Transcript VI ÅTERVINNER MÄNNISKOR

VI ÅTERVINNER MÄNNISKOR
Projektplan för en åländsk kommunitet
Projektplan 22 juni 2010
1
A man was walking on the beach and saw a small boy
throwing starfish into the ocean. There were millions of
them.
- ”What difference, young man”, he asked,”, ”can that
possibly make, throwing starfish one at the time?”
The boy just picked up another starfish.
-  ”It’s gonna make a big difference to this one,” he said.
Martin Weisbord and Sandra Janoff: Future Search, 1995
Anm: starfish är det engelska ordet för sjöstjärna
Projektplan 22 juni 2010
2
INNEHÅLL
A Förord
4
B Förprojektering
5
1 Efterforskningar
2 Intervjuer
3 Studieresor
C Projektplan
20
1 Syfte
2 Målgrupp
3 Mål
4 Strategier
5 Handlingsplan
6 Budgetar
D Bilagor
28
1 Projektrapport 1
2 Svenska kommuner – en översikt
3 Reserapporter
4 Cost/benefitanalys
5 Projektansökan ESF
Projektplan 22 juni 2010
3
FÖRORD
FÖRORD
Denna projektplan för en ny modell för sysselsättning och
social integration har tagits fram av konsulterna Lis
Karlsson och Christian Pleijel med stöd av en styrgrupp
bestående av Anders Andersson, Byggreturen, Christian
Beijar, Mariehamns stad, Robert Jansson, Emmaus Åland,
Bitte Wahlsten, Mariehamns stad samt Ulf-Peter
Westmark, Mariehamns Församling.
Arbetet har utförts som en förprojektering under perioden
mars-juni 2010 med stöd från Europeiska Socialfonden.
Planen inleds med en sammanfattning av förprojekteringens efterforskningar, intervjuer, studieresor och möten
(kapitel B). Själva planen utgör kapitel C. Sedan följer
bilagor (kapitel D) med redovisningar av intervjuer
studieresor och ekonomiska beräkningar.
Kökar den 22 juni 2010
Christian Pleijel
Lis Karlsson
Projektplan 22 juni 2010
4
hyran omräknats till marknadsmässig hyra; (3) en
kalkylnivå där kompanjonernas levnadsomkostnader lagts
in, samt (4) en kalkylnivå där samhällsvinster har räknats
ut och lagts in som uteblivna alternativkostnader för
bostäder, ej begärda socialbidrag, besparingar för
rättssystemet, lägre hälsovårdskostnader, miljövinster samt
kommunitetens egen förmåga att ge bidrag till andra.
Efterfor skningar
Cambridge University
Två rapporter från Cambridge University har givit oss
synnerligen goda kunskaper om kommuniteter: Emmaus
UK: Building on Success – An economic evaluation of an
Emmaus Community (2003), och Emmaus: Sharing in
Success – An economic evaluation of Emmaus Village
Carlton (2007). Rapporterna är författade av Cambridge
Centre for Housing & Planning Reseach vid Cambridge
Universitet av professor Christine Whitehead samt
forskarna Anna Calrjke och Sanna Markkanen.
Båda rapporterna ger fylliga beskrivningar av de engelska
kommuniteternas verksamhet och organisation och ger en
ekononomisk utvärdering av dessa, på fyra nivåer: (1) en
strikt företagsekonomisk; (2) en kalkylnivå där den låga
Projektplan 22 juni 2010
Andra projekt och verksamheter på Åland
Inom Ålands handikappförbund
Stöd i arbete
Projekt "Stöd i arbete” är ett EU-projekt med
målsättningen att finna långsiktiga lösningar för personer
med funktionshinder på arbetsmarknaden. Projektet pågår
under tiden 01.11.2008-31.12.2011.
Fixtjänst
Verksamheten Fixtjänst - språngbräda ut i arbetslivet är till
för personer som har en funktionsnedsättning och svårt att
komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden.
Arbete på Fixtjänst behöver inte påverka personens
eventuella pension. Man kan få prova på att jobba med
snickeri-, sömnads-, elektronik och monteringsjobb, men
även annat.
5
FÖRPROJEKTERING
FÖRPROJEKTERING
Man kan också få hjälp med att komma ut och arbeta i
andra företag.
Vid elektronikdemonteringen kan företag lämna in olika
typer av uttjänt elektronik, datorer, kontorsmaskiner m.m.
Uttjänt apparatur demonteras, skrotas och vidarebefordras
för återvinning. Olika enklare monteringsarbeten,
förpackningsarbeten mm kan också utföras. Även andra
lämpliga externa tjänster åt både företag och privatpersoner
kan utföras.
Inom Medis/Mariehamns stad
Integration.ax
Projektet riktar sig till en grupp bestående av 12 personer
år med annat modersmål än svenska. Syftet är att
underlätta inflyttades integration i det åländska samhället
genom att förbättra deras kunskaper i svenska. I augusti
Projektplan 22 juni 2010
Inom Ålands Fountain House-förening
Projektet Åland Fountainhouse
Projektet Åland Fountainhouse finns till för personer med
psykisk ohälsa. Det EU-finansierade projektet Ålands
Fountainhouse är en del av den internationella rörelsen
Fountainhouse/klubbhus som jobbar för psykiskt sjukas
delaktighet och sociala gemenskap. Medlemmarna planerar
och utformar själva arbetet i klubbhuset. Huset fyller en
lucka i rehabiliteringen av de psykiskt sjuka på Åland.
Målgruppen omfattar åtminstone flera hundra personer.
Cirka 180 personer är inskrivna i den dagkliniska
verksamhet som bedrivs inom Ålands hälso- och sjukvård
och föreningen Reseda, en intresseförening för personer
med psykisk ohälsa och deras anhöriga, har drygt hundra
medlemmar. Dessutom finns ett antal som just nu inte är
inskrivna någonstans men som kunde ha glädje och nytta
av Fountain House-verksamheten. Det kostar ingenting att
bli medlem men klubbhuset har kontroll över antagningen
av nya medlemmar och en person som ”utgör ett påtagligt
och aktuellt hot mot klubbhusgemenskapens allmänna
säkerhet” kan nekas medlemskap. Arbetet i huset bedrivs i
olika enheter – kök, arbete/studier, fastighet och kontor.
6
FÖRPROJEKTERING
Vid Fixtjänst kan man till exempel köpa flaggor och
vimplar och beställa andra syjobb, beställa snickeriarbeten
allt från fågelholkar till heminredning, förråd m.m. Som
företagare lämna in förbrukade datorer och elektronikutrustning, få olika monteringsarbeten utförda, beställa
övriga tjänster.
Vid snickeriet tillverkas olika träprodukter på beställning,
till exempel fönster, köksskåp etc. Egna produkter såsom
möbler, sågbockar, dagismöbler m.m. tillverkas och säljs
också över disk. Utöver detta kan också olika reparationer
på möbler utföras. Också andra sömnads- och beställningsarbeten samt reparationer utförs.
startar en ny språkkurs som kombinerar undervisning
i svenska och samhällskunskap med en individuellt
anpassad arbetspraktik. Praktikplatser sökes till deltagarna
i kursen, två dagar i veckan under hösten och vintern
01.06.2009-31.05.2012.
Inom Emmaus
Projekt Ungdomslots
Projektet riktar sig till sysslolösa ungdomar i åldern 15–24
år och sker i samarbete med ungdomsverksamheten
Katapult. Syftet med ungdomslotsprojektet är att motverka
att elever bl.a. avbryter sin skolgång efter grundskolan
samt yrkes- och vägledningsverksamhet för ungdomar
genom bl.a. samarbete med AMS, sociala myndigheter
samt grundskolor och utbildningar i gymnasialstadiet.
Ungdomslotsarna hjälper till att hitta sysselsättning för
ungdomar som inte fått studieplats. Ungdomslotsarna
motiverar även till slutförande av påbörjad utbildning.
Projektet pågår under perioden 2008-2011 och finansieras
av Ålands landskapsregering och Europeiska socialfonden.
Projekt Katapult
Katapult är ett projekt för arbetslösa ungdomar mellan 16
och 25 år. Projektets målsättning är att ungdomarna
Projektplan 22 juni 2010
ska få jobb eller studieplats under eller direkt efter
Katapult-tiden. Katapult erbjuder deltagarna möjlighet att
stanna upp och reflektera över vad de egentligen vill göra,
studera eller arbeta med. Under Katapult-tiden får de även
lära sig en hel del nytt. Katapult fokuserar på den enskilda
individen och på personliga handlingsplaner.
I Katapult finns plats för 12 deltagare. Projekttiden är allt
mellan 1-12 månader beroende på den enskildes behov.
Katapult är avgiftsfritt och berättigar till arbetsmarknadseller utbildningsstöd.
Emmaus byggretur
Samlar in, sorterar och säljer byggmaterial, nytt och
gammalt.
Demonterar byggnadsdelar och hela hus.
Är en fyndhörna för fixare.
Startade som ett EU-finansierat projekt för
långtidsarbetslösa.
Verksamheten Emmaus returbutik, Cirkeln, Världsbutik
och antikvariat Pierre.
Verksamheten Second hand, kläder och prylar.
Inom Ålands Omsorgsförbund
Hildas Hus
Hildas Hus är en dagverksamhetsenhet i första hand för
personer med fler funktionshinder. På enheten finns olika
rum för sinnesstimulering och i anslutning till rummen kan
man lyssna på musik.
Målsättningen är att varje person skall få minst en
upplevelse per dag vid sidan av sin grundvård och olika
7
FÖRPROJEKTERING
Varje dag hålls två möten då man går igenom dagens
arbetsuppgifter. Vem lagar mat? Vem handlar, städar, sköter
kontorsuppgifter och arbetar med den egna tidningen som
ska sprida information om verksamheten och om psykisk
ohälsa?
Medlemmarna kan också få hjälp med eventuella studier
och med arbetsansökningar.
Det är ingen skillnad mellan medlemmar och anställda, alla
jobbar tillsammans.
Klubbhuset på Åland har garanterats projektmedel för tre
år. Sedan hoppas man att verksamheten kan permanentas.
Projektet pågår från 01.01.2010-04.04.2013.
Butik Unik
Verksamhet med hantverk och sysselsättning. Butiken är en
övningsbutik där arbetstagarna tränar sig i kundkontakt.
Deltagarna tillverkar hantverk så som vävning, lapptäcken,
målade träföremål, tygtryck och annan enklare sömnad.
Arbetar även med sk. legoarbeten på uppdrag av företag/
Projektplan 22 juni 2010
föreningar, enklare sorterings- och packjobb packjobb,
kuvertering och montering erbjudes. På Butik Unik finns
också möjlighet att arbeta med datorer.
I dagsläget får 18 arbetstagare sin dagliga verksamhet på
Butik Unik, personalen består av en förman och 4 övrig
personal. Per dag är det 12-13 personer som arbetar där.
Målsättningen på Butik Unik är att hitta individuella
lösningar för varje enskild arbetstagare.
Kometen
Kometen är en daglig verksamhet där man arbetar med
personer med fysiska och psykiska handikapp. Deltagarna
arbetar med sk. legoarbeten för olika företag, t.ex väver,
trycker tyg, målar, tovar, syr på maskin, snickeriarbete och
köksarbete. Produkterna säljs sedan i Butik Unik. På
Kometen finns det också tillgång till datorer för
arbetstagarna. På Kometen finns 8-10 arbetstagare per dag
och personalen består av en förman och 3 övrig personal.
Nova
Nova är en daglig verksamhet där man arbetar mycket med
kommunikation, ss. ord, bild och teckenstöd.På Nova finns
möjlighet att arbeta på dator, utföra sk. legoarbete för andra
företag, bakning, matlagning och andra meningsfulla
uppgifter. Vi försöker också att vistas ute dagligen. På
Nova finns ca 8 arbetstagare per dag, personalen består av
en förman och 3 övrig personal.
Integrerat arbete
Integrerat arbete är en form av daglig verksamhet som
innebär att arbetet är integrerat på den öppna
arbetsmarknaden. Arbetssamordnaren hjälper till att
kontakta arbetsplatsen och är med vid inskolningen.
8
FÖRPROJEKTERING
träningsprogram. Fastigheten används även av
fritidsledaren, korttidshemmet och omsorgsförbundets
boenden under kvällstid och helger för olika aktiviteter. På
Hildas Hus finns 8-10 arbetstagare per dag och personalen
består av en förman och 5 övrig personal.
GodbyDagcenter
En dagverksamhet för personer med autism och för
personer med utvecklingsstörning och psykiska
tilläggshandikapp. Klienternas dagar är strukturerade med
enskilt schema för var och en. Förutom olika
arbetsuppgifter så som t.ex. sortering av olika slag, ingår
även kökssysslor, social träning och promenader, enskild
avslappning. På Godby dagcenter finns 6-7 arbetstagare
per dag och personalen består av en för man och 4 övrig
personal.
Lunden
Lunden är en liten dagverksamhetsenhet som jobbar med
personer med psykiatriska tilläggshandikapp.
Verksamheten består av daglig utevistelse så som längre
promenader, matlagning, små arbetsuppgifter för att
upprätthålla färdigheter, högläsning mm. Arbetsdagarna
präglas av ett strukturerat arbetssätt. På Lunden finns
3-4 arbetstagare per dag och personalen består av en
förman och 2 övrig personal.
Arbetssamordnaren stöder arbetsplatsen vid behov. Det är
möjligt att arbeta både i den dagliga verksamheten och
integrerat arbete. Inom det integrerade arbetet finns 10-20
arbetstagare och en arbetssamordnare.
- Gruppbostad: Personen hyr sitt eget rum eller sin egen
lägenhet och har tillgång till gemensamma utrymmen och
personal dygnet runt. Målsättningen är att det i en
gruppbostad bor maximalt fem personer.
- Korttidsboende: Service till barn, ungdomar och vuxna.
Korttidsboendet är öppet dygnet runt alla dagar i veckan.
- Lägenhetsboende: Personen bor i egen lägenhet ute i
samhället och erhåller stöd utifrån sitt behov.
Alkohol- och drogmottagningen
Mottagningen är en del av socialförvaltningens
socialserviceavdelning Det är en öppenvårdsmottagning
för alla med alkohol- drog- och spelproblem som
kommunerna köper missbrukarvård av. Mottagningen tar
emot bokade besök måndag till fredag från kl 8 till 16.15.
Utöver detta är det öppet hus alla dagar tre timmar,
måndag och onsdag från kl 9-12 och tisdag, torsdag, fredag
från kl 13 till 16. Dessa tider kan man komma in spontant
för att få prata, få hjälp med olika saker, rådgivning eller
bara för samvaro. Under öppet hus på torsdagar lagar man
mat tillsammans med klienterna. Dropintider för urinprovstagning är måndag 16-17.30, onsdag och fredag 8-9.
Projektplan 22 juni 2010
Kvalitetssäkring sker genom ORS (Outcome Rating Scale)
och SRS (Session Rating Scale) Utredning sker med hjälp
av bedömningsinstrument som ADDIS,ADAD,ASI.
Därefter görs individuella vårdplaner. Ingen begränsning i
vårdtid eller antal besök finns. Efter behandling på
behandlingshem fortsätter man i eftervård enligt vårdplanen och så länge man behöver. Mottagningen erbjuder
ytterligare klienterna öronakupunktur samt ljusterapi. En
kvinnogrupp hålls regelbundet sedan länge och en spelgrupp har nyligen startat. Anhöriga söker för enskilda stödsamtal eller rådgivning. Anhöriggrupper hålls nu och då.
Mottagningen samarbetar med psykiatrin genom
regelbundna möten runt våra gemensamma klienter som
får substitutionsbehandling med Metadon eller Suboxone.
Ytterligare samarbetspartner är skolor, barnskydd, socialkanslier och annan sjukvård. Regelbunden kontakt och
besök hålls med de behandlingshem man använder sig av.
9
FÖRPROJEKTERING
Omsorgsförbundet strävar efter att ge boendeservice
utgående från var och ens önskemål och behov.
Idag finns det tre olika boendeformer inom förbundet:
På avdelningen arbetar sju personer. En kanslist,
verksamhetsledare, handledare och fyra behandlare. Sex
personer tar alltså emot klienter Där finns också en
psykiater/beroende specialist från Stockholm två dagar i
månaden, samt en lokal läkare varje onsdag eftermiddag
främst för körkortsärenden. All personal får hjälp i sina
ärenden genom handledning. Mottagningen erbjuder
behandling enligt vedertagna metoder och använder sig
av ett lösningsfokuserat arbetssätt samt MI (motiverande
samtal). All personal är utbildad i metoderna.
Mottagningen kan också möta upp klienter efter
tolvstegsbehandling.
Del av ett sammanhang
Sociala arbetskooperativ
Vinnova i Sverige har år utrett funktionshindrades
möjligheter till arbete genom sociala arbetskooperativ och
strukturella förutsättningar i Sverige, Storbritannien och
Italien.
De har (2008) funnit 90 sociala arbetskooperativ i Sverige
med sammanlagt 1.100 anställda som omsätter 60 MSEK.
En femtedel täcker sina kostnader för handledare och
lokaler genom försäljning till privata eller offentliga
sektorn.
Två närliggande former är:
- lokala gemenskapsföretag, som är uppbyggda av grupper
som samverkar för utveckling av lokalsamhället och för att
bereda människor med arbetshinder sysselsättning och
gemenskap.
- - föreningsdrivna sociala företag, där grupper eller
intresseföreningar driver företag för att skapa arbete för
sina medlemmar och/eller andra med funktionshinder (hit
hör Emmaus)
Projektplan 22 juni 2010
IT-produktion/IT-café
Bageri
3
2
Hunddagis
Café/catering/restaurang
Hantverk mm
2
8
4
Odling
Montering/paketering
1
1
Galleri
Snickeri/Bygg
Bilvård mm
1
2
2
Affär (zoo, antik, hantverk)
Fastighetsskötsel/flyttservice
4
3
Resebyrå
Blandad verksamhet
FÖRPROJEKTERING
En färsk rapport, "Del av ett sammanhang", visar att
Statens institutionsstyrelses LVM-hem Fortunagården nått
mycket goda resultat i arbetet med missbrukande kvinnor.
Genom att arbeta enligt en nätverksmodell lyckades de
flesta ta steget till ett liv utan droger, se www.stat-inst.se/.
Den verksamhet som de sociala arbetskooperativen i
Sverige ägnar sig åt är:
1
12
Utanförskap
Finska statens revisionsverk har behandlat ungas
utanförskap i en rapport från 2007 (Valtiontalouden
tarkastusvirasto, 146/2007) Enligt den beräknas ett
utanförskap kosta c:a 700 000 euro i "förluster för
nationalinkomsten" om utanförskapet är varar hela den
arbetsföra åldern, dvs ca 40 år (25 – 65 ålder).
10
Housing first
I slutet av 90-talet utvecklades modellen Housing first i
USA vilken sedan testats i Tyskland, Norge och
Nederländerna med framgång. Hemlösa som är motiverade
att ta tag i sina liv får egna lägenhetskontrakt utan att
behöva gå igenom kedjan av härbärgen, hotellboenden och
övergångslägenheter. Utvärderingar visar att
samhällskostnaden blir lägre.
I Sverige kallas modellen Bostad först och var ämnet för en
konferens som Socialhögskolan vid Lunds Universitet
ordande hösten 2009. Helsingborg, Malmö, Stockholm,
Botkyrka och Norrköping har gått med i ett svenskt projekt
som vill undersöka möjligheterna för att prova idéerna här.
”Ett landsting – sexton kommuner”
Karlstad kommun och landstinget i Värmland har utrett
möjligheterna till en samfinansierad gemensam enhet för
missbruk och beroende samt att ta fram en samverkansmodell för arbetet inom missbruksområdet. Denna enhet
och samverkansmodellen skall kunna användas av länets
samtliga kommuner och Landstinget i Värmland, se
http://www.liv.se/sidkat/4363/
Avgiftningsenhet20051003.pdf
Projektplan 22 juni 2010
Boendeprojekt i Åmål
Under åren 2003-2005 har Åmåls kommun med finansiellt
stöd från Socialstyrelsen genomfört ett boendeprojekt.
Målgruppen för projektet var femton ”etablerade
missbrukare” med inslag av psykiska funktionshinder och/
eller somatiska besvär som var i behov av ett permanent
boende. Det kommunala bostadsbolaget (ÅKAB) ställde
bostäder till förfogande. Två socialarbetare var tillgängliga
för hyresgästerna. Socialarbetarna arbetade med
individuellt uppgjorda handlingsplaner för varje hyresgäst
och arbetade tillsammans med RIA för en meningsfull
sysselsättning och fritid. Kommunpsykiatrins sjuksköterska sörjde för att deras behov av bättre fysisk och
psykisk hälsa och tandvård utreddes och tillgodosågs. Se
http://www.amal.se/download/14453/von20060323.pdf
Svenska kommuner – en översikt
Vi har kontaktat 136 kommuner i Sverige med 10-30.000
invånare via mejl och telefon och frågat hur kommunerna
ordnat för sina invånare som beskrivs i projektplanen
Kompanjon 24 samt om kommunerna har någon speciell
verksamhet för de olika målgrupperna.
87 kommuner har svarat. De flesta av kommunerna följer
de Nationella riktlinjerna för missbruk- och beroendevård
(Socialstyrelsen 2007) och säger att de inte låter sina
invånare bo som de gör på Parkgatan på Åland. I Finland
har de svensk-och tvåspråkiga kommunerna Korsnäs,
Närpes, Larsmo, Ingå, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad,
Kronoby, Malax, Nykarleby, Oravais, Pedersöre, Raseborg,
Väståboland och Vörå-Maxmo kontakts. Ingen har svarat.
11
FÖRPROJEKTERING
Den finska beräkningen bygger främst på förlorade
skatteinkomster från arbetsbeskattningen. Vilka direkta
kostnader kommer till? Utanförskap kan leda till olika
former av missbruk, med bl.a. ökade kostnader för socialoch hälsovård.
Kommuniteter
Franska Emmaus är en påtryckningsgrupp, klart kritisk mot
Sarkozys högerregering, bedriver internationell
hjälpverksamhet, tar emot asylsökande och ordnar
språkundervisning för dem. Emmaus finns i 36 länder. I
Finland finns sju medlemsgrupper och i Sverige tretton. I
England finns 15 kommuniteter varav vi besökt två (se
sidan 16).
Slutsatser av efterforskningarna
En fungerande kommunitet eller ny modell för
sysselsättning och social integration måste byggas upp
stegvis under flera år, den kan inte etableras från en dag till
annan.
Det är deltagarna själva som väljer att leva som
kompanjoner i kommuniteten.
Även om människor visar intresse att ingå i en kommunitet
innan projektet startat har de en tendens att av olika skäl
inte delta, när projektet väl börjar. I stället kan andra
Projektplan 22 juni 2010
Relativt få personer på Åland kan kallas marginaliserade. I
våra grannländer menar man med detta begrepp ofta de
hemlösa. Den åländska hemlösheten kan dock inte
jämföras med andra länders, varken i omfattning eller
utsatthet.
I större städer med stora upptagningsområden kan man
välja om man enbart ska ha män eller kvinnor i
verksamheten. Mindre orter kan inte välja. Åland är i detta
sammanhang en liten ort. Andra grupper som kan vara
intresserade och kan ha behov av en kommunitet är t.ex
ensamma människor, personer som har ordnad ekonomi
med saknar meningsfullhet i livet och personer som vill
hjälpa till i en kommunitet men ändå inte bo där.
Kommuniteter finns i olika modeller och varje samhälle
skapar sin egen modell efter behov, läge och ekonomi. De
exempel som vi har studerat har ibland med tiden fått ändra
inriktning eftersom ekonomin styr verksamheten. För att en
kommunitet skall vara självförsörjande krävs att boendet
har en mycket låg hyra och att antalet kompanjoner är så
många att de personalkostnaderna kan fördelas på mångas
arbetsinkomster.
Projektet bör därför öppna upp för andra potentiella
deltagare med olika ålder, behov och bakgrund.
12
FÖRPROJEKTERING
Det var munken Abbé Pierre som hösten 1949 började
hjälpa bostadslösa i Paris och grundade Emmaus. Abbé
Pierre dog i februari 2007 och hyllas som nationalhjälte i
Frankrike där det finns 118 Emmauskommuniteter med
sammanlagt över 4.000 kompanjoner. Nästan alla är män,
bara enstaka kommuniteter är blandade. Franska Emmaus
lever på donationer, på att sortera och återvinna avfall och
på att ordna loppis. Rörelsen tar inte emot pengar av staten.
Kompanjonerna får inte lyfta arbetslöshetsunderstöd.
komma till – om man inte från början har för hårda krav.
Just på Åland vore det bra med en relativt oavgränsad
målgrupp eftersom en kommunitet är ett nytt begrepp, en
ny företeelse som tar tid att arbeta in.
Intervjuerna har utförts som en skriftlig enkät och ett
muntligt samtal. Enkäterna har fyllts i av den svarande
under inledningen av intervjun. Det följande samtalet har
varit enskilt och svaren har lämnats under sekretess.
Även om den egentliga målgruppen omfattar fler än
missbrukare är det främst dessa som har intervjuats
eftersom det råder så stora oklarheter om dem.
Enkäter
I enkäterna har de svarande fått ange olika kännetecken på
missbruk, i hur hög grad de upplever dessa som positiva
eller negativa och i hur hög grad de anser sig kunna
påverka dem.
Enkätsvaren visar att anhöriga och myndigheter anser att
bristen på pengar och ekonomiska problem tillsammans
med den fysiska ohälsan är de tydligaste kännetecknen på
missbruk. Medan ekonomin anses svår att påverka går det
att göra något åt den fysiska hälsan vilket de före detta
Projektplan 22 juni 2010
Samtal
I intervjuerna har de före detta missbrukarna uttryckt att
den typ av behandling som har fungerat för dem är
tolvstegsmodellen i kombination med ett välutrustat
rådgivarhem, KBT, rätt människor i rätt stund, samtal med
handledare vid missbrukarvården. De menar att ”när man
lagt av” finns samtal bara en gång/ vecka. De ser brister i
eftervård och stöd tillbaka till ett vanligt liv.
En bra behandling utanför Åland följs av ett bristfälligt
system på Åland. Mer friskvård, mer sysselsättning, ”det
saknas nått efter att man slutat.” För att det ska ske en
förbättring hos individen behövs stöd, positiv respons,
öppenhet, inget fördömande, vård utanför Åland, orka
komma sig för, bli behandlad bättre när man är motiverad,
bryta mönster, motivation, att själv ta tag i saker och
öppenhet, säger aktiva missbrukare. Stödpersoner behövs.
De före detta missbrukarna vill minnas konsekvenser, att
13
FÖRPROJEKTERING
Inter vjuer
missbrukarna bekräftar. Alla svarande pekar på den
psykiska ohälsan, som också anser påverkbar. Vården är ett
område som samtliga tycker sig ha ett visst inflytande över.
Stödorganisationerna får mycket positiv uppskattning
samtidigt som de anses svåra att påverka, medan relationen
till myndigheter präglas av uppgivenhet både bland
missbrukare och anhöriga. Själva missbruket
uppmärksammas knappt av missbrukarna själva medan
övriga grupper anser det vara ett centralt och avgörande
kännetecken som är oerhört negativt laddat med nästan
obefintliga möjligheter till påverkan.
De aktiva missbrukarna tycker att ett eftervårdsprojekt bör
omfatta boende, sysselsättning och hopp. Ett ställe utanför
vården där man kan få en start. En drogfri träffpunkt. Ett
komplement. Möten är viktiga. En bra blandning av att
jobba med sig själv och samtidigt få sysselsättning. Att
flera blir drogfria och förblir det. Hjälpa missbrukarna
tillbaka till samhället. En missbrukare söker något i
drogerna som den inte kan/lyckas hitta på andra sätt, därför
viktigt skapa ett nytt projekt med olika delar i.
De före detta missbrukarna tycker ett projekt som hjälper
missbrukare ta steget ut vore början på en utveckling som
Åland länge har behövt. Motivation och möjlighet för ett
bra framtida liv. Möjlighet för folk att välja vad de behöver
och vill ha hjälp med. Lära ansvar och leva nykter. Höja
självkänsla för ”de utslagna”. Det är bra att det är Emmaus
som står bakom. Nya möjligheter för dem som vill lägga
av, när de ser att möjligheter finns att få ett vanligt liv med
jobb, boende och sysselsättning.
Projektplan 22 juni 2010
Av 22 aktiva missbrukare som intervjuats kan 9 tänka sig
att ingå i ett projekt med start 1.1.2011, 3 svarar ”nej”, 10
svarar ”kanske”. Av de 10 fd missbrukarna kan 6 tänka sig
att delta.
De anhöriga har tyvärr många missuppfattningar om hur
alkohol- och drogmottagningen fungerar och vilken hjälp
som finns att få. De anser att situationen för missbrukare är
oförändrad på Åland och tycker att det inte har hänt så
mycket. Fler som återfaller. Yngre missbrukare, resurserna
räcker ej till. Det som saknas i dag är behandlingsterapi
med kortare väntetider (så att inte motivationen
försvinner). Tvångsvård skulle behövas, eftervård och
stödpersoner.
Alkohol- och drogmottagningens arbete omfattar till
skillnad från vad de tror också missbrukarnas familjer
Emmaus projektidé uppfattas positivt. Hoppas att ingen
stängs ute som vill delta.
Tänk på att hjälpa missbrukarna reda upp sina skulder och
göra planer. Ingen missbrukare bör dömas till fängelse –
erbjud vård i stället. Viktigt med gemenskap, att man gör
saker tillsammans utanför boendet eller arbetet så som
kultur, sport, nöjen. Anhöriga ska få möjlighet att delta på
olika sätt.
Engagerade, sakkunniga och politiker anser att det finns
behov av eftervård, ”lotsar”, personlig handledning,
14
FÖRPROJEKTERING
skulderna försvinner, önskar vägledning, ”tuff kärlek”,
kunna ringa någon som man har förtroende för 24 timmar
om dygnet, motivation till ett nytt sätt att leva, lära nya
sunda rutiner och tänka på ett annat sätt. De vill inte känna
sig dömda och utanför för att de har varit missbrukare, för
om ingen bryr sig om förändring varför ska man då sluta?
Inte hänga kvar i gamla beteenden, lära sig nytt och få nya
intressen. Återfallspreventionsplaner är nödvändiga.
intensivt stöd när man slutat eller vill sluta. Emmausprojektet kan erbjuda något utanför 8-16-insatserna. Bra
med en neutral organisation, ett angeläget projekt.
Stödorganisationerna vill ha praktikplatser, sysselsättning,
NA-grupp. Mer stöd till anhöriga och missbrukare.
Obotliga behöver ett värdigt boende och liv. Det saknas
stödpersoner och en modell med steget före vanliga
praktikplatser. Ej tillräckligt av något – det finns
missbrukare på så många nivåer.
-  80% av de 33 missbrukarna är intresserade av vår idé
De som arbetar inom vård och behandling saknar
Andreashemmet. Det har blivit vanligare med narkotika.
Vården på Åland är bättre än på många andra ställen, mer
möjligheter erbjuds. Klara regler och riklinjer – mera
engagerade människor.
Slutsatser av intervjuerna
Slutsatser av enkäter och intervjuer är att:
-  eget boende prioriteras högt
-  bara ett fåtal är intresserade av att bo i kollektiv.
Drogfrihet och nykterhet är viktigt i boende och arbete
-  de arbetslösa över 45 år har problem med sina skulder
medan de som är under 30 tror de kan jobba av dem
-  ett center för gemenskap och samvaro vore en trygghet
för dem som har eget boende. Ett ställe att träffa andra som
har blivit nyktra på, eftersom man är rädd att bli ensam när
man har blivit nykter
Akutvården fungerar ej när man vill komma in snabbt.
Emmausprojektet behövs för missbrukare som vill det,
både alkoholister och narkomaner. Hoppas ingen stängs ute
som vill delta. Tänk på att hjälpa missbrukarna att reda upp
sina skulder och göra planer. Viktigt med gemenskap och
att anhöriga ska få möjlighet att delta på olika sätt.
-  det är viktigt att det finns terapi, möten för Anonyma
Alkoholister (AA) och möten för Anonyma Narkomaner
(NA).
Myndigheterna tycker att samhället blivit tuffare och
hårdare med större tillgång till droger. Det kan behövas
mer vård än det som finns t ex arbetspraktikplaster,
personliga lotsar, stödpersoner, halvvägshem. Mera
För en komplett redovisning av gjorda intervjuer se bil. 1
Projektrapport 1.
Projektplan 22 juni 2010
-  äldre före detta missbrukare tycker det är jätteviktigt med
arbete, det håller dem nyktra.
15
FÖRPROJEKTERING
personer som ger individuellt stöd till missbrukarna.
Kanske en huvudman så att kommunerna slipper bära
ansvaret? Riktiga jobb! Projektet verkar bra men Emmaus
kan bli tydligare – kanske dela up sig i olika avdelningar?
Problem i projektet kan bli ekonomin och att tiden blir för
kort för att hinna pröva och utvärdera.
Studieresor
Studiebesök på engelska kommuniteter
Projektets styrgrupp besöker i maj
kommuniteter i Cambridge-området.
två
engelska
Emmaus Village Carlton
På Village Carlton utanför Bedford träffar vi vikarierande
föreståndaren Maureen Margrie, egentligen General
Manager för Emmaus Gloucester. Vi får på så sätt både
kunskaper om Village Carlton och om Gloucester.
Village Carlton grundades i december 2001 med hjälp dels
av munkar från det närbelägna klostret i Turvey, dels av
pengar från lokala affärsmän. Kommuniteten har relativt få
kompanjoner (20 st, alla äldre män) men är avsett för 28.
Emmaus Gloucester har endast 16. Margrie menar att
Emmaus har ”dålig marknadsföring”.
Kompanjonernas arbetsdagar börjar kl 09 med 5 minuters
samling. Onsdagar hålls ett längre veckomöte. De arbetar
fem dagar i veckan, en ledig dag hjälper de till med
kommunitetens inre sysslor som matlagning och städning.
Projektplan 22 juni 2010
Kompanjonerna får åka in till stan men det är ganska långt
och några som vi talar med tycker läget är isolerat, för
långt från staden.
I Gloucester, där Margrie är föreståndare, ligger
kommuniteten inne i staden, trångbott, personalen kan inte
bo med kompanjonerna. På morgonen efter frukost åker
kompanjonerna ut på olika Emmaus-produktionsställen.
Som att åka till jobbet, vilket upplevs positivt.
Emmaus Cambridge
Utanför Cambridge ligger Emmaus Cambridge. Här träffar
vi ett många kompanjoner – unga/medelålders män med
drogberoende förflutet – samt den mycket verbale och
engagerade föreståndaren Simon Grainge, en fd polis.
Kommuniteten är fullbelagd (28 kompanjoner). 10
personer står i kö, kön var 30 (!) personer i januari.
Kompanjonerna kommer från Cambridge gatugrupp, från
fängelser i närheten samt ända från London. Alla bor och
lever här. Vilka som skall släppas in i kommuniteten
bestäms av en ledningsgrupp om fyra personer =
16
FÖRPROJEKTERING
Village Carlton har flera olika verksamheter på området:
loppis, möbelrenovering och möbelförsäljning, en cafeteria
(”bistro”) och klädsinsamling, som är imponerande i sin
logistik. De säljer lump säckvis för 5-7 pund per säck till
mellanhänder av vilka det finns ett stort antal i England. Vi
ser endast volontärer i klädhanteringen, över huvud taget
så är antalet volontärer på Village Carlton stort, det är
nästan så att kommuniteten mera verkar vara till för
volontärerna än för kompanjonerna.
Här finns inga volontärer. Personalen är elva personer,
varav fyra bor intill kommuniteten. Det är mycket svårt att
hitta personal.
Avståndet till Cambridge är 1,5 timme med cykel vilket
Simon tycker är bra.
Inga droger och ingen alkohol tillåts (samma som Village
Carlton). Metadon och Subutex delas ut varje dag kl 0730 i
kommuniteten av Simon och en i personalen som råkar
vara sköterska. Medicinen förvaras i ett låst medicinrum
intill samtalsrummet, varje vecka åker man tillsammans till
apoteket och hämtar påfyllning.
Husdjur är tillåtna.
Projektplan 22 juni 2010
Studiebesök på Cambridge University
I Cambridge träffar vi även forskaren doktor Sanna
Markkanen och professor Christine Whitehead, som har
skrivit de båda rapporter som omnämnts på sidan 5. De
bekräftar vårt intryck att det på Village Carlton finns
volontärer som i relativt hög grad tagit över
kompanjonernas arbete. Men de påpekar också att Village
Carlton haft två kompanjoner under Metadon-behandling.
De kallar Village Carlton för en familj, dit man har band
även om man lämnat kommuniteten, många går men
kommer tillbaks…
Vi diskuterar kalkylmodellen och de visar att
hälsovårdskostnaderna egentligen är större än vad de
räknat med i rapporten. De har mycket bra statistik och
utredningar bakom alla sina antaganden och ger oss
tillgång till alla siffror och till deras kalkylmodell.
Om vi ska göra en motsvarande kalkyl anser de att två
saker är särskilt viktiga:
-  en Emmaus-kommunitet kan inte grundas på en plats
som måste betalas med marknadsmässigt pris. Hyran
måste vara låg, en ”peppercorn rent”, annars går inga
kalkyler ihop.
-  en avgörande fråga är: varför ska boende och arbete
kopplas ihop? Vilka är fördelarna?
Ytterligare information om denna studieresa finns i bil. 3
Reserapporter.
17
FÖRPROJEKTERING
kärntruppen, den personal som bor i kommuniteten. De
säger nej till farliga personer av hänsyn till barn och
personal, det är ett teambeslut.
”This is a safe and secure environment so that you can deal
with your problems”, säger Simon. Han menar att Emmaus
förr var till för äldre hemlösa alkoholister, men att tiderna
har förändrats. De nya kompanjonerna har multipla
handikapp/beroenden och är mycket svåra att arbeta med.
De är helt självförsörjande med 650.000£ i årliga intäkter.
Affären är i exemplariskt skick, ren, välorganiserad, rymlig
och fräsch. Kunderna är studenter, hyresvärdar och
personer med låga inkomster. En lördag säljer de typiskt
för 30.000£. En gång om året har de utförsäljning: halva
priset på allt. De ger bort 50-60.000£ till andra behövande.
Studie av svenska och finska behandlingshem
Projektplan 22 juni 2010
Tolvis center ligger i utkanten på bykärnan i Malax, men
inte helt isolerat från andra byggnader. Tidigare tog de bara
emot män, men småskaligt upptagningsområde (hela
Svenskfinland plus Åland) och ekonomi har gjort att de
numera även tar emot kvinnor. Klienterna är från 18 år och
uppåt. Det verkar inte ha någon större betydelse i val av ort
och läge för ett behandlingshem. De flesta vill komma bort
från sina hemmiljöer och helst till en ort där dom inte
känner någon.
Inne på Tolvis känns det som man är avskärmad från
omvärlden, på ett positivt sätt. Det som händer utanför
huset är egentligen oväsentligt, det fanns så mycket annat
att uppta sina tankar med och den speciella gemenskapen
som uppstår när man lever i kollektivliknande former.
Gemenskap, samtal, na- och aa-möten är en viktig del av
verksamheten. De strävar efter att få en individuellt
anpassad utslussning till klienterna, men i några fall kan
det vara svårt om hemkommunen inte kan ordna boende
och sysselsättning. Därför vore en kommunitet en viktig
del för många människor tror personal och klienter.
Noteras kan att det finns få svensktalande behandlingshem
i Finland och att de håller hög prisnivå, medan det finns ett
tusental behandlingshem i Sverige som håller låg prisnivå.
Ytterligare information om denna studieresa finns i bil. 3,
Reserapporter.
18
FÖRPROJEKTERING
I maj gör Lis Karlsson en studieresa till halvvägshuset Per
Aspera i Örebro, Sverige och till Tolvis center i Malax,
Finland. Syftet är att berätta om Emmausprojektet och få
synpunkter och erfarenhetstips bland personal och klienter
på halvvägshem, behandlingshem samt från utslussade
personer i eget boende.
Halvvägshuset Per Aspera är en större villa som anpassats
till ett kollektivt boende. De tar emot män över 18 år och
uppåt. Alla klienter har egna rum. Kök, vardagsrum, wc,
dusch och datasal var gemensamma utrymmen. Huset
ligger precis i utkanten av citykärnan i Örebro, med
gångavstånd till city. Runt huset finns vanliga villor. Det är
inte några problem med att huset ligger centralt i staden.
Klienterna kommer från Örebro, Åland, Stockholm och
andra delar av Sverige. Gemenskap, gruppmöten och terapi
verkar vara A och O i verksamheten. Kravet är att klienter
skall vara avgiftade, drogfria och motiverade när de
kommer till halvvägshuset. De flesta har varit på
behandlingshemmet Rockesholm som ligger en bit utanför
Örebro (Rockesholm och Per Aspera har samma ägare).
Behandlingen i Rockesholm bygger på AA-s tolv steg och
kognitiva metoder, vilket handlar om att förändra tankar,
känslor och beteenden. Man ser beroendet som en obotlig,
men behandlingsbar sjukdom. Behandlingstiden är i de
flesta fall sex veckor. Alla på Rockesholm som arbetar som
behandlare har eget beroende bakom sig. Ensamhet,
isolering och att inte ha någon titel, identitet eller civilstånd
är några saker som kan känns oroväckande inför ett nytt
nyktert liv.
Slutsatser av studieresorna
Eftersom det skulle kunna vara möjligt att placera den
blivande kommuniteten i skärgården gör styrgruppen i juni
ett studiebesök till Lappo i Brändö kommun.
Där finns en skola som just läggs ner (endast dagisverksamhet finns kvar), en nedlagd fiskodling samt radhus som
har byggts för fiskodlingens personal.
Styrgruppen besöker alla lokaler och möter ett antal
lappobor i ett första samråd kring hur de ser på våra idéer
och en ev. lokalisering till Lappo. Lappoborna ser positivt
på projektet.
Studieresorna har pekat på ett antal strategiska frågor/
vägval som förprojekteringen har att besvara:
Styrgruppen anser att det som talar för Lappo är
avskildheten och småskaligheten. En enig styrgrupp anser
dock att en lokalisering till Lappo inte är möjlig, främst
eftersom det kräver stora investeringar i nuvarande
byggnader och att det därmed blir alltför svårt för
kommuniteten att bli självförsörjande.
Idealiskt skulle skolbyggnaden ha varit dubbelt så stor för
att inrymma både boende och produktion. Fiskodlingen är
ej användbar för oss och fiskförädling (som har föreslagits)
är alltför långt från Emmaus ordinarie verksamhet.
Projektplan 22 juni 2010
(a)  skall kommuniteten ligga på landet eller i staden?
Frågan har besvarats efter styrgruppens resa till
Lappo: skärgården ej möjlig, närhet till staden är
nödvändig.
(b)  kan alla typer av före detta missbruk och pågående
besvär blandas?
Av hänsyn kompanjonerna emellan får missbruk ej
förekomma inom kommuniteten
(c)  kan både män och kvinnor vara kompanjoner?
Ja.
(d)  är det skillnad på åldersgrupper (äldre f d alkoholister,
yngre f d narkomaner)?
Inte så stor skillnad att det motiverar utstängning.
(e)  kan vi rekrytera tillräckligt många kompanjoner för
att få en självförsörjande verksamhet på lilla Åland?
Tveksamt. En ”Ålands-modell” skall kanske
eftersträvas, där ”riktiga” (självförsörjande)
kompanjoner blandas med stödmottagnde
kompanjoner
19
FÖRPROJEKTERING
Studieresa till Lappo
PROJEKTPLAN
Syfte
Inom kommuniteterna arbetar man tillsammans för det
gemensamma bästa, både korttid och långtid. Deltagarna
stöder varandra men får även professionell hjälp av
Projektplan 22 juni 2010
externa aktörer. Kommunitetslivet ger dem ett arbete, ett
boende och en mening i livet. Att deltagarna arbetar istället
för att vara arbetslösa och t.ex. missbrukare en stor
samhällsekonomisk vinst vilket beskrivs i bilaga 3.
Detta är ursprungsidén bakom förprojekteringen, som har
analyserats och prövats mot slutsatserna av våra
efterforskningar, intervjuer och studieresor – och som har
befunnits god.
Projektet har både varit en utredning och en process med
styrgruppen som representanter för centrala aktörer i ett
kommande projekt. Från Mariehamns stads sida vill man
gärna se ett samarbete kring det boende som i dag finns vid
Parkgatan 24 i Mariehamn. För att få boendet vid
Parkgatan 24 att fungera behövs nya idéer, metoder och
insatser. För att kunna skapa en fungerande kommunitet
vid Parkgatan 24 skulle sammansättningen av boende
behöva förändras.
Projektet ska ge ökad sysselsättning genom anställning och
stödanställning. En stor del av arbetet planeras utföras
inom ramen för Emmaus verksamheter, dock med
målsättningen att verksamheten skall utvecklas i betydande
grad samt att en del av deltagarna i förlängningen ska få
jobb på den öppna arbetsmarknaden. Meningsfull
sysselsättning kan även skapas genom att underhålla de
gemensamma lokalerna och utemiljön.
20
PROJEKTPLAN
Vår verksamhetsidé är ”vi återvinner människor”. Med vi
menar vi både individerna (kompanjonerna), personalen
och organisationen som helhet. Med återvinner menar vi
att människor som ser sig själva som förlorare och som av
andra och av samhället anses förlorade, kan återvinna ett
värdigt liv med arbete och bostad. Ordet ”återvinner” har
också en koppling till Emmaus verksamhet som är att
återvinna det åländska samhällets överflöd. Med
människor menar vi män, kvinnor, unga, gamla, med
skiftande bakgrund, besvär och förmågor.
Dessa människor har en mångfacetterad problembild vilket
kräver ett helhetsperspektiv. Endast genom att aktivt ta itu
med samtliga delar kan de nå en långsiktig och hållbar
situation. Några kan behöva stöd under en kortare period,
varefter de klarar sig på egen hand, medan andra behöver
livslångt stöd.
Förutsättningen är att de själva vill förändra sin
livssituation samt att de är beredda att göra det tillsammans
med andra som behöver stöd. Projektet ska erbjuda dem
stöd men de ska även ge varandra stöd. Detta är en central
tanke i kommunitetsmetoden, som projektet har inspirerats
av och studerat under förprojekteringen.
Målg r upp
Ett tiotal multimarginaliserade (funktionshindrade, före
detta missbrukare eller med andra ”besvär) personer, som
väljer att ansluta sig till kommuniteten.
Urval sker på basis av frivillig ansökan och hanteras av
kommunitetens ledningsgrupp utifrån ett ”matchnings”tänkande.
Mål
Projektets mål är att etablera en fungerande kommunitet
med tio kompanjoner.
Samhällets mål är att ge sina förlorade medborgare ett nytt
liv där de utgör en tillgång för oss alla.
Projektplan 22 juni 2010
Vi har tre övergripande strategier för att nå våra mål:
Självförsörjning
En central tanke i Emmaus-rörelsen är att kunna försörja
sig själv genom arbete som är till hjälp för andra. Projektet
är till för att bygga upp verksamheten som efter tre år kan
vara självförsörjande om den är öppen även för stödtagare.
Steg för steg
Vi utvecklar projektverksamheten i den takt som nya
kompanjoner ansluter sig, steg för steg med respekt för
deras situation, nuvarande förmåga och kommande behov
av kompetens, stöd och utveckling.
Samordnad utveckling
Genom att vara en del av Emmaus får vi del i ett gott
varumärke och slipper bygga upp en egen administration.
Vi utvecklar och tillför Emmaus ny verksamhet, ny
kompetens, nya kunder och högre servicegrad. Verksamhet
21
PROJEKTPLAN
Kompanjonernas mål är att leva ett värdigt och drogfritt liv
i en god bostad och med ett gott och meningsfullt arbete i
eller utanför kommuniteten, att reda upp sina relationer och
sin ekonomi och att öka sin självrespekt genom att aktivt
hjälpa andra kompanjoner, våra kunder och våra
biståndstagare i andra länder.
Personalens mål är att ge kompanjonernas förutsättningar
för deras återvunna liv, främst genom arbete.
Emmaus mål är att vidareutveckla sin verksamhet och sin
förmåga att hjälpa andra.
Strate gier
Handlingsplan
Självförsörjning
Steg för steg
Verksamheten omfattar tre områden:
Entreprenader
År 2011
Marknadsundersökning och marknadsföring av projektet
Att sköta skog och parkområden med profilering på att vi
tar ansvar för miljön (val av drivmedel och maskiner,
varsamma arbetssätt, uppsamling, snygghet) och samtidigt
har låga priser ger konkurrensfördelar. Att åta sig
renoveringar av fönster och andra arbetskrävande
byggnadsdelar. Hantverksmässigt men billigt.
Entreprenader kräver inte så hög kompetens och ger
intäkter i form av timarvoden. Det går snabbt att komma
igång men har inte så stor multiplikatoreffekt på intäkterna.
Förädling
Rekrytering/utslussning av befintliga hyresgäster i
samband med upprustning av Parkgatan 24
Rekrytering av personal
Att renovera till Byggreturen inlämnade fönster, dörrar och
möbler så att de motiverar ett högre försäljningspris.
Förädlingen kräver högre kompetens som vi kan bygga upp
efterhand och ger intäkter per sålda objekt vilket kan vara
mer lönsamt än att sälja timmar.
Kompletteringar av Emmaus övriga verksamhet
Att sköta insamling av grovsopor mot en avgift när vi
(Emmaus) hämtar annat. Att förbättra Byggreturens
öppettider och service genom att vi kan erbjuda arbetskraft
(dock måste de olika avtalsvillkoren beaktas).
Projektplan 22 juni 2010
År 2012
Iordningställande av produktionslokaler, uppstart
Ytterligare fyra kompanjoner ansluter sig, en lämnar
Kompetensutvecklingsåtgärder
Halvtidsutvärdering
Verksamheten bär 60% av sina kostnader
År 2013
Utökning av verksamheten
Ytterligare fyra kompanjoner ansluter sig, en lämnar
Verksamheten bör 60% av sina kostnader
Projektet avslutas
År 2014
Utvärdering av projektet
Verksamheten bär 80% av sina kostnader
22
PROJEKTPLAN
Att av returmaterial bygga bodar, uthus, utedass, lekstugor,
som vi sedan säljer via våra ordinarie säljkanaler.
Avtal om lämpliga och ändamålsenliga produktionslokaler
De fyra första kompanjonerna ansluter sig
Samordnad utveckling
Inom Emmaus utvecklar vi två nya verksamheter: entreprenader så som parkarbeten och fönsterrenoveringar, och
förädling av återvunnet byggmaterial och möbler, en
komplettering av verksamheten (att ta hand om sorterade
grovsopor från hushåll när vi hämtar annat), samt en
förbättring av Byggreturens service och öppettider.
Bistånd
PROJEKTPLAN
Bistånd
Projektplan 22 juni 2010
23
Organisation
Personal
Projektet har fyra anställda: en projektledare/förman på
100% och tre fältprojektarbetare på 75% vardera.
Styrning
Ansvaret för kommuniteten ligger hos Emmaus styrelse,
som har ansvaret för kommunitetens organisation och
förvaltning. Styrelsens överväganden och beslut syftar
ytterst till att främja kompanjonernas behov och utveckling
i balans med Emmaus utveckling i övrigt.
Styrelsen skall följa kommunitetens utveckling och
ekonomiska ställning, besluta om strategier, årsplaner och
Projektplan 22 juni 2010
Ledning
Kommuniteten har en operativ ledningsgrupp med
förmannen, de tre fältprojektledarna samt en kompanjon.
Emmaus styrelse kan ha en representant i ledningsgruppen
under den känsliga uppbyggnadsfasen (upp till tre år).
Intagning av nya kompanjoner – ”matchning”
I kommuniteten finns många relationer att hantera.
Efterhand lär kompanjonerna känna varandra, varandras
kunskaper och egenskaper och utvecklar sätt att hantera
meningsskiljaktigheter och konflikter. De har förväntningar
på sig själva och på de andra kompanjonerna. De vet vilka
uppgifter de har och de vet vilka krav och förväntningar
ledarna, Emmaus och kunderna har på dem. Ledare och
kompanjoner bestämmer gemensamt hur de ska arbeta.
Kommuniteten har rätt att fatta egna beslut vilka ska följa
de regler och normer som finns i gruppen.
Att introducera en ny kompanjon i gemenskapen är
känsligt och ibland svårt. Det är en av ledningsgruppens
viktigaste uppgifter att bedöma nya kompanjoner i
förhållande till den grupp och de individer som redan finns.
Kompanjonernas behov av trygghet, integritet och
sysselsättning måste matchas mot gruppens dynamik och
mot omvärldens behov av tjänster och kompetens.
24
PROJEKTPLAN
Projektledarens uppgift är att organisera och leda den
löpande driften, att vara förman/arbetsledare samt att
samordna kommuniteten med Emmaus övriga
verksamheter. Förmannen arbetar vardagar 08-17.
Fältprojektarbetarnas uppgift är att arbeta i kommuniteten
samt att söka upp möjliga deltagare och motivera dem att
bli kompanjoner.
En fältprojektarbetare börjar sin arbetsdag på morgonen,
gör frukost med kompanjonerna och följer dem sedan till
arbetet. En fältprojektarbetare börjar sin arbetsdag på
eftermiddagen, gör middag tillsammans med
kompanjonerna och finns på plats till kl 23.00. Den tredje
fältprojektarbetaren arbetar när de andra är lediga.
budgetar samt godkänna ekonomiska rapporter. Styrelse
anställer förman samt beslutar om betydande förändringar i
kommunitetens organisation och verksamhet.
Lokaler
Bostad
Produktionsutrymmen
Fastigheten Parkgatan 24 kan användas som boende för 12
kompanjoner. Ett rum kan göras i ordning som ett mindre
datarum och den större lägenheten på nedre våningen kan
göras om till sällskapsrum. Ett rum kan ha funktionen som
personalrum samt kan ett rum utgöra ett mindre kontor.
Lokalutrymmen för produktionen behöver vara en 100-150
m2 stor snickerilokal och ca 40 m2 stort kallager samt ett
mindre kontor, toalett och ev lunchrum.
Produktionslokalen ligger inte helt nära bostaden utan
snarare på landet utanför Mariehamn vilket också ger ett
rimligt lokalpris, kanske med en månadshyran under.
15.000€ inkl värme och moms.
Kompanjonerna ”åker till jobbet” på morgonen och hem på
eftermiddagen. De är mer integrerade i samhället och i
Emmaus övriga verksamhet än vad fallet var i Emmaus
Village Carlton och Emmaus Cambridge, snarare som
Emmaus Gloucester.
PROJEKTPLAN
Byggnaden är idag i undermåligt skick, främst invändigt.
Väggarna har hål i tapeter, fönster går inte att öppna för att
det rasar kitt, trä och glas om man öppnar dessa. Golven
behöver förnyas med främst yttergolv och sedvanligt
underarbete. Lukt och eventuell ohyra måste saneras i hela
huset. Sällskapsrummet nere i källaren bör fräschas upp
med nytt på väggar och golv samt behövs det ett ordentligt
kök. Målning av dörrar och väggar inne i hela huset.
Toaletter bör fräschas upp, byta ut wc-stolar, handfat och
duschar. El-ledningar och kontakter bör bytas ut och på
vissa ställen kopplas om. Ute på gården bör det ställas i
ordning med förråd, uteplatser och eventuellt ett mindre
växthus.
Totala renoveringskostnader beräknas till150.000€.
Bostadslösningen är inte så isolerad som Emmaus Village
Carlton och Emmaus Cambridge utan är placerad i staden
(som Emmaus Gloucester). Det innebär antagligen att fler
kompanjoner vill ansluta sig. Samtidigt ställer det högre
krav på att ledare och kompanjoner lever upp till
kommunitetens normer och regler.
Projektplan 22 juni 2010
25
Budget
Kalkylförutsättningar
Projektplan 22 juni 2010
Entreprenadintäkterna är uppbyggda på
kompanjonernas timlön. Förädlingsintäkterna
däremot är uppbyggda på antalet sålda objekt.
PROJEKTPLAN
Antalet kompanjoner är fyra stycken det första året
(2011), sju stycken andra året och tio stycken det
tredje året samt fortsättningsvis tio.
Om verksamheten skall vara helt självförsörjande
kan den t ex öppna upp för några kompanjoner som
är stödmottagare.
Personalen är fyra personer: en förman på 100%, tre
fältprojektarbetare på 75%. Förmannens månadslön
är beräknad till 2.800€, fältprojektarbetarnas till
2.600€ x0,75.
Kompanjonerna lyfter 500€ per månad efter avdrag
för bostad och mat.
26
Finansiering
PROJEKTPLAN
Projektplan 22 juni 2010
27
BILAGOR
Projektrapport 1
Svenska kommuner – en översikt
Bilaga 3
Reserapport från studieresa till Cambridge
Reserapport från studieresa till Sverige och Finland
Bilaga 4
Bilaga 5
Cost/benefitanalys
Projektansökan ESF
28
BILAGOR
Projektplan 22 juni 2010
Bilaga 1
Bilaga 2