Transcript Instuderingsfrågor till klimat och temperatur åk 5 Du hittar svaren på

Instuderingsfrågor till klimat och temperatur åk 5
Du hittar svaren på dessa frågor i häftet jag sammanställt av era arbeten. Det ligger
utlagt där veckot ligger på hemsidan.
1. På vilket sätt påverkas kroppen av varmt/kallt?
2. Hur reagerar blodet på varmt/kallt?
3. Vilken temperatur är bäst för kroppen?
4. Hur skyddar man kroppen mot kallt/varmt?
5. Andas man bäst när det är varmt eller kallt?
6. Vad händer med molekylerna vid den absoluta nollpunkten? (D.v.s. vid
-273*C)
7. Vad är luftfuktighet?
8. Hur stor del av kroppstemperaturen (värme) försvinner ut genom huvudet?
9. Vilket är människans sätt att hålla temperaturen?
10. Vad händer med kroppen när man anstränger sig och det är varmt?
11. Ge exempel på några varma och kalla samhällen. Vad tror du är skillnaden
mellan dom?
12. Vad tror du är typiskt för ett varmt/kallt samhälle?
13. Vad skulle vi kunna göra för att bättre anpassa vårt samhälle till den
temperatur vi har?
14. Hur skiljer sig jordens klimat mot andra planeters klimat?
15. Hur har klimatet ändrats de senaste 100 åren?
16. Hur kan vi påverka klimatet?
17. Hur kommer klimatet att se ut i framtiden?
18. Hur påverkar klimatet oss?
19. Hur uppkommer vind?
20. Hur uppkommer snö?
21. Hur uppkommer regn?
22. Hur uppkommer väder?
23. Hur bildas åska? Blixtar?
24. Hur påverkar människan vädret?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringa
r-1.7206
(Av David, Jacob och Ludvig)
Varje dag lever vi i det, vi berörs av det
och älskar att prata om det, väder.
Men vad är egentligen väder, hur upp
kommer det och hur får man reda på
vilket som kommer?
Moln
Moln uppstår när fuktig luft tvingas uppåt
och då avkyls så att vattenångan i luften
kondensera och bli till små
vattendroppar eller iskristaller.
Vind – varför blåser det?
Vind är flödet av luft i atmosfären. Skillnader
i lufttryck får luften att röra sig från områden
med högtryck till områden med lågtryck.
Vindar kan röra sig i alla riktningar horisontellt, vertikalt och i virvlar.
Vind uppstår av tryckskillnader i atmosfären.
Luften rör sig från ställen med högt tryck mot
ställen med lågt tryck.
Åska
Åskväder förekommer framförallt på
sommareftermiddagar, i stora bymoln som
byggts upp genom soluppvärmningen under
dagen. En annan typ av åska förekommer i
samband med fronter, där kall luft möter
varm.
Regn
Regn uppstår i moln med stor vertikal
utsträckning, antingen nimbostratus
regnmoln, eller cumulonimbus bymoln.
I bymolnen är uppvindarna betydligt
kraftigare, vilket gör att dropparna kan hålla
sig svävande tills de blivit riktigt stora.
Blixtar
I ett åskmoln samlas negativa laddningar i
den nedre delen och positiva i den övre. När
spänningsskillnaden mellan marken och
molnet eller mellan molnets olika delar blir
tillräckligt stor sker ett överslag och det
bildas en gnista, blixten.
Hur vädret kan skada människor
Kyla
När kroppen blir kall börjar den och huttra.
Genom att huttra skapar kroppen värme i
kroppen. Huttra är när kroppen börjar gör
ofriviliga muskelrörelser för att skapa värme.
Kroppen kan öka sin egen värmeproduktion 54 gången när den huttrar. När kroppen blir
kall så minskar blodflödet ut till händerna och
fötterna för att prioritera värme till hjärta,
hjärna och andra livsuppehållande organ. Det
är därför du fryser först i fötter och händer,
även om kroppen i övrigt känns varmt.
Väder
Vädret kommer att förnedras väldigt mycket
det kommer bli mer översvämningar och det
kommer bli mycket varmare. Vissa sjöar,
forsar och beckar kommer torka ut helt.
Temperatur
Temperaturen är oftast den väderparameter
som varierar mest inom ett visst bestämt
område och över tiden. Det är därför
meteorologerna ofta har svårt att ange en
exakt temperaturuppgift.
Vinter
Riktig vinter ska enligt de flesta vara kall och
bjuda på gott om snö - vilket man lugnt
brukar kunna räkna med i norra Sverige. I
landets södra delar däremot kan den riktiga
vintern vissa år utebli helt.
Värme
Vanligt viss klarar sig vuxna bättre i värmen
en barn. Vuxnas kropp är större en barns och
det betyder att dom kan uppehålla sig länge i
höga temperaturer. Om kroppstempraturen
når upp till 40°C så är det skadligt och om
kroppstempraturen blir mer en 40°C så är det
livshotande. Kroppen anpassar sig så här i
värmen
-Svettproduktionen ökar betydligt
-Svettproduktionen börjar tidigare.
Genom vätskebalansen har kroppen en
förmåga att skapa jämnvikt mellan
vätskeintag och vätskeförlust. När det är
varmt är vätskeförlusten stor. Vid
vätskeförlust på 2% minskar vår
arbetsförmåga med 25%. När det är höga
temperaturer är vätskeförlusten betydligt mer
än 2% . De första tecknen på hydrering är
huvudvärk och yrsel. Personer med
begynnande värmeslag känner ofta en
våldsam trötthet, illamående irritation, yrsel
och huvudvärk. Huden är blossande röd och
torr (eventuellt med gåshud trots värmen).
Man kan också få kraftiga kramper –
värmekramp. Med stigande kroppstemperatur
kan personen bli desorienterad och få
hallucinationer. I värsta fall blir personen
okontaktbar och till sist medvetslös. Om det
här händer är personen i livsfara! Du ska
komma ihåg att dricka mycket vatten i
värmen, men se också till att saltbalansen är
på rätt nivå och lämna aldrig någon levande
varelse i bilen.
Rolig fakta
Olika sorters UV-strålning
UVA (315-400 nm)
UVB (280-315 nm)
UVC (100-280 nm)
Källförtekning:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regn-1.648
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regn-1.648
http://www.ensueco.com/component/content/article/37-haelsa/2573-kroppen-och-vaermen-
http://www.woolpower.se/se/asp/kladigratt_2.asp
Klimat
(Av William)
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=75571&a=927
782
http://na.se/vader/vaderskolan/1.1303483-hurpaverkar-vadret-osshttp://www.resoteket.se/egypten/100-omlandet/304-vaeder-egypten
http://www.sjobo.nu/cardell/homepage/links_sv.ht
m
Väder
(Av Ida F, Sabina och Lovisa)
Jämför för ett varmt och ett
kalt klimat.
Sydamerika: I Sydamerika ligger en stor regnskog som heter
amazons. Där är nästan tempraturen alltid över 20 grader och
fuktigheten är hög. Nederbörden i form av regn faller så gott som
varje dag. Bergskedjan anderna delar Sydamerika i både varmt och
kalt klimat, i södra Sydamerika går en kall ström utanför kusten som
sänker tempraturen och ger ofta tjock dimma. På östra sidan av
anderna är klimatet varmt och tropiskt med hög fuktighet hela året.
Syamerika är ett klimat med både varmt, kalt och fuktigt.
Afrika: Afrika är en världsdel som är väldigt varmt, dom har flera
öknar där det lever många djur t.ex. giraffer, lejon och gnuer där. Det
kan vara svårt för djuren att hitta mat eftersom att det finns mycket
öken. Det är också svårt att hitta vatten och det måste dem ju ha för
att kunna överleva, annars kan dem torka ut. Temperaturerna i Afrika
är runt 20-42.
Antarktis: Antarktis är ett väldigt kallt land där det lever många
djur som är väldigt ovanliga på andra ställen t.ex. isbjörnar. Antarktis
är världens kallaste, torraste och blåsigaste kontinent. Det är så
kallt ibland så det kan bli upp till -89.2, det var år 1922. På vår jord
och i rymden kan det bli -273 grader då står allt still.
Om man jämför dom här värdsdelarna så kan man gissa att
mäniskorna lever väldigt olika. En del måste leta mat i timmar
medans inte alla behöver det. I Antarktis bor man ju inte men om
man gjorde det skulle man behöva mycket kläder. Man vill inte vara i
Antarktis när det är -89.2 grader. Det varmaste som varit på jorden
var i Lybjen, det var 54.2 grader år 1983.
Hur påverkar människan
vädret?
Människan påverkar det mycket man ser det tydligt. Människa åker
mycket bil och det påverkar vädret. För när vi åker bil jätte mycket så
kommer det avgas i skogen och den förstörs och gasen stiger så då
blir det en rund cirkel runt jorden av gas och då blir det mycket
varmare på jorden för solen har strålar som åker in och gör det varmt
men när strålarna stuttsar tillbaka till solen då kan den inte för vi har
en gas skydd som är i vägen så strålarna åker tillbaka till joden och då
blir det varmare och varmare. Gasen gör så att det kommer in giftiga
gaser på jorden och det är inte bra. Så det är inte bra att åka bil för
det släpper ut jätte mycket gas och flygplan gör samma sak. För varje
person som åker flyg då släps det ut cirka 100 ton gas per person och
då kommer det bli tjockare gas cirkel runt jorden och det är inte bra.
Om vi fortsätter så här så riskerar vi att få stormar och
översvämningar och det kan hända i Sverige också. Om man planerar
att åka långt med bilen i arbete eller på semestern? Ta en titt på
möjligheten att åka tåg nästa gång! Bokar man i god tid kan hela
familjen faktiskt resa både billigt och avkopplande. Och man släpper
inte ut lika mycket gas i luften och då kan vi få mindre stormar och
översvämningar. Man kan gå eller cykla också och det är mycket
bättre men om man ska åka långt då ska man helst åka tåg. Men om
man jobbar bara någon killometer bort då kan man gå eller cykla
istället för att åka bil och förstöra både naturen och vårat klimat och
det är inte bra för oss eller någon inte naturen heller. Om man slutar
köra bil då kan man minska 700 kilo gas! Och det skulle vara bra för
alla och naturen. För oss är bilen en självklar del av vardagen, för
resor till skola, fritidsaktiviteter, släkt och vänner. Är man en flitig
andvändare av bil och vill minska sin klimatpåverkan är nog här det
lönar sig bäst att testa vanor. Välj rätt bil. det är en stor skillnad
mellan den snålaste och törstigaste bilen även inom samma
storlekklass. Väljer man något mindre bil och en modellvariant med
liten motor kan bränsleförbrukningen sänkas, och därmed utsläppen
av koldioxid, med hela 20 procent. Så det är bättre att åka tåg eller gå
och cykla.
Hur kommer vind till?
Det är en varm dag i slutet av av juli. Jag lagar spagetti men kolla det
far ånga ur kastrulen. Och luften runt är varm. Vad bror det på? Jo,
kastrulen är varm. Den värmer luften runt den. Varm luft stiger
uppåt. Nu tänker vi oss en sjö. När solen skiner mot sjön blir luften
runt sjön varm och stiger. Men om luften stiger finns det ju inte kvar
någon luft. Fast så att det inte ska hända sugs det in luft in från
sidorna. Om man står där kan det blåsa. Har du någon gång sugit i ett
sugrör och holt för ena sidan. Om du suger då blir sugröret platt. Det
är för att det inte kan vara inget i något. Om man suger ut luften är
det ju inget kvar.
hur blir det åskväder/regn?
En vecka senare går jag till sjön igen. Solen lyser och det är varmt.
Hur blir det moln? Och hur blir det regn? Jo, när det är varmt blir
vattnet till ånga och åker upp i luften. Det är så små vatten droppar
så dem kan flyga. När dem kommer upp i luften så bildas moln. Dem
små dropparna gillar att vara tillsammans så dem klumpar ihop sig.
Men om det samlas för många droppar på samma ställe blir dem
stora dropparna för tunga och ramlar ner. När det regnar så kommer
det droppar i miljon tals. Om det åskar är det att atomerna och
elektronerna på olika ställen. Men så ska det inte vara. När det blir
för högt tryck bildas vägar och då tar elektronerna skansen och åker
till atomerna.
Hur kommer snö till?
Det är ett regn moln som har åkt för långt upp och det har frusit. Det
är precis som i regn is kristallerna dras ihop och då blir dom förtunga
så molnen kan inte hålla kvar dom, och ramlar ner och då blir det så
mycket så det samlas ihop och blir till stora högar på backen. Dom
första flingorna smälter men sen kommer det fler flingor så då blir
det flera högar med snö på backen. Sen smälter snön och blir till
vatten sen nästa år igen så kommer det mer snö. Snön kommer varje
år på vintern.
Hur upp kommer väder?
Väder upp kommer när luft trycket ändras. Till exempel så blir det
olika väder på natten och dagen eller på sommaren och vintern. Som
sagt vädret ändras hela tiden.
Väder täcken:
Månen: Om månen skiner med en röd nyans så kan man vänta
blåst eller storm. Regn eller snö om han är blek och har en svag
grånad längst ut på kanten. Högtryck och vackert väder om månen
skiner klart med en vitgulfärg.
Vad har väder för effekter på
människan?
I en öken kan det bli sand stormar som förstör eller täcker över
bostader. I en del länder blir det stormar som blåser bort hus, träd
m.m. Men väder är ju också bra. Till exempel en varm sommar dag
utan väder skulle ju ingenting vara som det är nu.
Källor:
www.svt.se
http://www.sydamerikaresor.se/
http://www.dahlstiernska.se/sve_kurser/nka/projekt/05_fredrik_b/f
enomenet_vader.htm
Andas man bättre när det är kallt eller varmt?
(Av Mattias, Nora och Jesper)
Så här års biter rimfrosten i luftvägarna på oss alla. För många
astmatiker är kylan särskilt besvärlig. Dem flesta patienterna med
astma har problem med kyla. Kall och torr luft sliter väldigt hårt på
slemhinnorna och desto kallare det är ju torrare kommer luften att
bli. Vid cirka 15 minusgrader är luftfuktigheten cirka noll grader. Då
ökar snabbt stressen på luftvägarna och slemhinnorna mycket. De
måste både värma och fukta ner luften vi andas, med kylan ökar
också föroreningarna eftersom luften inte omsätts lika mycket i kallt
väder. Avgaser, asfaltdamm och partiklar från bildäck hänger sig kvar
i luften vi andas in och gör den mera förorenad. Svåra astmaattacker
är oftast på grund av mycket luftföroreningar, och då har alltså inte
det enbart med kylan att göra. Stora temperatur skillnader mellan
ute och inne kan göra så att man kan få en chockeffekt för personer
som har köldastma. Absolut ingen kan hoppa i en isvak utan att kippa
efter andan och då att börja med att hyperventilera. Ansträngning i
kyla och avgaser ger ofta sammanfattat som en stor försämring av en
redan befintlig astma. Det är viktigt att behandla grundsjukdomarna
så gott som möjligt och efter det att försöka skydda slemhinnorna så
gott som möjligt. Bara du försöker att undvika köldchocker är det
nyttigt och bra att vara ute när det är kallt. Normala vintrar och när
du andas med näsa och mun så klarar kroppen av den kylan.
Vad händer vid olika tempuraturer med människor?
Vid temperaturer under -30 °C kan det uppstå arytmier som kan leda
till att hjärtat stannar eller att hjärnan inte får tillräcklig mängd syre.
Arytmier är att hjärtat har en egen takt som kan sluta funka.
Vid dessa kroppstemperaturer så händer detta:
35 °C fryser, försämrad förmåga att göra saker och gör onödiga saker.
33 °C fryser mycket, händerna är oanvändbara, förvirring
30 °C Avtagande frossa, kan inte gå och kraftigt förvirrad
30-28 °C Låg puls och tung andning, risk för hjärtflimmer
27-25 °C Medvetslös, kan se död ut.
Ps. Frossa kan antingen vara kallt eller att man äter mycket.
Vid en vattentemperatur vid 13°C har en person statistiskt sett 50 %
chans att överleva i 1 till 4 timmar och överlevnadstiden beror på:
den Fysiska konditionen
Underhudsfettets lager
aftondräkt/kläder
Beteende
Hur reagerar kroppen om det blir kallt/varmt?
Vid kyla kommer kroppen att jobba in i det längsta för att hålla
kroppskärnan varm, men börjar kroppstemperaturen falla så minskar
vår tålighet väldigt snabbt. Om du är väl förbered, erfaren och vet hur
du ska bete dig i kyla så händer nästan ingenting. Men utan rätt
agerande och rätt utrustning kan du få köldskador så fort
temperaturen gå under noll grader. Vid värme kommer det bara
räcka att bara tappa ett par procent av kroppsvikten i vätska för att
du snabbt kommer göra din uthålighet sämre. När det blir ett dödsfall
i samband med träning beror det nästan alltid på överhettning som
till viss del orsakats av att personen har druckit för lite vatten. Även
om personen inte avlider kan personen få många skador t.ex.
njurskador. Vissa symptom som tyder på överhettning är huvudvärk,
törst, stor trötthet, svaghet i muskler och osammanhängande
beteende.
Hur reagerar blodet när det blir kallt/varmt?
När kroppstemperaturen stiger försöker kroppen att återställa
kroppstemperaturen med hjälp av ett större blodflöde ut genom
huden och genom svettning. Om salt och vätskeförlusten inte
kompenseras tillräckligt sätter kroppen mer press på hjärtat, blodet
koncentreras samtidigt och det blir mer risk för blodproppar. Den
risken är störst för personer med dåliga kärl och höga blodfetter. För
överviktiga är det också störst chans att dö i värme. När du blir
utsätts för kyla drar blodkärlen ihop sig. Kroppen vill inte att blodet
ska fara ut i den kalla huden till exempel fötter och händer och kylas
ner. Din kropp fortsätter att pumpa varmt blod till huvudet för att
hjärnan ska hållas igång. Huvudet är extremt viktigt att hålla varmt
för att inte blodet ska kylas ner och göra samma sak med resten av
kroppen. I Sverige är det ändå väldigt ovanligt med dödsfall i kylan.
Det finns dock tre riskgrupper:
•Personer med psykiska störningar till exempel demens.
•Fritidsutövare, som drabbas av olyckor under farliga förhållanden.
•Alkoholpåverkade som är den största gruppen
Hur skyddar man kroppen mot varmt respektive kyla?
Hela kroppen måste hållas varm för att man inte ska frysa. Viktigt är
också att man ska anpassa klädseln efter vad man ska göra. Tex om
du ska röra på dig mycket är det bättre att ha mindre kläder eftersom
kroppen skapar mer värme då. Men du måste akta dig för att bli
svettig eller blöt. För vatten har 25 gånger sämre isoleringsförmåga
än torr luft. Material som ylle, fleece eller flanell värmer bra. Men
inte bomull för det suger åt sig fukten, sen blir det kallt och kyler
istället för att värma. Att svettas är normalt, då blir kroppen för varm
och huden behöver kylas ner. Huden kyls ner genom att
fukten/svetten avdunstar. Det är perfekt i ett varmt klimat när man
svettas. Men i kyla, när man har mycket kläder, kan det när man har
okontrollerad svettning vara katastrofalt då fukten kyler. Huden
avdunstar ca 0,5 till 1 liter vätska per dygn. Vid hårt arbete kan
avdunstningen stiga flera liter per timme. 27 °C är egentligen perfekt
för kroppen. Människan är egentligen ett tropiskt djur som genom
årtusende år anpassats för att leva i 27 °C.
Hur klär man sig för att skydda kroppen bäst i kyla?
Hur vi klär oss när vi är ute i kyla är viktigt, men viktigare är hur vi
beter oss. Dom som inte drabbas av köld skador är dom som är ute
mycket. För det är dom som inte förstår att söka skydd när
omständigheterna blir svåra som blir drabbade. Människans
beteende är det som påverkar kroppstemperaturen mest, berättade
Thure Björk, läkare och fysiolog. Det är sällan de rutinerade
fjällrävarna som får köldskador. De vet att de ska söka skydd från kyla
och blåst. Militärer däremot som har beordrats ut utan att vara
tillräckligt förberedd, hör till de grupper som drabbas av köldskador,
så som alkoholister och tävlande idrottsmän. Att man håller på att
förfrysa en kroppsdel märker man ofta inte förrän det är för sent.
Även om man är varm när man rör sig under själva turen är det alltid
viktigt att klä sig varmt vid pausen.
Källor:
http://www.woolpower.se/se/asp/kladigratt_2.asp
http://www.dinsakerhet.se/Fritid--resor/Checklistor/Skydda-dig-motkyla/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-farlig-ar-kylan_5755537.svd
http://www.hjart-lungfonden.se/HLF/Aktuellt/Sa-hanterar-duvarmeboljor/
http://www.dn.se/resor/sportlov/hur-mycket-kyla-tal-vi
http://kaostik.wordpress.com/tag/thomas-wassberg/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypotermi
http://www.hjartlungfonden.se/Sjukdomar/Lungsjukdomar/Astma/Mer-lasning/Kylanar-besvarlig-for-astmatiker/
Hur kan vi göra för att få ett bättre
samhälle baserat på temperaturen?
(Av Linda och Moa)
Ett bra samhälle är ett samhälle man kan leva bra i. Och det menas med att
man kan få i sig mat enkelt, kunna dricka vatten enkelt, ha ett hus att leva i
och inget slaveri.
Men tyvärr så är inte alla samhällen sådär. Många samhällen som mäniskor
bor i är sorgligt nog för små för de antalet mäniskor. Många ryms inte och
kanske 7 personer familjer bor i en liten städskrubb. Och det tycker jag är
orättvist.
För att få ett bra samhälle måste vi alla hjälpas åt. Ett väldigt kallt samhälle
kan bli bättre om man ser till att varje hus har golvvärme, element och ett
välisolerat hem. – däremot så kan de varma samhällena behöva en
luftkonditionering som fryser ned den varma vardagen. I ett varmt samhälle
borde det finnas en stor brunn i varje by så kvinnorna slipper gå flera
km/mil till närmaste vattenkälla. I ett kallt samhälle så skulle det behövas
så många värmekällor så att det skulle bli väldigt dyrt.
Men tyvärr så är det väldigt svårt att få det så bra för alla. Därför så är det
bra om man tänker på att inte försämra naturen ännu mer än vad den redan
är. Då skulle man t.ex. kunna göra detta:
Åk mindre bil! Bilens gaser åker ut i ozonlagret och gör det så tjockt
att värmen inte studsar ut i rymden!
Släck lamporna!
Skänk pengar då och då till olika organisationer!
Källor
 Mina egna tankar
Grönland och Afrika
Grönland(kallt)
Afrika(varmt)
Man behöver mycket värme.
Det är så varmt att man måste ha
kyla.
Massor av is och snö!
Ingen snö men mycket savann och
stäpper!
Mäniskor behöver mycket kläder.
Man behöver inte lika mycket kläder
som om man hade bott i Grönland.
Man kan inte bara gå ut i shorts och
linne eller t-shirt.
Man kan inte ha typ vinter jacka och
varma kläder.
Gatorna är få och kalla men det är
inte så många som går på dom….
Gatorna trånga och varma!
Många dör av enorm kyla!
Unga dör ofta av svällt!
Det är och så trångt men det är inte
så många människor
Det är så många människor så att
det blir hemskt trångt!
Sammanfattning:
Båda har både bra och dåliga fördelar! Tänk om det hade varit ett trångt
samhälle och att man inte hade haft så bra men hus och så måste du flyta till
ett anat land t.ex. ni bor i Afrika och sen så flyttar du till Sverige……
källor
Mina egna tankar=)
Varma samhällen
På jorden så har vi varma samhällen och kalla samhällen. Några exempel på
varma samhällen är Libyen, Algeriet, Turkiet, Thailand m.fl.
I varma samhällen så måste man anpassa sig till temperaturen. I varmaste
delarna av Afrika är det så varmt att det nästan inte finns något vatten. Och
inget vatten betyder inga växter. Och då kan inte djuren äta något och
mäniskorna har svårt att leva.
I varma samhällen så har man ofta inga element eller kaminer/eldstader.
Då så är temperaturen så pass varm så att man kan förlita sig på solen. Ofta
så har de som har råd en kylapparat som gör så att det känns
kallare/svalare och gör det lättare att arbeta i. Eftersom mäniskan är ett
tropiskt djur så gillar den då det är ganska varm. 27 * C är perfekt!
I varma samhällen så klär man sig inte så värst mycket. (Till exempel mössa,
vantar, halsduk, täckjacka osv.) Man har lätta och enkla kläder som inte gör
det varmare. Som om en person från Antarktisk skulle komma till t.ex.
Libyen i pälsklädar, handskar, mössor (osv.) så skulle det bli så varmt att
han/hon inte skulle kunna arbeta eller gå omkring.
I varma samhällen så är inte hus byggda som t.ex. i Sverige. Ofta så är till
och med hus byggda av bajs (kodynga). Då har mäniskorna samlat kons bajs
och sedan byggt upp ett hus av den och då håller huset och det otroliga är
att huset inte luktar hemskt mycket!
I en stad eller stor by så är det ofta ganska stökigt, det springer hemlösa
hundar här och där, och många är hemlösa. Gatorna är trånga och det är
väldigt högljutt. Men de finns många mäniskor som trivs i sådana
samhällen. Här hemma i Sverige så är det inte alls så många hemlösa och
gatorna är oftast stora …
Källor
http://www.woolpower.se/se/asp/kladigratt_2.asp
Vad är typiskt med ett kallt och varmt
land?
Varma länder
Typiska saker är att det är en helt
annan natur. Ofta i dem varma
länderna så finns det många
regnskogar. Det största regnskogs
områden ligger i Afrika
(Kongobäckenet) och Sydamerika
(Amazonsbäcknet).
En annan sak är öknar. Dem flesta varma öknar ligger nära de varma
områdena kring ekvatorn. De varmaste delarna i Kalifornien och
Saharaöknen är de varmaste platserna mitt på dagen.
Kalla länder
Den kallaste kontineten på jorden är Antarktisk. Där är medeltemperaturen
-55 *C. En typisk sak med ett kallt
land är att det kan finnas
pingviner (då snackar vi
Nordpolen och Sydpolen),
isbjörnar samt sjölejon. En annan
typisk sak är att det är så kallt att
man måste klä på sig så mycket
mer än i varma länder. Det är
svårt att få tag i mat i kalla länder. Om man skall jaga på Grönland så hittar
man ej så mycket föda.
Källor
http://sv.wikipedia.org/wiki/Antarktisk#K
limat
Klimat och Vegetation, Terry Jennings.
Kalla samhällen
Dom här länderna är kalla: Norra Ryssland, Antarktis, Grönland, Island och
Sverige och massa fler.
I kalla samhällen så måste man ha varma kläder, vara nära en eld/kamin!
Att leva i ett kallt land är inte alltid så lätt. Tänk att frysa nästan varje dag
och ibland gör du vad som helst för att få massa värme för att inte frysa
ihjäl! Ibland är det svårt att leva där genom att det inte finns så mycket mat!
För det växer inte växter för att det är så mycket snö och is! Man måste ha
ganska mycket kläder t.ex. en halsduk, varma handskar, mössa, och en varm
overall eller jacka och täckbyxor. Husen är ofta trähus och väldig isolerade
hus för att det inte ska vara så kalt i husen! Sen så har man mycket filtar.
T.ex. i Antarktis så kan man ju inte bara gå ut med shorts och t-shirt.
Våran kropp har ett speciellt sett att säga till att den är kall…den börjar
huttra.
källor
http://www.woolpower.se/se/asp/kladigratt_2.asp
Jordens temperatur i rymden
Jorden har en ganska lagom temperatur. Den är bekväm att leva i, för det
mesta. Men den är ganska annorlunda jämnfört med andra planeter som
Mars, till exempel.
På mars är medeltemperaturen – 46 *C.
På jorden är medeltemperaturen + 14 *C.
Jorden är den enda planeten inom vårt solsystem så forskarna vet har
levande varelser. Det är för vår temperatur. Eftersom att vi har både sol och
regn kan saker groda och växa. Det gör så att allt liv på jorden kan livnära
sig. Men på jorden kan det fortfarande vara dåligt. På Afrika är det så varmt
så att inga växter kan leva. Och då får mäniskan ingen mat och dör av svält.
Om en människa skulle kunna leva på Mars skulle Mars vara tvungen att
öka temperatur. Eftersom Mars inte har något vatten så kan inga växter leva
där och inga levande varelser kan livnära sig. Och det beror på
temperaturen.
Forskarna tror faktiskt att det kan finnas liv i vårt solsystem. På Jupiters
fjärde största måne – Europa. Men där är temperaturen – 180 * C ungefär.
Planeten är täckt av is och forskarna tror att det finns vatten där under med
kanske levande varelser. Europa upptäcktes år 1610.



http://sv.wikipedia.org/wiki/Mars_(planet)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jorden
http://sv.wikipedia.org/wiki/Europa_(m%C3%A5ne)
Källor
 Hur ser vårt samhälle ut?
 Vårt samhälle är både bra och dåligt. Om vi jämför Umeå med Afrika
så blir det så här: I Afrika så är det dåligt med vatten. Deras samhälle
är varma öknar. Dom går från sin by med, krukor alltså flickorna dom
går ungefär en mil för att få tag i vatten dom kommer, till ett
vattenkärl och fyller krukorna med vatten sen så går dom, hem och
har vatten ett tag. Sen måste dom ut igen. I Umeå så har vi både
vatten och bra med mat. På jorden har vi något som kallas
växthuseffekten. Man kan jämföra det med ett växthus. I ett växthus
så kommer värmen in i ditt växthus. Sen så när vi öppnar ett par
vingar som finns på vissa växthus så far värmen ut. Då så stannar
värmen kvar, men far ut. Så är det även på jorden. Fast det far nästan
inte ut någon värme så det blir bara varmare och varmare!













källor


Mitt egna
huvud.
Hur vi påverkas av klimatet
(Av Wilhelm Bonnedahl)
Dagens globala uppvärmning påverkar så väl natur som människor och det är vi som är
orsaken. Förbränning av fossila bränslen(kol,olja och natur - ellerfossilagas) jordbruk och
skogsskövling har lett till ökade halter av växthusgaser i atmosfären. De hinner inte tas upp
av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet och vi får en förstärkt
växthusefftkt till följd. Männskliga aktiviteter ligger bakom utsläpp av både naturligt
förekommande växthusgaser, som koldioxid, metan och lustgas, samt ett sorts antal
konstgjorda gaser, exempelvis freoner, som inte förekommer naturligt utan introducerats av
oss människor.
Att mer växthusgaser i atmosfären driver fram klimatförändring har vi märkt allt tydligare
under de senaste 30 till 50 åren. Sedan industialismens början har mängden koldioxid i
atmosfären ökat knappt 280 ppmv (parts per million per volume) till 380 ppmv. Den största
delen av ökningen daterar till tiden efter andra värdskriget.
Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga bildas i atmosfären och växthuseffekten
förstärks ännu mer. Om man delar upp klimatpåverkan av växthusgaser ligger koldioxid
(CO2) i dag bakom 60 procent av den totala försterkningseffektn. Grovt uppskattat skulle vi
inte ens med ett tvärstoop av koldiokxidutsläpp helt undvika en viss fortsatt
klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras i atmosfären och det finns dessutom en
inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att det tar lång tid för världshaven att värmas upp.
Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har
hittills sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet
orsakat.
Vi som bor i den rika delen av världen ligger bakom de mesta av utsläppen som påverkar vårt
klimat. G8-länderna (USA, Storbritanien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och
Ryssland) orsaken 1999 nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen. Historiakt sett är de
rika länderna ansvar ännu större eftersom vi byggt en stor del av vår rikedom på att
förbränna fossila bränslen och hugga ner skog. Förutom att vi har bäst föruttsätning bär vi
därför ochså ett etiskt ansvar att ställa om till hållbara energi- och transportsystem.
Dagens elproduktion och transporter släpper ut mest koldoxid globalt sett. Energisektorn
orsakar 36 procent av de totala utsläppen och mer än hälften av all elektricitet kommer i dag
från förbränning av kol, olja, fossil- eller naturgas. Transportsektorn ligger på andra plats,
med 27 procent av alla koldioxidutsläpp.
Vi ser i dag en negativ trend där rika länder behåller föråldrade energisystem baserade på
fossilkraft och kärnkraft - kraftkällor som inte har någon plats i ett hållbart samhälle.
Förutom att länderna är ovilliga att ställa om till hållbara energisystem på hemmaplan, där
omställningen måste börja, så exporterar de gamla systemlösningen till fattigare länder. En
sorts majoritet av dagens export och finanisering av tekniköverföring leder än i dag därför till
att de fattigare länder följer i våra ohållbara fotspår trots att mer hållbara alternativ finns
idag som även är attraktiva ekonomiskt.
hur såg klimatet ut och hur ser det ut
nu
När jorden var ung för 4,6-2 miljarder år sedan var klimatet väldigt varmt. Det fanns då
mycket mer växthusgaser i atmosfären än vad det gör idag. När livet på jorden började
utvecklas förändrades klimatet och blev svalare. Klimatet på jorden har sedan varlerat från
mycket varmt till mycket kallt. Vi har haft flera istider och perioder av tropiskt klimat som
varit flera grader varmare än det är idag. Istiderna kommer med ungefär 100 000 års
mellanrum. Temperaturen växlar då med 5-10 grader. Därmellan kommer lokala, mindre
klimatförändringar som till exempel värmeperioder på 1 000-talet eller "lilla istiden" i Europa
mellan 1 300- 1 800- talet. Dessa perioder hade temperaturförändringar på 1-2 grader.
På 1970-talet trodde vissa forskare att vi var på väg in i en ny istid. För att undvika det så
föreslog man att vi skulle släppa ut mer växthusgaser så att jorden skulle behålla värmen.
Idag är dom flesta forskarna överens om att jorden håller på att bli varmare igen och att de
ökade utsläppen av växthusgaser gör att vi får ett varmare klimat.
av: Wilhelm Bonnedahl
Källor
http://www.wwf.se/ http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00016/Milj___s__funkar_de_16150a.pdf
Temperatur och samhälle
(Av Joar)
I Europa har vi många olika klimat allt från medelhavstemperatur till arktiska temperaturer. I
södra Europa är vintrarna varma med mycket regn och långa somrar med mycket sol, och i
norra Europa har det kalla och snörika vintrar men korta somrar. Den huvudsakliga
växtligheten i Europa är skog som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms
länderna av Golfströmen. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det kan bli väldigt mycket torka
på sommaren nere i Sydeuropa. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Bergen är
riktade i öst riktning och gör att vinden bär med sig stora vattenmassor från havet till
inlandet. Andra har nordlig riktning och eftersom regnet faller på bergssidor som är riktade
mot havet växer skogar bra på den sidan men förutsättningarna är mycket sämre på den
andra. Få områden av Europas länder har undgått avbetning av boskap någon gång.
Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från
Medelhavet till Ishavet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har
planterrasts. På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog.
En tydlig utveckling är de klimatförändringar vi kan se idag. Klimatförändringarna beror på både
naturlig och mänsklig påverkan. Mycket talar idag för att klimatet förändras mer än vad de naturliga
variationerna åstadkommer. Orsaken till detta är högst troligt människans aktiviteter.
De konsekvenser klimatförändringarna för med sig är många, omfattande och delvis dåligt
kända. Klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas inom de flesta samhällssektorer.
En viktig aspekt är att klimatproblemen är globala. Det gäller inte enbart avseende
utsläppens effekter på atmosfären och klimatets förändring. Det gäller också avseende de
effekter klimatförändringen medför och deras konsekvenser.
Vi lever i ett globalt samhälle och påverkas därför inte enbart av de direkta och lokala
effekterna av en klimatförändring. Klimatförändringarna kommer dock att innebära olika
konsekvenser för Sveriges ekosystem och olika samhällssektorer.
Klimatförändringar kommer att innebära konsekvenser för byggnader och för hur de
planeras. Det handlar om höjda havsnivåer som skapar problem för strandnära bebyggelse
och ökade risker för ras, skred och marksättningar. Man kan också befara ändrade snö- och
vindlaster och mögelskador.
Klimatförändringen ger konsekvenser för byggnader i både tätorter och på landsbygden.
Speciellt utsatt är bebyggelse inom områden som ofta utsätts för översvämningar. Detta
gäller sjöar och vattendrag, men även kustnära områden, där man i fortsättningen också
måste tänka på risken för förhöjda havsnivåer på grund av den globala uppvärmningen.
Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden är klimatberoende företeelser som
påverkar risker för ras och skred. Samma sak gäller för kusterosionen och dess koppling till
havets nivåförändringar.
Om grundvattennivåerna sänks i områden som får torrare förhållanden så ökar risken för
marksättningar. Ändrade grundvattenförhållanden och portryck får också markkemiska
konsekvenser och påverkar utlakningen av föroreningar.
Bebyggelsen påverkas också mer direkt om klimatet ändras. Snö- och vindlaster kan komma
att ändras liksom korttidsnederbörd, som är av betydelse för anläggningar med stora plana
tak. Kraftigare vindar skulle öka dess drivning av regnet så att det tär mer på väggar och
fasader.
Man kan också komma att behöva ta hänsyn till en ökad risk för problem med fukt och
mögel i ett varmare och fuktigare klimat. Varmare somrar för med sig ökat behov för
avkylning som i viss mån kan hanteras med bra konstruktion av byggnaderna.
Ett exempel på hur en stad kan förbereda sig för konsekvenserna av klimatförändringen är
Göteborg. Göteborgs Stad satsar på att skapa ett nytt klimatverktyg. En så kallad
hydromodell ska kunna simulera vad som händer med staden och dess möjlighet till framtida
bebyggelse i samband med stigande vattennivåer.
Källor:
http://www.wikipedia.org/
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/