Transcript Läsliv nr 4, 2013 - Myndigheten för tillgängliga medier

Läsliv
2013 #4
Det ska
vara enkelt
att läsa
EN TIDSKRIFT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIGA MEDIER
5
boktips
för unga
och vuxna
Toppstudenten
David Silva:
”Brister blir
till styrka”
TEMA TEKNIK: ANDERS NÄKNE OM NYA TALTIDNINGEN I EN MOBIL NÄRA DIG!
INTRO
16
8
Sätt igång
och läs pojkar!
”P
ojkar vill läsa om action, fan­
tasy, sport och hobby och de vill
ha böcker med pojkar i huvud­
rollen”. Det hävdar Karin Taube, professor
emerita vid Umeå universitet, som forskar
om läsning hos barn och unga. Men då så,
sätt igång och läs pojkar! Tyvärr är det ju
inte så lätt att vända negativa trender. Läs­
förmågan hos svenska pojkar minskar igen
enligt PISA-undersökningen
som presenterades den
3 december. Hur vänder
Läsförmågan
man trenden? Enligt Karin
hos svenska
Taube måste man bland
pojkar minsannat ha fler manliga lä­
sande förebilder för att nå
kar igen.
ut till pojkar. Även Johanna
Lindbäck, nybliven läsambas­
sadör är inne på samma linje. På okto­
berkonferensen ”Så tråkigt får jag aldrig
– om att nå dem som inte läser” uppmanar
hon skolbibliotekarier ”In i lärar­
rummet och ge er på männen.”
Läs mer om henne på sidan 12.
Och vi på MTM vill påminna
om att det finns olika sätt att
läsa på, med fingrar, öron
och ögon! Alla är lika bra!
Lena Boqvist
redaktör
4
12
INNEHÅLL DECEMBER
3
4
Nytt från MTM
7
5 frågor till Anna Fahlbeck,
årets Amyprisvinnare
8
Porträtt av David Silva:
”Ta reda på dina brister”
11
12
13
14
16
19
20
Tema teknik: Nya taltidningen
passar Anders
Barn & ungdom: Lästips
Barn & ungdom: Ny läsambassadör
Barn & ungdom: Tävling!
Nyheter i korthet
Utblick världen:
Bibliotek med anor
satsar på tillgänglighet
Tidsfördriv
Boktipset: Dåtid,
samtid, framtid
Läsliv ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier. Citera oss gärna men ange källa. December 2013 nr 4. Utgivning: 4 nr/år. Nästa nummer
kommer ut i mars 2014. Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Lena Boqvist, [email protected]. Grafisk form: Oktavilla. Layout:
Marita Forsberg. Redaktion: Eva Bäckwall, Carina Gerdin, Anna Gustafsson Chen, Linda Jerrewing Strömberg, Jenny Nilsson, Anne Stigell. Tryck:
Tabergs tryckeri. Adress: MTM, Box 5113, 121 17 Johanneshov. Kostnadsfri prenumeration: Registrera dig via [email protected]. Finns som tryckt version,
taltidning samt på mtm.se. Telefon: 08-580 02 700 (vx). Internet: www.mtm.se. ISSN: 2001-7103. Omslagsfoto: Marita Forsberg.
2 LÄSLIV 4 –201 3
Dessa symboler finner du vid vissa boktitlar, symbolerna
anger vilka format böcker kan erbjudas i via legimus.se
T
TALBOK
P
PUNKTSKRIFTSBOK,
ELLER ÄR UNDER PRODUKTION
?
Roland Esaiasson, generaldirektör MTM
Nedladdning i
appen försenad
Du som längtar efter att kunna
ladda ner talböcker direkt i appen
Legimus får tyvärr vänta till i början
av nästa år. Anledningen till förse­
ningen är bland annat att uppgra­
deringen till
iOS7 på­
verkar vissa
tekniska lös­
ningar samt
att MTM vill
ha en större
grupp an­
vändare som
testar appen
ordentligt.
Så in i Norden bättre
MTM:s myndighetschef Roland Esaiasson
träffade sina chefskollegor från övriga norden i slutet av oktober 2013 i S:t Petersburg.
– Vi i de nordiska länderna samarbetar
allt mer kring tillgängliga medier, konstaterar
Roland Esaiasson. På så vis kan vi tillsam­
mans göra saker enklare och snabbare för
alla användare.
Här är exempel på några områden:
l
Användarundersökningar
l
Marknadsföring
l
Utbyte av talbokstitlar
l
Taktila bilderböcker för barn
l
Upphandlingar av tekniska tjänster
l
Utveckling av infrastruktur inom it och teknik
Lättläst
MTM
Lättläst + MTM+
= En
bättre helhet!
Lättlästutredningen är på remiss till den 10 januari. I den föreslås att Centrum
för lättläst ska bli en del av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. MTM är
positiv till sammanslagningen. Du kan läsa MTM:s hela remissvar på mtm.se.
För personer med funktionsnedsättning är det ett stort och välkommet steg
när Betänkandet av Lättlästutredningen föreslår en kraftsamling av samhällets
resurser för anpassningen av tillgängliga medier.
Under ett liv förändras våra behov över tid, därför är det viktigt att inte sär­
skilja olika produkter och tjänster utan utgå från det personliga behovet.
Samspelet mellan information i olika former, som lättläst, talbok, punktskrift
eller teckenspråk, gör skillnad för möjligheten till delaktighet i samhället.
Vilken bok vill
du tipsa om som
julklapp i år?
Erik Soukkan,
riskanalytiker,
41 år, Enskede:
– Jag har själv
precis börjat läsa
Han är tillbaka av
Timus Vermes. En skruvad satir om
Hitler som dyker upp i dagens Berlin.
Tror det kan vara en tankeväckande
julklapp .
Sofia Rydholt,
receptionist, 26
år Stockholm:
– Jaghar läst
Lucy Dillons
böcker och tror
hennes nyutkomna Och så levde
de lyckliga är en perfekt feelgood­
roman att läsa i soffan i jul .
Julio Cesar
Gallindo, 46 år,
städare, Farsta
– Jag tipsar
gärna om
tidigare nobel­
pristagaren Mario Vargas Llosa. Alla
hans böcker är bra, ett förslag är Det
gröna huset.
Christina Ståhl,
48 år, vaktmäs­
tare, Haninge:
– Det måste
bli någon av
delarna i Margit
Sandemos bokserie Isfolket! Jag
har läst hela serien på 47 böcker
och tycker det är en bra bland­
ning av spänning och fantasi i en
levande sagovärld.
LÄSLIV 4 –201 3
3
NYTT FRÅN MTM
Den självklara rätten att kunna läsa
med ögon, öron och händer ska
ligga som grund i ett jämlikt och
demokratiskt samhälle. Då kan vi
alla delta på lika villkor i samhälls­
debatten och i kulturlivet.
TEMA TEKNIK
Navigerar. Anders Näkne är flitig
taltidningsläsare. Valfriheten att
välja vad man vill lyssna på och en­
kelheten när man navigerar är stora
fördelar, berättar Anders.
4
LÄSLIV 4 –201 3
TEMA TEKNIK
Landets 100 inlästa dagstidningar går igenom ett teknik­
skifte som beräknas vara klart i oktober 2014. Anders Näkne
i Linköping är en av de taltidningsläsare som numera lyssnar
på sin dagstidning i mobilen.
TEXT LENA BOQVIST FOTO STAFFAN GUSTAVSSON
Nya taltidningen passar Anders A
nders Näkne i Linköping får sedan
några veckor tillbaka hela sin loka­
la dagstidning Östgöta Correspon­
denten uppläst av talsyntes i sin vanliga
smartphone. Tidigare var det en redaktör
som gjorde ett urval ur den tryckta tid­
ningen och läste in sent på kvällen. Sedan
sändes tidningen via en radiofrekvens till
en Adelaspelare som Anders hade lånat av
prenumerationsavdelningen.
Hur fungerar den nya taltidningen?
– Den fungerar mycket bra, säger
Anders Näkne. Visst var det lite rörigt att
komma igång men det gick relativt snabbt
att lära sig, några dagar, säger han och fing­
rar på sin mobil som ligger på matbordet.
Bakom förändringen står regeringen
som gav uppdraget till Myndigheten för
tillgängliga medier, Taltidningsnämnden
och Post- och telestyrelsen att utreda och
utveckla taltidningarna på bästa sätt för
prenumeranterna. I Sverige finns runt hund­
ra dagstidningar
tillgängliga för
Jag kan själv
personer med läs­
välja vad jag
nedsättning och
vill lyssna på.
till och med ok­
tober 2014 pågår
teknikskiftet på dessa tidningar. I samband
med detta blir prenumeranterna erbjudna
en annan spelare med internetuppkopp­
ling, men de kan också läsa i mobilen med
hjälp av en app som heter Legimus. Anders
Näkne har valt att läsa sin tidning enbart i
mobilen.
– Jag ser bara fördelar, jag kan själv
välja vad jag vill lyssna på, det är lättare att
navigera än på förra spelaren. Och så har
jag tillgång till tidningen i en telefon som
jag alltid har med mig.
Anders Näkne, 57 år, är projektledare på
TDC som levererar tele- och datorlösning­
ar. Han har en synnedsättning som heter
RP och är en näthinnesjukdom. Den kom
smygande för 10-15 år sedan och ”eskale­
rade snabbt” som han uttrycker det. I dag
ser han ljusskillnader och ”kan uppfatta
text vid goda ljusförhållanden.”
Taltidningen 2.0
I dag finns ett hundra­
tal dagstidningar till­
gängliga för personer
med läsnedsättning.
Mellan augusti 2013
och oktober 2014
pågår ett teknikskifte
på dessa tidningar
där de gamla taltid­
ningsspelarna byts ut
mot nya. Tidningarna
lånar ut spelare direkt
till prenumeranterna
och hjälper också till
med installation. Det
är också möjligt att
övergå helt till att läsa
i sin smartphone via
appen Legimus.
Hur viktigt är det med taltidning för dig?
– Jätteviktigt! Framförallt de lokala ny­
heterna är viktiga. Riksnyheter får man ju
ändå på något sätt. Och det är trevligt att få
tag på nyheterna på morgonen - som förr.
Det var en tid jag inte hade tidning efter
synförändringen ... sen fick jag nys om att
den kanske fanns inläst och ringde upp dem.
LÄSLIV 4 –201 3
5
TEMA TEKNIK
Läsvänligt. Anders Näkne är positiv till
de nya funktioner som nya taltidningen för
med sig. Bland annat går taltidningen att
ladda ner till telefonen och läsa utan upp­
koppling mot internet.
Jag är så van
att lyssna på
talsyntes så
för mig är det
inget konstigt.
6
LÄSLIV 4 –201 3
Vad tycker du om förändringen från
mänsklig inläsning till talsyntes?
– Det var bättre med en människa men
jag tycker att det är tillräckligt bra med tal­
syntesen eftersom det är ett stort plus att
få hela tidningen. Jag är så van att lyssna
på talsyntes så för mig är det inget konstigt.
– Måste jag hitta någon nackdel med
förändringen är det att knapparna man
trycker på är lite små. Och man kanske
inte kan läsa om man hamnar i en miljö
där man inte har internet?
Läsliv tar Ida Löfman och Amanda
Idberg som arbetar med taltidningsut­
vecklingen på MTM till hjälp för att svara
på frågan.
– Jo, man kan ladda ner en tidning till
telefonen och lyssna på den utan att vara
uppkopplad mot internet, berättar Ida.
ÄrAnders unik som har valt bort spelaren?
– Ja, Anders är en av få prenumeranter
som valt bort spelaren helt och hållet.
Däremot får vi nu in fler och fler prenu­
meranter som gärna vill kombinera ut­
rustningslösningar, alltså både ha spelare
och app.
Enligt Ida och Amanda har många
taltidningsläsare länge efterfrågat möjlig­
heten att få hela tidningen som taltidning
och är glada att den nu finns. Samtidigt är
det en stor förändring som sker och som
vid alla stora teknikförändringar kommer
några användare att känna oro att det ska
vara för svårt att lära sig den nya tekniken.
Har ni något tips till taltidningsläsare?
– Kom ihåg att du alltid kan höra av dig
till Taltidningshjälpen, telefonnummer
020-311 211, om du behöver hjälp! Du kan
till exempel boka återbesök om spelaren
krånglar, eller meddela om talsyntesen ut­
talar något ord fel, säger Amanda. Det går
också bra att mejla till taltidningshjalpen@
polarprint.se. l
5 FRÅGOR
5
frågor till …
… Anna Fahlbeck, årets Amyprisvinnare som
gillar ungdomsböcker och är en hejare på att
sprida kunskap om tillgänglig litteratur. Hon
sadlade om från nationalekonom till tillgäng­
lighetsbibliotekarie tack vare sonens dyslexi.
TEXT OCH FOTO LENA BOQVIST
Vad gjorde du 2013 för att förtjäna
Amypriset?
Jag gick då till Linköpings stadsbibliotek och nämnde det och
fick ett väldigt fint bemötande.
Det fick mig att sadla om från
nationalekonom och jag började
plugga till bibliotekarie. Jag bytte
siffror till bokstäver.
– Jag hittade på ”event” kring
tillgängliga medier. Vi har infört
Språkpillerdagen som ska firas i
samband med europeiska logoped­
dagen, en bokmässa kring lättläst
Boktips: Stanna,
och sagostund med tecken som
bli kvar är sista
stöd. Äppeldagen då äppelhyl­
Vad är det bästa med jobbet?
lans medier är i fokus och alla får delen i Per Nilssons
– Det bästa är alla besökare
serie om Pim-Pim
äppelkaka. Jag bjuder in lä­
och biblioteksanvändare jag
och ängeln Extra.
rare till kurser om talböcker och Om vänskap och
stöter på: barn med läsnedsätttjänsten Egen nedladdning. Och om att växa.
ning som jag handleder i Egen
jag bjuder in syncentralen, barn­
nedladdning, förmedlare, lärare,
habiliteringen och andra förmedlare. Jag
pedagoger, behandlingspersonal, logo­
besöker även dem för att se hur de jobbar.
peder. Alla är så måna om personer med
funktionsnedsättning. Man känner sig
Har du tips till andra bibliotek som vill bli otroligt uppskattad av användarna!
tillgängligare?
– Framförallt att bygga nätverk utanför
biblioteket med förmedlare som jobbar
med personer med funktionsnedsättning.
Titta på hur kommunen är organiserad
och leta efter personer som jobbar med
just dessa frågor och kontakta dem!
Varför arbetar du med tillgänglig litte­
ratur?
– Min son har dyslexi, och när jag fick
det beskedet visste jag knappt vad det var.
Vad tror du händer nu?
– Jag hoppas att jag blir inbjuden på fler
konferenser och studiedagar för att prata
om vad jag gör. En sak jag också önskar är
att ledningen på mitt bibliotek beslutar att
tillgängliga medier ska flytta fram sina po­
sitioner på biblioteket och bli mer synliga.
Och att jag får mer tid att jobba med den
tillgängliga verksamheten. l
Bytte siffror
mot bokstäver
Namn: Anna Fahlbeck
Ålder: 52 år
Bor: Linköping
Aktuell: Amyprisvin­
nare 2013
Yrke: Tillgänglighets­
bibliotekarie
Läser helst: Ung­
domsböcker
Senast lästa bok:
Stanna, bli kvar av Per
Nilsson och Eldbärare
av Anders Björkelid
AMYPRISET
Anna Fahlbeck
fick Amypriset på
Bok- och biblio­
teksmässan 2013
av MTM. Priset på
20 000 kr delas ut
årligen till en per­
son eller organisa­
tion som arbetat
föredömligt med
tillgängliga medier.
LÄSLIV 4 –201 3
7
PORTRÄTT
David Silva
Ålder: 31 år
Bor: Hornstull i Stockholm
Utbildning: Master i data- och system­
vetenskap från Stockholms universitet
Gör helst: Umgås med kompisar, pratar
om politik och forskning. Älskar baseboll
och dansar salsa.
Aktuell: Ska presentera en forskningsar­
tikel i Finland och hålla i en föreläsning på
KTH om studieteknik
8
LÄSLIV 4 –201 3
PORTRÄTT
– Jag läser långsamt, jag har svårt med koncentrationen
och jag måste vara jätteförberedd. Med hjälp av de här
bristerna utvecklade jag en studieteknik som passar
mig, säger David Silva, 31 år, i Stockholm.
TEXT LENA BOQVIST FOTO MARITA FORSBERG
Davids tips till pluggsugna dyslektiker:
”Ta reda på
dina brister”
I
våras gick David Silva ut data- och
systemvetenskapsprogrammet vid
Stockholms universitet med högsta
betyg. Nu försöker David förverkliga sin
dröm att bli forskare och han är på god
väg. I somras skrev han en forsknings­
artikel som han ska presentera i Finland
inom kort. Dessutom ska han föreläsa om
sin studieteknik på Kungliga tekniska
högskolan, KTH, på uppdrag av en lärare
som liksom David har dyslexi.
Jag läser
kapitlen
före lektio­
nerna.
Vad har du för studie­
teknik?
– Jag kom fram till
att jag måste fråga
läraren om att få
anteckningar, ”slides”, i god tid innan lek­
tionen så jag hinner förbereda mig, kanske
2–3 veckor innan. Sen läser jag dem noga
och skriver ner frågor på sådant jag inte
förstår. Jag skriver ut slidsen med rader på
sidorna så att jag kan göra anteckningar.
På lektionen stryker jag under det som
läraren pratar om och applicerar lärarens
budskap på något jag känner till.
– Jag läser kapitlen före lektionerna
och lärde mig skumläsa och leta efter det
viktiga i texten eftersom jag inte hann läsa
allt. Efter lektionen har jag som tradition
att alltid gå igenom anteckningarna igen.
Det är så jag gör under kursens gång.
David har med sig en dator till vårt
möte och visar hur hans anteckningar och
Davids
boktips:
Hundraår­
ingen som
klev ut
genom
fönstret
och för­
svann av
Jonas
Jonasson.
T P
Alkemisten
av Paulo Coelho. T P
LÄSLIV 4 –201 3
9
PORTRÄTT
Det rullar på.
David har siktet in­
ställt på en framtid
med undervisning
och forskning.
Tankekarta.
David använder
sig av så kallade
mindmaps när han
pluggar. Det vikti­
gaste i texten lägger
han in i ett nätverk
där färger fungerar
som koder. Här är en
detaljbild ur en av
Davids mindmaps.
10
LÄSLIV 4 –201 3
förberedelser kan se ut. Det är som vackra
konstverk. Han har gjort färgglada mindmaps i olika färger där han plockat ut det
väsentligaste i texten.
Trots några kämpiga år på gymnasiet tve­
kade inte David att söka in till universitetet.
– Vi har en stark tradition inom min
familj att studera. Jag älskar universitets­
livet och skulle vilja jobba med undervis­
ning eller forskning på ett universitet eller
en högskola, säger David.
Han började på universitet 2004, men
det var kämpigt för honom att hänga med
i studierna. Året därpå gjorde han ett test
som visade att han har dyslexi.
– Jag fick ett intyg som jag kunde visa
vid tentor för att få extra tid eftersom det
går så långsamt för mig att läsa igenom en
text. Och så var det en kvinna på bibliote­
ket som berättade att man kunde få böcker
inlästa så då började jag använda dem.
Vad har du för erfarenhet av talböcker?
– Jag läste mycket talböcker i datorn. De
spelade en stor roll när jag började plugga
och hade långa litteraturlistor och mycket
text att läsa. Det gjorde att jag kunde hålla
samma fart som de andra. Men jag la väl­
digt många timmar på läsning. Jag saktade
ner farten för att förstå. Men talböckerna
gjorde i varje fall att jag inte gav upp så det
har betytt jättemycket för mig.
– Det är synd att jag inte har använt
talböcker mer på slutet. Jag har inte gett
det en chans nu. Om jag pluggar igen får
jag testa att kombinera det med min nya
studieteknik.l
Mind maps
Så tråkigt får jag aldrig
– rapport från konferens
MTM och Centrum för lättläst höll i
Stockholm den 24 oktober en konferensen
”Så tråkigt får jag aldrig – om att nå dem som
inte läser”.
Just denna dag var det även FN-dagen,
och riksdagen klubbade samma dag den nya
bibliotekslagen som träder i kraft den 1 januari
2014. Niclas Lindberg, generalsekreterare för
Svensk biblioteksförening, uppmärksammade
detta i sitt framförande. Han betonade att
lagen har fått en utökat användarperspektiv
och att biblioteken ska vara tillgängliga för
alla, även dem med funktionsnedsättning.
Ett annat uppskattat inslag var Karin
Taube, professor emerita vid Umeå Universi­
tet. Hon talade om att både avkodning och
förståelse behövs för att skapa goda läsare.
Vidare konstaterade hon att läsförmågan i
Sverige enligt senaste PISA-undersökningen
minskar, framförallt hos pojkarna. Enligt
henne möter pojkar för få läsande manliga
förebilder. Johanna Lindbäck, läsambassadör
skrev under på att det behövs fler manliga
förebilder när det gäller läsning, inte minst i
skolorna.
Andra föreläsare under dagen var
MTM:s barnbibliotekarie Jenny Nilsson som
berättade om en undersökning om barns syn
på talböcker, som vi tidigare nämnt i Läsliv.
Rapporten Talande böcker och läsande barn
finns att beställa på MTM:s webbplats. Årets
bästa lättlästa bibliotek presenterade sig
också: Värnamo stadsbibliotek och Polhems­
skolan i Gävle.
TEXT JENNY NILSSON
Kaninerna i Ulf Starks Jul i Stora Skogen
har ingen aning om att det snart är jul. Men på
en övergiven gård i utkanten av Stora Skogen
bor det en vresig ensam tomte. En blåsig dag
far hans röda luva iväg och kaninerna Nina och
Kain hittar den. Det visar sig att även en vresig
tomte kan föra med sig julstämning till kaninernas håla. T P
Tora och hennes lillebror Sam har myck­
et att göra inför julen i Önskelistan av
Åsa Karsin. Tora skriver en lång öns­
kelista. Även gosehunden Muffi önskar
sig något av tomten: en studsboll och en
tomteluva. Sam vill helst ha en pulka. Tora
vill gärna bli lucia också. Men fröken har
bestämt att bara en kan vara lucia. T
I Kerstin Gavanders Vinterkarusellen trä­
nar Sanna och klassen inför sexornas julspel.
Sanna tycker att det är spännande, men hon
oroar sig för jullovet då bästisen Liv reser iväg
till Egypten. Vad ska Sanna göra då? Men jul­
lovet blir mycket bättre än hon trott när hon
får jobb i en blomsterhandel. T P
Tonåringen Greg Heffley är som vanligt
ett nervvrak tiden före jul. Om han gör ett
misstag så kommer han inte att få något
värdefullt från tomten, med tanke på vad
han redan hunnit göra under året. Greg
träffar du i Mannys manöver, som är en
del i Jeff Kinneys serie Dagbok för alla
mina fans. T P
I Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel
Cohn och David Levithan är det jul i New
York. Lily brukar älska julen, men nu ser den
ut att bli ensam och tråkig. För att muntra
upp henne placerar hennes bror en röd
anteckningsbok mellan några böcker i en
bokaffär. Anteckningsboken innehåller en
utmaning till den som hittar boken. T
OMSLAGSFOTO: STEFAN TELL; FOTO OCH ILLUSTRATION: © MOOMIN CHARACTERSTM
Sagor och historier är kul. Passa på i jul!
Födelsedagskalas
i Mumindalen
2014 skulle Tove Jansson ha fyllt
100 år. Hennes älskade böcker om
mumintrollen, och alla de andra
fantastiska figurerna i Muminda­
len, finns förstås även som tal­
böcker och punktskriftsböcker.
Den första boken om mumintrol­
len, Kometen kommer finns i
en nyare inläsning som talbok
med text. Under året kommer fler
av böckerna i fulltext med nya
inläsningar.
Många av
titlarna finns
även som
talböcker på
finska. Vem ska trösta Knyttet?
finns som taktil bilderbok och
Den farliga resan som punkt­
skriftsbok med några fina
collagebilder som bland annat
föreställer Hemulen. T P
Nu finns tre nygamla broschyrer
för föräldrar och lärare
Hitta till talböckerna ger en orientering kring vad tal­
böcker är, hur de är utformade och hur barnen får tag på
dem. Hitta till punktskriften ger liknande information om
punktskriftsböcker men informerar också om den särskilda
service MTM har
för barn med
synnedsättning.
Taktila bilder­
böcker beskri­
ver hur böckerna
är utformade
och hur de kan
användas.
Alla tre bro­
schyrerna kan
beställas via ett
beställningsfor­
mulär på MTM:s
webbplats,
mtm.se.
LÄSLIV 4 –201 3
11
BARN & UNGDOM
Nu är det jul igen
BARN & UNGDOM
Sveriges nya läsambassadör
sedan september heter Johanna
Lindbäck. Hon är också gymna­
sielärare och författare till många
ungdomsböcker som älskas av
både tonåringar och vuxna.
TEXT LENA BOQVIST FOTO JONAS HALLQVIST
GRATTIS Johanna Lindbäck
– ny läsambassadör!
Vad betyder uppdraget för dig?
– Det betyder mycket! Och det känns
bra att under två år få jobba hårt med den
här frågan som jag verkligen tycker är
superviktig. Kan man inte läsa tillräckligt
bra när man går ut grundskolan så kom­
mer det att bli svårt för en. Det är mycket
större än att bara inte gilla böcker alltså.
Vad vill du bidra med?
– Förhoppningsvis att skapa lite debatt
och fokus på dessa frågor, och att dela med
mig av min lärarerfarenhet samt erfaren­
het som författare som besökt en massa
högstadieskolor.
Har du fått något råd från Johan Unenge,
förre läsambassadören?
– Att säga nej! Man inte hinner allt, man
bör välja vad man ska lägga krutet på.
Hur peppar man barn som inte gillar att
läsa?
– För det första genom att se till att de
KAN läsa. Det är ju inget kul om det går
knackigt. Har man väl knäckt koden så
12
LÄSLIV 4 –201 3
tycker jag skolan och läraren ska satsa på
böcker som är roliga att jobba med. Man
ska välja sina böcker med omsorg alltså
om man är lärare, se till att det inte bara
är läsning för sakens skull utan ha lite mer
tanke bakom klassens val.
Har du erfarenhet/kunskap av läsned­
sättning och tillgängliga medier?
– Nej, inte så mycket. Jag har ju haft
flera elever som haft lite läs- och skrivsvå­
righeter, men min erfarenhet är inte stor.
Har du boktips till barn som behöver
komma i gång med läsning eller tips till
deras föräldrar?
– Då tipsar jag om min sajt bokhora.se.
Den vimlar av tips. l
Läsambassadören
Statens kulturråd utser läsambassadö­
ren via en expertjury med representanter
för litteratur- och biblioteksbranschen.
Jobbet går till en verksam författare eller
illustratör som ska arbeta för att främja
barns läslust. Uppdraget är tvåårigt.
Namn: Johanna
Lindbäck
Ålder: 41 år
Bor: Stockholm.
Yrke: Författare
och bloggare, samt
gymnasielärare i
perioder.
Böcker i urval:
Som om jag frågat
T P , Välkommen
hem T P , En liten
chock T .
ILLUSTRATION: ENRIQUE FERNÁNDEZ, ORDBILD.SE
För första gången har MTM låtit producera
en tecknad serie som talbok med text.
Det är den spanska serieskaparen Enrique
Fernández album Den glädjelösa ön som
är först ut. Den handlar om en man som
kommer till en ö. En liten, envis flicka sö­
ker kontakt med honom. På ön har några
varelser stulit glädjen
från öborna. Det är
en serie främst
för lite äldre barn
och för ungdomar.
Serien har fått pris i täv­
lingen International Manga
Award. Inläsningen är gjord som skönlitteratur
för seende och återger endast den text som
finns i varje ruta och innehåller inga ljudeffekter
eller bildbeskrivningar.
Tecknade serier läses bäst med läsprogrammet Amis i datorn,
men kan även läsas med appen Legimus i mobiltelefon och på läs­
platta. T
MTM hoppas kunna göra fler tecknade serier tillgängliga som tal­
bok med text framöver. MTM tar därför gärna emot synpunkter
på hur läsarna tycker att Den glädjelösa ön fungerar som talbok,
skicka synpunkter till [email protected].
T
!
g
n
ä vl i
... se då krypa tomtar fram ur vrårna ...
Räkna tomtar som gömmer sig i tidning­
en! Du som läser Läsliv som taltidning
får vara uppmärksam på en liten julbjäll­
ra. Första till tredje pris är 2 biobiljetter.
Vi lottar vinnarna bland de rätta svaren
och meddelar per post. E-posta, senast
den 13 januari 2014, ditt namn och kon­
taktuppgifter samt hur många tomtar/
bjällerklang som du har räknat ihop till
[email protected].
Nya taktila
bilderböcker
Prinsen och önskestenen
Nu finns Helena Davidsson Neppelbergs fina
saga som taktil bilderbok. Prinsen i berät­
telsen känner sig ensam och med hjälp av
en önskesten drömmer han sig tillbaka till
sommaren.
Prinsen och
önskestenen är den
första av MTM:s tak­
tila bilderböcker som
innehåller tecken som
stöd. Längst ned på
varje uppslag illustre­
ras betydelsebärande
ord i texten som ritade
tecken. Glestryckt punkt­
skrift med parallell text
i storstil. Bilder och formgivning är av Annica
Norberg. P
Första formerna
Första formerna är en ny taktil bilderbok
som på ett lekfullt sätt presenterar de fem
formerna fyrkant, cirkel, triangel, rektangel
och stjärna.
Glestryckt punkt­
skrift med parallell text
i storstil. Bilder och
formgivning av Eva
Eriksson. Originalbo­
kens författare heter
Felicity Brooks. P
TIPSA OSS!
Har du förslag på vad vi borde
skriva om? Vi tar gärna emot tips.
E-posta: [email protected].
LÄSLIV 4 –201 3
13
BARN & UNGDOM
Den glädjelösa ön
NYHETER I KORTHET
Bästa lättlästa biblioteken 2013
Stadsbiblioteket i Värnamo och skolbiblioteket på Polhemsskolan
i Gävle delar i år priset Bästa lättlästa bibliotek. För femte året i rad
delar Centrum för lättläst ut priset till bibliotek som på ett förtjänst­
fullt sätt lyfter fram den lättlästa litteraturen, lättlästa tidningar och
lättläst samhällsinformation. Vinnarna får dela på 10 000 kronor att
använda till läsfrämjande aktiviteter.
– Vi är det första skolbiblioteket som får priset så det är jätte­
roligt, säger Sara Gagge, bibliotekarie på Polhemsskolan. När jag
bokpratar i klasserna har jag alltid med lättläst och talböcker på de
böcker jag tipsar om. Vi bränner jättemycket talböcker, avslutar
Sara Gagge.
NYA TRYCKSAKER
Under hösten har MTM
tagit fram nya trycksaker.
Låna och läs en talbok
innehåller information
för den som inte vet så
mycket om talböcker.
Lyssna på kurslit­
teraturen riktar sig till
studerande på högskolor
och universitet. Beställ
materialet från MTM:s
webbplats, mtm.se, eller
ladda ner som pdf.
10 år!
Daisykonferens och 10-årsjubileum!
Svenska Daisykonsortiet och MTM anordnade en praktfull ju­
bileumskonferens den 28-29 november. Temat var Tillgängligt!
Tillgång till information som en fundamental rättighet. Omkring
130 personer samlades i Stockholm för att fira det svenska kon­
sortiets tioåriga existens.
Dagen till ära fanns föreläsare från hela världen, bland annat
Stephen King från Storbritannien, president i det internationella
Daisy-konsortiet. Han hyllade MTM och svenskarna som förändrat
världen genom att uppfinna och utveckla Daisy. Kjell Hansson, en
av grundarna och fd ställföreträdande myndighetschef på MTM,
gav en historisk exposé över Daisys utveckling. Och Michael
Wright, generaldirektör på danska Nota delade med sig av sina
fantastiska användarundersökningar. Konferensen avslutades
med årsmöte för Svenska Daisykonsortiets medlemmar. Konfe­
rensen videofilmades och går att ta del av på SDK:s webbplats
daisy.mtm.se.
14
LÄSLIV 4 –201 3
Förlängning och uppgradering
av låntagarkonton
Alla låntagarkonton för Egen nedladdning är
giltiga i två år och måste sedan uppdateras av
biblioteket för att låntagarna ska kunna fort­
sätta att ladda ner.
Berörda låntagarna kommer under hösten
att få en påminnelse per e-post i god tid innan
giltighetstiden går ut och uppmanas att vända
sig till sitt bibliotek. Detta gäller även låntagare
som fyller 18 år. Deras konton måste uppgrade­
ras till ett låntagarkonto för vuxna. Information
om hur man gör för att uppgradera konton finns
på webbplatsen legimus.se.
30-31 januari
äger konferensen Framtidens bibliotek –
Trender och utveckling rum i Stockholm.
Huvudrubrikerna är Folkbibliotek, Skolbibliotek
och Bibliotekschef. Och det kommer att hållas
parallella föreläsningar för att du ska kunna
välja föreläsningar efter just dina behov. Bakom
arrangemanget står Conductive.
§
FOTO: SHAPTON
Nobelt författartips:
Alice Munro
Årets Nobelpristagare i litteratur är kanaden­
siska Alice Munro, ”den samtida novellkonstens
mästare” enligt Svenska Akademien. Munro
var ju redan en mycket populär författare
och MTM har hela fjorton av hennes böcker
inlästa, på både svenska och engelska. Flera
punktskriftsversioner är också under produk­
tion. Inte oväntat ligger Alice Munros verk i tät
följd på nedladdningstoppen. Novellen har
varit lite styvmoderligt behandlad av svenska
förlag som ansett att novellsamlingar är svåra
att sälja, men nu verkar den vara på uppgång.
Kanske just för att det korta formatet gör den
perfekt att läsa på väg till jobbet eller när man
får en stund över – till exempel under julstöket.
§
Bibliotekslag i takt med tiden
Sverige har fått en ny biblioteks­
lag. Den gamla bibliotekslagen
var från 1996 och den snabba
utvecklingen på biblioteksområ­
det har gjort att det nu är dags
för förnyelse. Exakt hur den nya
lagen kommer att påverka bib­
liotekens arbete med tillgängliga
medier återstår att se. Lagtexten
är litet annorlunda formulerad än
i den gamla versionen och lyfter
bland annat fram bibliotekens
skyldighet att inte bara erbjuda
litteratur utan också de tekniska
hjälpmedel som låntagare med
funktionsnedsättning behöver för
att kunna ta del av information.
Nedladdnings­
toppen
De mest nedladdade talböckerna
i oktober 2013.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Analfabeten som kunde räkna
av Jonas Jonasson T P
Brinnande livet
av Alice Munro T P P P
Den sanna historien
om Pinocchios näsa
av Leif G.W. Persson T P
Mellan rött och svart
av Jan Guillou T P
Handen (ett fall för Wallander)
av Henning Mankell T P
Lyckliga gatan
av Liza Marklund T P
För mycket lycka
av Alice Munro T P
Min mormor hälsar
och säger förlåt
av Fredrik Backman T P
Tiggarflickan
av Alice Munro T
En man som heter Ove
av Fredrik Backman T P
Ur MTM:s arkiv
Talbok till kaffet
Bernhard och Albertina
Söderkvist i sitt vardagsrum i slutet på 1950-talet.
På bordet tronar den nya
norska Tandbergspelaren
och talboken på öppna
spolar. Kaffebrickan fullbordar bilden av en trevlig
och avkopplande lässtund!
LÄSLIV 4 –201 3
15
NYHETER I KORTHET
Populär. Med
händelser i
vardagliga mil­
jöer har Alice
Munro erövrat
många läsare.
I Brinnande livet återfinns
allt som utmärker Alice
Munro: smärtan, värmen,
kärleken och förmågan att
skildra de ögonblick som får
hela livet
att ta en
ny vänd­
ning.
UTBLICK VÄRLDEN
Korrekturläsning pågår.
Volontärer kontrollerar digi­
taliserad text som ska läsas
med punktskriftsdisplay.
16
LÄSLIV 4 –201 3
UTBLICK VÄRLDEN
National Taiwan Library ligger i Taiwans huvudstad Taipei.
Här samsas anor och rik historik med kurser i dator- och inter­
netanvändning. Punktskriftsböcker i digital form, en ökande
skara låntagare av talböcker och information till allmänheten
är ytterligare steg på vägen mot ett tillgängligare samhälle.
TEXT OCH FOTO ANNA GUSTAFSSON CHEN
Taiwan:
Bibliotek med anor
satsar på tillgänglighet
T
aiwan är en ö med komplicerad his­
toria. Från 1500-talet och framåt
har den varit både portugisisk,
holländsk och japansk koloni, men också
periodvis styrts av den kinesiska Qingdy­
nastin och haft korta perioder av självsty­
re. Efter andra världskriget överlämnades
ön till Republiken Kina och blev så små­
ningom tillflyktsort för den republikanska
regeringen under Chiang Kai-shek, när det
kinesiska kommunistpartiet tog över styret
på fastlandet och grundade Folkrepubli­
ken Kina.
Taiwans historia gör sig även påmind
när man besöker avdelningen för service till
personer med synnedsättning på National
Taiwan Library, i södra delen av huvudsta­
den Taipei. Taiwanbiblioteket har gamla
anor och grundades för nästan hundra år
sedan, då med namnet Kejserliga Taiwan­
biblioteket. Biblioteket fungerar i dag som
provinsen Taiwans huvudbibliotek.
Avdelningen för service till personer
med synnedsättning är inte lika gammal.
Den öppnade 1975 och då var biblioteket
det första offentliga bibliotek i Taiwan som
vände sig till personer med läsnedsättning
och erbjöd böcker på punktskrift. Numera
finns det flera bibliotek som särskilt riktar
sig till blinda och ett antal ideella orga­
nisationer samt universitet arbetar med
inläsning, utbildning och stöd till personer
med läsnedsättning. Men National Taiwan
Library är fortfarande ett av de största.
Biblioteket har även storstilsböcker
och talböcker i samlingarna, men till
skillnad från MTM:s samlingar är de bara
till för personer med synnedsättning eller
blindhet och för att bli låntagare måste
man kunna visa upp någon form av intyg
LÄSLIV 4 –201 3
17
UTBLICK VÄRLDEN
Gammalt och nytt.
Till vänster en av
bibliotekets många
kassettböcker; till
höger utsikt från hög­
banestation i mång­
miljonstaden Taipei.
på sin funktionsnedsättning. Fru Liao,
den bibliotekarie som visar mig runt i lo­
kalerna, berättar att man för närvarande
har ungefär 2 000 inskrivna låntagare,
från åtta år och uppåt. Med tanke på att
Taiwan har drygt 23 miljoner invånare är
det inte särskilt mycket.
låntagare få sina punktskriftsböcker och
talböcker hemskickade, ungefär på samma
sätt som i Sverige. Dock är utlåningen
begränsad till två punktskriftsböcker och
två talböcker i taget, och talböckerna har
en lånetid på bara två veckor.
Biblioteket har sedan länge satsat
När jag besöker biblioteket är det ganska
tomt i de välutrustade rummen. De flesta
besökarna brukar dyka upp på helgerna
och loven, eftersom det är då de har tid
att resa in till Taipei. Den här dagen pågår
istället korrekturläsning av böcker som är
tänkta att läsas med punktskriftsdisplay. En
i personalen läser den digitala texten högt
medan hennes blinda kollega kontrollerar
punkskriften via sitt tangentbord. Produk­
tion av punktskriftsböcker och talböcker är
en av bibliotekets huvuduppgifter. Sam­
lingen innehåller drygt 15 000 punktskrifts­
titlar i fysisk form och mer än 120 000
kassettböcker, men bara knappt 3 000
talböcker i
Daisyfor­
För att bli låntagare mat.
Sedan
måste man kunna
ett antal år
visa upp någon
tillbaka kan
form av intyg.
man som
18
LÄSLIV 4 –201 3
på att göra både bibliotekskatalogen
och böckerna tillgängliga via internet.
Talböckerna går än så länge inte att
ladda ner utan måste lånas på cd eller
kassett, men databasen innehåller drygt
7 000 punktskriftsböcker i digital form
som låntagarna själva kan ladda ner och
läsa via punktskriftsdisplay. Man ord­
nar också välbesökta kurser i dator- och
internetanvändning för låntagarna och
avdelningen är uppdelad så att det finns
datorplatser för både informationssök­
ning, för läsning och för studier. Biblio­
teket producerar dessutom information
om punktskrift och har till exempel lagt
upp en informationssida om punktskrift
på sin webbplats där man bland annat
förklarar hur kinesiska fonetiska tecken
skrivs och där det finns övningar för den
som vill lära sig att läsa punktskrift med
ögonen. l
Kinesiska
Det blir mer och
mer populärt att
studera kinesis­
ka på högskolan
eller till och med
gymnasiet. Om
du är intresse­
rad av språket
har MTM fyra
läroböcker och
ett lexikon som
du kan ladda ner
och lyssna på
som talböcker.
Vill du läsa
inläst kinesisk
skönlitteratur
kan du också
låna ljudböcker
via till exempel
Internationella
biblioteket
i Stockholm.
4 POÄNG
3 POÄNG
2 POÄNG
1 POÄNG
FILMAD BOK
Denna skräckbok
utspelar sig bland
annat i Israel,
Sydkorea och USA.
Boken kom ut 2011.
Författaren är son
till Mel Brooks.
Filmen hade
premiär i Sverige
2013 och visades i
3D-format.
Huvudrollen görs av
Brad Pitt.
Och den innehåller
en hel del zombies…
LITTERÄRT
HUS
Har en bärande hu­
vudroll i romanen.
Förekommer i en
skräckroman från
1977.
Den tidigare vakt­
mästaren dödade
sin familj innan han
själv tog livet av sig.
Jack, Danny och
Wendy flyttar in
över vintern för att
ta hand om hotellet.
Romanen där
hotellet är med
har filmatiserats
av Stanley Kubrick
1980.
LITTERÄR
PERSON
Välkänd person i en
av Charles Dickens
romaner.
Karaktären är
baserad på en
verklig person, Ikey
Solomon.
Han umgås med
den kriminelle Bill
Sikes och hans
flickvän, den prosti­
tuerade Nancy.
Han är ledare för en
tjuvliga bestående
av barn och blir
hängd för sina brott.
Han är antago­
nisten i romanen
Oliver Twist.
EN
FÖRFATTARE
Född i Luleå 1972.
Har skrivit en bok
tillsammans med
Lisa Bjärbo.
Debuterade 2007
med En liten chock.
Har främst skrivit
ungdomsböcker.
Skriver på bloggen
Bokhora.
Efterträder Johan
Unenge på posten
som Läsambas­
sadör.
ETT
LITTERÄRT
PRIS
2003 delades
priset ut för första
gången.
Priset kan vinnas
av organisationer.
2007 vann Banco
del libro.
Men främst förfat­
tare har fått priset,
till exempel Mau­
rice Sendak och
Sonya Hartnett.
Juryn utses av Statens kulturråd.
Delas ut till minne
av Astrid Lindgren.
2013 vann Isol.
Rätt svar: Filmad bok: Världskrig Z (World War Z) av Max Brooks. Litterärt hus: Overlook Hotel (ur Varsel av Stephen King samt filmen The Shining). Litterär
person: Fagin (ur Oliver Twist av Charles Dickens). En författare: Johanna Lindbäck. Ett litterärt pris: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA).
Emelie Wedhäll ritar serier om livets berg- och dalbanor.
LÄSLIV 4 –201 3
19
FRÅGOR: SOFIA GYDEMO OCH HELENA LINGMERT
5 POÄNG
Hur mycket kan du om litteratur? Testa dig själv eller tävla mot andra! Läs en
ledtråd i taget och svara när du tror att du kan. Rätt svar finns under frågorna.
TIDSFÖRDRIV
BIT FÖR BIT
B
Box 5113
121 17 Johanneshov
ENSKEDE 1
Portot betalt
Port payé
P3
BOKTIPS
Crossover, YA-litteratur, unga vuxna-böcker. Kärt barn har många namn.
Vi tipsar om fem favoriter.
TEXT SOFIA GYDEMO
Dåtid, samtid, framtid
Divergent
av Veronica Roth
Chicago i en dystopisk framtid. Män­
niskorna är uppdelade i fem olika
falanger där deras bästa egenskaper
tas tillvara. Vid 16-års ålder genomgår
alla ett test för att se vilken falang
man passar i. Beatrice upptäcker till
sin fasa att hon är divergent, det vill
säga att hon inte hör till någon falang. Hennes liv tar nu
en oväntad vändning och äventyret kan börja i denna
första del i en planerad trilogi. T
Gul utanpå
av Patrik Lundberg
Adopterade Patrik söker sina rötter i
Korea. Det blir flera kulturkrockar och
för honom omvälvande upplevelser.
En rak självbiografi där författaren
inte väjer för att skriva om det svåra,
eller om det som är pinsamt. T P
Jag, En
av David Levithan
En har ingen egen kropp utan uppstår
varje dag i en ny människa. Det innebär
att En måste tackla just den personens
liv och känslor med de egna känslorna
gömda. Livet flyter på bra till den dag En
blir kär. Intressant och fängslande om
frågor kring vad som egentligen gör en
människa. T P
Innan jag dör
av Jenny Downham
Sextonåriga Tessa är sjuk i leukemi
och har ett halvår kvar att leva. Hon
bestämmer sig för att göra en lista
på allt hon ska hinna göra innan hon
dör. Det blir några omtumlande må­
nader tillsammans med en splittrad
familj och vänner med massor av
egna problem. En på samma gång sorglig, omskakan­
de och rolig bok. T P
Boktjuven
av Marcus Zusak
Här är Döden berättare. Berättel­
sen börjar under andra världskriget
1939. Liesel är 10 år och stora delar av
boken kretsar kring henne och hennes
upplevelser under några turbulenta
år. Böcker och ordets makt har en stor
betydelse för människorna i boken. T
FLER TIPS PÅ BÖCKER FÖR UNGA OCH VUXNA:
Kiffe, kiffe imorgon av Faïza Guène T
Komma över av Ingrid Olsson T P
Pojkarna av Jessica Schiefauer T
Fans av Fredrik Strage T
Amatka av Karin Tidbeck T
Ännu fler tips finns på mediawebben Legimus, legimus.se