % och män 91 %). Förra året var det 89 % (kvinnor 88 % och män 90 %)
respektive 88 % (kvinnor 87 % och män 89 %). Det är alltså fler män än kvinnor som
anger att de känner sig trygga.
Andelen elever som kände sig trygga bland skolpersonal 2013 och 2012
Skola
Totalt
2013
Kvinnor
2013
Män 2013
Totalt
2012
Kvinnor
2012
Män 2012
BD
ED
PB
SA
Alla
88
91
90
84
89
78
89
90
83
87
90
93
90
85
90
88
88
90
88
89
83
87
90
89
88
90
90
92
87
90
Andelen elever som kände sig trygga bland skolkamraterna 2013 och 2012
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
Kvinnor
2013
Män 2013
Totalt
2012
Kvinnor
2012
Män 2012
89
91
87
87
89
81
91
86
84
87
92
92
89
90
91
86
90
86
89
88
80
91
87
87
87
90
89
84
92
89
Gymnasiecheferna har vid augustiavstämningen 2013 utifrån brukarenkäten bedömt att
elevernas trygghet har bristande kvalitet.
Enligt 6 kap. 10 § skollagen (2010:800) är personal som får kännedom om att en elev anser sig utsatt för kränkande behandling skyldig att anmäla det till rektorn. Rektorn är i sin
tur skyldig att anmäla det vidare till huvudmannen. Gymnasiecheferna meddelade vid avstämningen i februari att det under kalenderåret 2012 hade gjorts 15 anmälningar (7 kvinnor, 8 män) av kränkande behandlingar:
Antalet anmälningar om kränkande
behandlingar under kalenderåret 2012 –
gymnasieskolan
Kvinna
Man
Totalt
BD
3
1
4
ED
1
1
2
PB
1
1
2
SA
2
5
7
Totalt
7
8
15
Under läsåret 2012/2013 kom det in tio anmälningar om kränkande behandling från de
fyra gymnasieskolorna. Det var fyra färre anmälningar om kränkande behandling under
läsåret jämfört med föregående läsår. (Förra årets anmälningar står inom parentes.)
14
Antalet anmälda kränkande behandlingar under läsåret 2012/2013
Gymnasieskola
Anmälan
Uppföljning
BD
ED
PB
SA
4 (4)
3 (4)
1 (0)
2 (6)
4 (4)
3 (4)
0 (0)
2 (7)
Huvudmannen ska enligt 4 kap. 8 § skollagen (2010:800) ha rutiner för att ta emot klagomål mot utbildningen. Syftet med denna nya regel i skollagen är att vårdnadshavare
och elever i första hand ska vända sig till huvudmannen med klagomål innan de vänder
sig till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet. Under läsåret 2012/2013 kom det
in tre klagomål till utbildningsförvaltningen rörande gymnasieskola.
Det har kommit in tre anmälningar från Skolinspektionen inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde, som kan jämföras med förra läsårets två inlämnade anmälningar.
Enligt brukarenkäten 2013 är 77 % av eleverna, kvinnor 77 % och män 78 %, i de kommunala gymnasieskolorna nöjda med sin skola när det gäller att utveckla förståelse för att
alla människor är lika mycket värda. Det är något lägre än förra året.
Jämställdhet
Enligt läroplanen för gymnasieskola 2011 ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors
och mäns lika rätt och möjligheter och läraren ska se till att undervisningen till innehåll
och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Jönköpings kommuns jämställdhetsplan 2012-2014 har det övergripande syftet och målet att främja jämställdhet, motverka diskriminering och bidra till att skapa förutsättningar för att kvinnor och män har
samma makt och möjlighet att forma sina liv.
I Utvecklingsplan 2012/2013 har gymnasierna fått i uppdrag att jämställdhetsarbetet ska
förbättras och bli tydligare i den dagliga verksamheten. Gymnasiecheferna har vid avstämningstillfällena under läsåret redovisat vilka åtgärder som vidtagits på deras skolor i
syfte att förbättra detta arbete och göra det tydligare, bl.a. olika utbildningsinsatser, föreläsningar och projekt.
På jämställdhetsfrågorna i brukarenkäten om eleverna är nöjda med sin skola när det gäller dels att ge dem samma möjligheter oavsett om de är man eller kvinna, dels hur personalen arbetar för en jämställd skola är det 80 % (kvinnor 83 % och män 76 %) respektive
70 % (kvinnor 67 % och män 73 %) som är nöjda. Svaren på frågorna varierar mellan de
olika kommunala gymnasieskolorna. I förra årets brukarenkät var det färre elever (79 %,
kvinnor 81 % och män 77 %) som var nöjda både när det gäller att få samma möjligheter
oavsett om de är man eller kvinna och som var nöjda med hur personalen arbetar för en
jämställd skola (72 %, kvinnor 70 % och män 73 %).
15
Andel eleverna som är nöja med sin skola när det gäller att ge dem samma möjligheter oavsett om de är man eller kvinna
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
75
81
83
77
80
Kvinnor
Män
59
85
87
84
83
80
77
74
69
76
Totalt
2012
77
76
82
81
79
Kvinnor
Män
73
82
84
79
81
79
68
79
84
77
Totalt
2011
80
74
88
75
80
Kvinnor
Män
77
85
90
75
84
81
64
85
75
75
Andel elever som är nöjda när det gäller hur personalen arbetar för en jämställd
skola
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
75
71
67
67
70
Kvinnor
Män
66
70
67
66
67
78
71
69
68
73
Totalt
2012
72
75
67
75
72
Kvinnor
Män
67
75
68
72
70
74
74
65
78
73
Totalt
2011
75
62
69
75
69
Kvinnor
Män
66
67
69
77
69
77
57
69
73
69
Vid avstämning i augusti 2013 har gymnasiecheferna bedömt hur deras skolor arbetar dels
för att ge alla elever samma möjligheter oavsett om de är män eller kvinnor, dels hur personalen på deras skolor arbetar för en jämställd skola enligt skalan ”förekommer med
fullgod kvalitet”, ”förekommer med bristande kvalitet” och ”saknas”. Alla fyra gymnasiecheferna har utifrån resultatet av brukarenkäten angett ”förekommer med bristande kvalitet” på den första frågan. Tre av dem (BD, ED och PB) har angett detsamma på den andra
frågan medan en gymnasiechef där har angett ”saknas” (SA).
Utvecklingssamtal
Enligt Skollagen 15 kap. 20 § ska rektorn minst en gång per termin se till att en elev ges
en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).
Även en elevs vårdnadshavare ska få denna information. I Utvecklingsplan 2012/2013 har
gymnasiecheferna fått uppdraget att utvecklingssamtalen ska utvecklas. Tidplan: till nästa
brukarenkät, d.v.s. brukarenkäten våren 2013. Vid avstämningstillfällena under läsåret har
gymnasiecheferna redovisat vidtagna åtgärder, t.ex. utbildning i samtalsmetodik, organiserade introduktionssamtal med senare återkoppling i utvecklingssamtalen, utveckling och
ökad användning av hjälpmedlet E-dok samt utveckling av mentorskapet.
I brukarenkäten är 79 % av eleverna (kvinnor 76 % och män 81 %) nöjda med dessa samtal. Förra året var det 78 % (kvinnor 76 % och män 82 %) av eleverna som var nöjda.
Vissa procentuella förändringar har skett på de olika skolorna mellan de två åren. Kvinnorna är på de flesta program mindre nöjda än männen. Gymnasiecheferna har vid avstämningen i augusti 2013 utifrån brukarenkätens resultat bedömt att kvaliteten i utvecklingssamtalen är bristande på tre (ED, PB och SA) av de kommunala gymnasieskolor och
”saknas” på en (BD).
16
Andelen elever som är nöjda med utvecklingssamtalen
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
72
84
76
82
79
Kvinnor
2013
59
82
75
78
76
Män 2013
75
86
78
86
81
Totalt
2012
80
78
78
78
78
Kvinnor
2012
73
75
79
70
76
Män 2012
83
82
75
86
82
Medbestämmande
Enligt skollagen 4 kap 9 § ska elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. I gymnasiets läroplan står vidare att eleverna alltid ska ha
möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande
över utbildningen och att skolans mål bl.a. är att varje elev aktivt utövar inflytande över
sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
65 % av de kommunala gymnasieeleverna i Jönköping är enligt brukarenkäten våren 2013
nöjda med sin skola när det gäller att låta dem vara med och bestämma över hur de ska arbeta i skolan. Skolorna varierar mellan 55 % och 72 %, kvinnor mellan 52 % och 69 %
och män mellan 61 % och 75 %. Kvinnor är mindre nöjda än män (61 % respektive 69 %)
på samtliga skolor.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har i oktober 2012 haft en årligen återkommande träff med elever och ungdomar i enlighet med Jönköpings kommuns barn- och
ungdomspolitiska handlingsprogram. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslutade därefter vid sammanträde 2012-11-12 § 136 att uppmana gymnasiecheferna att vidareutveckla arbetet med elevinflytande utifrån förändringar i Skollagen.
Övrigt
Rekommendation av skola
I Utvecklingsplan 2012/2013 finns uppdraget ”andelen elever som rekommenderar sin
skola ska öka”. Vid avstämningstillfällena i november och februari har de fyra gymnasiecheferna redovisat vilka åtgärder de har vidtagit för att öka andelen elever som rekommenderar sin skola, bl.a. ökad dialog med elever och värdegrundsarbete.
Årets brukarenkät visar att eleverna i kommunens fyra gymnasieskolor är relativt nöjda
med sina skolor. Det är totalt samma andel i år (88 %, kvinnor 85 % och män 90 %) som
rekommenderar sin skola som förra året, men det har skett en del förändringar mellan skolorna. På en av skolorna har andelen elever som är nöjda densamma som året innan medan
den har minskat något på de tre andra.
En uppdelning mellan män och kvinnor visar att kvinnorna på de kommunala gymnasieskolorna i mindre utsträckning än männen vill rekommendera sin skola till sina vänner.
Det gäller totalt sett och på tre av skolorna (BD, PB och SA). På dessa skolor – liksom totalt – har kvinnorna dessutom blivit mindre nöjda jämfört med året innan. På två av skolorna (BD och SA) har männen blivit mindre nöjda.
17
Andelen elever som vill rekommendera sin skola
Skola
BD
ED
PB
SA
Alla
Totalt
2013
83
88
89
89
88
Kvinnor
2013
66
85
87
91
85
Män 2013
88
92
93
88
90
Totalt
2012
85
88
90
90
88
Kvinnor
2012
73
85
92
85
86
Män 2012
91
92
84
95
91
Då det gäller de olika gymnasieprogrammen varierar andelen elever som vill rekommendera sin skola. Det program som har lägst andel elever som vill rekommendera sin skola
har 64 % och det program som har högst andel har 100 %.
Gymnasiesärskolan
En ny gymnasiesärskola (GYS2013) har startat läsåret 2013/2014. Bestämmelserna för
gymnasiesärskolan har i stora delar anpassats till bestämmelserna i den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011). Det finns nationella program och individuella program för de elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program.
Gymnasiesärskolan ska enligt skollagen ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt
för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt
och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i
gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning.
Läsåret 2012/2013 var antalet elever i landets gymnasiesärskolor 8 778. I Jönköpings
kommun uppgick antalet gymnasiesärskoleelever till 74, 49 elever (13 kvinnor och 36
män) på Sandagymnasiet och 31 (23 flickor och 8 pojkar) på Bäckadalsgymnasiet. (En
flicka skrevs under läsåret ut från BD.).
Kunskap
I den nya gymnasiesärskolan läggs mer fokus på kunskap. Att mer fokus ska läggas på de
pedagogiska resultaten var också ett uppdrag i Utvecklingsplan 2012/2013. Gymnasiechefen på BD utredde därför under hösten 2012 i dialog med personal och ansvariga rektorer,
som arbetar med gymnasiesärskolan på BD och SA, hur kunskapsresultaten för särskolan
ska ingå i utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordinarie avstämningar på området. I
utredningen har det konstaterats att det är svårt att få fram mått som gäller gymnasiesärskoleelevernas kunskapsresultat eftersom eleverna har olika mål. Utredningen har
kommit fram till att det som kan mätas är om eleverna i gymnasiesärskolan når sina individuella mål som sätts efter varje elevs förutsättningar.
Vid avstämningen i augusti 2013 redovisades följande när det gäller kunskaper i gymnasiesärskolan:
18
Antal/Andel i åk 1-4 som under läsåret har deltagit i huvuddelen (mer än hälften) av
sina vid påbörjande av utbildningen planerade aktiviteter – gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
86 %
Kvinnor
67 %
Män
77 %
Totalt
Sandagymnasiet
13
36
49 elever
Antal/Andel i åk 1-4 som deltagit i samtliga av sina vid påbörjande av utbildningen
planerade aktiviteter - gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
Kvinnor
86 %
67 %
Män
77 %
Totalt
Sandagymnasiet
13
36
49 elever
Antal som fick slutbetyg från gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
5
Kvinnor
5
Män
10
Totalt
Sandagymnasiet
4
9
13
Antal som fick samlat betygsdokument från gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
Kvinnor
2
Män
2
Totalt
4
Sandagymnasiet
0
Andel/Antal som nått sitt mål att kunna genomföra arbetsplatsförlagt lärande
(APL) i åk 4 - gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
100
Kvinnor
83
Män
92
Totalt
Sandagymnasiet
0
4
4 elever
Antal som fick betyg från nationella kurser, GY2011, i gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
Kvinnor
0
Män
0
Totalt
0
Sandagymnasiet
0
Antal som fick betyg från nationella kurser*, GY2000, i gymnasiesärskolan
Skola
Bäckadalsgymnasiet
Sandagymnasiet
Kvinnor
3
Män
1
Totalt
4
0
*På BD gavs ett betyg i följande GY2000-kurser: MAKU1204 (Kallkök), MAKU1210 (Varmkök),
IDH1500 (Bollspel A), IDH1520 (Bollspel C), ASS1402 (Modersmål assyriska A), SP1301
(MSPR Spanska steg 1)
19
Beträffande utredningar och åtgärdsprogram i gymnasiesärskolan har de berörda gymnasiecheferna bedömt att dessa förekommer med fullgod kvalitet på deras skolor.
Arbetet med att minimera den ogiltiga frånvaron på gymnasiesärskolan bedömdes vid avstämningen i november ha fullgod kvalitet.
Värdegrund
Vid avstämningen i november 2012 bedömde gymnasiecheferna på BD och SA att rektorerna på gymnasiesärskolorna har omarbetade likabehandlingsplaner med fullgod kvalitet,
att de har ordningsregler som har fastställts under höstterminen och att skolorna har en
gällande reviderad krisplan.
I Utvecklingsplan 2012/2013 gavs flera uppdrag om värdegrundsfrågor till gymnasiecheferna. Tidplanen för dessa frågor var den kommande brukarenkäten, dvs den brukarenkät
som genomfördes våren 2013.
Brukarenkäten besvarades av elever i gymnasiesärskolan vid Bäckadalsgymnasiet och
Sandagymnasiet. På BD var det 23 elever (17 kvinnor och 6 män) som besvarade enkäten,
svarsfrekvens 79 %. På SA var det en låg svarsfrekvens: 33 %. Det finns inga resultat
från denna skola eftersom brukarenkätens resultat inte redovisas om svarsfrekvensen är
lägre än 60 %. Nedan kommer därför endast resultaten från BD att redovisas. Eftersom
urvalet är litet har varje enskilt enkätsvar stor påverkan på det totala resultatet, vilket kan
skapa stora svängningar i resultaten mellan olika år. Någon uppdelning på kön kan inte
redovisas eftersom resultat inte visas ”om antalet svar för flickor eller pojkar är färre än
7”.
När det gäller gymnasiesärskoleeleverna på BD är de enligt brukarenkäten mer nöjda 2013
än året innan. Av eleverna skulle 83 % rekommendera sin skola jämfört med 79 % 2012.
På samtliga frågor i brukarenkäten är gymnasiesärskoleleverna på BD mer nöjda 2013
jämfört med föregående år förutom när det gäller hur utvecklingssamtalen fungerar. På
denna punkt har det skett en liten minskning jämfört med 2012 (78 % respektive 79 %).
13 % av eleverna har svarat ”Vet ej” på denna fråga. I utvecklingsplan 2012/2013 har
uppdraget ”utvecklingssamtalen ska utvecklas” getts till gymnasiecheferna. Vid avstämningen i augusti 2013 har gymnasiechefen på BD beträffande detta utifrån brukarenkäten
markerat rött (”saknas”).
Många av gymnasiesärskoleeleverna på BD har svarat Vet ej på flera av frågorna. Det gäller främst om personalen arbetar för en jämställd skola, om de får förståelse för hur deras
sätt att leva påverkar miljön och om de får information om miljöfrågor i världen. På samtliga dessa frågor har 22 % av de gymnasiesärskoleelever som besvarat enkäten svarat ”Vet
ej”. På frågan om lärarnas förmåga att engagera dem och skapa intresse är det 13 % som
svarat Vet ej.
87 % av gymnasiesärskoleleverna på BD är 2013 nöjda med lärarnas förmåga att engagera
och skapa intresse och 83 % är nöjda med att lärarna tror på dem och deras förmåga att
lära. 2012 var det 71 % som var nöjda på båda dessa punkter. Då det gäller om lärarna tror
på gymnasiesärskoleeleverna och deras förmåga att lära markerade gymnasiechefen på
BD ”rött” vid avstämningen i augusti.
I Utvecklingsplan 2012/2013 har gymnasiesärskolorna fått i uppdrag att jämställdhetsarbetet ska förbättras och bli tydligare i den dagliga verksamheten.
20
Vid avstämning våren 2013 har gymnasiecheferna på BD och SA bedömt hur deras skolor
arbetar dels för att ge alla gymnasiesärskoleelever samma möjligheter oavsett om de är
män eller kvinnor, dels hur personalen på deras skolor arbetar för en jämställd skola enligt
skalan ”förekommer med fullgod kvalitet” (grönt), ”förekommer med bristande kvalitet”
(gult) och ”saknas” (rött). De två gymnasiesärskolecheferna har angett ”förekommer med
bristande kvalitet” på båda frågorna.
Gymnasiechefernas bedömningar av hur deras skolor arbetar för att ge alla elever
samma möjligheter oavsett om de är män eller kvinnor och av hur personalen på
deras skolor arbetar för en jämställd skola
BD, gymnasiesärskolan
SA, gymnasiesärskolan
gul
gul
På de separata jämställdhetsfrågorna i enkäten är 91 % av gymnasiesärskoleeleverna på
BD nöjda då det gäller frågan om de får samma möjlighet oavsett om de är man eller
kvinna. På frågan hur personalen arbetar för en jämställd skola är det 74 % som är nöjda.
Året innan var det 67 % respektive 63 %. Här har det alltså skett en förbättring på skolan.
I Utvecklingsplan 2012/2013 har gymnasiesärskolorna fått i uppdrag att tryggheten hos
eleverna ska öka och kränkningarna ska elimineras.
Då det gäller trygghet bland skolpersonalen är andelen nöjda gymnasiesärskoleelever på
BD 91 % medan andelen nöjda elever är 87 % då det gäller trygghet bland skolkamrater.
Året innan var det 75 % respektive 71 % som var nöjda. Gymnasiechefens bedömning är:
”förekommer med bristande kvalitet”.
Övrigt
Rekommendation av skola. I Utvecklingsplan 2012/2013 finns uppdraget ”andelen elever
som rekommenderar sin skola ska öka”. Vid avstämningstillfällena under läsåret har gymnasiesärskolecheferna på BD och SA redovisat vilka åtgärder de har vidtagit för att öka
andelen elever som rekommenderar sin skola, exempelvis hög tillgänglighet för elever till
lärare och ledningspersonal samt värdegrundsarbete.
Av gymnasiesärskoleeleverna på BD är det 83 % som 2013 rekommenderar sin skola.
Året innan var det 79 %. Någon könsuppdelning finns inte. Uppgifter från gymnasiesärskolan på SA saknas på grund av låg svarsfrekvens.
Vuxenutbildning
Målet för den kommunala vuxenutbildningen är enligt skollagen att vuxna ska stödjas och
stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga
utveckling.
Den kommunala vuxenutbildningen består av utbildningar och kurser inom grundläggande
och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (tidigare Särvux) och utbildning i svenska för invandrare (tidigare sfi). Fr.o.m. 1 juli 2012 bedrivs i princip all
vuxenutbildning i kommunen i entreprenadform. Det är endast särskild utbildning för
21
vuxna (ca 100 elever) som finns kvar i kommunens egen regi i form av uppdrag på Bäckadalsgymnasiet.
Med anledning av att tilldelade medel var lägre 2012 än tidigare och av att det var ett ökat
söktryck på vuxenutbildningen på grund av en ökad arbetslöshet fick personer som tidigare kunnat beredas en utbildningsplats där avvisas under 2012. 1 300 ansökningar avslogs. Våren 2013 återgick antagningen till ”det normala” och genom statsbidrag i form av
extra medel för Yrkesvux kunde sökande som var arbetslösa, sökte yrkesutbildning och
hade slutbetyg åter antas till vuxenutbildningen.
Antalet studerande inom gymnasial, grundläggande vuxenutbildning och utbildning i
svenska för invandrare var 3 900 personer 2012. Totalt nyantagna under året var 1 242
(274 kvinnor och 140 män). De resterande var ”pågående elever”.
I utbildning i svenska för invandrare var det 2012 totalt 1 196 inskrivna deltagare fördelat
på 57 % kvinnor och 43 % män.
Antalet deltagare som 2012 läste utbildning i svenska för invandrare parallellt med en orienterande yrkesutbildning var 60. Antalet deltagare som därefter fortsatte i någon reguljär
yrkesutbildning var 9. Vuxenutbildningen har under våren 2013 vidtagit åtgärder för att
öka möjligheterna till parallellitet i vid bemärkelse.
Av de elever inom vuxenutbildningen som avslutade sin yrkesutbildning där under kalenderåret 2012 var 22,1 % arbetslösa efter studierna mot 30,8 % före studierna, 64,4 % arbetade mot 39 % före studierna, 9,6 % studerade mot 22 % före och 3,9 % var sjukskrivna/övrigt jämfört med 8,2 % före studierna.
Kunskap
Antalet satta betyg inom kommunal vuxenutbildning under kalenderåret 2012 var 17 233.
Kvinnorna stod för 71 % av dessa betyg och männen för 29 %. Under året sattes 2 326
IG/F-betyg. Kvinnorna hade 68 % och männen 32 % av dessa inte godkända betyg.
I utbildning i svenska för invandrare 2012 sattes 592 betyg. Av dessa betyg hade kvinnorna 62 % och männen 38 %.
På flertalet av yrkesutbildningarna, vården undantagen, var det under hösten 2012 inte
några IG/F-betyg överhuvudtaget. Enligt pedagogerna var anledningen att de studerande,
främst på utbildningarna inom restaurangområdet och industritekniken, fick gott om tillfällen att i praktiken visa sina kunskaper.
Då det gäller distansstudier sattes många IG/F hösten 2012, bland annat på grund av bristande tid och engagemang hos de studerande. Detta trots förlängda studieperioder och
upprepade vägledningssamtal. Utbildningsanordnarna hade bekymmer med att få studerande medvetna om att det krävs både tid och engagemang för att nå framgång i studierna. För att öka studiedisciplinen var ett uppdrag i Utvecklingsplan 2012/2013 att vidta
åtgärder för att öka aktiviteten hos studerande som inte visade aktivitet i sina studier. Utbildningsanordnarna införde därför hösten 2012, efter diskussion med vuxenutbildningsenheten, en ny rutin om bl.a. varning vid utebliven aktivitet. Vid avstämningen i augusti
2013 redovisades att den vidtagna åtgärden för att öka studiedisciplinen har fungerat bra.
Stöd inom vuxenutbildningen ges bl.a. genom lärarstöd, förlängda kurser eller genom s.k.
orienteringskurser på max 10 veckor och 200 poäng. 2012 var det 543 personer registre-
22
rade på en orienteringskurs i syfte att få stöd i sitt lärande parallellt med den utbildning de
sökt. Av dessa var 73 % kvinnor och 27 % män.
Det är få personer som ansöker om särskilt stöd då de söker till vuxenutbildningen. Det är
däremot fler som senare, t ex vid kursstart, anger att de behöver hjälp. Det finns även personer som inte talar om att de har behov av stöd vilket kan medföra att deras stödbehov
först uppmärksammas efter flera veckors studier.
Ett tvåårigt stödprojekt ”Utökad handledning/studiehjälp” på Modina Kompetens och Moa
Lärcentrum avslutades vid årsskiftet 2012/2013. Båda organisationerna och vuxenutbildningsenheten är mycket nöjda med utfallet av projektet. Hos både Modina och Moa skulle
flertalet av de studerande inte ha lyckats få godkänt utan det extra stödet.
Hösten 2012 värderade de studerande inom vuxenutbildningen möjligheterna till extra
stöd i studierna till 4,22 på en skala 1-5. Året innan var det 4,33.
Vuxenutbildningschefens samlade bedömning av hur de studerande inom
vuxenutbildningen upplever möjligheten till extra stöd under sin studietid
Vuxenutbildningen
grön
De studerandes utbildningsbakgrund inom den kommunala vuxenutbildningen varierar.
Det finns studerande med endast grundskola, enhetsskola, folkskola 8 år eller lägre, studerande med gymnasieutbildning med slutbetyg eller samlat betygsdokument, studerande
med tvåårig gymnasieskola, fackskola, yrkesskola och studerande med utländsk utbildning.
I Utvecklingsplan 2012/2013 fick vuxenutbildningen i uppdrag att genomföra en kartläggning av andelen sökande med grundskola respektive samlat betygsdokument. Vid avstämningen av det systematiska kvalitetsarbetet i februari 2013 redovisades bl.a. att sökande
till vuxenutbildningen med högst 9-årig utbildningsbakgrund var i minoritet och att gruppen sökande med samlat betygsdokument ökade. Vid avstämningen i augusti 2013 redovisades att 38 studerande (25 kvinnor och 13 män) hade grundskola/enhetsskola/folkskola 8
år eller lägre och 138 studerande (91 kvinnor och 47 män) hade gymnasieutbildning med
samlat betygsdokument/utdrag ur betygskatalog vid studiestarten.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade 2013-05-20 § 100 att ungdomar 1920 år som inte fullföljt sina gymnasiestudier och fått ett slutbetyg med grundläggande behörighet våren 2012 eller tidigare och som hade maximalt 1 000 poäng kvar av sina studier skulle erbjudas att få fullfölja sina gymnasiestudier i kombination med halvtids ungdomsanställning - en samverkan mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknadsavdelningen. Projektet startade i augusti 2013 och ska pågå t o m mars 2014. 20 ungdomar deltar i
det.
Ett annat uppdrag i utvecklingsplanen var att genomföra en kartläggning av sökande med
slutbetyg som läser för behörighet och som är antagna till högskola/yrkeshögskola. Vid
avstämningar i samband med det systematiska kvalitetsarbetet redovisades bl.a. att 86,3 %
av de sökande med slutbetyg som antogs till vuxenutbildningen våren 2012 hade som mål
att läsa för behörighet. 36,4 % av dessa läste hösten 2012 på högskola/yrkeshögskola. Vid
avstämningen i augusti 2013 redovisades att 66,6% av de sökande med slutbetyg som antogs till vuxenutbildningen hösten 2012 hade som mål att läsa för behörighet. 83,3 % av
dessa läste våren 2013 på högskola/yrkeshögskola.
23
Ett ytterligare uppdrag till vuxenutbildningen i utvecklingsplanen 2012/2013 var att studieavbrott och orsaker till dessa skulle analyseras. Vid avstämning under läsåret har vuxenutbildningschefen redovisat vilka rutiner som finns vid avbrott och att orsakerna till dessa
ska antecknas enligt överenskomna koder. Av avhoppen är 40 % ”gröna avhopp”, t.ex. att
eleverna fått arbete, är gravida eller kommit in på en annan utbildning. Antalet avhopp
inom vuxenutbildningen 2011 var 14 %. 2012 hade dessa minskat till 10 %. (390 av 3 900
elever inom samtliga skolformer avbröt helt sina studier, inte bara en enstaka kurs). I den
nya upphandlingen av gymnasiala kurser finns skärpta rapporteringskrav på anbudsgivarna om studieavbrott och deras orsaker.
Värdegrund
Inom vuxenutbildningen angav 3,1 % av de studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning att de blivit utsatta för kränkande behandling under kalenderåret 2012
av studerande och 2,9 % att de blivit utsatta för kränkande behandling av personal. Andelen studerande inom utbildning i svenska för invandrare som angav att de blivit utsatta för
kränkande behandling av studiekamrat eller av skolans personal var 0,4 respektive 0,8 %.
Då det gäller särskild utbildning för vuxna angav 3,7 % att de blivit kränkta av studerande.
Av de kommentarer som finns beträffande kränkningar inom vuxenutbildningen går det
att utläsa att kränkningarna inte alltid är att härleda till studiesituationen.
På en skala 1-5 värderade de studerande inom vuxenutbildningen anordnarnas genomförande av betygs- och utvecklingssamtal till 4,08, möjligheten att påverka utbildningens innehåll och upplägg till 4,02 samt service och bemötande från anordnarnas personal till
4,65. Andelen studerande på utbildning i svenska för invandrare som upplevde att pedagogerna genomförde betygs- och utvecklingssamtal var 90,6 %.
Andelen studerande som kan rekommendera den kurs de går/gått är 95,8 %. Siffran har
sjunkit från 97 %.
Vuxenutbildningschefens bedömning av de studerandes rekommendation av den
kurs de gått inom vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen
grön
Då det gäller jämställdhet har vuxenutbildningsenheten i Utvecklingsplan 2012/2013 fått i
uppdrag att antalet satta betyg i samtliga skolformer ska könsuppdelas. Vid avstämning i
november redovisades vilka åtgärder som vidtagits i syfte att genomföra detta och fr.o.m.
våren 2013 finns betygsstatistiken inom vuxenutbildningen könsuppdelad.
Ett annat uppdrag i utvecklingsplanen var att analys ska genomföras av planerade yrkesutbildningar så att dessa attraherar både män och kvinnor. Vid avstämningen i november redovisade vuxenutbildningschefen att det p.g.a. det ekonomiska läget inte hade bedrivits
någon aktiv diskussion i frågan under hösten 2012. Den samlade bedömningen blev då:
”saknas”. Vid avstämningen i augusti 2013 redovisades att det under våren startats en ny
yrkesutbildning, Väktaren, som attraherar både kvinnor och män.
24
FRÅN AVSTÄMNINGARNA
Det systematiska kvalitetsarbetet
Det systematiska kvalitetsarbetet startade får två år sedan. Även om gymnasieskolorna
sedan dess har arbetat mycket med det i sina ledningsgrupper, i respektive
rektorsområde/arbetslag/ämneslag och i samverkansgrupper behöver detta arbete
utvecklas ytterligare och förankras än mer bland medarbetarna.
Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om allt från vision till det konkreta arbetet. Vid
uppföljningen i februari beskrev gymnasiechefen för Erik Dahlbergsgymnasiet hur han
sytt ihop förvaltningens utvecklingsplan med sin skolas vision och målen i rektorsområdena för att få fram den röda tråden i det systematiska kvalitetsarbetet och göra den tydligare för ledningsgruppen och skolans personal.
Vuxenutbildningsenheten arbetar med systematiskt kvalitetsarbete sedan våren 2007. Kvalitetsarbetet är en huvudfråga inom enheten. Arbetet uppfattas som mycket levande på enheten och medarbetarnas medvetenhet är hög kring hur kvalitetsarbetet bedrivs. Även utbildningsanordnarna är mycket väl medvetna om kvalitetsarbetet. Inför avstämningarna
genomförs bl.a. enkäter om samarbetet mellan vuxenutbildningsenheten och utbildningsanordnarna och efter avstämningarna gås dessa igenom med bl.a. utbildningsanordnarna.
Vuxenutbildningsenheten lämnar återkommande sammanfattande bedömningar, s.k. återföringsrapporter, till var och en av utbildningsanordnarna, där omdömena ”mycket god”,
”god” och ”mindre god” används. Det systematiska kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen har rönt uppmärksamhet hos andra kommuner i motsvarande storlek som Jönköping, t.ex. Lund och Helsingborg.
Svenska som andra språk inom gymnasieskolan
Under läsårets första avstämning i november 2012 behandlades bl.a. svenska som andra
språk (SvA). Antalet elever som då läste detta ämne var 230 i de kommunala gymnasieskolorna. Det konstaterades att undervisningen bedrevs olika på skolorna: från att undervisningen låg parallellt med lektionerna i svenska till att eleverna i SvA fick sin undervisning vid andra tillfällen under veckan då de inte var schemalagda med andra kurser. Den
samlade bedömning som gymnasiecheferna då gjorde av gymnasieskolornas organisation
och undervisning inom SvA var: ”förekommer med bristande kvalitet”. Vid avstämningen
i februari meddelade en av gymnasiecheferna (PB) att undervisningen i SvA som tidigare
legat ”på annan tid” nu låg parallellt med undervisningen i svenska.
Svenska för invandrare inom vuxenutbildningen
Utbildningen i svenska för invandrare inom vuxenutbildningen bygger på parallellitet så
att eleverna kan läsa svenska parallellt med andra kurser. Våren 2012 var det 122 elever
(91 kvinnor och 31 män) som läste svenska på gymnasial nivå och 208 elever (165 kvinnor och 43 män) som läste det på grundläggande nivå. Vuxenutbildningen har även utbildning i svenska för invandrare inom ramen för den öppna förskolan. I denna utbildning
har 43 elever deltagit, 41 kvinnor och 2 män. Vuxenutbildningschefen har vid avstämningen i november bedömt att organisationen och undervisningen inom svenska för invandrare ”förekommer med fullgod kvalitet” på gymnasial nivå och ”med bristande kvalitet” på grundläggande nivå. Då det gäller utbildning i svenska för invandrare är bedömningen ”förekommer med bristande kvalitet”.
25
Studiehandledning på modersmål
Vid avstämningen i november redovisades att 86 elever (34 flickor och 52 pojkar) fick
studiehandledning i modersmål på de kommunala gymnasieskolorna. Studiehandledningen gavs på flera olika språk men det var flest elever som fick studiehandledning i dari och
arabiska. Ett problem som påtalades var att modersmålslärarna inte har kunskaper i alla
ämnen, exempelvis fysik och mer avancerade kurser i matematik. Gymnasiechefernas
samlade bedömning (i november) av var gymnasieskolorna befann sig i arbetet med att
erbjuda och organisera studiehandledning var gult, d.v.s. ”förekommer med bristande kvalitet”.
Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen
För att få grundläggande behörighet måste en elev ha examen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt
svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Eleven ska också ha godkänt betyg i
gymnasiearbetet.
Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet. Det kan de göra på olika sätt beroende på vilket program de går. På vissa program kan
eleverna välja kurser inom ramen för det individuella valet och på andra program i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen. Ibland måste eleverna också
läsa ett utökat program om de vill ha grundläggande högskolebehörighet.11
Vid avstämningen i november redovisade gymnasiecheferna att elever i åk 2 på yrkesprogrammen läste engelska 6 och svenska 2 för att få grundläggande behörighet. Svenska 3
kommer eleverna att kunna läsa i åk 3. Matematik 2 är möjligt för eleverna att läsa inom
det individuella valet.
LEDARSKAP
Vid avstämningarna under läsåret 2012/2013 har gymnasiecheferna och chefen för vuxenutbildningsenheten beskrivit och kommenterat hur de har arbetat med utvecklingsområdena i Utvecklingsplan 2012/2013. Gymnasiecheferna och vuxenutbildningschefen har
bl.a. också redovisat hur de tillsammans med sina ledningsgrupper har arbetat och förberett sig inför avstämningen och hur de tänker återföra information därifrån till sin verksamhet. Gymnasiecheferna har även informerat om att de i dialog med respektive rektor
har använt de utskickade stödmaterialen för särskilt stöd.
Under årets avstämningstillfällen har bl.a. gymnasiechefens ansvar för det systematiska
kvalitetsarbetet tydliggjorts. Detta ansvar innebär att gymnasiecheferna ansvarar, följer
och stödjer detta arbete. De har också ett ansvar för att varje rektor har system för att säkerställa att han/hon har kontroll över varje elevs måluppfyllelse. Genom regelbundna
uppföljningar och samtal stöds och coachas rektorerna i det systematiska kvalitetsarbetet.
MEDARBETARSKAP
Det är viktigt att lärarna känner sig involverade i det systematiska kvalitetsarbetet. Även
om gymnasieskolorna hittills har arbetat mycket med det systematiska kvalitetsarbetet
behöver detta än mer förankras bland medarbetarna.
Under året har flera gemensamma kompetensutvecklingsinsatser genomförts, bl.a. arbete
11
Fr.o.m. 1 juli 2013 är detta ändrat så att alla nationella yrkesprogram ger grundläggande högskolebehörighet
inom programmets ordinarie 2 500 poäng.
26
med Gy11, IKT-tema, gymnasiearbete och dessutom utbildningsinsatser inom
jämställdhet. Kontinuerliga diskussioner kring bl.a. kursplaner och bedömningar inom
GY11 har pågått i olika ämneslag.
Utbildning av lärare i syfte att göra ett bättre arbete med utredningar och åtgärdsprogram
och genomförandet av dessa pågår fortlöpande.
Ett utvecklingsområde i utvecklingsplanen är att elevernas kunskaper i matematik ska
förbättras. Detta har lett till att de fyra gymnasieskolorna kommer att delta i den första
omgången av skolverkets satsning på matematik, det s.k. Matematiklyftet. Satsningen
bygger på kollegialt lärande – att lärare lär av och med varandra.
På Vuxenutbildningsenheten är arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet en
huvudfråga. Det är väl inarbetat och medarbetarnas medvetenhet är hög kring hur
kvalitetsarbetet bedrivs.
PLANERING
Alla fyra gymnasieskolorna har under året redovisat handlingsplaner angående arbete med
särskilt stöd i syfte att förbättra kvaliteten i arbetet med utredningar och åtgärdsprogram.
PROCESS
Under avstämningarna har de uppdrag som finns i ”Plan över åtgärder i utvecklingsplan
2012-2013” successivt redovisats.
Det gäller i gymnasieskolan:
- Elevernas grundläggande behörighet ska öka på kommunens samtliga gymnasieskolor
- Särskilt stöd – arbetet med utredningar och åtgärdsprogram ska omfatta alla elever som
befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller som uppvisar
andra svårigheter i sin skolsituation
- Elevernas kunskaper i matematik ska förbättras
- Tryggheten hos eleverna ska öka. Kränkningar ska elimineras
- Jämställdhetsarbetet ska förbättras och bli tydligare i den dagliga verksamheten
- Utvecklingssamtalen ska utvecklas
- Andelen elever som rekommenderar sin skola ska öka
Det gäller i gymnasiesärskolan:
- Mer fokus ska läggas på de pedagogiska resultaten
- Tryggheten hos eleverna ska öka. Kränkningar ska elimineras.
- Jämställdhetsarbetet ska förbättras och bli tydligare i den dagliga verksamheten
- Utvecklingssamtalen ska utvecklas.
- Andelen elever som rekommenderar sin skola ska öka.
Det gäller vuxenutbildningen:
- Kartläggning ska genomföras av andelen sökande med grundskola/samlat
betygsdokument
- Kartläggning ska genomföras av sökande med slutbetyg som läser för behörighet och
som är antagna till högskola/yrkeshögskola
- Studieavbrott och orsaker till dessa ska analyseras
- Åtgärder ska vidtas för att öka studiedisciplinen hos studerande som inte visar aktivitet
- Antalet satta betyg i samtliga skolformer ska könsuppdelas
- Analys ska genomföras av planerade yrkesutbildningar så att dessa attraherar både män
och kvinnor
- Andelen elever som rekommenderar kurserna som helhet.
27
FRÅN NÄMNDENS VIP-ARBETE 2013
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har i samband med arbetet med VIP 2014-2016
inte gett förvaltningen några särskilda uppdrag.
PÅVERKAN FRÅN OMVÄRLDEN
-
Många elever saknar gymnasiebehörighet. Även om 99 % av de svenska eleverna börjar gymnasiet inom ett år efter nian går nästan var femte elev på ett introduktionsprogram eftersom de saknar behörighet för ett nationellt program.
-
Elevminskningen fortsätter: Totalt gick läsåret 2012/13 drygt 125 000 av landets elever i årskurs 1 i gymnasieskolan. Det var 8 000 färre än året innan.
-
Färre elever på yrkesprogram: Hösten 2012 gick 29 % av landets elever i årskurs 1 i
gymnasieskolan på ett yrkesprogram. Det var en minskning med 2 procentenheter
jämfört med höstterminen året innan. Andelen elever som läser högskoleförberedande
program har däremot ökat med en procentenhet. Det är främst kvinnorna som börjar
på ett högskoleförberedande program. Det är två av tre kvinnor som gör det (65 %).
-
Högskolebehörighet inom alla yrkesprogram: Från och med höstterminen 2013 kommer alla nationella yrkesprogram att kunna ge grundläggande högskolebehörighet
inom programmets ordinarie 2500 poäng. På fem av de tolv yrkesprogrammen har
eleverna hittills fått läsa utökat program för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet. Från höstterminen 2013 kommer skolorna även på dessa program att kunna
erbjuda kurser inom programfördjupningen som ger grundläggande högskolebehörighet inom ramen för programmet. Det gäller bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, naturbruksprogrammet samt
VVS- och fastighetsprogrammet.
-
Entreprenörskap: En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut
i arbetslivet idag. För att kunna bemöta förändringarna i samhället finns entreprenörskap i skolan. Det är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som
det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
-
Kravet på åtgärdsprogram föreslås bli avskaffat. Efter remiss- och riksdagsbehandling
är det tänkt att förslaget ska kunna träda i kraft under våren 2014. (Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram Ds 2013:50, Departementsserien, 9 juli
2013, Utbildningsdepartementet)
-
Anmälningarna till Skolinspektionen fortsätter att öka.
-
6 400 lärarexamina togs ut förra året. Det är den lägsta siffran på tio år, men lärarutbildningarna lockar studenter igen. Det visar siffror över antalet sökande till hösten
2013.
-
Elever: Allt fler skolkare mister studiebidrag.
-
Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1
juli 2015.
28
-
Fristående gymnasieskolor: Det är svårare att starta fristående skolor vilket leder till
färre friskoleansökningar. Friskolegymnasierna tappar elever och friskolor läggs ner.
ANALYS OCH DISKUSSION
Grundläggande behörighet
I Utvecklingsplan 2012/2013 gavs uppdraget till kommunens gymnasieskolor att elevernas grundläggande behörighet skulle öka. Resultaten från de fyra kommunala gymnasieskolorna visar att behörigheten varierar mellan skolorna. På två av skolorna (PB och SA)
ökade andelen behöriga elever, medan andelen var densamma som året innan på en skola
(ED) och lägre på en (BD). Det kan konstateras att uppdraget inte fullgjordes fullt ut även
om många åtgärder vidtogs under läsåret.
Då det gäller andelen med slutbetyg är det två skolor (BD och SA) som har lägre andel, en
(PB) har samma som året innan och en (ED) har större andel elever med slutbetyg. De genomsnittliga betygspoängen varierar också mellan skolorna. På en skola (ED) har resultatet förbättrats medan det har försämrats på de andra tre skolorna (BD, PB och SA).
Matematik
Ett annat uppdrag i Utvecklingsplan 2012/2013 var att elevernas kunskaper i matematik
skulle förbättras. Betygsresultaten våren 2013 i matematik i åk 1 (Ma1a-c) visar att det är
färre underkända betyg (9,3 %) jämfört med föregående läsår (drygt 15 %). Trots detta
bedömde gymnasiecheferna vid avstämningen i augusti att matematik är ett utvecklingsområde på alla de kommunala gymnasieskolorna även om det på två skolor (PB och ED)
inte gäller alla program. Uppdraget att elevernas kunskap i matematik ska förbättras kvarstår därför i ”Plan över åtgärder” under kommande läsår.
Särskilt stöd
I Utvecklingsplan 2012/2013 fanns uppdraget när det gäller särskilt stöd att arbetet med
utredningar och åtgärdsprogram skulle omfatta alla elever som befaras inte kommer att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås eller som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Arbetet har därför varit prioriterat på kommunens gymnasieskolor under läsåret.
Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning i landet
201212 visar att var femte gymnasieskola inte erbjuder särskilt stöd i den utsträckning
vissa elever behöver och har rätt till för att klara av sin skolgång. I arbetet med åtgärdsprogram har Skolinspektionen funnit brister på tre fjärdedelar av de skolor i landet där tillsyn har gjorts.
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser13 visar forskningen ”att unga kvinnor och män bemöts olika i skolan även när de får svårigheter i
skolarbetet. I undersökningar om elevernas psykiska hälsa ser man att fler unga kvinnor
än män uppger att de har olika svårigheter. Unga kvinnor anger ofta att de upplever
stress medan unga män är i majoritet vad gäller koncentrationssvårigheter. När de unga
12
Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012. Skolinspektionen.
13
Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2012. Sveriges Kommuner och Landsting. ETC Kommunikation, oktober 2012.
29
männen får svårigheter yttrar det sig oftare i samband med undervisningen vilket gör att
de i större utsträckning får del av det särskilda stödet i skolan, medan de unga kvinnornas problem i större utsträckning definieras som psykisk ohälsa vilket gör att de i större
utsträckning får stöd att själva förändra sitt beteende t.ex. genom kuratorsstöd.”
Den uppföljning av utredningar och åtgärdsprogram som förvaltningens controller genomförde hösten 2012 i de fyra kommunala gymnasieskolorna visade att det blivit en markant
förbättring i antalet handlingar men att var tredje kurs där eleven inte nådde målen saknade dokumentation och att hälften av åtgärdsprogrammen inte uppfyllde lagens formkrav.
Vid avstämningarna under läsåret 2012/13 har gymnasiecheferna redovisat vilka åtgärder
som vidtagits på deras skolor angående arbetet med särskilt stöd och varje skola har presenterat en handlingsplan om särskilt stöd. Gymnasiecheferna har trots det vid avstämningen i augusti bedömt att arbetet med utredningar och åtgärdsprogram förekommer med
bristande kvalitet på deras skolor.
Med anledning av resultatet av controllerns uppföljning och gymnasiechefernas bedömning kommer arbetet med särskilt stöd att vara ett uppdrag för kommunens gymnasieskolor även det kommande läsåret.
Elevernas lärande
Skolverket skriver i sin lägesbedömning för 201314 att ”flera undersökningar visar att en
positiv inställning till skolan och till att lära sig samt självförtroende att lära hänger samman med ökad motivation och bättre prestationer.”
I lägesbedömningen anger Skolverket också att ”omgivningen bidrar till att förstärka eller försvaga elevens möjligheter att prestera goda studieresultat. Forskning uppmärksammar i allt högre grad att elevers resultat påverkas av både övriga elever på skolan, så
kallade kamrateffekter, och av relationer till lärare, bland annat dessas förväntningar,
som i sin tur tenderar att anpassas efter elevernas generella prestationsnivå.”
Skolinspektionen redovisar efter tillsyn och kvalitetsgranskning 201215 att var femte gymnasieskola i landet brister i hur lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov och
förutsättningar. Det gäller både de elever som har sämst förutsättningar och de elever som
lätt når kunskapskraven. Forskning visar, enligt skolinspektionen, ”att lärares förmåga att
anpassa undervisningens form och innehåll till skilda kontexter och elevernas olika förutsättningar är en grundförutsättning för att eleverna ska uppnå bra resultat.”
Det är 31 % av de kommunala gymnasieeleverna (kvinnor 37 % och män 26 %) som i
årets brukarenkät inte är nöjda med lärarnas förmåga att engagera dem och skapa intresse
och det är 26 % (kvinnor 32 % och män 20 %) som inte är det när det gäller att lärarna tror
på dem och deras förmåga att lära. Det är alltså fler kvinnor än män som inte är nöjda. Det
är totalt 13 % respektive 17 % elever inom gymnasiesärskolan på BD som inte är nöjda
med lärarna när det gäller båda dessa delar. (Uppgifter om gymnasiesärskolan på SA saknas p.g.a. för låg svarsfrekvens och någon könsuppdelning finns inte för gymnasiesärskolan.) Gymnasiechefernas bedömningar utifrån brukarenkäten beträffande elevernas nöjdhet med hur lärarna tror på dem och deras förmåga att lära varierar mellan gult och rött.
14
Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387. Skolverket.
Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn
och kvalitetsgranskning 2012. Skolinspektionen.
15
30
Enligt en doktorsavhandling: Skolk ur elevernas och skolans perspektiv16 är de främsta anledningarna till skolk brist på meningsfullhet i skolan, mobbing, avsaknad av stöd för att
vara med i undervisningen och utstötning, men även matematiksvårigheter, relationsproblem till läraren och att det ofta saknas uppmuntran och förväntningar på eleverna.
Lärarnas relationer till och förväntningar på eleverna är viktiga för elevernas i deras lärande. Ett uppdrag i den kommande utvecklingsplanen blir därför att elevernas nöjdhet ska
öka när det gäller att lärarna tror på dem och deras förmåga att lära.
Trygghet
Ett uppdrag i Utvecklingsplan 2012/2013 är att tryggheten hos eleverna ska öka och
kränkningar elimineras, men det förekommer kränkningar på skolorna och det är 11 % av
de kommunala gymnasieeleverna (kvinnor 13 % och män 10 %) och 9 % av gymnasiesärskoleeleverna på BD som inte känner trygghet bland skolpersonalen. Bland skolkamraterna är det 11 % av gymnasieeleverna (kvinnor 13 % och män 9 %) och 13 % av gymnasiesärskoleeleverna på BD som inte känner trygghet. Det är i stort sett samma andelar som
föregående år förutom att det är lite fler kvinnor som känner otrygghet bland skolpersonal
och något färre män som är otrygga bland skolkamrater.
Antalet anmälningar om kränkande behandling har minskat något mellan läsåren
2011/2012 och 2012/2013.
Gymnasiecheferna har vid augustiavstämningen bedömt att elevernas trygghet inom både
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har bristande kvalitet.
Eftersom tryggheten är en faktor som i hög grad påverkar elevernas skolsituation är det
väsentligt att eleverna känner trygghet i skolan. Trots att olika åtgärder har vidtagits under
läsåret på de kommunala gymnasieskolorna i syfte att öka tryggheten hos eleverna kan
konstateras att uppdraget i utvecklingsplanen inte är fullföljt och att det därför kommer att
finnas kvar i utvecklingsplanen för 2013/2014.
Jämställdhet
Ett aktivt jämställdhetsarbete ska bedrivas på gymnasieskolorna och kommunens gymnasieskolor/gymnasiesärskolor har under läsåret i Utvecklingsplan 2012/2013 haft som uppdrag att jämställdhetsarbetet på skolorna ska förbättras och bli tydligare i den dagliga
verksamheten. Brukarenkäten visar att 17 % av kvinnorna och 24 % av männen på kommunens gymnasieskolor och 9 % av eleverna på gymnasiesärskolan på BD inte är nöjda
med skolan när det gäller att ge dem samma möjligheter oavsett om de är man eller
kvinna. 2012 var det 19 % kvinnor och 23 % män på gymnasieskolan som inte var nöjda.
Det var alltså lite fler nöjda kvinnor, men lite färre nöjda män. Mellan 5 % och 10 % av
gymnasieeleverna och 9 % av gymnasiesärskoleeleverna på BD svarade 2013 Vet ej på
frågan.
33 % av kvinnorna och 27 % av männen på gymnasiet och 26 % av eleverna på BDs
gymnasiesärskola är inte heller nöjda med hur personalen arbetar för en jämställd skola.
Föregående år var 30 % av kvinnorna och 27 % av männen på gymnasiet och 19 % av
kvinnorna och 21 % av männen på gymnasiesärskolan inte nöjda med hur personalen arbetar för en jämställd skola.
16
Skolk ur elevernas och skolans perspektiv, doktorsavhandling 2013 av Anne-Sofie Strand, Hälsohögskolan i
Jönköping.
31
På denna fråga är det 2013 mellan 8 % och 20 % av eleverna på de olika gymnasieskolorna och 22 % av gymnasiesärskoleeleverna på BD som svarat Vet ej. Detta tyder på att
jämställdhetsarbetet inte har blivit tydligt på skolorna.
Siffrorna, liksom gymnasiechefernas bedömningar att jämställdhetsarbetet förekommer
med bristande kvalitet/saknas på kommunens gymnasieskolor, visar att det här behövs
förbättringar och att uppdraget inte har fullföljts även om lite fler kvinnor i gymnasieskolan är nöjda när det gäller att få samma möjligheter oavsett om de är man eller kvinna.
Uppdraget kommer därför att finnas kvar i utvecklingsplanen för läsåret 2013/2014.
I den genomförandeplan för ökad jämställdhet som utbildningsförvaltningen har för 2013
finns ett uppdrag till chefer på alla nivåer att under året identifiera och påbörja ett förändringsarbete i riktning mot en jämställd verksamhet inom sitt ansvarsområde. Redovisning
av detta kommer att ske i samband med avstämningen av det systematiska jämställdhetsarbetet i november 2013.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtalen var under läsåret 2012/2013 enligt utvecklingsplanen ett prioriterat
område på de kommunala gymnasieskolorna. Uppdraget var att dessa samtal skulle utvecklas.
Av de kommunala gymnasieeleverna och gymnasiesärskoleeleverna på BD är 21 % respektive 22 % inte nöjda med utvecklingssamtalen. Det är 24 % av kvinnorna och 19 % av
männen i gymnasieskolan som inte är nöjda med samtalen. Det är samma andel kvinnor
som året innan, medan andelen män som inte är nöjda är något större 2013 än 2012, då det
var 18 %. Gymnasiecheferna har utifrån brukarenkäten bedömt att kvaliteten på utvecklingssamtalen är bristande eller att den på en skola t o m saknas.
Då det gäller utvecklingssamtalen kan konstateras att uppdraget att utveckla samtalen inte
har fullföljts. Detta uppdrag kommer därför att finnas kvar i utveklingsplanen 2013/2014.
För att på ett bättre sätt kunna ge eleverna den samlade information om deras kunskapsutveckling och studiesituation som skollagen föreskriver används E-dok - ett verktyg för
dokumentation av elevers kunskapsutveckling - som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen liksom vid lärarnas bedömningssamtal med eleverna. En kontinuerlig utveckling av Edok pågår.
IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett område som utvecklas på kommunens gymnasieskolor. Att förbättra det ytterligare ingår i rektorernas pedagogiska uppdrag.
Gymnasiecheferna har våren 2013 för nämnden redovisat hur deras skolor har arbetat för
att uppnå de mål som finns uppsatta då det gäller IKT.
Medbestämmande
Enligt skollagen 4 kap 9 § ska elever ges inflytande över utbildningen. Skolinspektionen
har vid tillsyner och kvalitetsgranskningar 201217 funnit att förutsättningarna för elevinflytande i landet är dåliga på många skolor. Skolinspektionen har konstaterat brister i arbetet
med att främja elevernas inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och funnit att ungefär var tredje elev upplever att de saknar möjlighet att påverka
skolmiljö och verksamhet. ”Dessutom anser var tredje elev att de inte får vara med och
bestämma på vilket sätt de ska arbeta med olika typer av uppgifter. Ökade möjligheter till
17
Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn
och kvalitetsgranskning 2012. Skolinspektionen.
32
delaktighet skulle kunna påverka elevernas engagemang positivt och minska risken för
avhopp.”
Siffrorna från Skolinspektionen överensstämmer med kommunens brukarenkät 2013 där
35 % (kvinnor 39 % och män 31 %) inom gymnasieskolan inte är nöjda med sin skola när
det gäller att låta dem vara med och bestämma hur de ska arbeta i skolan. På gymnasiesärskolan på BD är det 15 % som inte är nöjda. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
har efter en årlig träff med elever och ungdomar i enlighet med Jönköpings kommuns
barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram 2012-11-12 § 136 beslutat uppmana gymnasiecheferna att vidareutveckla arbetet med elevinflytande.
Rekommendation av skola
I 2013 års brukarenkät är det 88 % av kommunens gymnasieelever som rekommenderar
sin skola. Det är lika många som 2012. Eftersom ett uppdrag i Utvecklingsplan 2012/2013
var att andelen elever som rekommenderar sin skola skulle öka kan konstateras att detta
inte fullföljdes i gymnasieskolan, men att det fullföljdes på gymnasiesärskolan på BD där
andelen ökade från 79 % till 83 %. Några uppgifter från gymnasiesärskolan på SA föreligger inte p.g.a. för låg svarsfrekvens. Under det kommande läsåret ingår inte rekommendation av skola i utvecklingsplanens Plan över åtgärder. De kommunala gymnasieskolorna
har en hög attraktivitet och fokus kommer istället att läggas på att öka elevernas nöjdhet
då det gäller att lärarna tror på dem och deras förmåga att lära.
Gymnasiesärskolan
I den nya gymnasiesärskolan som börjar tillämpas fr.o.m. 1 juli 2013 kommer större fokus
att läggas på elevernas kunskaper. I Utvecklingsplan 2012/2013 fanns också ett uppdrag
att mer fokus skulle läggas på de pedagogiska resultaten. Under det gångna läsåret genomfördes därför en utredning i kommunen för att få fram mål för gymnasiesärskoleelevernas
kunskapsresultat. Detta har visat sig svårt eftersom eleverna har olika mål. Det som däremot enligt utredningen kan mätas är om eleverna når sina individuella mål som sätts efter
varje elevs förutsättningar.
Olika resultat från gymnasiesärskoleeleverna har redovisats vid augustiavstämningen. Arbetet med utveckla redovisningen av de pedagogiska resultaten fortsätter och framöver ska
även de pedagogiska resultaten redovisas från Särskild utbildning för vuxna. Uppdraget
kvarstår därför i den kommande utvecklingsplanen.
Vuxenutbildningen
Då det gäller vuxenutbildningen fick denna i uppdrag i Utvecklingsplan 2012/2013 att
kartlägga dels andelen sökande med grundskola/samlat betygsdokument, dels sökande
med slutbetyg som läser för behörighet och som är antagna till högskola/yrkeshögskola.
Vid avstämningstillfällena under läsåret har redovisningar av kartläggningarna skett. Uppdraget kan därför betraktas som fullgjort.
I utvecklingsplanen har vuxenutbildningen också fått i uppdrag att analysera de studieavbrott som studerande på vuxenutbildningen gör i sina studier och orsakerna till dessa. Vid
avstämning under läsåret har redovisats vilka åtgärder som vidtagits i syfte att fullgöra
uppdraget. Även detta uppdrag kan därmed betraktas som fullgjort.
Alla vuxenstuderande är inte aktiva i sina studier. Detta gäller främst distansstuderande.
Eftersom det är angeläget att studiedisciplinen hos dessa elever ökar fick vuxenutbildningen i utvecklingsplanen 2012/2013 i uppdrag att vidta åtgärder. En ny rutin infördes
därför hos utbildningsanordnarna under hösten 2012 efter diskussion med vuxenutbild-
33
ningsenheten. Den nya rutinen fungerar bra. Uppdraget kan därmed betraktas som fullgjort.
För att uppfylla kraven i kommunens jämställdhetsplan och uppdraget i Utvecklingsplan
2012/2013 könsuppdelas sedan våren 2013 betygsstatistiken inom vuxenutbildningens
samtliga skolformer. Detta uppdrag kan därför betraktas som fullgjort.
Analys ska genomföras av planerade yrkesutbildningar så att dessa attraherar både män
och kvinnor var ett annat uppdrag i utvecklingsplanen. På grund av det ekonomiska läget
under hösten 2012 bedrev vuxenutbildningen då inte någon aktiv diskussion i frågan. Under våren 2013 startade däremot en ny utbildning: Väktaren. Denna attraherar såväl kvinnor som män. Uppdraget kan därför betraktas som fullgjort.
Mot bakgrund av att könsfördelningen inom vuxenutbildningen är 70 % kvinnor och 30 %
män är en del av enhetens uppdrag att attrahera fler män till utbildning. Totalt sett vad det
gäller yrkesutbildningarna kan dessa ses som mansdominerade. Övergripande är vuxenutbildningsenhetens uppdrag att erbjuda utbildningar efter behov, vilket kan komma att stå i
konflikt med jämställdhetsperspektivet.
På vuxenutbildningen var det 95,80 % som rekommenderade den kurs de hade gått.
Systematiskt kvalitetsarbete
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har pågått under två år på de kommunala
gymnasieskolorna, men implementeringen av det måste fortsätta. Det gäller att göra kvalitetsarbetet synligt så att medarbetarna dels ser sin egen roll i det, dels ser den röda tråden i
kvalitetshjulet, där det viktigaste är att elevernas resultat förbättras.
Vuxenutbildningsenheten arbetar sedan flera år tillbaka med systematiskt kvalitetsarbete,
som är en huvudfråga inom enheten.
34
PLAN ÖVER ÅTGÄRDER 2013/2014
KUNSKAPER
Gymnasiet
Alla flickor och pojkar ska efter avslutad gymnasieutbildning ha nått en
gymnasie- eller yrkesexamen
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Läsåret 2013/2014
Särskilt stöd – arbetet med utredningar och åtgärdsprogram ska omfatta alla
flickor och pojkar som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås eller som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Läsåret 2013/2014
Flickornas och pojkarnas kunskaper i matematik ska förbättras
Ansvar: Respektive gymnasiechef med hjälp av stödprocessen
Tidplan: Läsåret 2013/2014
Gymnasiesärskolan
Mer fokus ska läggas på de pedagogiska resultaten
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Läsåret 2013/2014
Vuxenutbildningen
Uppföljning av preparandutbildningen
d.v.s. kvinnor och män från utbildning i svenska för invandrare som klarat utbildningen med gott resultat – men som inte tror sig klara steget till SvA utan önskar
10 veckors preparandutbildning. Kartläggning av:
-antal timmar i utbildning i svenska för invandrare till D-betyg
-antal kvinnor och män som efter preparandutbildning gått vidare till SvA
-antal kvinnor och män som erhållit betyg.
Ansvar: Vuxenutbildningschefen
Tidplan: 2013
Särskilt stöd
Kartläggning av hur många kvinnor och män som varit föremål för någon form av
särskilt stöd jämfört med dem som vid ansökan angivit behov av stöd. Begränsning: kvinnor och män som angivit inlärningssvårigheter
Ansvar: Vuxenutbildningschefen Tidplan: 2013
35
Redovisning av ämnesuppdelad betygsstatistik
-Grundläggande vuxenutbildning – svenska, svenska som andra språk, engelska
och matematik
-Gymnasieutbildning – svenska, svenska som andra språk och matematik
Analys av respektive ämnesbetyg i syfte att få fram den genomsnittliga tidsåtgången att få betyg utifrån utbildningsbakgrund.
Ansvar: Vuxenutbildningschefen
Tidplan: 2013
VÄRDEGRUND
Gymnasiet och gymnasiesärskolan
Flickornas och pojkarnas nöjdhet ska öka när det gäller att lärarna tror på
dem och deras förmåga att lära
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Till nästa brukarenkät
Tryggheten hos flickorna och pojkarna ska öka. Kränkningar ska elimineras.
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Till nästa brukarenkät
Jämställdhetsarbetet ska förbättras och bli tydligare i den dagliga verksamheten
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Till nästa brukarenkät
Vuxenutbildningen
Resultaten på enkätfrågor om värdegrunden ska förbättras
Ansvar: Vuxenutbildningschefen
Tidplan: 2013
ÖVRIGT
Gymnasiet och gymnasiesärskolan
Andelen flickor och pojkar som är nöjda med utvecklingssamtalen ska öka
Ansvar: Respektive gymnasiechef
Tidplan: Till nästa brukarenkät