Äppelhyllevardag

Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson

Bakgrund

• Flera kvantitativa undersökningar har gjorts (se BBL 2006:1, BBL 2010:8) • Bibliotek med Äppelhylla ökat från 44 % till 65 % Mest utlånat material var talböcker, följt av ”tecken som stöd” (TAKK) • Behov enligt undersökningarna: marknadsföringsstöd • MTM-rapport: Talande böcker och läsande barn (2013)

Kärnhusgruppen

• Arbetsgrupp på MTM för Äppelhyllefrågor ledd av Jenny Nilsson (vilande just nu) • Såg ett behov av fördjupad kunskap om hur Äppelhyllan fungerar • Kärnhusgruppen initierade en kvantitativ undersökning 2013

Genomförande

• Kärnhusgruppen formulerade en uppsättning öppna frågor • Totalt gjordes 6 djupintervjuer i tre län (Västernorrland, Halland, Västra Götaland) • Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan av MTM • Analyserades av Lisa Börjesson, doktorand på ABM-inst i Uppsala, som även skrev rapporten

Utgångspunkter

• Ur Rydsjö, Hultgren & Limberg:

Barnet, platsen, tiden

(2010) • Äppelhyllan som plats • Varande • Lärande • Görande • Barnperspektiv/barns perspektiv

Planering, ansvar, uppföljning

• Äppelhyllan nämns oftast inte i biblioteksplanen • Ansvaret ingår i ett generellt barnbiblioteksuppdrag – inte uttalat • Inget samarbete med talboksbibliotekarier • Uppföljningen inte utvecklad

Äppelhyllevardag

• Inköp, katalogisering, skyltning, gallring • Info från MTM, SPSM samt privata förlag • Egen nedladdning – praktiskt arbete och marknadsföring (skulle vilja göra mer) • Talböcker i plastfodral gallras • Kontakt med personalgrupper, främst specialpedagoger • Kontakt med intresseorganisationer

Placering i rummet

• Medvetet framträdande plats • Ibland problem med låneregler • Brist på material (och ibland hyllmeter) • Material FÖR och OM målgruppen • Markerande/informerande skyltning – vissa brister (följande bilder är exempel på detta):

Markerande

Information om hyllan

• Missnöjd med Äppelhyllan = mindre marknadsföring • Få ”evenemang” • Digitalt: webb, nyhetsbrev, skolans intranät (ibland svår att hitta på bibliotekens hemsidor) • Lärarkonferenser, föräldramöten • Studenter med behov av facklitteratur

Hur öka spridningen?

• Analysera låntagarnas behov • Speciallärare och logopeder nyckelpersoner • Klassbesök • Lättläst/Bok och talbok på ”vanlig” hylla i de flesta fall, ev med äppelmärkning • Korta produktionstiden!

Resultat

• Lite av ett dåligt samvete för många… • Genomtänkt placering – dock olika målgrupper olika behov (allt passar inte i samma hylla!) • Kontakten med förmedlarna avgörande • Utveckla hyllan till en plats för de vuxna förmedlarna – information och exempel på utbudet?

Framgångsfaktorer

• Etablerat koncept • Medvetenhet om bibliotekets uppdrag • Stöd från nationell nivå • Regional gemenskap • Regionalt stöd med fortbildning, planering, uppföljning • Utvecklingsprojekt

• Medveten biblioteksledare • Uppdraget tydligt definierat • Delat ansvar • Strategiskt tänkande – formulerade mål • Definiera målgrupperna • Äppelhylla = en arbetsmetod mer än en hylla • Informera även om inte hyllan är perfekt!

Vidare frågor

• Äppelhylla kontra äppelservice?

• Kunskap om användargruppen behövs • Inblick i de äldre barnens läsvärldar och behov önskvärt – täcka övergången från barn till vuxen

”Uräpplet” av Tomas Skimutis - finns i Sambiblioteket Härnösand.

Eva Nordlinder, Länsbiblioteket Västernorrland [email protected]